Hormonstörande ämnen i förskolemiljö

Hormonstörande ämnen i förskolemiljö Förekomst vid förskolor i Forshaga och Munkfors Johanna Magnusson Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

Hormonstörande ämnen i förskolemiljö Förekomst vid förskolor i Forshaga och Munkfors Johanna Magnusson Handledare: Göran Dave, Göteborgs universitet An endocrine disruptor is an exogenous substance or mixture that alters function(s) of the endocrine system and consequently causes adverse health effects in an intact organism, or its progeny, or (sub) populations (Bergman et al. 2013)

Sammanfattning Hormonstörande ämnen är ämnen som påverkar de hormonella systemen och kan ge skador på organismer, populationer eller ekosystem. De kan bland annat orsaka cancer, benskörhet, hjärtkärlsjukdomar samt skador på nervsystemet, immunsystemet och reproduktionssystemet. Barn är känsligare för farliga kemikalier än vuxna och det har visat sig att förskolor i många fall har högre halter av hormonstörande ämnen än andra inomhusmiljöer som barnen normalt vistas i. Därför har Naturskyddsföreningen startat Operation Giftfri Förskola och det är med utgångspunkt i det projektet som inventeringarna i Forshaga och Munkfors kommuner genomförts. Syftet med denna studie var att undersöka vilka hormonstörande ämnen som kan finnas på förskolorna, var på förskolorna de kan finnas samt hur stor förekomsten av hormonstörande ämnen är på förskolorna. En litteraturstudie samt en inventering av 8 olika förskolor genomfördes. De grupper av hormonstörande ämnen som undersöktes var ftalater, bisfenoler, bromerade flamskyddsmedel och parabener. Studien har visat att 3 av 4 ämnesgrupper förekom på alla förskolor, undantaget var parabener som endast fanns på 3 av förskolorna. En viss skillnad i förekomst av hormonstörande ämnen kunde skönjas mellan förskolorna i de tre orterna. Förskolorna i Forshaga hade högst förekomst av hormonstörande ämnen, förskolorna i Munkfors hade lite lägre förekomst och förskolorna i Deje hade lägst förekomst. Förskolor byggda eller renoverade på 1990-talet hade lägre förekomst av hormonstörande ämnen än de förskolor som byggts eller renoverats på 1970- och 1980-talet. En enda förskola var byggd på 2000-talet och den hade en förekomst av hormonstörande ämnen i samma omfattning som förskolorna från1970- och 1980-talet. ii

Summary Endocrine disruptors are substances that affect the hormonal systems and can cause harm to organisms, populations or ecosystems. They may among other things cause cancer, osteoporosis, cardiovascular disease, and damage to the nervous system, immune system and reproductive system. Moreover, children are more vulnerable to harmful chemicals than adults and it has been shown that kindergartens in many cases have higher levels of hormone disrupting substances than other indoor environments that children normally stay in. Therefore, Naturskyddsföreningen launched "Operation Non-toxic Preschool" which is the basis of the inventory of this project in Forshaga and Munkfors municipalities. The aim of this study was to investigate which endocrine disruptors that may be found in the preschools, were at the preschools they can be found and how great the occurrence of endocrine disruptors in preschool environment are. A literature review and an inventory of 8 different preschools were conducted. The groups of endocrine disruptors examined were phthalates, bisphenols, brominated flame retardants and parabens. Three out of four groups of endocrine disruptors were found in all preschools, besides parabens which was only found in only 3 of the preschools. A slight difference in the occurrence of endocrine disruptors between preschools in the three main villages could be seen. Preschools in Forshaga had the highest occurrence of endocrine disruptors, preschools in Munkfors had a slightly lower occurrence and preschools in Deje had the lowest occurrence. Preschools built or renovated in the 1990s had a lower occurrence of hormone-disrupting substances than those preschools that have been built or renovated in the 1970s and 1980s. A single preschool was built in the 2000s and it had an occurrence of endocrine disruptors in the same scale as the preschools built in the 1970s and 1980s. iii

Förord Detta examensarbete utfördes våren 2015 inom det naturvetenskapliga miljövetarprogrammet (NMIL) vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Jag vill tacka min handledare Göran Dave, professor emeritus vid Göteborgs universitet, för givande diskussioner och vägledning under examensarbetets gång. Jag vill även tacka min externa handledare Britt-Marie Olsson på bygg- och miljöförvaltningen vid Forshaga kommun som gjorde detta examensarbete möjligt. Ett stort tack också till personalen på de förskolor jag besökte för att de tålmodigt besvarade mina frågor. Jag vill också rikta ett tack till kurskamrater, vänner och familj för allt stöd under arbetets gång. Johanna Magnusson Göteborg, maj 2015 iv

