RAPPORT 2015:2 100 000 OSÄKRA NU HOTAS JOBBEN I VÄLFÄRDSBRANSCHEN
2 100 000 OSÄKRA
DET ÄR MYCKET SOM STÅR PÅ SPEL OMKRING 100 000 PERSONER I HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM UPPSALA ARBETAR I PRIVATA VÄLFÄRDSBOLAG. DE ARBETAR I SKOLOR, PÅ DAGHEM OCH ÄLDREBOENDEN SAMT INOM HEMTJÄNSTEN OCH SJUKVÅRDEN. För att sätta siffran i perspektiv kan nämnas att Ericsson har 17 500 anställda i hela Sverige och att Stockholms finanssektor sysselsätter omkring 50 000 personer. Även om 100 000 är en hög siffra, så är den ingenting jämfört med alla de barn, elever, patienter och äldre som varje dag är beroende av och i allt väsentligt nöjda med den service de får från den privata välfärdssektorn. Utmärkande för de privata välfärdsbranscherna är att det är många kvinnliga företagsledare och företagare. Andelen kvinnliga företagare inom vård och omsorg är drygt 50 procent, jämfört med 28 procent för hela näringslivet. Väldigt mycket av diskussionen om välfärden har kommit att handla om privat eller offentligt på systemnivå. Ska det vara tillåtet att göra vinst? Kan företag leverera omvårdnad? Alldeles för lite uppmärksamhet har ägnats åt vad branschen bidrar med i termer av kvalitet, effektivitet, arbetstillfällen, innovation, exportpotential och entreprenörsmöjligheter för kvinnor. Företagarna som är intervjuade i den här rapporten vittnar om den osäkerhet som nu råder. De har idéer om nya tjänster och verksamheter men hotet om vinstförbud ligger som en våt filt över expansionsplanerna. I rapporten diskuteras välfärdsföretagens betydelse för huvudstadsregionen och vår konkurrenskraft. Välfärdsbranscherna i sig kan bidra med ekonomisk tillväxt och exportinkomster om de ges frihet att utvecklas. Som i alla branscher finns det viktiga saker att analysera och förbättra. Det är dock förödande med den osäkerhet som nu har skapats för dessa företags framtid och framför allt de tjänster som företagen tillhandahåller. Stockholms Handelskammares medlemmar är oroade över vad som håller på att hända med välfärden. Vi ser den här rapporten som ett underlag för diskussionen om välvälfärdsbolagens ställning. Den ska ses som ett första led i en långsiktig ambition att bli en röst för mångfald, kvalitet och innovation på välfärdsområdet. Något som är viktigt för hela näringslivet och regionens övergripande attraktivitet. MARIA RANKKA Vd, Stockholms Handelskammare 100 000 OSÄKRA 3
VÄLFÄRDEN EN VIKTIG TJÄNSTEBRANSCH Vad står på spel? Diskussionen om de privata välfärdsbranscherna är intensiv; frågan om driftsform och möjligheterna för privata ägare att få avkastning på sin investering är den dominerande systemfrågan i svensk välfärdsdebatt. Den har under lång tid tillåtits tränga ut andra diskussioner om tjänsternas tillgänglighet och kvalitet samt resultatet i form av bättre hälsa och ökade kunskaper. Det är medborgarna som välfärdskonsumenter och medarbetarna i välfärden som är de stora förlorarna på denna blockering. Det innebär inte att diskussionen om driftsformer är ointressant. Tvärtom är den på sikt viktig för hur välfärdssektorn ska utvecklas. Den är därmed av stor betydelse för utvecklingen i huvudstadsregionen (Stockholms län och Uppsala län) eftersom välfärdsföretagen i dag representerar en viktig del av tjänstesektorn i regionen. Ett vinstförbud skulle hota den valfrihet som nästan alla åtta av tio svenskar anser är viktig. I förlängningen handlar frågan om vilken väg som utvecklingen i regionen ska ta, blir det så att monopol, begränsade möjligheter och på sikt hårdare ransonering kännetecknar välfärdssektorn? Alternativet är en väg där utvecklade marknader för vård, skola och omsorg, med större genomslag för konsumenternas behov och val, kan stimulera innovation. Den kan på sikt skapa en framgångsrik exportindustri på samma sätt som läkemedelsindustrin sedan länge varit en av kronjuvelerna i det exportberoende svenska näringslivet. Den här rapporten vill anlägga ett bransch- och företagsklimatperspektiv på frågan om vinster i välfärden. För att en sådan diskussion ska bli meningsfull behöver den ta sin utgångpunkt i faktiska förhållanden. Rapporten inleds därför med en bild som beskriver nuläget i de privata välfärdsbranscherna. 250 000 MEDARBETARE BERÖRS Kostnaden för verksamhet i vård, skola och omsorg i Sverige 2012 var RAPPORTEN HAR VALT ATT FOKUSERA PÅ företag i de branscher inom vård, skola och omsorg som omnämns i regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse om vinst i välfärden : skola inklusive förskola äldreomsorg, det vill säga hemtjänst och äldreboende vård vad avser sjukhus och primärvård samt HVB-hem. (KÄLLA: VÅR GEMENSAMMA SYN PÅ VÄLFÄRDEN, 2014) cirka 900 miljarder kronor. 