Oljan, gasen och geopolitiken i Europa 14 juni 2016 Samuel Ciszuk 1
Marknadsutbredning styr förutsättningar för hantering, intressen, politiknivå
jan-1970 jun-1972 nov-1974 apr-1977 sep-1979 feb-1982 jul-1984 dec-1986 maj-1989 okt-1991 mar-1994 aug-1996 jan-1999 jun-2001 nov-2003 apr-2006 sep-2008 feb-2011 jul-2013 Varför föll oljepriset? Globalt överutbud USA:s produktionsökning skifferboomen stod för lejonparten av utbudsökningen Ryssland, Brasilien, Irak växte också starkt senaste åren OPEC (Saudiarabien) bestämde sig för att inte kompensera överutbudet Lägre efterfrågetillväxt efter finanskrisen, samt högt oljepris Strukturellt låg/minskande efterfrågan i Europa och Nordamerika Kina saktar ned t f/d 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 USA:s råoljeproduktion 1970-2014 Källa: IEA Källa: EIA 3
Överutbudet har resulterat i stora lager Lagerökning med ca 1 mdr fat globalt 2014-15 Inför 2016: oro för kapacitetsfyllnad Lagerbyggnaden tvingas offshore (flytande lager) Kostnaden får tas av säljaren, eftersom köparens marknad Ytterligare prispress Lagerberget utgör fortsatt prisbroms uppåt Källa: IEA
Våren-16: Snabbt mot återbalansering Låga priser stimulerar efterfrågan USA förvånar Indien, i Kinas spår? Efterfrågetillväxt: 1,2-1,4 mmbpd enligt IEA Politisk risk gör sig påmind Produktionsstörningar sprider sig: Nigeria, Colombia, Venezuela, Libyen, Irak Naturen slår till: Kanada I ett slag försvann överutbudet (om än tillfälligt ) MMbpd 14 12 10 8 6 4 2 0 Produktionsvolymer med hög politisk risk Källa: IEA Venezuela Nigeria Libyen Iran Irak Algeriet Produktion december 2015 Överutbud december2015 Källa: Energimyndigheten 5
Verkligheten överträffar teorin? Skifferoljan faller snabbt i USA nu för snabbt? Skifferproduktion flexibel när sporras come back? Hur snabb blir återgången? Tröskeleffekter, flaskhalsar, har skapats Konventionella projekt världen över har frysts, övergetts tar tid att vända trenden Om tight marknad -17 vad händer med efterfrågetillväxten? Skörare läge? USA:s transportsektor i omvandling? Stort hopp sätts till Indien som det nya Kina Glöm inte lagerberget Källa: IEA Källa: IEA 6
Vad betyder de förändrade handelsmönstren? Tyngdpunkt österut Ryssland och V Afrika: geografi, infrastruktur plötsligt fel USA: Handelsrutterna tunnas ut Längre transportvägar En risk i sig? 7
Politisk risk inom oljetillförseln - högre än någonsin? Säkerhetsläget i Nordafrika 2011-
Politisk risk inom oljetillförseln Stater i MENA under press, fragmentering ISIL/Daesh etc. alltmer transnationellt Externa aktörer påtvingar gränser Saudi-Iran: Kan sekterismen kontrolleras? USA:s strategiska ombalansering har öppnat för regionala initiativ som Jemenkriget Ett brett bälte av mycket svaga/fallerade stater har skapats
Försvagade stater i RU:s närområde RU:s gränsområde, vitalt för olje- och gasflöden RU har återbyggt makt att neka stormakter inträde Frusna konflikter stoppar vidare EU-, NATO-expansion Eliter korrumperas, institutioner hålls bekvämt svaga På sikt: Militär enda institutionen kvar med kraft/någon legitimitet (men forts. RU-dominans)? 10
även om utmanare finns Grannar kommer dock nagga gränsområdet i kanten Turkiet Iran Islamistiska grupper i Af-Pak EU (PL, RO etc.) Ett Kina allt svårare/dyrare att stoppa för RU 11
RU: Gott om strategi, lite ideologi Svaghet: regionalt grepp baserat på: Illegitima, opopulära eliter Korruption (ineffektivitet) Låg/icke-komplex handel Närmast merkantilistisk inställning RU ingen populär dominant i sin närregion I brist på soft power utforskar RU hårda alternativ Guerilla geopolitics assymetisk krigföring på hög nivå Risk: Kaos, instabilitet kan tjäna RU:s syften, men inte fullt ut kontrolleras 12
Energistrategi: Rysslands oljeexport västerut EU:s råoljeimport från RU ca 30% av total råoljeimport (Sverige ca 40%) 1 Mbd går genom rörledningssystemet Druzhba varav 340 kbd passerar genom Ukraina. Övrig RU export västerut: 1,6 Mbd via Östersjön 850 kbd via Svarta havet
och RU:s energibalansering österut Kina: energipartner och utmanare i Centralasien (Sibirien?) Än så länge: ny gas och olja i östra Sibirien Ingen konkurrens om flöden med Europa 14
Vad är Rysslands framtida gasstrategi? Efterfrågan på gas i Europa minskar/ökar svagt Importbehovet kommer dock öka väsentligt Nyckeln är Europas inhemska fallande produktion 15
Västerut: Diversifiering av rutter Oberoende av UA men dörren ej stängd. Putin: Förbered omförhandling av utgående transitavtal post-2019 Turkish Stream i försämrat RU-TU-klimat? NS2: Det finns efterfrågan post-2020. NS tar gas till mest behövande marknader. DE vill, men EU KOM kan vara spoiler 16
Österut: Panik ger svagt förhandlingsläge RU har egentligen stor överkapacitet på gas Efterfrågan i RU:s kärnmarknader sviktar Kina prioriterar diversifiering Fruktar RU-beroende/nyttjar läget, avvaktar LNG-boom i Australien 17
RU förstår EU:s diversifieringsvilja, ser kommande konkurrens från LNG RU: Acceptera låga kinesiska priser nu (omförhandla senare) Mycket nu LNG kapacitet på väg in ger lägre priser framöver förbättrad diversifieringsmöjlighet för EU Befintlig förgasningskapacitet i EU använd endast till 20-30% 18
EU:s mottdrag på gassidan Avvakta lägre LNGpriser Räkna med lång priscykel Energiunion: Inga flaskhalsar i gasnäten Effektiva handelshubbar Neka RU möjlighet att spela ut/splittra 19
RU känner konkurrensen från EU:s reverserade flöden i UA RU har justerat priserna till UA under interimsavtalen MEN UA fortsätter att begära pengar av EU/Väst för högt räknade scenarier 20
Tack Samuel Ciszuk Analysavdelningen Enheten för trygg energiförsörjning samuel.ciszuk@energimyndigheten.se 21