Riskanalys och värdering av risk med avseende på transporter av farligt gods på väg och järnväg

Kv. Bellona 5, Solna Riskbedömning Riskanalys och värdering av risk med avseende på transporter av farligt gods på väg och järnväg Upprättad: 2015-09-29 Reviderad: - Brandgruppen AB Antal sidor: 53 BRANDGRUPPEN AB Säte i Stockholm Org. nr 556542-9122 Södermalmsallén 36 118 28 STOCKHOLM Tfn 08-21 50 90 Fax 08-24 22 25 www. brandgruppen.se

Kv. Bellona 5, Solna Sida 2 (53) Dokumentinformation Uppdragsnummer: 2020627 Dokumenttitel: Uppdragstitel: BG-RB01 Riskbedömning transporter av farligt gods Dokumentnummer: 01 Wåhlin fastigheter AB Uppdragsgivare: Box 1133 Anderstorpsvägen 4 171 22 Solna Uppdragsgivarens referens: Thomas Hörnfeldt Handläggare: Kontrollerad av: Pontus Olsson / Rikard Lindegrén Peter Möllerström Nyckelord: riskbedömning, sekundär transportled, farligt gods, Frösundaleden, Ostkustbanan Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen 01 2015-09-29 Pontus Olsson / Rikard Lindegrén Peter Möllerström Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sökväg:: P:\A-D\Bellona 5\Riskutredning FG\Dokument\Beskrivningar\Riskbedömning Bellona 5.docx

Kv. Bellona 5, Solna Sida 3 (53) Sammanfattning Inom kv. Bellona 5 i Solna planeras en befintlig kontorsbyggnad rivas/byggas om för inrättande av bostadshus om 10 våningsplan. Detta innebär ändring av detaljplan. Bostadshuset planeras även rymma LSS-verksamhet och förskoleverksamhet. Fastigheten ligger i närheten av Frösundaleden som utgör en sekundär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods ska potentiella olycksrisker beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från transportled av farligt gods. Byggnaden planeras att vara belägen cirka 70 meter från denna. Vidare rekommenderas skyddsavstånd om 75 meter för sammanhållen bostadsbebyggelse och verksamheter med personer som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. Med anledning av ovanstående har denna riskbedömning tagits fram, i syfte att utvärdera huruvida föreliggande riskbild är acceptabel och vilka eventuella riskreducerande åtgärder som krävs för att uppnå acceptans. Utöver Frösundaleden är Ostkustbanan belägen cirka 240 meter från den aktuella byggnaden och uppfyller därmed skyddsavstånden enligt ovan. Riskbidraget från Ostkustbanan är dock inte försumbart och det kunde inte på förhand konstateras att summan av riskbidrag från Frösundaleden och Ostkustbanan inte ger en väsentligt ökad riskbild jämfört med om endast Frösundaleden beaktats. Därför inkluderades Ostkustbanan i riskbedömningen. Riskanalysen inleds med en inventering av möjliga olycksrisker och en kvalitativ grovanalysen av dessa. Genom grovanalysen identifieras de olycksscenarier som bör ges en närmare, kvantitativ analys. I den kvantitativa analysen genomförs beräkningar av frekvens [antal ggr./år] av respektive olycksscenario och dess konsekvenser i termer av sannolikhet för att en enskild individ omkommer. Resultaten sammanställs som beräknade individrisk för vistelse utomhus på olika skyddsavstånd från Frösundaleden respektive Ostkustbanan samt beräknad individrisk för vistelse inom den aktuella byggnaden. Riskanalys bygger bl.a. på uppskattningar, bedömningar och begränsade mängder kvantitativa data. Därför kan osäkerheter inte elimineras. De viktigaste osäkerheterna har identifierats och analyserats i särskilt avsnitt i rapporten. Utifrån riskbedömningens resultat bedöms den aktuella byggnaden kunna inrättas enligt studerat förslag utan att några riskreducerande åtgärder krävs.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 4 (53) INNEHÅLL 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Omfattning... 6 1.4 Revideringar... 6 1.5 Definitioner... 7 1.6 Metod... 8 1.7 Acceptanskriterier vid riskbedömningar... 8 1.7.1 Tillämpning av acceptanskriterier... 10 2. Fysisk översikt... 11 2.1 Området... 11 2.2 Byggnaden... 11 2.3 Närliggande byggnader... 12 3. Riskinventering... 13 3.1 Farligt gods... 13 3.2 Identifiering av riskkällor... 14 3.2.1 Frösundaleden... 14 3.2.2 Ostkustbanan... 16 3.3 Kvalitativ analys av olycksrisker... 16 3.3.1 Frösundaleden... 16 3.3.2 Ostkustbanan... 19 3.3.3 Slutsats av kvalitativ analys... 20 4. Kvantitativ riskanalys - Frösundaleden... 21 4.1 Metod... 21 4.1.1 Frekvensberäkningar... 21 4.1.2 Konsekvensberäkningar... 21 4.2 Olycka med gasol... 21 4.2.1 Jetflamma... 21 4.2.2 Gasmolnsexplosion... 22 4.3 Olycka med fordonsgas... 23 4.3.1 Jetflamma... 23 4.3.2 Gasmolnsexplosion... 24 4.4 Olycka med ammoniak... 25 4.5 Olycka med bensin och etanol... 26 4.5.1 Avångning från pöl... 26 4.5.2 Pölbrand... 27 5. Kvantitativ riskanalys Ostkustbanan... 29 5.1 Metod... 29 5.1.1 Frekvensberäkningar... 29 5.1.2 Konsekvensberäkningar... 29 5.2 Olycka med giftig gas... 29 5.3 Olycka med brandfarlig gas - BLEVE... 30 6. Osäkerheter... 31 6.1 Stokastiska osäkerheter... 31 6.2 Kunskapsbaserade osäkerheter... 31

Kv. Bellona 5, Solna Sida 5 (53) 7. Resultat... 33 8. Känslighetsanalys... 34 8.1 Frösundaleden... 34 8.2 Ostkustbanan... 34 8.3 Resultat av känslighetsanalys... 34 9. Slutsats och förslag på åtgärder... 35 10. Litteraturförteckning... 36 Bilaga A beräkning av frekvens för farligt godsolycka... 37 A.1 olycka på Frösundaleden... 37 A.2 olycka på järnväg... 38 Bilaga B Olycka med Gasol... 39 Bilaga C Olycka med fordonsgas... 42 Bilaga D olycka med ammoniak på Frösundaleden... 44 Bilaga E olycka med bensin och etanol på Frösundaleden... 46 Bilaga F olycka med giftig gas på Ostkustbanan... 48 Bilaga G olycka med brandfarlig gas på Ostkustbanan... 50 Bilaga H beräkningar med probitfunktion för giftig gas... 52 Ammoniak... 52 Klorgas... 52 Bilaga I beräkningar med probitfunktion för pölbrand och jetflamma... 53