1 Sektorn sysselsatte nästan 1,2 miljoner personer vilket var en ökning med två procent eller 23 000 jobb från året innan. En betydande del ut av sektorn består i dag av olika icke-offentliga aktörer men andelen varierar mellan länen. År 2012 fanns det 55 000 företag inom hela välfärdssektorn vilket motsvarade cirka sex procent av näringslivet i Sverige. Av företagen var 93 procent små och hade 0 19 anställda. Välfärdsföretagen omsatte tillsammans 173 miljarder kronor och sysselsatte runt 251 000 personer. 2 Det betyder att cirka 21 procent av de anställda i den svenska välfärden arbetar i privata företag. Det är en inte obetydlig andel, men det är svårt att hävda att den privata företagsamheten dominerar i välfärdsverksamheterna. Det betyder att 21 procent av de som jobbade inom välfärdssektorn gjorde det i privat regi. Åren 2000 2014 ökade antal arbetstillfällen i hela välfärdssektorn med 175 000 jobb. Av dessa var 131 000 inom den privat drivna välfärden. EN KVINNODOMINERAD BRANSCH Utmärkande för de privata välfärds- 1 SCB, årlig rapport om privat och offentlig välfärd 2014 2 SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 4 100 000 OSÄKRA
branscherna är den höga andelen kvinnliga företagsledare och företagare. Andelen kvinnliga företagsledare inom vård och omsorg (enskild företagare eller vd i aktiebolag) uppgår till 54 procent, att jämföra med 28 procent för näringslivet i dess helhet. Detta illustreras nedan i avsnittet Yrkesförbud för välfärdsföretagare? som beskriver fyra kvinnliga företagsledares berättelser och verksamhet. Välfärdssektorn är en kvinnodominerad sektor. I Sverige arbetade drygt 700 000 personer inom vård och omsorg 2011 varav 82 procent var kvinnor. Av de 153 000 anställda som arbetar inom privat driven vård och omsorg är ungefär 75 procent kvinnor (114 800) 3. I Sverige finns det 12 700 privat drivna företag inom vård och omsorg. Av dessa har som sagt 54 procent (6 938) en kvinna som operativ företagsledare. Inom äldreomsorgen är den siffran hela 67 procent. Vård- och omsorgsbranschen domineras av små aktörer. Av de totalt 12 700 vård- och omsorgsföreta- 3 SCB/Vårdföretagarna, En bransch som bidrar till jämställdheten 2014 Figur 1 KÄLLA: SCB Fördelning av välfärdsföretag i kommuner och landsting, Sverige 2012 42% 9% gen har 11 200 av dessa färre än tio anställda. En majoritet av dessa småföretag leds av en kvinna där 56 procent (6 250) har en kvinna som operativ företagsledare. De kvinnliga företagsledarna i branschen har generellt sökt sig till eller startat småföretag. Tittar man på samtliga vård- och omsorgsföretag som leds av en kvinna har hela 90 procent (6 250) mindre än 10 anställda. Tidningen Dagens Samhälle har sedan tre år utsett de 100 viktigaste 49% kvinnorna inom välfärdssektorn, både i privat och offentlig regi. Listan för 2014 visar hur omfattande ansvar dessa kvinnor har för samhällets välfärd. Tillsammans har de 100 kvinnorna ett budgetansvar på över 430 miljarder kronor och ansvarar för över 400 000 anställda. Topp tio står ensamt för hälften av budgetansvaret och ansvarar för mer än 122 000 personer. 4 4 Dagens Samhälle, nr 9 2014 Hälsa och vård Omsorg Utbildning Figur 2 Sysselsatta inom vård, skola och omsorg per sektor. Antal förvärvsarbetande år 2012, 16 74 år Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Uppsala län Jönköpings län Västerbottens län Örebro län Hallands län Dalarnas län Gävleborgs län Södermanlands län Norrbottens län Värmlands län Västernorrlands län Västmanlands län Kalmar län Kronobergs län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län Antal sysselsatta O entlig Privat 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 KÄLLA: SCB 100 000 OSÄKRA 5
Tillsammans har de 100 viktigaste kvinnorna inom välfärdssektorn ett budgetansvar på över 430 miljarder kronor. 100 000 BERÖRDA I HUVUDSTADSREGIONEN Stockholms län köper störst andel verksamhet i förhållande till bruttokostnaden, nära 20 procent. 5 Stockholms län har också flest sysselsatta inom privat vård, skola och omsorg. 92 000 personer arbetar i Stockholms län av de totala 250 000 personer som är sysselsatta inom den icke-offentliga välfärdssektorn i Sverige. Stockholms hälso- och sjukvårdsföretag sysselsätter flest personer av de olika välfärdsområdena, cirka 57 000 personer, varav 19 000, eller 33 procent, arbetar i privat regi. Delar man upp Stockholms läns välfärdssektor i branscher ser man att relationen mellan privat och offentligt anställda varierar mycket. Störst privat inslag finns inom tandvård där andelen privat sysselsatta uppgick till 63,9 procent. Lägst var den inom 5 SCB, Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 58 % har en kvinna som operativ företagsledare grundskolan, där andelen privat sysselsatta uppgick till 20,5 procent. I Stockholms län finns det cirka 4 300 privat drivna företag inom vård och omsorg. Av dessa har 58 procent (2 510) en kvinna som operativ företagsledare. 