Utlysning för energieffektiv renovering Projekt nr 2014-005242

Utlysning för energieffektiv renovering Projekt nr 2014-005242 En förstudie i linje med Rekorderlig Renovering Demonstrationsprojekt för energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Förstudierapport för kv Hermelinen Trelleborgshem AB Utarbetad av Jens Åkesson, WSP Torkel Svensson, Trelleborgshem Mars 2015 1

Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 12. 13. Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte och Mål 5 Metod 5 Objektsbeskrivning 7 Beskrivning av byggnaden 8 Byggnadsteknik 9 Installationsteknik 11 Uppmätt energiprestanda 12 Luftläckning 13 Termografering 13 Luftflöden i ventilationssystemet 14 Inneklimat 14 Energiberäkning för byggnadens nuläge 16 Planerade åtgärder 18 Följande åtgärder har utvärderats inom BeBo-projektet 18 Fuktanalys 22 Energiberäkningar av planerade åtgärder 23 Kostnadsbedömningar 25 Ekonomisk analys 25 Kalkylförutsättningar för investeringar 25 Ekonomiska beräkningar 26 Resultat från förstudien 29 Genomförande och uppföljning 29 Bilagor Bilaga 1. Beräkningsindata Bilaga 2. BeBo Lönsamhetskalkyl Bilaga 3. Bilder Bilaga 4. Täthetsprovning och termografering 2

1. Förord Energianvändningen i bebyggelsen måste minskas för att minska dess negativa miljöpåverkan. Behovet av köpt energi ska halveras till år 2050 i förhållande till 1995. Energimyndigheten har i uppdrag att driva på energieffektiviseringen i bostadssektorn. Av erfarenhet vet man att demonstrationsprojekt är en verkningsfull metod för att sprida goda idéer och få fler att våga gå i samma spår. Under 2013 drev Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder, BeBo, kampanjen Halvera Mera. I kampanjen fick fastighetsägare bidrag för att genomföra en förstudie där de visade på möjligheter att energieffektivisera enligt konceptet Rekorderlig Renovering, som är utvecklat av BeBo. Konceptet går ut på att välja ett åtgärdspaket som halverar energianvändningen vid renovering av fastigheten. För att klara detta är det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp och hitta en kombination av energibesparande åtgärder där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan vara med och betala för åtgärder som kanske inte skulle ha valts som en enskild åtgärd. Totalt sett ska dock hela åtgärdspaketet vid ombyggnaden vara så kostnadseffektivt att det uppfyller rimliga lönsamhetskrav. Halvera Mera 2.0 genomförs av Energimyndigheten som en fortsättning av BeBo:s kampanj. Det övergripande målet med Halvera Mera 2.0 är att främja utvecklingen av energismarta renoveringar i flerbostadshus, som kan minska energianvändningen med 50 procent, och på så sätt bidra till Sveriges minskade energianvändning fram till 2020 och 2050. 3

2. Sammanfattning Trelleborgshem äger och förvaltar bl.a. sju mindre flerbostadshus i bysamhället Anderslöv i södra Skåne. Husen byggdes under 1966-1969 och har mycket lika byggnadsoch installationstekniska system och är sammankopplade genom ett gemensamt kulvertsystem. Ventialtionssystem utgörs av självdrag. Husen finns huvudsakligen i två storlekar, 747 m² och 453 m² och innehåller 6-12 lägenheter per hus. Total A temp för området är 5115 m². Husen har källare och bostäder i två plan samt ett stort ouppvärmt vindsutrymme som inte nyttjas. Området har en specifik energianvändning på ca 146 kwh/m² och år. Energiutredning har genomförs för av ett av de sju husen i området. Fönster, fönsterdörrar samt väggar i bröstning är i akut behov av renovering. Även tegelbalkar ovan fönster har renoveringsbehov. De boende har framför klagomål på låga och ojämna temperatur samt drag från fönsterpartier. Temperaturen varierar mellan husen i området och mellan våningsplanen. Resultatet av förstudien visar att det går att göra en halvering av specifik energianvändning. Den enskilt största energibesparande åtgärden är installation av bergvärmepump. I det paket som bedöms som mest lönsamt ingår även byte av fönster, terassdörrar och väggar i bröstning, vindsisolering, byte av styr- och reglerutrustning, injustering och individuell mätning och debitering (IMD) av varm- och kallvatten. Total energibesparing med föreslagna åtgärder är ca 70 % vilket ger en specifk energianvändning på 38 kwh/m² och år. Kostnaderna för paketet uppgår till ca 839 kkr inkl moms, varav ca 687 kkr belastar kalkylen då en andel av kostnaderna görs som underhåll. Detta gäller under förutsättning att bergvärmepumpens dimensioneras för hela området och att kostnaden fördelas mellan husen. Paketet har en beräknad internränta på ca 9 % och uppfyller enligt givna förutsättningar Trelleborgshems avkastningskrav på 6 %. Flera av åtgärderna har en postiv inverkan på de boende. Byte av fönster ger minskad kallstråling, minskad drag samt förbättrad ljudmiljö. Även injustering av värmesystemet ger ökad boendekomfort i byggnaden. Trelleborgshem har beslutat att renovera orginalfönster på plan 1 och 2 samt terassdörrar och väggar i bröstning. I övrigt har Trelleborgshem inte hunnit bereda resultatet i rapporten i den omfattning att beslut kan tas om vilka åtgärder som skall genomföras. 4

3. Inledning Syfte och Mål Syftet med projektet är att genomföra energianalyser för byggnaden och identifiera de mest kostnadseffektiva åtgärderna som ger minst en halvering av energianvändningen. Målet är även att identifiera ett åtgärdspaket som bidrar till en ökad termiskt komfort och förbättrad luftkvalitet för de boende. Genom att ta ett helhetsgrepp och studera byggnaden som ett system skapas synergieffekter mellan åtgärder och gör att flera åtgärder kan genomföras i projektet. Åtgärdernas påverkan på fuktförhållanden i byggnaden skall beaktas. Trelleborgshem har identifierat sex miljönyckeltal som bolaget arbetar aktivt med: Tabell 1. Trelleborgshems miljönyckeltal. Nr Aspekt Enhet Miljömål Basår Slutår 1 Energi för värme och varmvatten kwh/m² -20% 2007 2016 2 Fastighetsel kwh/m² -20% 2007 2016 3 Vatten l/m² -10% 2010 2020 4 Koldioxid kg/m² -80% 1990 2020 5 Avfall kg/m² -10% 2012 2020 6 MIBB 1 Andel% 100% 2013 2016 Tidigare genomförda energibesparingar i fastighetsbeståndet har huvudsakligen fokuserat på åtgärder för värmeproduktionssystem. Erfarenheter från totalrenoveringar är begränsade, och det finns ett behov av ökad kunskapsnivå inom organisationen inför framtida ombyggnadsprojekt. Projektgruppen bedömer att det finns goda möjligheter för en stor energibesparing genom bl.a. byte av fönster, tilläggsisolering av vindsbjälklagsamt samt installation av bergvärmepump. Flera av åtgärderna görs p.g.a. underhållsbehov och ökad boendekomfort. En del av kostnaden för renoveringen kan fördelas som underhåll vilket ger en fröbättrad ekonomsik förutsättning för genomförande av åtgärderna. Metod Dokumentationsarbetet innehåller följande moment: Beskrivning av byggnaden Beskrivning av tidigare genomförda åtgärder Checklista Beskrivning av luftläckning (genom t.ex. tryckprovning och termografering) Beskrivning av luftflödenas storlek Ekonomiska förutsättningar/budget Analysarbetet innehåller följande moment: 1 Miljöinventering i befintlig bebyggelse. 5