Innehåll Sammanfattning... ii Summary... iii Förord... iv 1. Inledning...1 1.2. Syfte och frågeställningar...1 2. Metodik...2 2.1 Litteraturstudie...2 2.2 Inventering...2 3. Teori...4 3.1. Kemikalielagstiftning och regleringar...4 3.3. Dos-responskurvor...5 3.4. Hormonstörande ämnen...6 3.5. Barn och hormonstörande ämnen...6 3.6. Olika hormonstörande ämnen...7 3.6.1. Ftalater...7 3.6.2. Bisfenoler...7 3.6.3. Bromerade flamskyddsmedel...8 3.6.4. Parabener...8 3.7. Hormonstörande ämnen i damm...9 4. Resultat... 11 5. Diskussion... 16 5.1. Likheter och skillnader... 16 5.2. Förekomst av hormonstörande ämnen... 16 5.3. Förskolornas storlek... 16 5.4. Damm och städning... 17 5.6. Jämförelse med inventering i Göteborg... 18 5.5. Fastställande av gränsvärden... 18 6. Slutsatser och rekommendationer... 20 Referenser... 22 v

1. Inledning "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Detta är riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet ska vara uppnått 2020 men det kommer inte ske med idag planerade eller beslutade styrmedel (Naturvårdsverket, 2015). The International Programme on Chemical Safety (IPCS) är ett gemensamt program mellan bland annat the World Health Organization (WHO) och the United Nations Environment Programme (UNEP). År 2002 konstaterade IPCS att hormonstörande ämnen var en grupp kemikalier det inte fanns tillräckligt mycket forskning kring. Tio år senare har extensiv forskning genomförts och ett mönster har börjat skönjas. Hormonstörande ämnen har exempelvis kopplats samman med vanligt förekommande sjukdomar så som cancer, neurologiska beteendeförändringar, infertilitet och fetma (Bergman et al. 2013). Barn är dessutom känsligare för farliga kemikalier än vuxna. Detta beror dels på att barn får i sig en större mängd ämnen per kilo kroppsvikt och dels för att de exponeras i högre grad genom att krypa runt på golvet, suga på leksaker och stoppa fingrarna i munnen. Det har dessutom visat sig att förskolor i många fall har högre halter av hormonstörande ämnen än andra inomhusmiljöer som barnen normalt vistas i. Därför har Naturskyddsföreningen startat Operation Giftfri Förskola, som innebär att så många förskolor som möjligt ska inventeras för att få en samlad bild över förskolemiljön i Sverige (Naturskyddsföreningen, 2015). Det är med utgångspunkt i det projektet som inventeringarna i Forshaga och Munkfors kommuner genomförs. 1.2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av hormonstörande ämnen i förskolemiljö. De huvudsakliga frågeställningarna som ska besvaras är: Vilka hormonstörande ämnen kan finnas i förskolorna? Var i förskolorna finns de? Hur stor är förekomsten av hormonstörande ämnen på förskolorna? 1

2. Metodik En litteraturstudie (2.1) gjordes för att besvara första frågeställningen och för att besvara de andra två frågeställningarna genomfördes en inventering (2.2). 2.1 Litteraturstudie För att hitta vilka hormonstörande ämnen som var relevanta, samt var på förskolorna jag kunde hitta dem, studerades aktuell litteratur inom området. Bland annat användes den internetbaserade databasen Web of science. Sökord såsom endocrine disruptors, phthalates, paraben, bisfenol och brominated flame retardants användes. Aktuella myndigheters hemsidor och publikationer studerades också. Exempel på myndigheter var Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket. Även Europeiska kommissionens och European Chemical Agency:s respektive hemsidor studerades. 2.2 Inventering Forshaga och Munkfors har en gemensam bygg- och miljöförvaltning, trots att de är två separata kommuner. Ursprungligen skulle endast förskolor i Forshaga kommun inventeras, men eftersom min externa handledare arbetade på just bygg- och miljöförvaltningen föll det sig naturligt att även inkludera Munkfors förskolor. Av de 17 förskolor som fanns i de båda kommunerna inventerades 8 stycken. För att få en så god bild över förekomsten av hormonstörande ämnen som möjligt gjordes ett stratifierat urval, där förskolorna delades upp efter ort samt årtal då de var byggda eller hade genomgått renovering. Förskolorna delades upp mellan orterna Forshaga, Deje och Munkfors för att sedan också delas upp i grupper beroende på om de var byggda eller renoverade på 1970-, 1980-, 1990- eller 2000- talet. Förskolorna valdes sedan ut inom grupperna genom lottning. På så sätt främjades en god spridning inom kommunerna och vilka sorts byggnader som blev utvalda vilket bidrog till urvalets representativitet för kommunernas alla förskolor. Det protokoll som användes vid inventeringarna grundade sig på den inventeringsmall som Naturskyddsföreningen upprättat för just Operation Giftfri Förskola (Naturskyddsföreningen, 2013). Denna modifierades och utökades för att passa arbetets syfte samt den information som framkommit under litteraturstudien. Frågor som inte gällde hormonstörande ämnen togs bort. Istället lades frågor om mängd, area och volym till för exempelvis textilier, golv, mattor och leksaker. Detta gjordes för att lättare kunna uppskatta den faktiska förekomsten av 2