6 I Uppsala län utgör kommunernas och landstingets köp av verksamhet cirka tio procent av den totala bruttokostnaden. I Uppsala arbetar 10 700 personer hos privata välfärdsaktörer utav totalt 72 000 välfärdsarbetare. Även här är hälso- och sjukvård största arbetsgivaren med 10 500 anställda varav elva procent är i privat regi. Störst privat inslag finns inom tandvård med andelen privat sysselsatta på 44,4 procent. Efterfrågan på alternativ till de offentliga välfärdstjänster i kombination med enklare etablering av alternativ har gjort Stockholm och Uppsala till föregångare när 6 SCB/Vårdföretagarna, En bransch som bidrar till jämställdheten 2014 det gäller att erbjuda ett alternativ både till medborgare och personal. Sammantaget sysselsätter de privata välfärdsföretagen i Stockholm och Uppsala cirka 100 000 personer. Att ett förbud mot privata aktörer där personalen själva valt en annan, alternativ och kanske mer utvecklande arbetsplats skulle få stora konsekvenser är lätt att förstå. Likväl som att det innebär ett ifrågasättande av människors fria val av skola och omsorg. När dessutom ett antal undersökningar 7 pekar på att privata alternativ erbjuder bättre kvalitet och högre kundnöjdhet än de offentliga verksamheterna framstår motiven till förbudet som enbart politiska. FRISKOLOR Sedan friskolereformen 1992 har antalet friskolor i Sverige ökat stadigt. Sedan mitten av 1990-talet har antalet fristående grundskolor ökat från drygt 200 till knappt 800 stycken. Antalet fristående gymnasieskolor har gått från 70 stycken till drygt 450 stycken. Antalet företag i den svenska utbild- 7 Se sid. 25 27 6 100 000 OSÄKRA
Figur 3 Antal vårdcentraler med annan vårdgivare än landstinget 160 140 120 100 80 60 40 20 0 KÄLLA: SKL OCH ENTREPRENÖR.SE 2006 2010 2013 Figur 4 Köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser fördelat på län. Andel av bruttokostnaden. 0 5 10 15 20 25 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län KÄLLA: RÄKENSKAPSSAMMANDRAG FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING 2012. 100 000 OSÄKRA 7
Figur 5a Köp av verksamhet som andel av verksamhetens bruttokostnad 2011 2013, procent Stockholm 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 KÄLLA: SCB, RÄKENSKAPSSAMMANDRAG KOMMUNER OCH LANDSTING 2011 2013. Figur 5b Köp av verksamhet som andel av verksamhetens bruttokostnad 2011 2013, procent Uppsala 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 KÄLLA: SCB, RÄKENSKAPSSAMMANDRAG KOMMUNER OCH LANDSTING 2011 2013. 8 100 000 OSÄKRA
ningsbranschen som helhet var cirka 23 000 år 2012. 85 procent av alla friskoleföretag driver en skola, ytterligare 9 procent driver två skolor. Nästan hälften av alla gymnasieskolor i Sverige var friskolor medan endast 17 procent av grundskolorna var friskolor. 8 Svenska gymnasieskolor hade högst andel friskoleelever, 26 procent, medan av grundskoleeleverna gick endast 14 procent i friskola. I Stockholm läns kommuner var andelen friskoleelever i genomsnitt 22 procent där högst andel låg på 43 procent medan en kommun inte hade några friskoleelever alls. 9 VÅRD OCH OMSORG År 2012 var antalet företag i hälsooch sjukvården 27 000. Landstingen finansierade ungefär 20 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare, vilket var ungefär vart tredje patientbesök i hälso- och sjukvården. Landstingens kostnader för privata utförare inom vården uppgick 2013 till 32 miljarder kr, motsvarande 13,6 procent av landstingens samlade vårdkostnader. 2012, fanns det 5 284 företag inom omsorgen. 18 600 personer bor i ett privat äldreboende vilket är 20 procent av alla boende. 17 procent, motsvarande 16 800 personer, av dem som får hemtjänst har hemtjänst i privat regi. Sedan mitten av 1990-talet har antalet fristående grundskolor ökat från drygt 200 till knappt 800 8 Skolverket 9 Skolverket, Kolada Gymnasieskolor hade högst andel friskoleelever 2012, 26 procent, medan av grundskoleeleverna gick endast 14 procent i friskola. 100 000 OSÄKRA 9