Energiberäkningar av byggnadens befintliga skick. Denna ska kalibreras till inom 10 % avvikelse med hjälp av uppmätt fjärrvärme, fastighetsel och hushållsel före åtgärd. Energiberäkningar för utvalda åtgärder. Ekonomiska beräkningar i BeBo Lönsamhetverktyg som utgår från BeBo:s och bostadsföretagens kalkylförutsättningar. Fuktanalys Analys av underhållsbehov Analys av inneklimat Uppföljning av teknik och ekonomi förutsätts, vilket kräver: Planering av mätningar och uppföljning redan i inledningsskedet. Ekonomisk transparens av kostnader för enskilda åtgärder, vilket bör skrivas in i förfrågningsunderlag. 6

4. Objektsbeskrivning Trelleborgshem äger och förvaltar sju mindre flerbostadshus i samhället Anderslöv i södra Skåne. Husen byggdes under 1966-1969 och har mycket likt byggnads- och installationstekniska system och är sammankopplade med gemensamt kulvertsystem på ca 270 meter. Husen finns huvudsakligen i två storlekar, 747 m² och 453 m², och innehåller 6-12 lägenheter per hus. Total A temp för området är ca 5115 m². Husen har källare och bostäder i två plan samt ett stor kallvind som inte utnyttjas. Området har en specifik energianvändning på ca 146 kwh/m² och år. Energiutredning genomförs för av ett av de sju husen i området, benämns hus A, med adress Vinkelgatan 3C-D. Källaren är något större i detta hus än övriga hus och A temp är 999 m². Ytterväggar i husen utgörs huvudsakligen av tegel med mellanliggnade isolering och har lågt underhållsbehov. En del tegelbalkar ovan fönster är i behov av renovering. I källare och plan 1 är alla fönster, fönsterdörrar och väggparti i bröstning original och är i behov av renovering. På plan 2 finns båda originalfönster och fönster från 1990-talet. Byggnaderna har självdragssystem utan värmeåtervinning. Figur 1. Bild före åtgärd. 7

Beskrivning av byggnaden Byggnaden har bostäder i två plan samt källare under delar av byggnaden. Vindsutrymmet är stort, se sektionsritning nedan, men är i dagsläget outnyttjat. Det finns möjlighet att utreda om vindsutrymmet kan göras om till fler lägenheter, men detta utreds inte vidare i denna förstudie. Figur 2. Sektion för hus A-D. Vindsutrymmet är stort och det kan finnas möjlighet för tillbyggnad av lägenheter. Övrig information om byggnaden ges i tabellen nedan. Tabell 2. Allmän information om byggnaden. Byggnaden Byggnadsår 1966-1969 Antal lägenheter 12 (totalt 64 lägenheter i hela området) Antal våningar ovan mark 2 Antal källarvåningar 1 Antal trapphus 2 Antal hissar 0 Antal tvättstugor i byggnad - Antal fristående tvättstugor 0 Antal motorvärmare 0 Antal belysningsstolpar 0 Ev. lokaler 0 Area BOA, m 2 557 Area LOA, m 2 0 Area A temp, m 2 999 2 2 Atemp är större än BOA då utrymme för källare och trapphus ej medräknas i BOA. 8

Byggnadsteknik Beskrivning av byggnadsteknik och material som användes vid uppförandet av byggnaden och vilket underhållsbehov som finns. Utöver fönster har inga åtgärder genomfört för klimatskalet sedan uppförandet av byggnaden. Tabell 3. Beskrivning av klimatskal. Teknisk beskrivning (materialskikt λ-värde U-värde 3 Underhållsbehov utifrån och in) W/mK (W/m 2 K) Källargolv 120 betong 1,7 0,44 Nej Källarbjälklag 160 betong 70 mineralull 50 överbetong 1,7 0,045 1,7 - Nej Mellanbjälklag 230-250 betong 1,7 - Nej Vindsbjälklag 100 mineralull 30 trä 0,045 0,14 0,38 Nej Snedtak plan 2 Källarväggar, typ IV 100 mineralull 30 trä 0,045 0,14 300 betong 1,7 0,38 Nej Nej Källarvägg, typ VI 140 tegel 180 betong 0,6 1,7 1,0 Nej Ytterväggar, tegel 120 tegel 80 mineralull 120 tegel 0,58 0,040 0,58 0,39 Ev omfogning samt tegelbalkar ovan fönster Ytterväggar, bröstning 95 mineralull 0,44 Ja Kupa, plan 2 95 mineralull 0,44 Nej 3 U-värde för konstruktioner som angränsar till mark anges anges med hänsyn till markens värmeledningsförmåga. 9

Fönster, original 1+1-glas i kopplade bågar - 2,7 Ja Fönster, 1990- tal 3-glas 1,7 Nej Entréparti, original 1-glas 5,0 Ja Ytterdörrar - 2,7 Nej 10

Installationsteknik Systembeskrivning av befintliga tekniska installationer, när de installerades och vad som finns för underhållsbehov redovisas i korthet i tabellen nedan. Ventilation Självdragssystem. Kolfilterfläktar är installerad i kök. 1960-tal Nej 4 Tabell 4. Kortfattad information om byggnadens installationsteknik. Ålder på installationen Teknisk beskrivning Underhållsbehov Uppvärmning Radiatorer i allmäna utrymmen och i lägenheter. 1960-tal Ja Tappvarmvatten Snålspolande armaturer installerades under 2000-talet. Problem med läckage och ca 60 % av snålspolande armaturer är kvar. 1960 Nej Undercentral, värmesystemet Kulvertsystem UC betjänar samtliga 7 hus i området. Uppvärmning sker med gaspanna från 2000-tal. Reservpanna skall demonteras. Styrventiler, pumpar med integregad styr, expansionskärl och injusteringsventiler är moderna och är i bra skick. Vatten ur värmesystemet försvinner och krävs påfyllning veckovis. Läckage kan ej identifieras. 2 st ackumulatortankar är gamla och är i dåligt skick. Värmeväxlare till värmesystemet är gammal.3-vägsventil till värmekretsen är gammal. Apparatskåp i pannrummet är gammalt. Kulvertsystem mellan husen är originial och bedöms vara i dåligt skick. Åtgärden tas emellertid inte med i denna utredning. 1960-2000 Ja 1960-tal Ja 4 OVK-protokoll visar på låga ventilationsflöden med det finns inga planer på åtgärder av ventilationssystemet. En åtgärd hade varit positivt för förbättrad luftkvalitet i lägenheterna. 11