hormonstörande ämnen. Dessutom lades frågor gällande bland annat leksakers, soffors och elektroniks ålder till. Detta gjordes för att se huruvida de var producerade och inköpta före eller efter viktiga datum vad gäller regleringar och förbud kring vissa hormonstörande ämnen. Protokollet täckte åtta områden. Dessa var 1) Byggnaden, 2) Inredning, 3) Leksaker, 4) Mat och äta, 5) Hygien, 6) Städning, 7) Elektronik, 8) Ute. Väl ute på förskolorna genomfördes en inventering som utgick från protokollet. Exempelvis antecknades vilken tvål som användes, antalet soffor och huruvida maten tillagades med plastredskap eller ej. Dessutom intervjuades förskolepersonalen och i vissa fall även lokalvårdaren på förskolan. Detta gjordes för att veta mer om mat-, hygien- och städrutiner samt ålder på leksaker och möbler, mm. Tabell 1. En sammanställning över de förskolor som besöktes. Nr. Ort Byggår Eventuellt renoveringsår Datum för inventering 1 Forshaga 2006-2015-04-29 2 Forshaga 1989-2015-04-22 3 Forshaga 1978-2015-04-27 4 Deje 1992-2015-04-20 5 Deje 1976 1995 2015-04-28 6 Deje 1974 1992 2015-04-29 7 Munkfors 1960-tal 1999 2015-04-17 8 Munkfors 1895 1972 2015-04-17 3

3. Teori 3.1. Kemikalielagstiftning och regleringar 1 juni 2007 trädde en ny EG-förordning i kraft, kallad REACH som står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. Med den nya lagstiftningen flyttades bevisbördan för huruvida kemikalierna var säkra eller inte från offentliga myndigheter till de företag som faktiskt producerar eller importerar dessa till EU. Dessutom inkluderades även nedströmsanvändare och distributörer vilket inte gjorts förut. Syftet med denna nya lagstiftning var bland annat att försäkra lika villkor för företag i alla medlemsstater samt att miljö och människors hälsa skulle få ett starkare skydd (Thomas Backhaus, muntligt). Företag som producerar eller importerar en kemikalie (antingen ren, i en blandning eller i vissa fall i varor) i storleksordningar över 1 ton per år måste registrera denna kemikalie till European Chemical Agency (ECHA) samt utföra diverse tester för att kunna bedöma eventuella faror och risker med ämnet (Kemikalieinspektionen, 2015b). Ju fler ton som importeras eller produceras, desto fler och utförligare tester behöver göras (Thomas Backhaus, muntligt). ECHA eller ett medlemsland i EU kan föreslå att en kemikalie ska betecknas som a substance of very high concern (SVCH). Om kemikalien faktiskt godkänns som SVCH hamnar den på kandidatförteckningen, vilket medför rättsliga skyldigheter för de som importerar eller producerar detta ämne (European Chemical Agency). De ämnen som faktiskt hamnar på kandidatförteckningen är särskilt farliga för miljö eller människors hälsa genom att vara cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande, bioackumulerande eller ha andra allvarliga egenskaper som att de exempelvis är hormonstörande (Kemikalieinspektionen, 2015a). Om en vara innehåller ett ämne som finns på kandidatförteckningen har konsumenten rätt att veta detta. Senast 45 dagar efter att informationen begärts i en butik ska konsumenten få reda på om varan innehåller ett farligt ämne och i så fall vilket (Kemikalieinspektionen, 2014a). Vad gäller specifikt hormonstörande ämnen antog EU-kommissionen Community strategy for endocrine disruptors vars åtgärder är uppdelade i tre delar på kort, medellång och lång sikt. Några exempel på åtgärder är bland annat en prioriteringslista över ämnen som behöver undersökas ytterligare samt utveckling av internationellt överenskomna testmetoder för misstänkt hormonstörande ämnen av Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) (Europeiska kommissionen, 2015b). Leksaksdirektivets (2009/48/EG) kemikaliekrav började tillämpas först 2013, även om själva direktivet började gälla 2011. Det innebär att de leksaker som såldes från 2013 och framåt måste uppfylla direktivets krav på leksakers säkerhet och deras kemikalieinnehåll. Direktivet reglerar exempelvis hur stor mängd av vissa metaller som får migrera från leksakerna samt förbjuder CMR-klassade ämnen, det vill säga cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen. I leksaksdirektivet ingår också krav på dokumentation och att alla leksaker som säljs inom EU ska inneha CE-märkningen (Kemikalieinspektionen, 2014c). 4