YRKESFÖRBUD FÖR VÄLFÄRDS- FÖRETAGARE? Överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet om vinster i välfärden innebär långtgående begränsningar i enskilda företags rätt att verka inom hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen. Man kan tycka att så omfattande inskränkningar borde föregås av en genomgripande analys av varför förändringarna är nödvändiga och vilka problem som de kommer att lösa. En sådan analys saknas inför överenskommelsen, som snarast verkar drivas av ideologiska låsningar och politiskt betingad motvilja mot en viss typ av privata företag. KÄNNER OSÄKERHET Trots talet om välfärdens kommersialisering kvarstår faktum att cirka 80 procent av välfärdsproduktionen och cirka 90 procent av finansieringen i dag är offentlig. Tillväxten i privat drivna välfärdsföretag har varit snabb under de senaste åren. I dag arbetar ungefär 250 000 personer i dessa företag i Sverige. Av dem finns över 100 000 medarbetare i huvudstadsregionen. Det innebär att lika många människor som bor i kommuner som Lund, Borås eller Eskilstuna i dag har anledning att känna osäkerhet inför sin arbetssituation enbart i Stockholms och Uppsala län. UTEBLIVEN EXPANSION Redan diskussionen om vinstbegränsningar har påverkat utvecklingen i branscherna. Företagsledare berättar om expansion som uteblivit: satsningar som skulle ge fler tillgång till bättre välfärdstjänster blir inte av. Andra talar om bankernas skepsis och svårigheterna att låna till investeringar. Ytterligare några är tveksamma till möjligheterna att alls driva verksamheten vidare. I Dagens Nyheter den 11 februari rapporterades om en markant nedgång i antalet ansökningar till Skolinspektionen om att öppna eller utöka skolor. I år har man fått in totalt cirka 270 ansökningar vilket är det lägsta antalet på tio år. Samma trend återfinns när man studerar utvecklingen av riskkapitalföretagens investeringar i verksamheter inom vård, skola och omsorg som enligt statistik från riskkapitalföreningen SVCA mellan 2010 och 2013 föll från 7,5 miljarder kr/år till 60 miljoner kr per år, en minskning med cirka 99 procent. Enligt förbudsförespråkarnas logik är det bra att privat kapital lämnar välfärdssektorn men i själva verket utarmar det möjligheterna till att erbjuda bättre och effektivare välfärdstjänster. De intervjuer vi gjort med företagare i välfärdsbranscherna inför denna rapport talar samma språk. Någon beskriver det som att förslagen dragit en våt filt över planerna på expansion och nya idéer. UNIKA ÅTGÄRDER Om svårigheterna med att låna, investera och driva verksamhet ökar riskerar det att driva företag ur marknaden, antingen genom att de läggs ner eller att de köps upp av större aktörer vars ägare har de finansiella muskler som krävs att härda ut i ett hårdare affärsklimat. Det skulle kunna sägas leda till något som liknar ett yrkesförbud för företagare i välfärdsverksamheterna och en betydande osäkerhet för deras medarbetare. Det är lätt att tro att branscherna främst utgörs av ett litet antal storföretag som speglas i medierapporteringen. I själva verket ser bransch- 10 100 000 OSÄKRA
strukturen helt annorlunda ut och domineras av ett stort antal småföretag, där företagaren påfallande ofta är en kvinna. Åtgärderna får sägas vara unika i sitt slag när det gäller att försämra villkoren för företagande, utveckling och innovation, detta i en sektor där behovet av just utveckling och nytänkande är större än i kanske någon annan. Den offentliga vården och skolan är bra på många saker, men innovation tillhör inte dessa. Intervjuerna i denna rapport berättar om flera privata mindre företag som i sin strävan att nå särskilda kundgrupper utvecklat nya kreativa koncept, koncept som ofta handlar om att skräddarsy tjänster för grupper som i vanliga fall inte riktigt passar in i en enhetlig mall som tillhandahålls av landstinget eller kommunen. Några exempel är Mama Mias Regnbågsmottagning och Kavats persiska och spanska äldreboenden. Det är tydliga resultat av den så kallade jakt på vinst som politiken nu föresatt sig att stoppa. Om just jakten på vinst i branscher som finansieras med skattebetalarnas pengar är ett viktigt samhällsproblem får man anta att vård, skola och omsorg inte är de enda branscherna där det skulle behövas omfattande inskränkningar av möjligheterna till vinstuttag. Taxi och färdtjänst, kollektivtrafik, medicinsk teknik och för all del byggbranschen (som ju bygger lokaler för välfärdsverksamheter) skulle behöva regleras för att motverka de negativa effekter som kommersialiseringen medför. Inte med ett ord berör regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse valfriheten för de medborgare som konsumerar tjänsterna i vård, skola och omsorg. Olika undersökningar visar ett starkt stöd för rätten att välja skola, vårdgivare och omsorgsgivare. Medborgarna har lärt sig att uppskatta denna frihet och tror att den har en