Uppmätt energiprestanda Statistik för gas, fastighetsel och vatten finns gemensamt för de sju husen. Undermätare saknas. I uppmätt energianvändning ingår även kulvertförlusterna. För att fördela energianvändning för hus A exkluderas kulvertförlusterna i beräkning. I övrigt antas energianvändning mellan byggnaderna vara lika för samtliga byggnader 5 och total gasanvändning fördelas i förhållande till A temp. All redovisad statistik avser år 2014. Redovisad fastighetsel avser el till belysning i allmäna utrymmen, stolpbelysning samt el till värmecentralen. Tabell 5. Energistatistik för hus A-G samt fördelat värde för hus A. Mätvärde - hus A-G Fördelat värde - hus A Värme och varmvatten, (MWh, utan korrektion) Värme och varmvatten, (MWh, normalårskorrigerat) Värme och varmvatten, (kwh/m 2 A temp ) 609,2-666,9 126,6 130,4 126,8 Fastighetsel, (MWh) 17,8 3,4 Fastighetsel, (kwh/m 2 A temp ) 3,5 6 3,4 Energiprestanda, (kwh/m 2 A temp ) 133,8 130,2 Hushållsel 7, (kwh/m 2 A temp ) 30 30 Verksamhetsel, (kwh/m 2 A temp ) - - Tappkallvatten 8, (m 3 ) 3070 600 Tappvarmvatten, (m 3 ) 2050 400 (exkl kulvertförluster) 5 Detta är en förenkling. Energianvändning påverkas av bl.a. byggnadsgeometri, internlaster och ventilationsflöde vilket kan skilja mellan byggnader trots liknande konstruktioner och installationssystem. 6 Värdet är korrigerat m.h.t. delar av elförbrukning som inte klassas som fastighetsel. 7 Statistik saknas för hushållselen, värde antas enligt SVEBY. 70 % av hushållselen antas tillgodoräknas byggnaden som värme enligt SVEBY. Varje hyresgäst har eget elabbonnemang och Trelleborgshem har inte tillgång till hyresgästernas elförbrukning. 8 Separat mätning saknas. 60 % av vattenanvändning antas gå till kallvatten, 40 % till varmvatten (Energimyndigheten) 12

Luftläckning Luftläckage har mätts vid täthetsprovning av 1 st lägenhet. Läckaget redovisas för areadefintion enligt EN13829 samt för klimatavskiljande konstruktioner. För mätprotokoll och läckagesökning, se bilaga 4. Tabell 6. Resultat från täthetsprovning. Luftläckning l/sm 2 vid Lufttäthet 50Pa enligt EN 13829, l/s m² Lufttäthet enligt klimatavskiljande yta l/s m² Anm. Lägenhet 1 0,82 1,82 Se termografering Termografering Byggnaden försattes i undertryck i ca 30 minuter varpå lägenheten termograferades för att identifiera luftläckage. Vidare genomfördes läckagesökning med rökindiktering. Resultatet av termograferingen ges i bilaga 4 samt i korthet nedan. Figur 3. Identifierade luftläckage. Läckage idenfieriades bl.a. för 1. Balkongdörr i sovrum 2. Golvvinkel vid balkongdörr i sovrum 13

3. Fönster i vardagsrum 4. Golvvinkel vid fönsterpari i kök 5. Takvinkel vid yttervägg 6. Köksskåp mot yttervägg 7. Fönster 8. Golvvikel vid takkupa i vardagsrum 9. Takvinkel/hörn i kök. Luftflöden i ventilationssystemet Frånluftsflöde i lägenheterna mättes vid OVK daterad 2009-12-18. OVK-protokollet omfattar endast ventilationsflöde i bostäder. Källare och trapphus är ej medräknade och luftflöde för dessa utrymmen uppskattas till 0,1 l/s m². Byggnaden ventileras med självdrag. Drivkraften bakom självdrag är tryckskillnad i luft inne jämfört med ute vilket ger upphov till en luftströmning. Tryckskillnaden beror bl.a. på frånluftsdonets placering, höjd på självdragskanal, utvändiga vindförhållande och temperaturdifferens mellan inne och ute. Ventilationsflöde kan därför förväntas att varierar över året. Genomsnittligt ventilationsflöde för bostäderna är enligt OVK-protokoll ca 0,23 l/s m². Detta är lägre än gällande nybyggnadskrav. OVK visade även att fler av lägenheter har tilluft i frånluftsdonen vilket tyder på att ventilationen inte fungerar som avsett. Det är positivt för luftkvaliteten att genomföra åtgärder som ökar luftflödet i lägenheterna. Inneklimat Trelleborghem har genomfört en brukarenkät för området, resultat enligt nedan: Figur 4. Resultat från boendeenkät. Enkäten visar att det finns förbättringspotential för underhåll, termisk komfort, luftkvalitet samt ljudmiljö/ljudisolering. 14

Enligt kundvärd har de boende framfört klagomål på drag och låga inomhustemperaturer under vinterperioder, framförallt från hus D. För att kompensera för klagomål har framledningstemperaturen höjts och klagomålen har minskat. Det har inte skett någon injustering mellan husen. Generellt är det är kallare på nedanvåningen än ovanvåningarna. Ett tidigare problem har varit att då ett garage på området värms har värmen i ena sidan av hus D helt stängts av. Problemet har åtgärdats genom att värma garaget med el och klagomålen har minskat. Vid genomfört platsbesök var flera fönster och fönsterdörrar öppna trots låg utomhustemperatur och molnig väderlek. Detta kan bero på flera olika faktorer, såsom dålig luftkvalitet i lägenheterna, för hög inomhustemperatur eller de boendes vanor. 15

5. Energiberäkning för byggnadens nuläge Beräkningarna av byggnadens befintliga energiprestanda har först kalibrerats till inom 10 % avvikelse med hjälp av uppmätt gas och fastighetsel före åtgärd. Utgående från detta har byggnaden simulerats i IDA ICE version 4.6.2. Indata till energimodellen har redovisats löpande i rapporten. Övrig information ges neda samt i bilaga 1. Tabell 7. Indata för energiberäkning innan åtgärd. Indata, simulering utgångsläget Area m² U-värde W/m 2 K Informationskälla (Uppmätt, beräknat, antaget ) A temp 999,1 - Mätt på planritning A om, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen 1348,5 - Enligt energimodell Glasarea 9 Norr 15,5 1,7-2,7 Fasadritning Öster 29,7 1,7-2,7 Fasadritning Söder 12,7 1,7-2,7 Fasadritning Väster 35,3 1,7-2,7 Fasadritning Källargolv 339,7 Planritning, detaljritning Platta på mark - -. - Vindsbjälklag 265,8 0,34 Planritning, detaljritning Snedtak plan 2 58,8 0,34 Planritning, detaljritning Källarvägg 1 68,2 Planritning, detaljritning Källarvägg 2 41,9 Planritning, detaljritning Yttervägg 279,6 0,42 Planritning, detaljritning Vägg under bröstning 6,5 0,43 Planritning, antagande Kupa 44,1 0,43 Planritning, antagande Köldbryggor Längd m Psi-värde W/K Bjälklag 366 0,1 Antagen enligt schablon Utvändiga hörn 69 0,2 Antagen enligt schablon Fönster- och dörrkarm 355 0,06 Antagen enligt schablon Vindsbjälklag 127 0,3 Antagen enligt schablon Balkong 5 0,8 Antagen enligt schablon Ventilation Flöde Lägenheter 0,23 l/s m 2 OVK Övriga utrymmen 0,1 l/s m 2 Antagande Specifik luftläckning, vid 50 Pa 0,8 l/m 2,s Täthetsprovning 9 Redovisade värden är endast för glasarea. Karmandel har antagit till ca 20 % och är inlagt i modellen. 16