3.2. Det endokrina systemet Kroppen styrs av två system; nervsystemet och det endokrina systemet. Nervsystemet agerar snabbt och precist genom elektriska signaler som går längs nerver till specifika organ och vävnader. Det endokrina (hormonella) systemet består istället av hormonproducerande celler, ofta samlade i endokrina körtlar, som sekreerar hormonerna ut i blodet där de transporteras till sina målceller. Några exempel på sådana endokrina körtlar är adenohypofysen, hypotalamus, sköldkörteln, delar av bukspottkörteln samt gonaderna. Hormonerna startar och reglerar exempelvis utveckling, tillväxt, stressrespons och fortplantning hos människor och djur (Sadava et al. 2011). För att få en respons av hormonerna krävs att målcellerna har så kallade receptorer till vilka hormonerna binds. Receptorerna är specifika proteiner som finns antingen på utsidan av cellmembranet eller inuti cellen och bidrar till specificiteten hos det endokrina systemet eftersom hormonet endast initierar en respons i de celler som har de motsvarande receptorerna. Dessa receptorer finns inte i alla celler och inte heller vid alla tidpunkter hos en organisms livscykel. Detta medför bland annat att hormoner bara ger en effekt där det är meningen men också att samma hormon kan ha olika effekter beroende på vilken sorts receptor som förekommer just då (Sadava et al. 2011). 3.3. Dos-responskurvor Hormoner verkar inte längs en linjär dos-responskurva. Orsaken till detta är att de måste binda till receptorer för att kunna initiera en respons och dessa finns bara i en viss mängd. Om alla receptorer är mättade har det ingen betydelse hur stor mängd hormoner som fortsätter sekreeras ut till blodet, en större mängd kommer likväl inte ge en kraftigare respons. Detta omöjliggör alltså en linjär dos-responskurva. Det har spekulerats kring att hormonstörande ämnen verkar på samma sätt, vilket i ett flertal studier också visat sig stämma (Bergman et al. 2013). Hormonstörande ämnen anses därför vara annorlunda än klassiska toxiska ämnen. De har exempelvis en effekt vid doser lägre än de som traditionellt används vid toxikologiska tester. Toxikologiska tester genomförs ofta i milligram-skala, men hormonstörande ämnen kan ha effekter på nanogram- eller rentav i pikogram-skala. Hormonstörande ämnen har dessutom en non-monotonic dos-responskurva som inte följer Paracelsus klassiska citat the dose makes the posion utan har ett icke-linjärt förhållande mellan dos och effekt som ändrar riktning någon gång inom de testade dosernas intervall (Vandenberg et al. 2012). Figur 1 illustrerar hur sådana kurvor kan se ut. 5

Figur 1. Skillnaden mellan monotonic och non-monotonic dos-responskurvor (United States Environmental Protection Agency, 2015) 3.4. Hormonstörande ämnen Hormonstörande ämnen är enligt Kemikalieinspektionen ämnen som påverkar de hormonella systemen och kan orsaka skada på organismer, populationer eller ekosystem (Kemikalieinspektionen, 2012b). Detta kan exempelvis ske genom: att de verkar som naturliga hormoner, binder till receptorerna och initierar respons vid fel tillfälle eller i alldeles för hög utsträckning. att de binder till receptorerna men utan att initiera respons, vilket omöjliggör för det naturliga hormonet att binda och initiera respons. att de binder till transportproteiner i blodet vilket förändrar koncentrationen naturliga hormoner som finns i blodet. att de stör de metaboliska processerna i kroppen så syntes och nedbrytning av de naturliga hormonerna påverkas (Europeiska kommissionen, 2015a). Tidigare har hormonstörande ämnen ofta ansetts störa processer som rör östrogener, androgener och sköldkörtelhormon men det kommer fler och fler studier som visar att alla hormonella system kan påverkas av hormonstörande ämnen (Bergman et al. 2013). Det är alltså inte endast reproduktionssystemet som kan påverkas av dessa ämnen, utan de kan också orsaka cancer, benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar samt skador på nervsystemet och immunsystemet (Kemikalieinspektionen, 2011c). 3.5. Barn och hormonstörande ämnen Det endokrina systemet har under fosters och barns utveckling en organiserande och differentierande verkan för att styra utvecklingen åt rätt håll, vilket gör dem extra känsliga. För färdigutvecklade vuxna är istället det endokrina systemets enda uppgift att aktivera eller inhibera kroppsfunktioner. Närvaro av hormonstörande ämnen under utvecklingen anses därför kunna ge permanenta skador, samtidigt som deras närvaro senare under en organisms livscykel ofta anses vara övergående (PRIO, 2006). 6