Kv. Bellona 5, Solna Sida 6 (53) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom kv. Bellona 5 i Solna planeras en befintlig kontorsbyggnad rivas/byggas om för inrättande av bostadshus om 10 våningsplan. Detta innebär ändring av detaljplan. Bostadshuset planeras även rymma LSS-verksamhet och förskoleverksamhet. Sydost om byggnaden löper Frösundaleden förbi byggnaden. Avståndet är cirka 70 meter. Frösundaleden är en sekundär transportled för farligt gods. Cirka 240 meter öster om byggnaden löper Ostkustbanan som är en primär transportled för farligt gods på järnväg. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 2 kap. 5 ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad till ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Enligt länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods ska potentiella olycksrisker beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från transportled av farligt gods. Vidare rekommenderas bl.a. följande skyddsavstånd: - 25 meter byggnadsfritt närmast transportleden - 75 meter för sammanhållen bostadsbebyggelse och verksamheter med personer som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006). Brandgruppen AB har fått i uppdrag att utföra en riskbedömning för granskningskedet i detaljplaneprocessen för kv. Bellona 5. 1.2 Syfte Syftet med riskbedömningen är att undersöka lämpligheten hos byggnadens läge och dess verksamheter med avseende på risk för att människor utsätts för ohälsa i samband med olyckor med transporter av farligt gods. Syftet är också att, vid konstaterat behov, presentera förslag på åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att uppnå en acceptabel riskbild. 1.3 Omfattning Riskbedömningen omfattar risker härledda till transporter av farligt gods på Frösundaleden och Ostkustbanan. Riskerna är begränsade till sådana som inträffat plötsligt och leder till akuta konsekvenser för människors hälsa. Bedömningen omfattar alltså inte konsekvenser för djur, egendom eller miljö och ej heller långsiktiga effekter orsakade av exempelvis partikelhalter och buller. Bedömningen behandlar ej heller riskexponering av annan verksamhet än sådan som härleds till den aktuella byggnaden, se vidare avsnitt 1.7.1. 1.4 Revideringar Denna handling utgör version 01 och innehåller därmed inga revideringar.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 7 (53) 1.5 Definitioner Begreppen risk, riskanalys, riskhänsyn och riskbedömning har olika mening beroende av i vilket sammanhang det används. I denna riskbedömning används definitioner som är internationellt accepterade genom IEC-standard (International Electrotechnical Commission (IEC), 1995). Arbetsprocessen presenteras i figur 3 nedan. RISKANALYS Definition av omfattning Identifikation av riskerna Beräkning av risken Riskbedömning RISKVÄRDERING Beslut om risk kan tolereras Analys av alternativ Riskhantering RISKREDUKTION/ KONTROLL Beslutsfattande Genomförande Övervakande Figur 3. Översikt för riskhanteringsprocessen. I standarden definieras risk som sannolikheten/frekvensen för att en händelse ska inträffa, sammanvägt med den negativa konsekvens en händelse medför. Det bör dock poängteras att risker kan belysas genom flera dimensioner då storleken på risken delvis bestäms genom subjektiva bedömningar. Subjektiva bedömningar och uppfattningar (riskperception) varierar vanligtvis bland individer och grupper i samhället (Øresund Safety Advisers, 2004). I riskanalysmetodiken som används i denna riskbedömning används ett tekniskt perspektiv, dvs. risken definieras som en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Med konsekvens avses här resultatet av en oönskad händelse i termer av personskada. Med sannolikhet avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans frekvens). Risk kan i vissa sammanhang även beaktas för egendom och/eller för miljö. I denna riskanalys sker dock begränsning till endast personrisk. Riskbilden redovisas som individrisk och samhällsrisk. Individrisken illustrerar den risk en hypotetisk person utsätts för då denne vistas kontinuerligt på en bestämd plats i närheten av ett eller flera riskobjekt. I denna riskbedömning är Frösundaleden och Ostkustbanan riskobjekt. Individrisken är inte beroende på befolkningstätheten i området och beräknas enligt ekvation 1: n IR x, y IRx, y, i (Ekvation 1) i 1

Kv. Bellona 5, Solna Sida 8 (53) där IRx,y IRx,y,i n = Den totala individrisken för att omkomma vid den geografiska platsen x, y = Individrisken för att omkomma vid den geografiska platsen x, y för den inträffade händelsen i. = total antalet händelser som analysen innehåller vars effektzon sträcker sig till eller förbi den _ geografiska platsen x, y. Individrisken presenteras ofta i form av riskkonturer vilka ritas in som kurvor på en karta över området runt riskkällan. Samhällsrisken tar till skillnad från individrisken hänsyn till befolkningstätheten. Samhällsrisken återger sannolikheten för ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsrisken redovisas i ett F/N-diagram som visar den ackumulerade frekvensen för en händelse (F) och antalet omkomna (N) (Räddningsverket, 1997). 1.6 Metod Genomförande av riskbedömningen innefattar ett flertal moment. Dess listas kortfattat nedan. Mer ingående beskrivning av respektive moment framgår av dess avsnitt. 1. Identifiering av potentiella riskkällor 2. Identifiering olycksrisker och kvalitativ bedömning av dem 3. Kvantitativ analys av de risker som bedöms relevanta utifrån den kvalitativa bedömningen 4. Känslighetsanalys 5. Värdering av riskbild 6. Identifiering och förslag till riskreducerande åtgärder 1.7 Acceptanskriterier vid riskbedömningar För att kunna tillämpa de framtagna nivåerna för individ- och samhällsrisk som underlag för beslut och åtgärder behöver dessa ställas mot valda kriterier för vad som anses vara en acceptabel risk. Några nationellt fastställda riskkriterier finns inte i Sverige. Istället tas utgångspunkt i Räddningsverkets Forskning och Utveckling-rapport Värdering av risk (1997) som är framtagen av Det Norske Veritas på uppdrag av Räddningsverket. Dessa kriterier redogörs för nedan. För riskkriterier med avseende på samhällsrisk ger detta att högsta möjliga acceptabla frekvens för olyckor där en person omkommer är 10-4 olyckor per år. Till detta kommer en undre frekvensgräns på 10-6 olyckor per år som anger när en risk kan anses som liten. Förhållandet mellan antal omkomna och olycksfrekvensen är linjärt med en faktor k=(-1). Alltså är högsta möjliga acceptabla frekvens för olyckor där 10 personer omkommer 10-5 olyckor per år och för olyckor där 100 personer omkommer 10-6 olyckor per år. Dessa gränser kan åskådliggöras i ett så kallat FN-diagram, se figur 3.