Resultat av energiberäkning redovisas nedan: Tabell 8. Resultat energiberäkning innan åtgärd. Uppvärmning 93,7 kwh/ m² år (A temp ) Tappvarmvatten och VVCförluster 32,0 kwh/ m² år (A temp ) Hushållsel 30 kwh/ m² år (A temp ) Fastighetsel 3,3 kwh/ m² år (A temp ) Specifik energianvändning 129 kwh/ m² år (A temp ) Beräknad gasanvändning är ca 126 kwh/m² och år vilket kan jämföras med fördelat statistik på 127 kwh/m² och år. Fördelad energianvändning ligger inom felmarginalen på 10 %. Resultat redovisas även månadsvis nedan: Figur 5. Energianvändning fördelat över året. VVS Vädring Uppvärmning Tappvarmvatten Hushållsel Raditorer Värme till ventilationsaggregat Trappvarmvatten 17

6. Planerade åtgärder Grundförutsättningen inför identifiering av åtgärder inom projektet är en 50 %-ig energibesparing, vilket för kv Hermelinen ger ett energiprestandamål på ca 65 kwh/m 2 år. Olika åtgärder har diskuterats och de som bedömts som realistiska och intressanta har energiberäknats och kostnadsbedömts. Även åtgärder som bedömts som olönsamma kommenteras nedan. Följande åtgärder har utvärderats inom BeBo-projektet Källarväggar Källarväggar har något lokalt förhöjd fukthalt men bedöms inte motiverar någon åtgärd. Tidigare har problem uppstått i samband med att dräneringspump varit ur funktion men detta har åtgärdats. Dräneringsledningarna är gamla och det finns risk att sättningar i marken medför dåligt fall med bristande dränering till följd. Detta utreds ej vidare. Övriga åtgärder för källarväggarna såsom utvändig eller invändig tilläggsisolering bedöms som olönsam och utreds ej vidare. Vindbjälklaget Vindbjälklaget bedöms ha goda förutsättningar för kostnadseffektiv tilläggsisolering, föreslagningsvis ca 200 mm mineralull eller motsvarande. Den nya isoleringen antas ha lambda-värde på ca 0,037 W/m² K. Tilläggsioslering av vindsbjälklaget kan ge en negativt inverkan för fukt i vindsutrymmet. En ökad isolertjocklek minskar värmeförlusterna genom vindsbjälklaget vilket leder till lägre temperatur på vinden än tidigare. Med ett luftläckage av varm fuktig luft från lägenheterna kan den relativ fuktighet på vinden öka och ge upphov till fuktskador. Vid täthetsprovningen identifierades ett visst läckage genom taket men det är svårt att svara på vart luften tar vägen samt om det är representativt för hela byggnaden. Det föreligger en risk att fuktig luft kan tränga upp på vinden. Fuktproblematiken beror även på vilken luftomsättning som finns i vindsutrymmet. Utrymmet ventileras med självdrag genom ventiler i gavlar. För att kontrollera att fuktproblem inte uppstår efter åtgärden kan temperatur och realtiv fuktigheten mätas på vinden innan och efter åtgärd. Väggar i bröstning Väggar i bröstning är ca 95 mm tjocka och har låg isoleringsgrad.utformningen av bröstningen och fönsterpartier gör att dessa med fördel byts i samband med renovering av fönster. Nytt väggparti antas vara ca 145 mm med genomsnittligt lambda-värde på 0,040 W/m² K. Tegelväggar Flera tegelbalkar ovan fönster är i behov av renovering och åtgärds där det är aktuellt. I övrigt bedöms underhållsbehovet för ytterväggarna som relativt litet. Tilläggsisolering av ytterväggarna bedöms som olönsam och utreds ej vidare. Yttertak Yttertaket är original och funktion på takpapp och pannor bör utredas. Enligt Trelleborgshem finns ingen planerad renovering av yttertaket. Huset geometriska utformning 18

gör att en mycket liten del av yttertaket angränsar mot uppvärmd yta. Åtgärden bedöms därmed ha en begränsad energibesparing och utreds inte vidare. Fönster och dörrar De flesta fönster och dörrar i huset är orginial och i huvudsak med 1+1-glas kopplade träbågar. U-värde för originalfönster antas till 2,7 W/m² K.Trelleborgshem har beslutat att byta ut alla fönster på plan 1 och förslagvis byts även fönster till källare. I beräkning antas nya fönster ha U-värde 1,0 W/m² K (inkl. karm) och g-värde motsvarande 0,56. Övriga fönster i huset är från ca 1990-tal och är 3-glas. Det finns inget akut underhållsbehov för dessa fönster. Generellt sett är det svårt att ekonomisk motivera ett fönsterbyte av 3-glas endast med hänsyn till energibesparing. Det krävs ofta ett underhållsbehov för att motivera fönsterbyte och därför föreslås inte byte av dessa fönster. Med åtgärder av fönster, fönsterdörrar och väggar i bröstning höjs den invändiga yttemperaturen vilket ger minskad kallstrålning och ökad operativ temperatur. Vid täthetsprovningen identfierades luftläckage vid fönsteranslutning och vid åtgärd av fönster sätts nya fogar och tätningslister vilket ger minskat drag och ökad termisk komfort. Köldbryggor Köldbryggorna i byggnaden har översiktligt studerats på ritningsunderlag och bedöms dåliga enligt schablonvärde i IDA. Köldbryggorna kan ge en betydande extra transmissionsförlust. De mest vanligt förekommande köldbryggorna är svåra att minska utan utvändig tilläggsisolering eller betydande ingrepp i konstruktioner. Köldbryggorna antas vara oförändrade efter ombyggnaden. Lufttätningsåtgärder Vid lufttäthetsprovning identfieriades visst läckage kring bl.a. fönsterpartier. Vid byte av befintliga fönster sätts nya drevning och nya tätningslister vilket ger ett minskat luftläckage. Det är svårt att kvantifiera skillnaden, framförallt då byggnadens ventilationssystem utgörs av självdrag. Därför har inte någon förändring i lufttäthet utvärderats vid beräkning av energibesparing vilket ger en extra säkerhetsmarginal i beräkningen. 19