Vid närvaro av hormonstörande ämnen under en organisms utveckling påverkar de den så kallade programmeringen av system, vävnader och organ vilket exempelvis kan leda till att dessa vävnader och organ får en predisposition för sjukdomar senare i livet (Bergman et al, 2013). 3.6. Olika hormonstörande ämnen 3.6.1. Ftalater Ftalater är estrar av ftalsyra och används främst som mjukgörare i plast och gummi, och då främst i polyvinylklorid (PVC) (Kemikalieinspektionen, 2014b). PVC-plasten är hård i sig själv men när den är mjukgjord kan den bland annat användas i golvmaterial, färg och kablar (Kemikalieinspektionen, 2012a). Ftalater kan även finnas i lim, lacker och kosmetika (Eberson, 2015) samt i byggnadsmaterial, möbler och leksaker (Ma et al. 2014). Ftalater kan antingen vara högmolekylära eller lågmolekylära, vilket innebär att de antingen har en hög eller låg molekylmassa (Stålhandske, 2015). Högmolekylära ftalater anses vara mindre toxiska och exempel på sådana är diisononyl phthalate (DINP), diisodecyl phthalate (DIDP) och di-noctylphthalate (DNOP) (Terselius, 2015). Dessa får ej finnas i halter över 0,1 viktprocent i leksaker eller barnavårdsartiklar om barnen kan stoppa dessa i munnen (Kemikalieinspektionen, 2011b). Ftalaterna diethylhexyl phthalate (DEHP), dibutyl phthalate (DBP) och benzylbutyl phthalate (BBP) är lågmolekylära (Terselius, 2015) och får sedan 2007 inte finnas i halter över 0,1 viktprocent i leksaker och barnavårdsartiklar över huvud taget. Detta beror på att de bland annat klassas som reproduktionstoxiska (Kemikalieinspektionen, 2011). Ftalater och andra mjukgörare är inte bundna till plasten utan läcker successivt ut från produkten under hela dess livslängd (PRIO, 2012). Människor exponeras för ftalater främst genom huden, andningsluften och munnen (Eberson, 2015). 3.6.2. Bisfenoler Det finns många olika bisfenoler men den bisfenol som är mest känd är bisfenol A (BPA). Detta ämne används vid tillverkning av polykarbonatplaster, som bland annat finns i CD-skivor, matlådor och nappflaskor, samt vid tillverkning av epoxiplaster som används till insidan av konserv- & läskburkar, tandfyllnadsmaterial och vid lagning av vattenrör (Karolinska institutet, 2014). BPA används också i termopapper till kvitton och kölappar (Kemikalieinspektionen, 2013). Precis som ftalater kan BPA läcka ut från plasten eller termopappret och tas upp av människokroppen. Exponering via livsmedel, från exempelvis matlådor och konservburkar, är vanligare än indirekt via den yttre miljön (Kemikalieinspektionen 2013). BPA innehar klassificeringar som anger att det misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan, kan orsaka allvarliga ögonskador, irritation i luftvägarna, allergisk hudreaktion samt skadligt för vattenlevande organismer (Kemikalieinspektionen, 2013). Sedan 2011 är det förbjudet att sälja nappflaskor som innehåller BPA inom EU (Karolinska institutet, 2014) och sedan 2013 är det förbjudet med BPA i förpackningar som innehåller livsmedel avsedda för barn upp till tre år (Kemikalieinspektionen, 2013). European food safety 7

authority (EFSA) har valt att sänka det säkra gränsvärdet för BPA från 50 mikrogram/kg kroppsvikt/dag till endast 4 mikrogram/kg kroppsvikt/dag. De har i en ny utvärdering kommit fram till att inga konsumenter (oavsett åldersgrupp) utsätts för hälsorisker genom dagens exponeringsnivåer eftersom de nivåer som normalt hittas i människor är lägre än det nya gränsvärdet (EFSA, 2015). 3.6.3. Bromerade flamskyddsmedel Bromerade flamskyddsmedel används i många olika grupper av varor för att minska risken för brand. Några artiklar där dessa ämnen används är exempelvis i elektronik, leksaker, textilier och plaster. Flamskyddsmedel kan delas upp i två kategorier; additiva och reaktiva. Reaktiva flamskyddsmedel har bundits kemiskt till materialet medlet ska skydda och försvinner därför inte från materialet under tidens gång. Additiva flamskyddsmedel blandas istället med plasten den ska användas med, alternativt tillsätts efteråt på tyger. Det innebär att medlet inte är kemiskt bundet till materialet utan kan läcka ut under tiden eller vid tvätt. Det gör att människor och miljö utsätts för additiva flamskyddsmedel i högre grad än reaktiva (Andersson och Simonsson, 2006). Då bromerade flamskyddsmedel dessutom ofta är svårnedbrytbara och persistenta sprids de långt och finns kvar länge (Kemikalieinspektionen, 2011a). En sorts additiva bromerade flamskyddsmedel är polybromerade difenyletrar (PBDE) och finns bland annat som penta-, okta- och deka-bde (5, 8 eller 10 bromatomer i molekylen). Penta-BDE finns oftast i madrasser och dynor gjorda av polyuretanskum. Okta-BDE finns i plasthöljen till datorer och annan elektronik. Deka-BDE finns i elektriska och elektroniska apparater gjorda av bland annat polystyren men också i byggmaterial och textilier (Kim et al. 2014). Vid långvarig exponering för penta-bde finns risk för allvarliga hälsoskador. Penta-BDE har uppmätts i bröstmjölk och kan alltså vara en risk även för spädbarn. Ämnet är dessutom mycket giftigt för vattenlevande organismer. Okta-BDE anses vara bioackumulerande, persistent och toxiskt (PBT) samt är klassificerat som reproduktionsstörande. Både penta-bde och okta-bde är antagna som Persistant Organic Pollutants (POP). Deka-BDE är uppsatt på kandidatförteckningen och klassificerat som PBT och vpvb (very persistent, very bioaccumulative) (PRIO, 2015). På grund av oro för folkhälsan förbjöds penta- och okta-bde inom EU 2004. 2008 förbjöds även deka- BDE (Whitehead et al. 2011). 3.6.4. Parabener Parabener är estrar av parahydroxibensoesyra med substituerade alkylgrupper såsom metyl och butyl. De används främst som konserveringsmedel i läkemedel, kosmetika och i livsmedel (Błędska et al. 2014). De parabener som är godkända för livsmedelstillsatser i Sverige är metyloch etylparaben (Läkemedelsverket, 2014). Propyl- och butylparaben har fått strängare regler inom EU sedan hösten 2014 på grund av att de misstänks vara hormonstörande. De tillåtna gränserna sänktes då och användningen begränsades i produkter för barn mellan 0 och 3 år (Läkemedelsverket, 2014). 8