positiv påverkan på tjänsternas kvalitet. OJÄMLIKHETEN KAN ÖKA Det är också rimligt att tänka sig att betalningsviljan för hälsa, god omsorg och högklassig utbildning är ganska avsevärd i grupper med goda inkomster och att detta på sikt kommer att leda till en ökning av den typ av privatfinansierad välfärd som alltid funnits men varit förbehållen ett fåtal besuttna. Samtidigt minskar valfriheten för dem med mer normala inkomster som hänvisas till den offentliga servicen. Man måste också reflektera över hur en återgång av vården, skolan och omsorgens organisation till den vi känner före 1990 skulle ske och få för konsekvenser. Det väcker också frågor kring det offentligas beredskap att överta till exempel vårdcentraler och skolor. Än mer problematiskt skulle det kunna komma att bli för det offentliga att riva och omstöpa verksamheter med alternativ pedagogik eller högt serviceinnehåll. Förutom att omyndigförklara 100 000-tals medborgare och 100 000 anställda deras egna val blir politiken svaret skyldig om hur en omstöpning skulle ske. På så sätt skulle försöken att stoppa vinstjakten i välfärden i praktiken kunna leda till större skillnader och växande ojämlikhet, vilket också framhålls av de företagare vi intervjuat. FÖRETAGARE BERÄTTAR u 100 000 OSÄKRA 11
q FÖRETAGARE BERÄTTAR LOTTA WISTRÖM VD PÅ SINNLIGT Sinnligt grundades 2008 Sex anställda på två mottagningar 230 gravida tas emot per år 1 600 övriga besökare Omsätter 2,26 miljoner kronor per år 12 100 000 OSÄKRA
FÖRETAGARE BERÄTTAR q Sinnligt är ett vård- och omsorgsföretag med mottagningar i Knivsta och Uppsala. Man erbjuder bland annat mödravård, gynekologundersökningar och preventivmedelsrådgivning. Målgruppen är kvinnor i alla åldrar. Män är också välkomna för att testa sig eller för att få råd. Lotta Wiström som är vd på Sinnligt började arbeta i offentlig vård men bytte till privat regi på grunda av frustration över bristen på utveckling och kreativitet: I den offentliga vården är det ingen som lyssnar på personalen eller patienters behov vilket skapar stress och dålig kvalitet. I privat regi har man större möjlighet att vara lyhörd och förändra verksamheten till det bättre. Det gör att man kan ta emot fler patienter och skapa mindre stress hos personalen. Till skillnad från den offentliga verksamheten kan Lotta vara flexibel med personalen. Vi kan skicka ut vår personal till andra organisationer och grupper som Kvinnobyrån där målgruppen inte vill, eller inte kan, komma till vården. Vi måste alltså flytta oss till dem. I offentlig verksamhet skulle jag inte kunna skicka ut barnmorskor under arbetstid, utan det hade fått ske helt ideellt. Lotta upplever att dagens ersättningsmodeller för mödravård inte fungerar: Det är andra förutsättningar som gäller för kvinnligt företagande. Den här vården handlar om kvinnor och barn och drivs av kvinnor, detta gör att vi behandlas annorlunda av landstingen och samhället. Ibland känner jag mig som i tv-serien Fröken Frimans krig. Vinstförbudet är något som självklart oroar både Lotta och personalen. Det påverkar företagets expansionsmöjligheter och framtida verksamhet. Bankerna är redan tveksamma mot omsorgsföretag på grund av okunskap och vårt skeva ersättningssystem. Vi har svårt att förklara att det är politiken som gör att vi inte ökar intäkterna även då verksamheten ökar varje år. I och med den osäkra framtiden blir bankerna ännu mer ovilliga. Lotta har fått höra från banken att det skulle vara lättare om hon hade drivit ett åkeri med lastbilar och förare i stället. De förstår inte att en gynekologstol och en barnmorska är samma sorts investering! Det osäkra politiska läget hämmar även innovationen: Vi hade gärna expanderat och startat nya tjänster men det går inte. Vi vill starta en ultraljudsmottagning som har ganska låga initiala fasta kostnader. Men bankerna vill inte låna ut pengar och hänvisar till den osäkra framtiden. Blir det ett vinstförbud blir det svårt för Lotta att fortsätta sin verksamhet. Vid ett vinstförbud kommer vi öka vår privata del. Vården blir väldigt ojämlik när bara de med pengar får välja den vård de vill ha. Hennes slutsats är klar: Man måste vara väldigt tuff och gnetig för att orka fortsätta i denna bransch! Man måste vara väldigt tuff och gnetig för att orka fortsätta i denna bransch! 100 000 OSÄKRA 13