Frekvens av N eller fler omkomna per år (F) Brandgruppen AB Datum: 2015-09-29 Kv. Bellona 5, Solna Sida 9 (53) Samhällsrisk 1.00E-01 1.00E-02 1.00E-03 1.00E-04 1.00E-05 1.00E-06 1.00E-07 1.00E-08 1.00E-09 1.00E-10 1 10 100 1000 Antal dödsfall (N) Figur 3. FN-kurva för samhällsrisk. Risker som hamnar inom det område som bildas mellan de två gränserna omfattas av det s.k. ALARPkriteriet (As Low As Reasonably Possible). Dessa risker ska reduceras i största möjliga mån i de fall åtgärderna inte innebär en orimligt stor kostnad, enligt rimlighetsprincipen. En förutsättning för att samhällsrisker som överstiger nivåerna angivna ovan ska kunna anses vara tolerabla är att de ska innebära någon nytta för samhället. För transporter av farligt gods har den samhällsnyttan ansatts motsvara nyttan av en transportsträcka om 1,0 km. Vid kvantitativa beräkningar av sannolikhet för inträffande av en olycka med farligt gods bör alltså en vägsträcka om 1,0 km beaktas. För individrisk finns motsvarande kriterier ställda. För denna är ALARP-området att en person omkommer 10-7 till 10-5 gånger per år. Även för beräkning av individrisk har en transportsträcka om 1,0 km beaktats. Märk väl att detta kriterium är högre satt än motsvarande ALARP-område för en (1) omkommen person enligt samhällsrisken. Detta beror på att extra tyngdpunkt läggs vid att den enskilde inte ska utsättas för en alltför hög risk. Vid värdering av risk enligt ovan beaktas följande principer: Rimlighetsprincipen; innebär att en risk som med rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid ska åtgärdas Proportionalitetsprincipen; innebär att de totala riskerna för en verksamhet ska vara proportion med nyttan av desamma. Fördelningsprincipen; innebär att enskilda grupper inte ska vara utsatta för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem Principen om undvikande av katastrofer; innebär att risker inte ska resultera i konsekvenser som tillgängliga beredskapsresurser inte kan hantera.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 10 (53) 1.7.1 Tillämpning av acceptanskriterier Vid riskbedömning av ny bebyggelse i anslutning till redan bebyggda områden finns svårigheter med att använda måttet samhällsrisk. Som angivet ovan innebär beräkning av samhällsrisk att ett mycket stort område behöver studeras, varav en stor andel är befintlig bebyggelse som direkt påverkar nivån hos samhällsrisken i stor omfattning. Det finns då risk för att risknivån hos den befintliga bebyggelsen, beroende på hur den är utförd, ger en total samhällsrisk som innebär att den nya bebyggelsen inte kan uppföras alternativt att den måste uppföras med mycket stora och kostsamma restriktioner, trots att den ensamt ger ett mycket litet bidrag till den totala risken och i ett annat område hade kunnat uppföras utan några restriktioner. Denna problemställning tas upp och diskuteras med ovanstående resonemang i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad när & hur? utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län (2003). I rapporten konstateras att i fallet då ny bebyggelse uppförs i ett redan bebyggt område rekommenderas avgränsning av riskbedömningen till att kontrollera individrisken i den nya bebyggelsen. Således kommer inte samhällsrisk att behandlas i denna rapport och ej heller individrisker som inte är knutna till den nya bebyggelsen.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 11 (53) 2 Fysisk översikt 2.1 Området Figur 2 nedan visar en översiktsbild för området med planerat läge för byggnaden markerat. Figur 2. Översiktsbild för byggnadens närområde. Röd markering indikerar planerat läge för den aktuella byggnaden. Områdets terräng karakteriseras av bl.a. berg i dagen med stora höjdskillnader. Mellan byggnaden och Frösundaleden finns rikligt med träd och buskar. Den mellanliggande cykelbanan utgör en lågpunkt i terrängen. 2.2 Byggnaden Byggnaden planeras bestå av 10 våningsplan och 1 källarplan. En sektionsskiss över byggnaden kan ses i figur 3 nedan. Figur 3. Sektionsskiss över byggnaden.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 12 (53) Bostäder planeras för plan 1 samt plan 4-9, lokaler för centrumverksamhet för plan 0, LSS-bostäder för plan 2 och förskola för plan 3. På plan -1 (källarplan) planeras för garage. Det finns väsentliga nivåskillnader i topografin, varpå de lägre våningsplanen endast delvis planeras för stadigvarande personvistelse, bl.a. med hänsyn till dagsljusinsläpp. 2.3 Närliggande byggnader Omkring den planerade byggnaden finns flera befintliga flerbostadshus av punkthustyp om cirka 12 våningsplan vardera. Ett av punkthusen är beläget mellan den planerade byggnaden och Frösundaleden. På motsatta sidan om Södra Långgatan, i nordöst, är Hagalundsskolan belägen och hyser ett flertal olika verksamheter. Skolan hyser förskoleverksamhet, öppen förskola, yrkesutbildning och fäktningsklubb. Förskoleverksamheten har 130 barn och 27 personal samt en tomställd avdelning med plats för 20 barn och 3 personal vid framtida behov. På öppna förskolan vistas 30-35 föräldrar/personal och 30-35 barn. Yrkesutbildningen hyser 100 elever 1. Fäktningsklubben har kvällsträning med upp till 30 tränande samtidigt 2. 1 Erik Gunnarsson, Barn- och utbildningsförvaltningen Solna stad, e-post 2015-08-24. 2 Henrik Rundquist, ordförande En Garde Fäktförening, e-post 2015-09-09.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 13 (53) 3 Riskinventering I detta avsnitt identifieras riskkällor som potentiellt är relevanta för riskbedömningen. Utifrån riskällorna identifieras möjliga olycksscenarier som ges kvalitativ bedömning. 3.1 Farligt gods Farligt gods delas in i nio klasser genom ADR- (transport på väg) respektive RID-regelverket (transport på järnväg). Indelning baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I tabell 1 nedan redovisas klassindelningen, typiska ämnen inom klassen och en kort beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1 Klassindelning av farligt gods enligt ADR respektive RID ADR-/RID-klass Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv Klass 1 - Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkerier etc. Delas in i underklass 1.1-1.5. Ämnen i klass 1.1 kan orsaka massexplosion med kraftiga tryckvågor. Rupterade lungor, skador från omkullkastning, byggnadsras. Klass 2 - Gaser 2.1 Brandfarliga gaser, t.ex. gasol och acetylen. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckskador till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, brinnande gasmoln eller 2.1 Icke brandfarlig, icke giftig gas, t.ex. kväve, argon och syre. BLEVE. Konsekvensområden för giftiga gasmoln kan uppgå till över 800 m. 2.3 Giftiga gaser, t.ex. klor och svaveloxid. Omkomna kan förväntas både inomhus och utomhus. Klass 3 - Brandfarliga vätskor Främst bensin, diesel och etanol. Typiskt pölbrand. Moln av oförbrända ångor kan bildas som driver iväg och senare antänds. Klass 4 - Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, okänsliggjorda sprängämnen Klass 5 - Oxiderande ämnen och organiska peroxider Aluminiumpulver, svavel, fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Brännskador och rökskador. Kraftig brand, giftig rök, i vissa fall dammexplosioner i slutna utrymmen. Brännskador och rökskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp. Klass 6 - Giftiga ämnen och smittförande ämnen Klass 7 - Radioaktiva ämnen Klass 8 - Frätande ämnen Klass 9 - Övriga ämnen och föremål Vätecyanid, arsenik, kvicksilverjodid och smittförande substanser. Typiskt transporter av medicinsk utrustning. Strålningsintensitet varierar med typ av utrustning och skador på den. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Tryckpåverkan och brännskador. Farligt vid inandning och förtäring och liknande exponering. Begränsade akuta skaderisker. Frätskador vid hudkontakt. Vätskeutgjutning i lungor vid inandning. Vissa ämnen kan bilda giftiga gaser vid brand respektive brännbara gaser vid kontakt med vissa metaller. Varierande konsekvenser. Typiskt begränsade till skadeområdets direkta närhet.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 14 (53) 3.2 Identifiering av riskkällor För riskbedömningen har Frösundaleden och Ostkustbanan identifierats som riskkällor. I närområdet finns även flera drivmedelstationer och tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter samt en verksamhet klassad som farlig enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kap. 4. Dessa bedöms utifrån lokaliseringarna inte kunna utgöra en direkt risk för den aktuella byggnaden. Dock ska transporter med farligt gods till och från verksamheterna beaktas. Ostkustbanan är belägen cirka 240 meter från den aktuella byggnaden och därmed uppfylls både rekommenderat skyddsavstånd för bostäder (75 meter) och det avstånd inom vilket en riskbedömning bör genomföras (150 meter). Riskbidraget från Ostkustbanan är dock inte försumbart och det kan inte på förhand konstateras att summan av riskbidrag från Frösundaleden och Ostkustbanan inte ger en väsentligt ökad riskbild jämfört med om endast Frösundaleden beaktas. Därför inkluderas Ostkustbanan i riskbedömningen. 3.2.1 Frösundaleden Frösundaleden är en sekundär transportled för farligt gods som löper från väg E4 (primär transportled) västerut för att ansluta till Huvudstaleden som också är en sekundär transportled. Huvudstaleden ansluter därefter till väg 279 som är en primär transportled. Nära gränsen mellan stadsdelarna Skytteholm och Hagalund ansluter Solnavägen till Frösundaleden. Solnavägen är en sekundär transportled som löper söderut och ansluter till väg E4 vid en sydligare del av dess sträckning. Sekundära transportleder är avsedda för lokala transporter till och från de primära transportlederna. De sekundära är uttryckligen ej avsedda för genomfartstrafik (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). Därför kan det antas att de transporter av farligt gods som sker på Frösundaleden sker med anledning av transport till eller från en verksamhet i området. Det kan vara möjligt att Frösundaleden används tillfälligt som genomfartsled för transporter vid avstängningar av väg E4 eller väg 279, antingen vid planerad avstängning eller vid inträffad olycka. Det kan dock antas att total avstängning av någon av vägarna är mycket ovanligt. Det skulle krävas en omfattande trafikolycka för att vägen skulle stängas av helt. En planerad avstängning skulle troligen ske för endast några körfält åt gången och i annat fall under nattetid då trafikflödet är lågt. En omledning av trafiken för transporter av farligt gods skulle dessutom troligen inte ske utan restriktioner. Omfattningen av omledning av genomfartstrafik för transporter av farligt gods via Frösundaleden bedöms vara så liten att den kan exkluderas från den fortsatta utredningen. Transporter av farligt gods på Frösundaleden har inventerats genom att verksamheter, inkl. drivmedelstationer, i närområdet som potentiellt är mottagare eller avsändare av transporter av farligt gods har identifierats. Detta har skett med hjälp av Länsstyrelsen i Stockholms läns geografiska informationssystem. Verksamheterna har kontaktats individuellt och data över transporter av farligt gods till och från respektive verksamhet har tagits del av. I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning av mängden gods per år.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 15 (53) Tabell 2 Översikt för lokala transporter av farligt gods ADRklass Ämne Verksamhet Kvantitet [kg/år]/[m 3 /år] Transportfrekvens [ggr./år] 2.1 Etyn (acetylen) Norrenergi 200 kg 10 (Solnaverket och Sundbybergsverket) 2.1 Gasol i mindre Norrenergi 190 kg 4 flaskor (Solnaverket och Sundbybergsverket) 2.1 Gasol i tankbil Arvid Nordqvist 3*10 6 kg 100 utan släp 2.1 Fordonsgas Okq8 Hemvärnsgatan, 1,2*10 6 Nm 3 260 Statoil Centrumslingan 2.2, 5.1 Syrgas Norrenergi 200 kg 10 (Solnaverket och Sundbybergsverket) 2.2 Argon, Mison Norrenergi (Solnaverket och Sundbybergsverket) 200 kg 10 2.2 Köldmedium R134a Norrenergi (Solnaverket och Sundbybergsverket) 2.3 Ammoniak, vattenfri Norrenergi (Solnaverket 3 Bensin Samtliga drivmedelstationer* 3 Etanol Samtliga drivmedelstationer* 200 6000 kg 1 72 000 kg 3 18585 m 3 918** 4727 m 3 918** Valneva Sweden Uppgift saknas*** 3 Diesel Samtliga 19048 m 3 918** drivmedelstationer* 3 Eldningsolja Norrenergi 150 m 3 4 (Solnaverket och Sundbybergsverket) 8 Saltsyra, Fintlings ytbehandling 2 500 kg 15 salpetersyra 8 Natriumhydroxid Trumlingsaktiebolaget 20 000 kg 6 Valneva Sweden Uppgift Uppgift saknas*** saknas*** 8 Ammoniak i Valneva Sweden Uppgift Uppgift saknas*** vattenlösning saknas*** 8 Formaldehyd Valneva Sweden Uppgift Uppgift saknas*** saknas*** 8 Natriumhypoklorit Valneva Sweden Uppgift Uppgift saknas*** saknas*** * Okq8 Hemvärnsgatan, Okq8 Solnavägen, Statoil Centrumslingan, Tanka Ankdammsgatan, Shell Västra Vägen, Preem Solnavägen.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 16 (53) ** Drivmedelstransporter sker normalt med tankbilar som är indelade i fack, med olika drivmedel i varje. Etanol finns rimligtvis inte medtransporterad i varje ekipage, då det konsumeras i relativt liten omfattning, men ämnet kan i riskhänseende likställas med bensin. *** Valneva Sweden har ej, trots förfrågningar, redovisat transporterade mängder eller transportfrekvenser. 