Det är dock osäkert om parabener har effekter på människor. Det finns studier som visar att parabener har en marginell effekt på människokroppens homeostasis och svaga, men signifikanta effekter i andra studier som bland annat påvisat effekter på biomarkörer för oxidativ stress samt DNA-skador i spermier. In vitro-studier gjorda på mänsklig bröstvävnad har gjorts, där cellerna förökade sig vilket gör att man inte kan ignorera risken för att parabener kan öka risken för cancer (Błędska et al. 2014). 3.7. Hormonstörande ämnen i damm I en studie av Ma et al. (2014) som sammanställt data från ett flertal andra studier drogs slutsatsen att hormonstörande ämnen finns i damm överallt på jorden men att halterna kan variera på grund av geografiska variationer i användningen. Halterna av BPA varierade exempelvis från hundratals till tusentals nanogram/gram damm. För ftalater varierade istället halterna i damm från hundratals till tusentals mikrogram/gram. Den vanligaste ftalaten i damm var DEHP som kunde utgöra 24-92% av den totala koncentrationen ftalater i dammet. Det fanns färre studier som undersökt förekomsten av parabener i damm men i de tio studier som sammanställts varierar koncentrationerna mellan 1,5 och 1670 nanogram/gram damm. De två vanligaste parabenerna i damm var metylparaben och propylparaben (Ma et al. 2014). Huruvida förekomsten av PVC-golv påverkar koncentrationen ftalater i damm kunde inte säkerställas enligt Ma et al. (2014). Det fanns studier som påvisade samband, åtminstone för DEHP och BBP, men det fanns också studier som visar att det istället till och med är lägre halter ftalater i damm i rum med PVC-golv än med trägolv. I studierna sammanställda av Ma et al. (2014) påvisades också högre halter av ftalater i damm i barnrum och förskolor än kontor och hem, trots att regleringar införts kring ftalater i produkter riktade till barn. Barn ansågs därför vara en extra utsatt grupp trots försök till att minska deras exponering. Vad gäller bromerade flamskyddsmedel, eller mer specifikt PBDE:s, finns sammanställd data från flera studier (Whitehead et al. 2011). Dessa studier har dock endast genomförts i privata hushåll och inte på vare sig skolor, förskolor eller kontor. Detta gör den mindre tillförlitlig vad gäller vilka mängder PBDE:s i damm som kan finnas på de inventerade förskolorna, men ger ändå en indikation på vilka halter det kan röra sig om. Då studierna har genomförts i länder över hela världen finns intressanta geografiska skillnader. För Europa, som är mest relevant att jämföra med, varierade halterna mellan <0,1 nanogram/gram damm och tusentals nanogram/gram damm beroende på ämne. Endast en studie av många hittade en signifikant korrelation mellan mängden PBDE:s i damm och mängden textilier, möbler med skum och elektronik. Det är alltså inte säkert att mängden föremål som antas innehålla PBDE:s avgör koncentrationerna PBDE:s i damm. Beroende på vilka ämnen och ämnesgrupper som avses har damm en liten eller måttlig effekt på människors exponering av hormonstörande ämnen. Dock är bidraget till exponeringen från damm högre för småbarn än vuxna. Vad gäller BPA bidrar damm endast till <5 % av det dagliga 9

intaget av BPA. >90 % av intaget kommer istället från kosten. För ftalater, eller ftalaten DEHP, står damm för nästan 25 % av den dagliga exponeringen hos barn. Vad gäller parabener finns inte lika många studier angående damm och människors exponering och hur stor del av exponeringen damm står för nämns ej. Men intag via hand-mun är vanligare än absorption via huden. Allra vanligast är dock exponering via skönhets- och hygienprodukter (Ma et al. 2014). Vad gäller PBDE:s går studiernas resultat isär kring hur stor del av människors totala exponering damm står för. Siffrorna varierar mellan <3 % och 79 % där den lägsta siffran kommer från europeiska studier. Det anses dock entydigt vara så att damm står för en högre andel av exponeringen för PBDE:s hos barn än hos vuxna. Hur mycket högre nämns ej (Whitehead et al. 2011). En studie som gjorts på tyska förskolor har undersökt förekomsten av olika ftalater i både damm och luft och korrelationen mellan golvmaterial och andra artiklar som kan antas påverka förekomsten av ftalater (Fromme et al. 2013). Denna studie fann dock ingen signifikant korrelation mellan golvmaterial och mängden ftalater i varken luft eller damm. Det fanns inte heller någon signifikant korrelation mellan mängden ftalater i luft eller damm och förekomsten av ett så kallat "cozy corner" med soffa. I studien undersöktes även halterna av ftalater och deras metaboliter i barnens urin men det upptäcktes ingen signifikant korrelation mellan mängden ftalater i damm och koncentrationen av deras metaboliter i barnens urin (för multivariat regression, med bivariat regression hittades en korrelation för vissa ftalater). Dock kunde en signifikant korrelation hittas mellan mängden ftalater i luft och mängden i barnens urin. 10