Ventilation OVK är godkänt men det finns anmärkningar om bl.a. tillförs luft i frånluftsdonen i flera lägenheter. Luftflödet per kvadratmeter lägenhet är lågt, ca 0,23 l/s m² lägenhetsarea. En ökning av ventilationsflödet är positivt för inomhusmiljön i lägenheterna men ger en ökad energianvändning. Det saknas värmeåtervinning i det befintliga ventilationssystemet och installering av frånluftsvärmepump bedöms kunna vara den tekniska lösningen som är bäst lämpat för huset. Åtgärden bedöms dock inte som lönsam då det krävs nya ventilationsschakt genom väggar, bjälklag och trapphus samt håltagning för montering av frånluftsvärmepump. I en större byggnad med högre ventilationsflöde och fler lägenheter per frånluftsvärmepump bedöms åtgärden kunna vara intressant, men inte i detta fall. Trelleborgshem har i dagsläget inga planer på att göra några åtgärder på ventilationssystemet. En åtgärd för att öka luftomsättningen i lägenheterna är önskvärd och om en åtgärd skall göras kan åtgärd med frånluftsvärmepump vara aktuell. FTX-system utreds ej då det saknas lämpliga placeringar av till- och frånluftskanaler och åtgärden bedöms som oekonomisk. Undercentral och värmeproduktion Byggnaden värms med gaspanna från ca år 2000. Reservpanna skall demonerats. Föreslagen åtgärd är att installera bergvärmepump. Enligt SGU:s brunnarkiv 10 finns ett flertal värmebrunnar i närområdet vilket gör att någon form av värmebrunn kan vara aktuellt. Djupet till berget är ca 30-40 meter vilket gör åtgärden något mer kostsamt än normalt. Bergets tekniska förutsättningar för bergvärme behöver utredas vidare för att fullt ut svara på om alternativet kan vara kostnadseffektivt och tekniskt lämpligt. I beräkning av energibesparing antas att bergvärmepump har en värmefaktor på 2,7 till tappvarmvatten och 3,0 till uppvärmning. Energitäckningsgraden antas till ca 95 %. Enligt beställare finns kraftig elservicen och i fortsatta beräkningar antas dess storlek vara tillräcklig. Konvertering till bergvärmepump ger en lägre energianvändning och konvertering från gas till el påverkar även utsläpp av växthusgaser. Beroende på elavtal påverkas koldioxidutsläppen. Gröna elavtal kan ge en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser vilket är positivt m.h.t. Trelleborgshems miljönyckeltal. Kostnadsbedömningen för bergvärmepump görs med utgångspunkt att samtliga sju byggnaderna i området kopplas till värmepumpen vilket ger en bättre ekonomi än om åtgärder bara görs för ett enskilt hus. I området finns även ett servicehus som ägs av Trelleborgshem som värms med el. Byggnaden är i behov av konvertering till annat uppvärmningssystem vilket med fördel kan göras i samband med installation av bergvärme. 10 http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html 20

Uppvärmning och styr- och regler Radiatorsystemet i byggnaden är orignal. Termostatventiler i lägenheter och allmäna utrymmen är generellt äldre och bör bytas ut mot nya. Styr- och reglersystemet är omodernt och planeras att bytas ut till ett modernt med temperaturgivare i ca var 3:e lägenhet. 2 st ackumulatortankar, värmeväxlaren till värmesystemet och 3-vägsventil till värmekretsen bör bytas eftersom dessa är gamla och börjar få försämrad funktion. Åtgärderna görs huvudsakligen som en underhållsåtgärd. Värmesystemet har inte ininjusterats på länge. Vid genomförande av flera energibesparande åtgärder bör värmesystemet injusteras, dels mellan de olika husen och dels mellan lägenheterna i varje enskilt hus. Apparatskåp i värmecentral skall bytas ut till gemensamt system för alla larm och komponenter. Ovan nämnda åtgärder för uppvärmning och styr- och regler uppskattas ge ca 10-15 % energibesparing på uppvärmningen. I fortsatta beräkning antas 10 % besparing. Åtgärderna ger även en ökad termisk komfort för de boende och förenklar styrningen av värmen i byggnaderna. Kulvertsystem mellan de övriga byggnaderna är original och bör bytas ut som en underhållsåtgärd. Åtgärden ger även en viss energibesparing men medräknas ej i denna beräkning då värmecentral för byggnaden finns i samma byggnad och därmed uppstår inga kulvertförluster för huset. Varmvatten, VVC och spillvatten Under 2000-talet utrustades flera lägenheter med snålspolande armaturer för dusch och blandare. Åtgärden gav ett betydande ökat underhåll p.g.a. vattenläckage vilket gjort att Trelleborgshem endast har kvar ca 60 % av armaturerna idag. En installation av snålspolande armaturer i alla blandare och duschar kan ge en energibesparing, men med erfarenhet från föregående byte finns inga inplanerade planer på att byta till snålspolande armaturer. Trelleborgshem har genomfört inventerat av samtliga sina fastigheter för att bedöma behov av stambyte, och det finns behov av stambyte i för Kv Hermelinen. Tidpunkt för åtgärden är ej fastställd. VVC-systemet är original och bedöms ha låg isoleringsgrad. Åtgärd på VVC-systemet kan vara aktuellt vid ett stambyte beroende på dess omfattning. I vidare beräkning medräknas inte minskning av VVC-förluster. VVC-förluster uppskattas till ca 1,0 W/m². I samband med stambyte finns möjlighet för installation av individuell mätning och debitering (IMD). Erfarenheterna kring energibesparing vid IMD av kall- och varmvatten varierar. Tidigare studier visar på olika resultat. Energibesparing för åtgärden kan tänkas bero på flera faktorer, bl.a. de boendes vanor och ekonomiska förutsättningar. I ett 21