3.2.2 Ostkustbanan Ostkustbanan löper i nord-sydlig riktning från Stockholm och norrut via Uppsala. I höjd med Solna station och Frösundaleden består den av 4 spår. Alldeles strax väster om spåren löper ytterligare spår som leder till den närliggande Hagalundsdepån, som är avsedd för persontåg. Ostkustbanan är en primär transportled för farligt gods och alla klasser enligt RID kan förväntas transporteras. 3.3 Kvalitativ analys av olycksrisker I detta avsnitt redogörs för kvalitativ analys av olycksrisker förknippade med transporter av farliga ämnen på Frösundaleden respektive Ostkustbanan. Utifrån analys av varje risk anges huruvida risken ska ges vidare, kvantitativ, analys. Analysen grundas på huruvida risken anses kunna ge ett icke försumbart bidrag till riskbilden för den aktuella byggnaden. 3.3.1 Frösundaleden Analysen för olyckor på Frösundaleden baseras på de data över lokalt transporterade ämnen som redogörs för i tabell 3. Tabell 3 Kvalitativ analys av olyckor på Frösundaleden Ämne Scenariobeskrivning och bedömning Vidare analys Acetylen (etyn) Transporteras i enstaka flaskor om 10-20 kg vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination. Nej Extremt brandfarligt. Slag och stötar mot flaskor leder ej till akut skadeverkan. Gasutströmning från punkterad flaska kan antändas och påverka andra flaskor, med kärlsprängning som följd. Även om värmepåverkan av flaska med acetylen avbryts kan okontrollerade kemiska reaktioner i flaskan leda till sprängning. Gasutströmning kan också driva iväg och antändas i en gasmolnsexplosion (s.k. UVCE), dock endast mycket korta sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer. Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att mellanliggande byggnad ger skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 17 (53) Gasol i flaskor Gasol i tankbil Fordonsgas (metan) Transporteras i enstaka flaskor om 45 kg vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination. Mycket brandfarligt. Slag och stötar mot flaskor leder ej till akut skadeverkan. Gasutströmning från punkterad flaska kan antändas och påverka andra flaskor, med kärlsprängning som följd. Gasutströmning kan också driva iväg och antändas i en gasmolnsexplosion (s.k. UVCE), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer. Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att mellanliggande byggnad ger skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden. Transporteras tryckkondenserad i tjockväggig tankbil. Utströmning från hål i tanken kan ske i gasfas, vätskefas eller tvåfas (både vätska och gas), beroende på hålets placering. Utströmmande vätska förångas hastigt i utsläppets initiala skede. Därefter bildas underkylda pölar som ångar av kontinuerligt varefter värme absorberas från mark. Antändning av utströmningen vid dess källa kan ge upphov till jetflamma. Om transport sker med släp och jetflamma får långvarig direktkontakt med andra tankens gasfas kan s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) inträffa. Utströmmande gas kan driva iväg och antändas längre bort (UVCE Unconfined Vapor Cloud Explosion), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer. Transporteras tryckkomprimerad i stål- eller kompositflaskor med ett tryck om cirka 200 bar. Flaskorna är placerade i ett lastväxlarflak som är uppdelat i 6 st. sektioner för att minska utsläpp vid olycka. Vid läckage i en sektion läcker cirka 350 normalkubikmeter ut som mest. Utströmning från hål kan endast ske i gasfas. Nej Ja Ja

Kv. Bellona 5, Solna Sida 18 (53) Antändning av utströmningen vid dess källa kan ge upphov till jetflamma. Jetflamma från utströmning kan i teorin ge kritisk uppvärmning av andra flaskor som är intakta med kärlsprängning som följd. Syrgas (oxygen) Argon, Mison Köldmedium R134a Ammoniak Utströmmande gas kan driva iväg och antändas längre bort (UVCE Unconfined Vapor Cloud Explosion), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer. Transporteras tryckkomprimerad i enstaka flaskor om 10-20 kg vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination. Utströmning kan intensifiera brand. Brandpåverkan av syrgasflaska kan orsaka kärlsprängning och explosiv brandintensifiering när syrgasen frigörs. Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att mellanliggande byggnad ger skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden. Transporteras tryckkomprimerad i enstaka flaskor om 10-20 kg vardera. Inerta gaser. Kan orsaka kvävning via höga halter genom att luftens syre undanträngs. Brandpåverkan av flaska kan orsaka kärlsprängning. Transporteras tryckondenserad i cylindrar om 14-800 kg styck. Inert gas. Kan orsaka kvävning via höga halter genom att luftens syre undanträngs. Utströmning kan orsaka köldskador. Brandpåverkan av flaska kan orsaka kärlsprängning. Transporteras tryckkonsenserad i tankbil. Utströmning från hål i tanken kan ske i gasfas, vätskefas eller tvåfas (både vätska och gas), beroende på hålets placering. Nej Nej Nej Ja Brännbar i mycket höga koncentrationer. Giftig gas som ger upphov till mycket stora konsekvensområden. Ger köldskador i utströmningens omedelbara närhet. Bensin, etanol Transporteras flytande vid NTP i tankbil. Ja

Kv. Bellona 5, Solna Sida 19 (53) Diesel, eldningsolja Utsläpp kan ge upphov till pölbrand med kraftig värmestrålning. Pöl som inte har antänts kan avge stora mängder ångor som senare antänds i en gasmolnsexplosion (UVCE). Transporteras flytande vid NTP i tankbil. Normalt ej antändligt utan uppvärmning eller applicering av tryck. Om pölbrand inträffar kan kraftig värmestrålning avges. Nej Saltsyra, salpetersyra, natriumhydroxid, formaldehyd, natriumhypoklorit, ammoniak i vattenlösning max 25 % Transporteras i IBC-behållare eller mindre dunkar. Frätande på hud, luftvägar och slemhinnor. Kan i vissa fall avge brännbara gaser vid kontakt med vissa metaller. Kan avge giftiga gaser vid brandpåverkan. Akut skadeverkan normalt begränsad till själva utsläppsområdet. Nej 3.3.2 Ostkustbanan Analysen för olyckor på Frösundaleden baseras på uppdelning av farligt gods-klasser enligt RID. Vid bedömning av huruvida risken ska ges vidare analys tar i beaktande det stora skyddsavståndet som råder mellan den aktuella byggnaden och Ostkustbanan (cirka 240 meter). Tabell 4 Kvalitativ analys av olyckor på Ostkustbanan Klass Scenariobeskrivning och bedömning 1 Endast ämnen i klass 1.1 kan ge upphov till massexplosion. Vidare analys Nej Tryckvågornas akuta skadeverkan kan inte förväntas bestå över skyddsavståndet samtidigt som mellanliggande bebyggelse kan förväntas ta upp tryckvågorna. 