4. Resultat En överblick över de inventerade förskolornas storlek och antal barn visas i figur 2. Orsaken till att det kan vara intressant att ta hänsyn till antalet barn är att förekomsten av hormonstörande ämnen eventuellt kan variera med förskolans storlek. Antalet sovmadrasser, mängden leksaker och ytan täckt av plastgolv är exempelvis några faktorer som ofta varierar med storleken på förskolan. Den förskola som har flest barn är nummer 3. Orsaken till detta är att den har fyra avdelningar och är den största förskola som inventerades. Nummer 5 har istället lägre antal barn än resterande förskolor. Detta beror på att den egentligen är en avdelning av tre på en stor förskola, men då dessa avdelningar låg i separata byggnader med separata adresser separerades de till tre olika enheter. Figur 2. Antal barn på varje förskola. För att sammanställa förekomsten av hormonstörande ämnen i förskolorna upprättades en tabell för varje ämnesgrupp, i vilka material och artiklar ämnesgruppen kan finnas samt en förteckning över alla förskolor. Förekomsten fylldes i för varje förskola och för varje material/artikel med 0, X eller XX för att beteckna om förekomsten var noll, det förekom eller det förekom i stor utsträckning/som ett särskilt allvarligt ämne. Om uppgifter saknades markerades detta med ett -. Inventeringen gav endast svar på vilka artiklar som kan eller borde innehålla hormonstörande ämnen samt hur stor mängd av artiklarna som fanns på förskolorna. Det finns alltså inga uppgifter kring ämnenas faktiska halter i artiklarna eller hur mycket som emitterades från dem. 11

Antalet X räknades ihop för varje rad (material/artikel) och för varje kolumn (förskola). Summan av varje kolumn visade då hur hög förekomsten av ftalater, bisfenoler, bromerade flamskyddsmedel respektive parabener var på varje förskola. Summan av alla kolumner i alla tabeller (tabell 2-5) räknades sedan ihop i en sammanställande tabell (tabell 6) för att få ett slutgiltigt svar på i vilken förskola förekomsten av hormonstörande ämnen är som störst. Tabell 2. Ftalater, var ämnena finns samt hur stor förekomsten är på de olika förskolorna (1-8). Material 1 2 3 4 5 6 7 8 X Plastgolv XX XX XX 0 XX XX X X 12 Väggar med plast X 0 0 0 0 0 0 0 1 Plastgolv, toaletter X XX XX 0 X X X X 9 Våtrumstapet, toaletter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Plastmöbler X 0 X X 0 X X XX 7 Soffa i fuskskinn 0 0 X 0 0 0 0 0 1 Ljuddämpande bord XX 0 XX 0 X 0 X 0 6 Plastbackar/Plastlådor XX X XX X X X X X 10 Mattor med gummerad undersida XX XX XX X 0 XX XX X 12 Lekkuddar med PVC-överdrag 0 0 0 0 0 0 0 X 1 Sovmadrasser med plastöverdrag X X X X 0 X X X 7 Plast-/Vaxdukar X XX X XX 0 X X X 9 Mest plastleksaker X X X X X X X X 8 Leksaker som luktar plast/parfym X X X 0 XX X 0 X 7 Leksaker som är kladdiga i sig själva 0 X 0 0 0 0 X X 3 Mjuka plastleksaker XX XX XX X X XX X XX 13 Leksaker, äldre än 2007 X XX X X XX X X X 9 Leksaker nyare än 2013 (Bra - Omvänd betygsskala) X XX XX X XX X X X 10 Plastlera 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Förkläde av PVC 0 0 0 0 0 0 X 0 1 Väskor i fuskskinn XX X X X X X X XX 10 Skor av plast X X 0 0 0 X X X 5 Saker i plast som leksaker 0 X X 0 0 0 0 X 3 12