område med lägre inkomster än genomsnitt, vilket bedöms vara fallet för det aktuella området, bedöms åtgärden kunna ge en viss besparing. Studier visar också på att det initiellt kan få en stor besparing som därefter avtar efter några år. Åtgärden kan motiveras m.h.t. en rättviseaspekt där den som förbrukar mycket vatten får betala för det. Trelleborgshems erfarenheter från liknande projekt är att det ger en viss energibesparing. SVEBY anger att energibesparing på varmvattenanvändningen vid IMD ger mellan 0-20 procent. I beräkningen antas varmvattenanvändningen sjunka med ca 10 procent. Även vattenanvändningen minskar vilket är positivt m.h.t. Trelleborgshems miljönyckeltal. Spillvattenåtervinning i en central anläggning bedöms som en olönsam åtgärd då husen är små och placering av spillvattenledningarna gör det tekniskt svårt att genomföra åtgärden. System med spillvattenåtervinning är ofta beroende av att tappning och återvinnings skall ske samtidigt vilket är svårare i små hus än större hus. Boendeinformation I samband med renovering och införande av IMD är det lämpligt att ge ut information till de boende om hur de kan förändra sina vanor för att spara energi. Brukarna har en stor påverkan på energianvändningen i byggnaden och en informationsinsats i samband med renovering kan vara ett effektivt sätt att påverka deras beteende. Det ger även ökad förståelse för renoveringsprojektet som helhet. I flera genomförda renoveringsprojekt har de boende i området fått medverka vid renoveringen vilket kan vara positivt ur ett socialt perspektiv. Det är svårt att uppskatta hur energianvändningen förändras med utökad information till de boende då det även till stor del beror på deras nuvarande vanor. Därför beräknas inte någon extra energibesparing för denna åtgärd utan antas inkluderas i besparing vid IMD trots att en viss besparing på uppvärmningsbehovet kan antas. 7. Fuktanalys Flera av åtgärderna har en inverkan på fuktförhållanden i byggnaden vilket nämnts tidigare i rapporten. En tilläggsisolering av källarväggar och översyn av dränering och dräneringsledningar kan vara positivt för fuktförhållanden i källare. Vid platsbesök fanns lokalt förhöjda fukthalter i källarväggar. Värmeförluster från gaspanna, ackumulatortankar och rör ger en ökad temperatur i värmecentralen vilken kommer minska vid konvertering till bergvärmepump. Detta kan ha betydelse för fuktförhållande värmecentralen. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget gör att vinden blir kallare. Luftläckage från lägenheterna under upp till en kallare vind gör att den relativa fuktigheten ökar i utrymmet vilket ger ökad risk. Förslagsvis mäts temperatur och relativ fuktighet i vinden för att utreda om problem uppstår. Renovering av kulvert och värmesystemet ger en minskad risk för läckage. 22

8. Energiberäkningar av planerade åtgärder Utgående från energisimuleringen av utgångsläget har energibesparingar för valda åtgärder beräknats. De energibesparande åtgärder som föreslagits har besktivits i rapporten och förutsättningar för dess och värden för energimodellen har angivits i rapporten. Internlasterna för hushållsel, personlaster m.m. antas oförändrad. Tabell 9. Indata och resultat för energiberäkning per åtgärd. Nr Åtgärd Innan åtgärd Efter åtgärd Värme kwh/m² och år Fastighetsel kwh/m² och år 4 Styr- och regler, injustering, byte av komponenter i värmecentral och termostatventiler på radiatorer etc. 5 IMD + information till boende Gamla komponenter, dålig styrning 0 Referensfall - - 126 3 129 1 Tilläggsisolering av vindsbjälklag med 200 mm U-värde: 0,34 Area: 265,8 U-värde: 0,12 Area: 265,8 119 3 123 2 Fönsterbyte och renovering av väggar i bröstning U-värde: 2,7-5 Area: 93,2 U-värde: 1,0 Area: 93,2 113 3 116 3 Bergvärmepump Gaspanna, η = 95% Bergvärmepump - Värmefaktor 2,7-3,0. Energitäckningsgrad 95%. 0 46 46 Värmeanvändning sjunker med ca 10 %. 116 3 120 Ingen IMD IMD. Beräknas ges 10 % besparing på varmvattenanvändning. 124 3 127 Åtgärdspaket 0 38 38 Totalt 23

Beräkningsresultat från enskilda åtgärders och åtgärdspakets energibesparing i syfte att nå en halverad energianvändning redovisas nedan. kwh/m2 140 120 100 80 60 40 20 0 3 3 126 119 113 3 46 0 3 3 116 124 39 0 Värme Fastighetsel Figur 6. Beräknad energiprestanda efter planerade enskilda åtgärder och efter ett komplett åtgärdspaket för kv Hermelinen. Total energibesparing för åtgärdspaketet blir ca 70 %. Energianvändningen sjunker från 129 kwh/m² och år till 39 kwh/m² och år. 24

9. Kostnadsbedömningar Nedanstående tabell visar en kostnadsbedömning av planerade åtgärder. Åtgärdskostnaderna avser kostnad för ombyggnationen inklusive moms. I fortsatta beräkningar avser endast kostnader för energieffektiviseringsåtgärder vilket innebär att värdena har rensats från underhållsbehov, ökad komfort och modernisering så att bara den energibesparande delen och förutsättningar för att kunna utföra denna ingår. Kostnader för projektering och projektledning ingår ej i angivna priser. Angivna kostnader är inkl. 25 % moms. Tabell 10. Kostnader per åtgärd. Nr Åtgärd Kostnad per lgh (kkr) Totalkostnad byggnaden (kkr) 11 1 Tilläggsisolering av vindsbjälklag 4 48 0 % 2 Fönster, entré, bröstningsvägg 14 169 10 % 3 Bergvärmepump 51 (38) 616 (450) 12 0 % 4 Styr- och regler, injustering mm 11 128 0 % 5 IMD + information till boende 4 45 0 % Totalt 70 839 13 Åtgärd för fönster belastar energibesparingen med 10 %, och övriga åtgärder belastar energibesparing till 100 %. Andel underhåll (%) 10. Ekonomisk analys Den teoretiska beräkningen kommer ofta i konflikt med den ekonomiska verkligheten och bostadsföretagets/bostadsrättsföreningens företagsekonomiska kalkyler. Det finns flera faktorer som inverkar på de förslag som kan ge de bästa besparingarna, som t.ex: Hyrestak/avgiftstak mot möjlig investering Ekonomi, räntor, avskrivningstider mm. Bidragsmöjligheter och bokföringsalternativ Personal, förändring av projektledare Förändring i företagsledning/medverkan från ledning Kulturminnesmärkning Fokus i projekt ansiktslyftning (status) mot energifrågor. Kalkylförutsättningar för investeringar Trelleborgshem AB kalkylförutsättningar för byggnaden redovisas nedan tillsammans med BeBo:s rekommenderade förutsättningar. 11 Redovisad kostnad är för total kostnad för åtgärden. I senare beräkning medräknas endast kostnad för andel som belastar energibesparingen. 12 Angivet värde i parentes avser kostnad om övriga åtgärder genomförs. 13 I kostnad för åtgärdspaket antas att en mindre bergvärmepump behövs vilket ger en lägre kostnad. 25