2.1 Långvarig direkt brandpåverkan av gasfasen hos tankvagn Ja med kondenserad brännbar gas kan orsaka BLEVE. 2.2 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans Nej närområde. 2.3 Utströmning kan ge upphov till mycket stora Ja konsekvensområden. 3 Ej relevant för det aktuella skyddsavståndet. Nej 4 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans Nej närområde. 5 Ej relevant för det aktuella skyddsavståndet. Nej 6 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans Nej närområde. 7 Begränsade akuta skaderisker, troligtvis begränsade till Nej olyckans närområde. 8 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans Nej närområde.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 20 (53) 9 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans närområde. Nej 3.3.3 Slutsats av kvalitativ analys De analyserade olycksrisker enligt ovan som valts ut för vidare analys ges i nästkommande avsnitt kvantitativ analys för att fastställa med vilken frekvens de förväntas inträffa och vad konsekvenserna förväntas bli. Resultaten används för att bestämma nivåer för individrisk. Jämförelse av nivåer för individrisk med acceptanskriteriet utgör underlag för riskbedömningens resultat.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 21 (53) 4 Kvantitativ riskanalys - Frösundaleden De olycksrisker för transporter av farligt gods på Frösundaleden som i föregående avsnitt bedömts relevanta för kvantitativ analys behandlas vidare i detta avsnitt. Avsnittet redogör för tillämpad metod, framtagna resultat och värdering av resultaten. 4.1 Metod Nedan redogörs för de verktyg som används i den kvantitativa riskanalysen. 4.1.1 Frekvensberäkningar Beräkning av olycksfrekvenser utförs med VTI-modellen enligt Räddningsverket (1996). Indata, ekvationer och beräkningsresultat redovisas i bilaga A. Vissa allmänna tabelldata har ersatts med faktiska data för transporter av farligt gods som är aktuella för Frösundaleden, se tabell 2. Data för årsdygnsmedeltrafik avsågs inhämtas från Solna stads trafikmätningar på Frösundaleden. Då den kommunala förvaltningen var otillgänglig att få kontakt med för att ta del av data har data från en miljökonsekvensbeskrivning av brf. Dikten 2 använts (Brf. Dikten 2, Solna). Om verkliga data skiljer sig väsentligt från använda data enligt bilaga A ska beräkningarna revideras. Indata för inbördes fördelning av transporter av de olika typerna av farligt gods som behandlas i kvantitativt hämtas från tabell 2 och redovisas i tabell A2 i bilaga A med ämnen som inte behandlas kvantitativt exkluderade. Bensin och etanol har summerats, då de ofta samtransporteras i tankbil i olika fack, och kan antas ha likvärdiga egenskaper vid ett olycksscenario. 4.1.2 Konsekvensberäkningar För konsekvensberäkningar för olycksscenarier används olika verktyg, beroende på problemställning och scenario. För beräkningar av spridning av gas respektive intensitet hos infallande värmestrålning från bränder används programmet Aloha, utgivet av amerikanska myndigheten Environmental Protection Agency (EPA). För fastställande av skadekriteriet tillämpas i vissa fall handberäkningar med probitfunktioner, baserade på empiriska data. 4.2 Olycka med gasol I enlighet med grovanalys i avsnitt 3 kommer olyckor med brandfarlig gas att analyseras med avseende på följande scenarier; - En trycktank med brandfarlig gas punkteras och den utströmmande gasen antänds varpå en jetflamma uppstår. - Den utströmmande gasen driver iväg för att senare antändas och skapa en gasmolnsexplosion, ibland kallad UVCE (Unconfined VaporCloud Explosion). 4.2.1 Jetflamma Gasol ansätts som dimensionerande ämne. Om en direkt antändning sker vid utsläppskällan kan en jetflamma uppstå. Sannolikhet för antändning vid olycka hämtas från Räddningsverket (1996) och sätts till 0,18. Dimensionerande storlekar hos hål och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning hämtas från Länsstyrelsen i Skåne län (2007). En jetflamma som inte riktas mot Kv Bellona kommer inte utgöra

Kv. Bellona 5, Solna Sida 22 (53) någon direkt fara. Sannolikheten för att jetflamman riktas mot byggnaden sätts till 0,5. Dimensionerande data presenteras i tabell 5. Tabell 5 Dimensionerande hålstorlekar och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning Håldiameter [mm] Relativ sannolikhet 10 0,375 30 0,250 110 0,375 Jetflammans utbredning och strålningsintensitet beräknas med programmet ALOHA. Beräknade riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus presenteras i tabell 6. För ytterligare beräkningsindata, se bilaga B. Tabell 6 Riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus Håldiameter [mm] Andel omkomna % Riskavstånd [m] 10 95 10 50 10 1 10 30 95 14 50 19 1 28 110 95 44 50 63 1 93 Hålstorlek 110 mm med 1 % omkomna vid 9 kw/m 2 strålningsintensitet når Kv Bellona och påverkar således individrisken för området. Skada på byggnad ansätts till 15 kw/m 2. Ingen händelse ger 15 kw/m 2 infallande strålning mot byggnaden. 4.2.2 Gasmolnsexplosion Om gasen inte antänds direkt utan istället tillåts strömma ut nedströms vindriktningen och antänds på ett längre avstånd från källan uppstår en gasmolnsexplosion. Dimensionerande värden redovisas i tabell 7. Värdena hämtas från Räddningsverket (1996). Tabell 7 Dimensionerande hålstorlekar och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning samt antändningssannolikheter Håldiameter [mm] Relativ sannolikhet 10 0,375 0,18 30 0,250 0,18 110 0,375 0,18 Fördröjd antändning Spridning av gasmoln i aktuell byggnads riktning kräver att vinden blåser åt det hållet. Jämn fördelning av sannolikhet mellan olika vindriktningar antas. Låga vindhastigheter ger generellt större spridningsvinklar än höga. För låga vindhastigheter kan en spridningsvinkel om 60 antas. I denna rapport antas därför att vinden sprider ett gasmoln i riktning mot Kv Bellona 5 i en sjättedel av fallen. Simuleringsberäkning av spridning av gasol genomförs med programmet ALOHA.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 23 (53) Tabell 8 redovisar riskavstånd för olika kombinationer av hålstorlekar till den punkt där koncentrationer ner till 60 % av undre brännbarhetsgränsen kan finnas. Tabell 8 Riskavstånd vid respektive dimensionerande storlek hos hål Håldiameter [mm] Riskavstånd 60% av LEL [m] 10 28 30 76 110 310 Hålstorlekarna 110 respektive 30 mm leder till brännbar blandning vid Kv Bellona. För beräkningsindata, se bilaga C. För kvantifiering av konsekvenser konstaterar både Gexcon (2013) och The Netherlands Organisation of Applied Research (1992) att det är rimligt att anta att skador på såväl människor som egendom som uppstår utanför gasmolnets volym är försumbara och att de inom molnet är totala. Därför antas att alla personer som befinner sig utomhus inom molnet omkommer och allt brännbart material fattar eld. Personer som befinner sig inuti byggnader inom gasmolnets volym kan förväntas vara skyddade från gasmolnsexplosionens direkta konsekvenser, men däremot påverkas av konsekvenserna från de omfattande bränder som uppstår. Det antas därför att 10 % av de personer som vistas inom byggnaden omkommer. 