q FÖRETAGARE BERÄTTAR CHRISTINA WAHLSTRÖM VD PÅ MAMA MIA Grundades 1988 Omsätter 130 miljoner kronor per år Årligen 9 000 patienter för husläkarbesök, 6 000 kvinnor kommer för graviditetsrelaterad vård, 25 000 kommer för preventivmedelsrådgivning 120 anställda Idén bakom företaget är att förbättra mödravården genom att erbjuda hög kvalitet och tillgänglighet till alla kvinnor i samhället. Innan valfrihetsreformen var det bara rika som hade tillgång till specialiserad förlossningsvård, nu har alla kvinnor tillgång till kvalitativa tjänster, säger vd Christina Wahlström. Christina tycker att man genom att skilja specialiserad förlossningsvård från sjukhusens övriga verksamhet kan man slippa onödig administration och kostnader, skära ner på remissarbete samt ta emot fler patienter. Hon anser att landstinget lever kvar i ett föråldrat system där man tror att all vård måste ligga i samma lokal. Christinas relation till landstinget varierar, då hon upplever dem som stundtals ointresserade och att de inte vågar satsa på nya idéer. När vi kommer med innovativa idéer upplever jag att landstinget har en föraktfull inställning mot oss. När Mama Mia till exempel ville lansera idén med Mobile Baby visade landstinget inget intresse alls. Mobile Baby är en tjänst som kan skicka digitala ultraljudsbilder och filmer direkt till mobilen. Det är användbart för föräldrar men också för så kallad andrahandsbedömning. De som inte har tillgång till specialiserade förlossningsläkare kan då skicka bilderna till annan ort och få specialiserad bedömning. Tjänsten är en succé och har fått internationell uppmärksamhet. President Obama nämnde tjänsten inför kongressen angående innovation i vården och nu har ett saudiarabiskt mobilföretag startat ett samarbete för att lansera det i Saudiarabien. Mama Mia har även lanserat tjänsten KRY för återbesök via telefon. Här kan patienter prata med barnmorskor och läkare för att får stöd och även enklare diagnoser. Mama Mia har initierat Regnbågsprojektet och grundade den första mödravårdskliniken i världen som riktar sig till kvinnor som blir gravida på okonventionella sätt som till 14 100 000 OSÄKRA
FÖRETAGARE BERÄTTAR q En av våra sköterskor föreslog en särskild mödravård för homosexuella. Sådant entreprenörskap hittar du inte hos landstinget exempel genom inseminering. Idén kom från en anställd som märkte att gravida homosexuella kvinnor ofta kände sig otrygga och obekväma när de besökte läkare. En av våra sköterskor kom en dag med idén om särskild mödravård för homosexuella. Jag sa till henne att då får hon se till att starta en sådan, vilket hon också gjorde. Sådant entreprenörskap hittar du inte hos landstinget! Kliniken har anställda som själva är homosexuella och man erbjuder även annan sjukhuspersonal utbildning i hur man bemöter och behandlar mödrar som blir gravida under speciella omständigheter. Man har också ett utbildningssamarbete med insemineringskliniker i Danmark. För Mama Mia är det viktig att besökare och patienter bli väl mottagna. Man har därför anlitat språkforskare som ska analysera bemötande och patientkontakt för att göra patientnöjdheten så bra som möjligt. Både medarbetare och patienter är nöjda med Mama Mias verksamhet. Sjukfrånvaron ligger endast på 0,5 procent jämfört med Stockholms läns landsting som har 5,6 procent. Mama Mia toppar Vårdguidens lista över patientnöjdhet. Valfriheten är central för Mama Mias verksamhet enligt vd Christina Wahlström. Man har tidigare försökt delta i upphandlingar i Göteborg men har inte tillräckligt med resurser för att vinna kontrakten. Lagen om valfrihet (LOV) är det viktigaste för oss. Det är svårt för nya aktörer att konkurrera med de stora jättarna som kan lägga låga bud i en upphandlingssituation. LOV tillåter mer konkurrens och undviker den monopolliknande situation som uppstår när det är För att göra patientnöjdheten så bra som möjligt har man anlitat språkforskare ett fåtal större aktörer som dominerar marknaden. Christina är rädd att ett vinstförbud kommer föra oss tillbaka till den tiden när endast de som kunde betala för sig fick tillgång till mödravård med hög kvalitet. Om ett vinstförbud eller upphävande av LOV skulle komma i kraft skulle Mama Mia behöva lägga ner sin verksamhet helt, alternativt bli helt privatfinansierat. 100 000 OSÄKRA 15
q FÖRETAGARE BERÄTTAR 16 100 000 OSÄKRA