Ekonomiska beräkningar Tabellen visar en LCC-analys för valda åtgärder. I tabellen redovisas beräknad värmeoch elbesparing, beräknad tåld investering, uppskattad investeringskostnad och nuvärde för respektive åtgärd samt för hela åtgärdspaketet. Åtgärderna presenteras separat för att kunna bedöma lönsamhet per åtgärd, men blir missvisande om flera åtgärder genomförs. Om bergvärmepump installeras ändras de ekonomiska förutsättningarna för samtliga övriga åtgärder. Tabell 11. Ekonomisk indata. Trelleborgshem AB BeBo Livslängd installationsåtgärder år 15 15 Livslängd byggtekniska åtgärder år 40 40 Elpris kr/kwh 1,16 1,20 Real elprisökning % / år 2 2 Gaspris kr/kwh 0,92 0,80 Real gasprisökning % / år 2 1 Inflation % / år 2 2 Realt ändrade underhållskostnader % / år 0 0 Tabell 12. Ekonomisk bedömning per åtgärd. Värme, Fastighetsel, Besparing, Tåld investering, Verklig investe- kwh/m 2 år kwh/m 2 år kwh/m 2 år kr ring 14, kr Nuvärde, kr Befintligt 126 3 0,0 Åtgärd 1 119 3-6,6 115 000 kr 48 000 kr 67 000 kr Åtgärd 2 113 3-13,1 228 000 kr 17 000 kr 211 000 kr Åtgärd 3 0 46-83,6 1 031 000 kr 616 000 kr 415 000 kr Åtgärd 4 116 3-9,4 106 000 kr 128 000 kr -22 000 kr Åtgärd 5 124 3-2,3 26 000 kr 45 000 kr -19 000 kr Åtgärdspaket 0 39-89,8 1 506 000 kr 687 000 kr 15 652 000 kr Åtgärderna ger flera positiva aspekter för de boende. Genomförd enkätundersökning visar att det finns förbättringspotential gällande bl.a. termisk klimat och ljudmiljö vilket bedöms förbättras med föreslagna åtgärder. I beräkning har hänsyn ej tagits till hyreshöjningar då detta bedöms vara en osäker parameter som måste förhandlas med hyresgästföreningen innan denna kan genomföras. Resultat- och Kassaflödespåverkan för åtgärdspaketet redovisas i nedanstående diagram, beräknade i BeBo Lönsamhetsverktyg (www.bebokalkyl.se). Fullständig rapport finns i bilaga 2. 14 Verklig investering avser kostnad som belastas energibesparing. Andelen som redovisas som underhåll medräknas inte. 15 I kostnad för åtgärdspaket antas att en mindre bergvärmepump behövs vilket ger en lägre kostnad. 26

Figur 7. Resultatpåverkan per år. Figur 8. Kassaflödespåverkan per år. Beräkningar har även genomförts i Beloks totalkverktyg, www.belok.se, där internränta beräknas för respektive åtgärd, se diagram nedan. 27

Figur 9. Lönsamhetsberäkning enligt Beloks totalverktyg. Tabell 13.Åtgärder och resultat av Beloks totalverktyg. Paket internränta Indivuduell internränta Besparing Årlig övrig besparing Årlig elbesparing Årlig värmebespa- ring Investering Brukstid Åtgärd Nr År kkr kkr MWh kkr MWh kkr kkr % % 1 Fönsterbyte 40 16,9 12,2 13 0 0 0 12,2 72,3 72,3 2 Tilläggsisolering av vindsbjälklag 40 47,9 6,2 6,6 0 0 0 6,2 12,8 28,4 3 Bergvärmepump 15 616 118 126-49 -42,2 0 69,5 7,4 10,6 4 Styr- och reglar, injustering 15 128 8,84 9,4 0 0 0 8,8 0,5 9,4 5 IMD, boendeinformation 15 45 2,16 2,3 0 0 0 2,2-3,8 8,9 Summa 148 157-49 -42,2 0 98,9 8,9 Tabellen ovan visar att åtgärder på fönster, tilläggisolering och bergvärmepump uppfylller Trelleborgshems avkastningskrav på 6 %. Övriga åtgärder uppfyller ej avkastningskraven. Åtgärdspaketet uppfyller Trelleborgshems avkastningskrav. 28

12. Resultat från förstudien Slutsatsen från förstudien är att en halvering av energianvändning i byggnaden är möjlig och har goda ekonomiska förutsättningar. Installation av bergvärmepump är den åtgärd som ger störst minskning av specifik energianvändning. Det krävs dock fortsatta utredningar för att bedöma mer i detalj de ekonomiska och geotekniska förutsättningar för bergvärmepumpen i området. Åtgärd med högst lönsamhet (högst internränta) är fönsterbyte vilket beror på att endast 10 % av kostnaden belastar energibesparingen. Föreslagna åtgärder har en positiv inverkan för de boende med förbättrad termisk komfort och förbättrad ljudmiljö. Med val av grönt elavtal kan konvertering till bergvärmepump ha en mycket positiv inverkar på byggnadens koldioxidutsläpp. 13. Genomförande och uppföljning Trelleborgshem har beslutat att renovera orginalfönster på plan 1 och 2 samt terassdörrar samt väggar i bröstning. I övrigt har Trelleborgshem inte hunnit bereda resultatet i rapporten i den omfattning att beslut kan tas om vilka åtgärder som skall genomföras. Vidare krävs fortsatta utredningar gällande förutsättningar för bergvärmepump vilket även har stor påverkar på de ekonomsika förutsättningarna för övriga åtgärder. 29

Bilaga 1 Beräkningsindata, IDA Här redovisas övrig indata till energiberäkningen för beräkning innan åtgärder. Skuggning och vindutsatthet Byggnadens placering och utformning gör att den har begränsat med skuggning och medelstor utsatthet för vind. Omkringliggande skuggning modelleras i energimodell. Brukarrealterad solavskärmning Vid beräkning av energianvändning tas även hänsyn till brukarnas användning av solavskärmning 1, där en avskärmningsfaktor på 0,71 (enligt SVEBY) tas med som en avskärmning på samtliga fönster i lägenheterna. Köldbryggor Köldbryggor antas som dåliga enligt schablonvärden från IDA, se nedan: Internlaster Drifttider för hushållselen antas fördela sig till 33 % mellan 00:00-06:00, 50 % mellan 06:00-18:00 och 100 % mellan 18:00-24:00 enligt SVEBY. Hushållselen sätts till 30 kwh/m² och år enligt schablonvärde enligt SVEBY. 70 % av denna energi antas tillgodogöra byggnaden som värme. Personvärmen antas fördela sig mellan 17:00-07:00 enligt SVEBY. Personvärme i lägenheterna har beräknats utifrån lägenhetstyp och storlek till 0,021 personer/m² för husen enligt SVEBY. Aktivitet motsvarar ca 0,8 met enligt SVEBY. 1 T.ex. invändiga persienner och gardiner. 1

Fastighetsbelsysning Belysning i allmäna utrymmen utgörs huvudsakligen av lysrör av äldre modell. Genomsnittlig belysningseffekt, styrning och uppskattad drifttid anges nedan: Tabell 1. Fastighetsbelysning, installerad effekt och drifttider. Installerad effekt Drifttid (styrning) Källare 4 W/m² 300 h (strömbrytare) Trapphus/entré 4 W/m² 1300 h (närvarogivare) Utvändig belysning 200 W 4000 h (astonomiskt tidur) Förändring av belysningseffekt och styrning kan ge en viss energibesparing men denna bedöms som liten i jämfördelse med öviga åtgärder och bedöms inte vidare. Vädring Vädring hanteras enligt rekommendation från SVEBY som en schabloniserad energiförlust motsvarande 4 kwh/m² och år. Uppvärmningssystem och reglerförluster Reglerförluster och verkningsgraden i gaspanna har stor påverkan på energianvändning. Verkningsgraden för gaspanna antas till ca 95 %. Värmeförluster antas till 4 % av värmebehovet, och hälften av denna antas kunna tillgodoges byggnaden som värme. VVC-förluster antas till ca 1 W/m² enligt schablonvärden dålig från IDA. 2