4.3 Olycka med fordonsgas I enlighet med grovanalys i avsnitt 3 kommer olyckor med brandfarlig gas att analyseras med avseende på följande två scenarier; - En trycktank med brandfarlig gas punkteras och den utströmmande gasen antänds varpå en jetflamma uppstår. - Den utströmmande gasen driver iväg för att senare antändas och skapa en gasmolnsexplosion, ibland kallad UVCE (Unconfined VaporCloud Explosion). 4.3.1 Jetflamma Fordonsgas utgörs av metan. Om en direkt antändning sker vid utsläppskällan kan en jetflamma uppstå. Sannolikhet för antändning vid olycka hämtas från Räddningsverket (1996) och sätts till 0,18. Dimensionerande storlekar hos hål och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning hämtas från Länsstyrelsen i Skåne län (2007). En jetflamma som inte riktas mot Kv Bellona kommer inte utgöra någon direkt fara. Sannolikheten för att jetflamman riktas mot byggnaden sätts till 0,5. Dimensionerande data presenteras i tabell 9. Tabell 9 Dimensionerande hålstorlekar och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning Håldiameter [mm] Relativ sannolikhet 10 0,375 30 0,250 110 0,375 Jetflammans utbredning och strålningsintensitet beräknas med programmet ALOHA. Beräknade riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus presenteras i tabell 10. För ytterligare beräkningsindata, se bilaga C.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 24 (53) Tabell 10 Riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus Håldiameter [mm] Andel omkomna % Riskavstånd [m] 10 95 10 50 10 1 10 30 95 10 50 14 1 21 110 95 10 50 17 1 26 Inget scenario innebär riskavstånd som sträcker sig till den aktuella byggnaden. Skada på byggnad ansätts till 15 kw/m 2. Ingen händelse ger 15 kw/m 2 infallande strålning mot byggnaden. 4.3.2 Gasmolnsexplosion Om gasen inte antänds direkt utan istället tillåts strömma ut nedströms vindriktningen och antänds på ett längre avstånd från källan uppstår en gasmolnsexplosion. Dimensionerande värden redovisas i tabell 11. Värdena hämtas från Räddningsverket (1996). Tabell 11 Dimensionerande hålstorlekar och deras inbördes relativa sannolikhetsfördelning Håldiameter [mm] Relativ sannolikhet 10 0,375 30 0,250 110 0,375 Spridning av gasmoln i aktuell byggnads riktning kräver att vinden blåser åt det hållet. Jämn fördelning av sannolikhet mellan olika vindriktningar antas. Låga vindhastigheter ger generellt större spridningsvinklar än höga. För låga vindhastigheter kan en spridningsvinkel om 60 antas. I denna rapport antas därför att vinden sprider ett gasmoln i riktning mot Kv Bellona 5 i en sjättedel av fallen. Simuleringsberäkning av spridning av metan genomförs med programmet ALOHA. Tabell 8 redovisar riskavstånd för olika kombinationer av hålstorlekar till den punkt där koncentrationer ner till 60 % av undre brännbarhetsgränsen kan finnas. Tabell 12 Riskavstånd vid respektive dimensionerande storlek hos hål Håldiameter [mm] Riskavstånd 60% av LEL [m] 10 48 30 81 110 82 Hålstorlekarna 110 respektive 30 mm leder till brännbar blandning vid byggnadens fasad. För beräkningsindata, se bilaga B. För kvantifiering av konsekvenser konstaterar både Gexcon (2013) och The Netherlands Organisation of Applied Research (1992) att det är rimligt att anta att skador på såväl människor som egendom som uppstår utanför gasmolnets volym är försumbara och att de inom molnet är totala. Därför antas att alla personer som befinner sig utomhus inom molnet omkommer och allt brännbart material fattar eld.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 25 (53) Personer som befinner sig inuti byggnader inom gasmolnets volym kan förväntas vara skyddade från gasmolnsexplosionens direkta konsekvenser, men däremot påverkas av konsekvenserna från de omfattande bränder som uppstår. Det antas därför att 10 % av de personer som vistas inom byggnaden omkommer. 4.4 Olycka med ammoniak Olycka med ammoniak kan leda till flera skadescenarier. Ammoniak i gasform är brännbart men brinner med en relativt långsam flamfront och är endast brännbar i höga koncentrationer (15-28 % vol). Spridning av gasmoln i den aktuella byggnadens riktning kräver att vinden blåser åt det hållet. Jämn fördelning av sannolikhet mellan olika vindriktningar antas. Låga vindhastigheter ger generellt större spridningsvinklar än höga. För låga vindhastigheter kan en spridningsvinkel om 60 antas. I denna rapport antas därför att vinden sprider ett gasmoln i riktning mot den aktuella byggnaden i en sjättedel av fallen. Den tillämpade vindhastigheten i beräkningarna om 3 m/s kan anses vara worst casescenario med avseende på vindhastighet, då den är tillräckligt hög för att ge enhetlig spridning i en viss riktning utan att ge en stor utspädning av spridningsplymen på grund av turbulens i luftströmmen. Vindhastigheten ger dessutom en maximal spridningsvinkel, enligt ovan. Simuleringsberäkning av spridning av ammoniak genomförs med programmet ALOHA. Storlekar hos hål i tank ansätts lika tabell 5. För beräkningsindata, se bilaga D. Koncentrationsgränsvärden för spridningen beräknas med probitfunktion, se bilaga H. Beräkningsresultaten anger förväntad sannolikhet att en enskild individ dör ifall den exponeras för en viss koncentration. Beräkningarna bygger bl.a. på antagande om tidsperiod som individen exponeras för koncentrationen. Exponerade personer utomhus kan förväntas röra sig bort från olyckan, varpå koncentrationen den utsätts för sjunker. Det kan därför anses vara konservativt att koncentrationen inte förutsätts sjunka. Personer som vistas utomhus antas exponeras i 15 minuter. Beräknade riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus presenteras i tabell 9. Tabell 13 Riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus Håldiameter [mm] Andel omkomna % Riskavstånd 10 95 45 50 73 10 107 30 95 131 50 210 10 304 110 95 349 50 548 10 773 Sannolikhet för att en person inomhus i den aktuella byggnaden omkommer beräknas separat med probitfunktion för beräknad koncentration ammoniak inomhus vid respektive olycksscenario. Koncentration inomhus beräknas med antagande om ventilation om 1,0 oms/h och en exponeringstid om 60 minuter. Resultat redovisas i tabell 14 nedan.