FÖRETAGARE BERÄTTAR q CATHARINA TAVAKOLINIA VD PÅ KAVAT VÅRD AB Grundades 2006 Omsätter 250 miljoner kronor per år 328 anställda 328 omsorgsplatser fördelat på åtta äldreboenden Kavat Vård erbjuder specialiserade inriktningar på sina boenden. Förutom boende kombinerat med spaverksamhet eller innerstadsboenden med hotellkoncept har de även språkinriktning. Det finns ett spanskt, ett arabiskt och ett persiskt boende där stor hänsyn tas till kultur och språk. Catharina Tavakolinia är vd för Kavat Vård och har själv en bakgrund inom kommunal äldreomsorg. Idén till dessa typer av boenden kom under min tid som kommuntjänsteman då jag upptäckte att det fanns äldre invandrare som inte hade hunnit lära sig språket. De hade stora svårigheter att kommunicera med omsorgspersonalen och fick inte sina behov tillgodosedda på rätt sätt. Catharina märkte att ingen aktör erbjöd tjänster i denna kategori då stora kommuner och stora vårdföretag inte ville ta risken och saknade ordentligt underlag. När Alliansen och Maud Olofsson sa att det var dags för valfrihet och dags för kvinnor att starta eget i vårdsektorn såg jag möjligheten att kombinera båda två! Catharinas nästa stora innovation är ett teknikboende. Hon vill kunna erbjuda det senaste inom omsorgsteknik för att höja kvaliteten så mycket som möjligt för de äldre. Till exempel finns robotar och maskiner som underlättar toalettbesök och dusch då man slipper det integritetskränkande momentet att ha en person i samma rum som tar av en kläderna. Kavat finns i dag bara i Stockholm men Catharina skulle vilja expandera i övriga delar av Sverige. Dock skulle det handla om ett slags franchisekoncept då det är viktigt för Kavat att behålla närheten av en närvarande ägare som tar personligt ansvar. När det kommer till hotet om vinstförbud säger Catharina följande: Hotet om vinstförbud ligger som en våt filt över våra expansionsplaner. Med dagens osäkra läge finns det ingen öppning för affärsutveckling och innovation. Det instabila politiska läget skapar också oro hos banker och underleverantörer som får kalla fötter när de hör att beställaren är ett välfärdsföretag. Vi skulle vilja bygga om lokalerna men fastighetsskötaren är nervös att räkningarna kommer bli obetalda. För Catharina och Kavats verksamhet är valfrihet och konkurrens viktigt. Hon motsätter sig också bilden av att det handlar om att skära kostnader: Vi vill skapa boenden där vi själva skulle velat bo nu när friheten finns. Vi vill tävla om vad man kan åstadkomma snarare än att bli så billiga som möjligt. Byggarna, oftast män, har under lång tid gjort vinster i skattefinansierade projekt utan att bli ifrågasatta som vi Drivkraften bakom verksamheten är att de äldres behov ska stå i fokus: Vi driver boenden med stor lyhördhet och utefter vad de äldre frågar efter, inte utefter hur en kommunal tjänsteman vill ha det. Det finns ingen kommunal tjänsteman som vet hur en iransk äldre person vill ha det, vi lyssnar däremot på dem och erbjuder en service beroende på vad de vill ha. Vi bryter mot det traditionella och blir därför hyllade av samhället och de äldre. En viktig del i Kavats framgång är innovation och nyskapande: Innovationer kräver ansträngning och ansträngning kräver belöning. Jag skulle kunna sitta som jag gjorde förr som kommunal tjänsteman och vara bekväm. Nu sover jag i stället med jourtelefon och är på hugget dygnet runt för det här är inget lätt jobb. Konkurrenter och krävande anhöriga tvingar oss att hela tiden prestera och höja kvaliteten för att kunna skapa förtroende. De ansträngningarna som görs för att ta risker och våga vara innovativ är inte möjliga utan någon form av morot och belöning. Vi måste även ha en vinst för att kunna ha en ekonomisk buffert mot oförutsedda händelser. Samtidigt ska vi också kunna trygga våra anställdas situation. Catharina tycker vidare att debatten kring vinster i välfärden är märklig: Till exempel byggarna, oftast män, har under lång tid gjort vinster i skattefinansierade projekt för kommuner, landsting och stat utan att någonsin blivit så ifrågasatta som vi nu blir. Vi är många som undrar varför det är så provocerande när vi kvinnor kliver in i samma byggnad och skapar värde många år framåt? Hur kommer det sig att färdtjänsten som skjutsar den som ska flytta in till oss kan driva sin verksamhet i aktiebolagsform, trots att den transporten finansieras med samma skattemedel? 100 000 OSÄKRA 17
q FÖRETAGARE BERÄTTAR HELENA BONNEVIE VD AKERS FRISKOLA Grundades år 2000 240 elever fördelat på tio klasser 40 anställda Omsätter 22 miljoner kronor per år. Akers Friskola grundades som ett lärarkooperativ och är än i dag en personalägd friskola i Åkersberga i Österåkers kommun. Skolan har ingen egentlig inriktning men drivs på ett Montessoriinspirerat sätt. När elever och föräldrar tillfrågas om Akers kvalitet är det den goda relationen till lärarna och deras stora engagemang som utmärker skolan. Eleverna uppskattar att de syns och uppmärksammas, det är väldigt karaktäristiskt för oss, säger Helena Bonnevie, vd på Akers. Akers är ingen elitskola men eleverna har högt meritvärde och ligger ofta i topp på både kommunens och Skolverkets listor över resultat i nationella prov, slutbetyg och lärartäthet. Det är ett högt tryck på våra platser, i dag står det 1 000 barn i kö på bara 240 platser, säger Helena. Helena som gick från kommunal anställning till den privata sektorn uppskattar entreprenörsandan som råder: Vi vill ha möjligheten att kunna utvecklas och göra snabba förändringar för att ge bästa möjliga kvalitet till eleverna. Behöver vi skicka en lärare på utbildning om Aspergers syndrom så vill vi ta beslutet på en gång. Måste man upphandla varje gång blir man mindre flexibel och initiativrik. Hon menar att konkurrensen och 18 100 000 OSÄKRA