Bilaga 4 Bilder Foto 1. Fasad. Foto 2. Fasad. Foto 3. Fasad. Foto 4. Otäthet kring fönster. 1

Foto 5. Fasad. Fönster och bröstning skall bytas. Foto 6. Takkupor. Foto 7. Originalfönster Foto 8. 1-glas vid entré. 2

Foto 9. Vindsutrymme. Foto 10. Värmeväxlare. Foto 11. Befintlig modern gaspanna. Foto 12. Ventil behöver bytas. Foto 13. Värmecentral, moderna pumpar Foto 14. Ackumulatortankar behöver bytas. 3

Foto 15. Termostatventil i lägenhet. Foto 16. Termostatventil i WC. Foto 17. Tilluftsdon i sovrum. Foto 18. Frånluftsdon i badrum. 4

Bilaga 4 Täthetsprovning och termografering Täthetsprovning och läckagesökning har genomförts för lägenhet 11 på Kyrkogatan 10B. Lägenheten är placerad på plan 2 och angränsar mot vind, trapphus och 3 st lägenheter. Fönster i takkupa har bytts ut under 1990-talet. Täthetsprovning utfördes den 2015-02-27. Bestämning av lufttäthet Sammanfattning Täthetsprovningen visade att det genomsnittliga läckflödet för lägenhet 11 på Kyrkogatan 10B är 0,82 l/s m² omslutngsarea enligt EN 138 29. Uppmätt luftläckage fördelar sig över klimatavskiljande yta motsvarande 1,82 l/s m². Vid läckagesökning med termograferingskamera upptäcktes ett flertal läckagepunkter. Mätförfarande Bygggnaden har självdragssystem. Tilluftsventiler och frånluftsventiler tätades med ballonger i ventilationskanaler. Alla avloppens vattenlås fylldes med vatten vilket ger fullgod tätning. Dörröppningen för ytterdörr ersattes av en vindtät duk, uppspänd på en ram, som fläktutrustningen monterades i. Genom flödesjustering av fläkten skapades under- respektive övertryck i byggnaden i förhållande till tryckförhållandet utanför klimatskalet. Omslutande area uppmättes på ritning. Mätutrustning Mätning enligt EN 138 29. Mätningen utfördes med täthetsprovningsutrustning fabrikat Minneapolis Blowerdoor, modell 4. Tryck över klimatskärmen har mätts med DG 700 med instrumentnummer.lufttemperatur och atmosfäriskt tryck har mätts med Greisinger Elektronics, modell GFTB-100. Datorprogram Tectite software 3.6. BBR 21, BFS 2014:3 6:531 Lufttäthet Allmänt råd: För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. 1

9:21 Klimatskärmens lufttäthet (Bostäder) Allmänt råd: Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning, finns i avsnitt 5 Brandskydd. Beräkningsmetod enligt EN 13829 vid täthetsprovning av lägenhet Lufttätheten för en enskild lägenhet i ett flerbostadshus är ofta svår att bedöma. Varje lägenhet kan betraktas som en separat zon i byggnaden där samtliga lägenhetsavskiljande väggar, golv och tak är omslutande ytor. Vid täthetsprovning projiceras en tryckskillnad över alla omslutande ytor vilket innebär att uppmätt läckagevärde till viss del kan bestå av interna läckage mellan lägenheterna. För att utesluta interna läckage mellan lägenheterna kan mottryck skapas i angränsande lägenheter. Detta förfarande är ofta mycket omfattande och tidskrävande. För att undvika att luft sprids mellan lägenheterna, t ex matos och tobaksrök, är det av vikt att varje lägenhet uppförs lika tät som byggnaden som helhet. Tätheten mellan lägenheten påverkar dock inte byggnadens energianvändning. I rapporten har luftläckaget per omslutande kvadratmeter beräknats i enlighet med vad som anges i standarden EN 13829. Arean innefattar alla byggnadsdelar som omsluter lägenheten, dvs. totalt omslutande area bestående av ytterväggar, lägenhetsskiljande väggar, bjälklag, grund och tak. Resultat täthetsprovning Beräknad omslutande area enligt EN 138 29 är 207 m². Arean innefattar golv, tak, yttervägg och lägenhetsskiljande väggar. Läckageflöde [l/s] Läckage [l/s m²] per omslutande area enligt EN 138 29 Undertryck 50 Pa 165 0,80 ± 5% Övertryck 50 Pa 175 0,85 ± 5% Medelvärde 170 0,82 ± 5% Klimatförutsättningarna inför mätningarna var följande: Klimat Anderslöv Utomhustemperatur 6 C Inomhustemperatur 24 C Vindstyrka 2-3 m/s Vindriktning S Uppskattad mätosäkerhet Övriga kommentarer 2

Vid demontering av ventilationsgaller till kökets frånluftskanal uppdagades att en tröja var upptryckt i ventilationkanalen vilket medför dåligt fungerande ventilation. I frånluftskanalen i badrummet upptäcktes ett fågelbo. Det rekommenderas att frånluftskanaler rensas. Läckagesökning med värmekamera Mätförfarande Byggnaden försattes i 50 Pa undertryck med hjälp av täthetsprovningsutrustningen. Värmekamera nyttjades för att kontrollera skillnader i yttemperaturer på klimatskärmens insida. Efter att ha försatt lägenheten i undertryck i cirka 30 minuter kunde otätheter med hjälp av värmekameran urskiljas där uteluft strömmar förbi och kyler ner klimatskärmens insida. Mätning med värmekamera Flir B200. Instrumentets mätosäkerhet enligt tillverkaren: ± 2 %. Bedömning Mindre luftläckage noterades. Det läcker genom fönster och tätningslisterna håller inte tätt. I skafferiet i köket läcker det vilket kan bero på att det sitter en gammal ventil bakom köksskåpet som ej är synlig. Läckage i hörnen på takkupan noterades både i köket och i vardagsrummet. Läckagesökning med termografering redovisas nedan. Läckagesökning med termografering Figur 1. Planritning med identifierat luftläckage. 3

Punkt 1. Luftläckage intill balkongdörr i sovrum. Referensbild. 4

Punkt 2. Luftläckage vid golv och balkongdörr sovrum Referensbild. 5

Punkt 3. Mindre luftläckage vid fönsters tätningslist, vardagsrum Referensbild. 6

Punkt 4. Luftläckage under fönsterparti i köket, anslutning golv-väggar. Referensbild. 7

Punkt 5. Luftläckage i köksskåp mot yttervägg Referensbild. 8

Punkt 6. Luftläckage i köksskåp mot yttervägg Referensbild. 9

Punkt 7. Luftläckage tätningslist fönster Referensbild. 10

Punkt 8. Luftläckage hörn i takkupa, vardagsrum Referensbild. 11

Punkt 9. Luftläckage hörn snedtak i kök Referensbild. 12

Nedan redovisas även areaberäkning för lägenheten. 13