Kv. Bellona 5, Solna Sida 26 (53) Tabell 14 Andel omkomna i den aktuella byggnaden för respektive scenario Håldiameter [mm] Andel omkomna % 10 0 30 12 110 76 4.5 Olycka med bensin och etanol Olycksrisken delas upp i två delar; pölbrand respektive ångor som avges från icke antänd pöl och förbränns i en UVCE. Drivmedelstransporterna antas konservativt köras med släp. 4.5.1 Avångning från pöl I enlighet med kvalitativ analys i avsnitt 3 analyseras olycka med brandfarlig vätska med avseende på scenariot att pöl med utsläppt vätska avger stora mängder ångor som driver iväg och senare antänds. Sådan avångning förutsätter betydande solinstrålning mot pölytan. Sannolikheten att sådan föreligger beräknas utifrån data för genomsnittligt antal soltimmar per år i Stockholm (DeLaval). Kvantifiering av konsekvenserna av scenario enligt ovan är komplicerad. Konventionella beräkningsmodeller kan inte hantera de osäkerheter som föreligger och kan inte ge tillräckligt exakta data. Gexcon (2013) redovisar avancerade simuleringsberäkningar och utdata för spridning av bensinångor från bensinpöl invid tankbil på station i en öppen omgivning. Data från dessa beräkningar används för konsekvensuppskattning i denna rapport. Rapporten redovisar simuleringsresultat från stort och litet utflöde (940 l/min respektive 40 l/min). Sannolikheten för att ett utsläpp är stort sätts till 50 % i enlighet med sannolikhetsfördelning för tankbilar med släp enligt Räddningsverket (1996). Utdata anger att ett stort utsläpp ger en spridningsplym med brännbara bensin-/luftblandningar med en längd på 71 meter respektive 3 meter för ett litet utsläpp i vindriktningen (vindhastighet 3 m/s). Plymens bredd är 7 meter respektive 1 meter. Höjden hos bägge plymer är cirka 1 meter. Konsekvenser av litet utsläpp analyseras ej vidare. Sannolikhet för antändning av spridningsplymen antas konservativt vara densamma som för antändning av utflöde av gasol vid olycksplatsen, 18 % (Räddningsverket, 1996). För kvantifiering av konsekvenserna av en deflagration påvisar Gexcon (2013) att man kan räkna med att samtliga personer som vistas utomhus inom plymen kan antas omkomma och att ingen som vistas utanför plymen omkommer. Detta stämmer bra överens med The Netherlands Organisation of Applied Scientific Research (1992). Genererat övertryck av en antändning av ångmolnet kan förväntas uppgå till maximalt 400 Pa under ett kort tidsintervall. Byggnadens ytterväggar kan antas kunna stå emot ett sådant övertryck oavsett konstruktion (Försvarets Forskningsanstalt, 1998). Därför antas att personer inuti byggnaden är skyddade från antändning av ångmolnet, beaktat att spridningsplymen är på gränsen till att med sin utsträckning nå byggnaden, under optimala förutsättningar för spridningen. Den tillämpade vindhastigheten i beräkningarna om 3 m/s kan anses vara worst case-scenario med avseende på vindhastighet, då den är tillräckligt hög för att ge enhetlig spridning i en viss riktning utan att ge en stor utspädning av spridningsplymen på grund av turbulens i luftströmmen. I ovanstående scenario med s.k. UVCE bedöms en person i anslutning till den aktuella byggnaden omkomma endast om följande faktorer uppfylls. - Personen befinner sig utomhus - Vinden blåser i personens riktning - Utflödet är stort

Kv. Bellona 5, Solna Sida 27 (53) - Solinstrålningen är betydande 4.5.2 Pölbrand Storlek hos respektive utsläpp kvantifieras enligt Räddningsverket (1996) till 38 m 3, 3 m 3 respektive 0,3 m 3 utsläppt vätska. Dessa volymer motsvarar pölstorlekar om 2500, 200 respektive 20 m 2 på hårdgjord yta av asfalt. I ett verkligt scenario kommer inte 38 m 3 bensin att fördela sig på en yta om 2500 m 2 på grund av bland annat begränsad mängd hårdgjord yta, infiltration i omkringliggande mark och lågpunkter i terrängen. Stockholms Brandförsvar (1998) definierar ett stort utsläpp av bensin som motsvarande 300 m 2 pöl. I denna bedömning antas ett stort utsläpp motsvara den storleken. Vid pölbrand är effekten på människor av en viss intensitet hos värmestrålning beroende av faktorer som klädsel, exponeringstid, ålder hos individen etc. Vid normal åldersfördelning och klädsel kan antagande göras att 15 % av de personer som får andra gradens brännskador omkommer. Detta antagande kan användas som kvantifiering av konsekvenserna vid värmestrålningspåverkan (Försvarets Forskningsanstalt, 1998). Gränsvärden för intensitet hos värmestrålning och korresponderande sannolikheter för andra gradens brännskador har beräknats med probitfunktion, se bilaga E, och presenteras i tabell 15 nedan. Tabell 15 Sannolikhet för 2:a gradens brännskador vid en viss strålningsintensitet Strålningsintensitet [kw/m 2 ] Andel med 2:a gradens brännskador 26 95 17 50 9 1 Intensiteter enligt tabell 15 utgör gränsvärden för personer som befinner sig utomhus. För brandspridning till byggnad ansätts gränsvärde vara 15 kw/m 2 (Boverket, 2013). Det är rimligt att anta att brandspridning till byggnad innebär att personerna i den måste utrymma. Med antagande om att utrymningsväg vetter mot Frösundaleden kan de utrymmande personerna förväntas utsättas för samma skador som personer som befinner sig utomhus, se tabell 15. Beräknade riskavstånd för olika kombinationer av utsläppsstorlek och konsekvenser för personer utomhus presenteras i tabell 16. Tabell 16 Riskavstånd för olika kombinationer av håldiameter och konsekvenser för personer utomhus Storlek hos pöl [m 2 ] Andel omkomna % Riskavstånd [m] 300 95 25 50 33 10 48 200 95 20 50 27 10 39 20 95 < 10 50 < 10 10 12 Intensitet hos infallande strålning mot den aktuella byggnaden har beräknats till nivåer enligt tabell 17 nedan. Tabell 17 Intensitet hos infallande strålning mot den aktuella byggnaden Storlek hos pöl [m 2 ] Strålningsintensitet [kw/m 2 ] 300 4,4