FÖRETAGARE BERÄTTAR q det fria valet driver fram en jakt på kvalitet: Om vi hade lärarlösa lektioner, inte följde upp vår timplan, eller om vi skulle nöja oss med mediokra betyg på våra elever skulle det ta ett år innan vi inte hade några elever. Enda anledningen att existera som företag är att man gör nytta för kunden. Det är ett högt tryck på våra platser, i dag står det 1 000 barn i kö Ordet vinstjakt är däremot något hon inte känner igen: I stället för att pantsätta skolans hyllor och bord för att kunna investera i verksamheten så skapar vi lite överskott varje månad som samlas i en investeringsbudget i slutet av året. Akers har investerat mycket i den digitala utbildningen. Man har infört NTN för årskurs 4 9 och testar nya digitala utbildningsmetoder. Kommunen upphandlade datakurser till sina elever där de lärde sig Word, men där tog det stopp sen. Tack vare våra kurser vet våra elever hur man använder sig av molnet och delar dokument på nätet efter bara två månader. Både elever och lärare drar fördelar av tekniken: Jag har märkt att om man först låter eleverna använda och uppskatta de digitala verktygen så hakar lärarna på senare. Först då vågar de testa nya och spännande utbildningsmetoder. Trots alla framgångar erkänner Helena att hon är orolig inför framtiden när det gäller hot om vinstförbud: Jag vill egentligen inte visa utåt att jag är orolig eftersom jag inte vill oroa föräldrar och elever. Om det inte vore för det osäkra läget hade Akers expanderat: En expansion är på sin plats. Men här har jag lagt locket på för att invänta politiska beslut. Tanken är att starta en systerskola snarare än att utöka de befintliga platserna i syfte att behålla känslan och miljön av den lilla skolan. 100 000 OSÄKRA 19
TILLBAKABLICK: SÅ VÄXTE VÄLFÄRDS- FÖRETAGEN FRAM VIKTIGA ÅRTAL 1984 Lex Pysslingen. Riksdagen beslutar om den lag som förbjöd statsbidrag till förskolor som drevs i aktiebolagsform med vinstsyfte. 1989 tilläts den första friskolan drivas i stiftelseform som en försöksverksamhet. 1992 Lex Pysslingen avskaffas, vilket öppnar för etablering av nya förskolor. 1992 Friskolereformen införs, kommunala bidrag till fristående skolor. 1995 Husläkarsystemet med fritt val av läkare inom primärvården är fullt ut genomfört. 2006 införs etableringsfrihet utan kommuners medgivande för privata förskolor. 2009 införs lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV gav medborgarna möjlighet att själva välja fritt inom handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Privata välfärdsföretag inom skola, omsorg och sjukvård är en relativt ny företeelse i Sverige jämfört med många andra europeiska länder. Under slutet av 1960-talet men framför allt under 1970-talet fanns en opinion för ökat brukarinflytande, nya former för pedagogik och ett växande motstånd mot vad som uppfattades som en likriktad skola och förskola. Men det är först på 1980-talet som alternativ till den offentliga förskolan blir en politisk fråga. 1984 bildas Pysslingen AB med ambitionen att erbjuda en barnomsorg med högre kvalitet än den offentliga men till en lägre kostnad. Kvaliteten på barnomsorgen skulle höjas genom att bara utbildade förskolelärare anställdes och att personalen fortlöpande skulle utbildas. Den socialdemokratiska regeringen blåste till strid mot alla privata alternativ inom barnomsorgen och statsminister Olof Palme uttryckte det som att det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar. Senare samma år ändrades statsbidragsbestämmelserna så att daghem som drevs i vinstsyfte inte kunde få statsbidrag. De nya reglerna kallades Lex Pysslingen. Pysslingen lyckades dock hitta ett kryphål i lagen och de två första privata förskolorna kunde öppnas i Nacka 1986. Lagen om förbud upphävdes av regeringen Bildt 1992 och redan året innan genomfördes rätten till bidrag för personaldrivna daghem. Etableringsfrihet utan kommuners medgivande för privata förskolor genomfördes 2006. Privata skolor har funnits lika länge som skolan som undervisningsform. Det har dock rört sig om ett 20 100 000 OSÄKRA