Vinylhandskar i köket XX X XX 0 0 0 X 0 6 Vinylhandskar vid blöjbyte XX XX 0 0 XX XX X 0 9 Skötbordsmadrass plastöverdrag med X X XX X 0 X XX X 9 Bildäck ute XX X X 0 X X XX X 9 SUMMA 29 27 28 12 17 21 23 22 Ftalater förekommer i en rad olika material och artiklar, vilket visas i tabell 2. På de inventerade förskolorna förekom ftalater främst i plastgolv, mattor med gummerad baksida, mjuka plastleksaker och väskor i fuskskinn. Detta kan tydas i kolumnen längst till höger. Sett till den sammanlagda förekomsten av ftalater skiljer det sig mellan de olika förskolorna. Förskolorna nr.1-3 som ligger i Forshaga har högst förekomst. Den förskola som har lägst förekomst är nr.4 som ligger i Deje. Tabell 3. Bisfenoler, var ämnena finns samt hur stor förekomsten är på de olika förskolorna (1-8). Material 1 2 3 4 5 6 7 8 X Mat i metallförpackningar XX XX XX XX XX X X XX 14 Plastglas/Plastmuggar i PC 0 0 0 XX 0 0 - - 2 Tillbringare i PC - - - - 0 0 0 0 - Pipmuggar i PC 0 XX XX 0 0 XX XX XX 10 CD-skivor XX XX XX XX 0 0 XX XX 12 Plastglas i PC vid mellanmål ute 0 0 0 XX 0 0 0 0 2 SUMMA 4 6 6 8 2 3 5 6 Bisfenoler är en ämnesgrupp som finns i färre artiklar och material på förskolorna än ftalater. De artiklar innehållande bisfenoler som finns i störst utsträckning på förskolorna är metallförpackningar för mat, pipmuggar i polykarbonatplast (PC) samt CD-skivor. Den sammanlagda förekomsten av bisfenoler skiljer sig inte särskilt mycket åt mellan förskolorna. Förskola nr.5 har lägst förekomst av bisfenoler, och förskola nr.4 är den som har högst. 13

Tabell 4. Bromerade flamskyddsmedel, var ämnena finns samt hur stor förekomsten är på de olika förskolorna (1-8). Material 1 2 3 4 5 6 7 8 X Soffor X X X X X X X X 8 Mjuka lekkuddar/byggkuddar X X XX 0 X X X X 8 Hängande textilier X X X X X X X X 8 Mattor i textil X X X X 0 X X X 7 Filtar X X X X X X X X 8 Elektronik som leksaker X 0 0 0 0 0 0 0 1 Datorer 0 X X 0 0 0 0 0 2 TV X X 0 0 X 0 0 0 3 CD-spelare X X X X 0 0 X X 6 Övrig elektronik X X X X X X X X 8 SUMMA 9 9 9 6 6 6 7 7 Förekomsten av bromerade flamskyddsmedel är inte koncentrerad till ett fåtal artiklar utan är mer spridd. Alla förskolor har soffor, mjuka lekkuddar, textilier och elektronik av något slag, vilket visas i tabell 4. Något som utmärker sig är att endast en förskola har gammal elektronik som leksaker till barnen. Vad gäller den sammanlagda förekomsten finns ett tydligt mönster. Alla förskolor på respektive ort har samma förekomst av bromerade flamskyddsmedel. Det inbördes förhållandet mellan de tre orterna i tabell 4 är något som syns i tabell 2 och senare även i tabell 6. Tabell 5. Parabener, var ämnena finns samt hur stor förekomsten är på de olika förskolorna (1-8). Material 1 2 3 4 5 6 7 8 X Teatersmink med parabener - XX - - 0 0 0 XX 4 Handtvål med parabener 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Handkräm med parabener 0 0 0 0 0 0 X 0 1 Solskyddskräm med parabener 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mygg-/Fästingmedel parabener med 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Blöjkräm med parabener 0 XX 0 0 0 0 0 XX 4 SUMMA 0 4 0 0 0 0 1 4 14

Parabener var inte vanligt förekommande på förskolorna. Ämnesgruppen fanns endast i teatersmink och blöjkräm samt i en handkräm. Märkbart är att det är samma förskolor som har både teatersmink och blöjkräm med parabener i. Solskyddskräm användes av barnen men det var deras egen och inte förskolans, vilket innebar att ingredienslistorna inte kunde studeras på grund av logistiska och tidsmässiga begränsningar. Tabell 6. Sammanställning av de olika ämnesgruppernas förekomst på förskolorna (1-8). Ämnesgrupp 1 2 3 4 5 6 7 8 Ftalater 29 27 28 12 17 21 23 22 Bisfenoler 4 6 6 8 2 3 5 6 Bromerade flamskyddsmedel 9 9 9 6 6 6 7 7 Parabener 0 4 0 0 0 0 1 4 Summa 42 46 43 26 25 30 36 39 I tabell 6 har de tre första förskolorna högre förekomst av hormonstörande ämnen, det är också de som ligger i orten Forshaga. De tre nästkommande ligger i orten Deje och har lägre förekomst av hormonstörande ämnen. De två sista förskolorna ligger i Munkfors och har en förekomst som är strax under förskolorna i Forshaga. Eftersom det visats att damm innehåller hormonstörande ämnen (Ma et al. 2014) är det intressant att granska städrutinerna på de olika förskolorna. På så sätt ges en indikation på hur stor exponeringen för hormonstörande ämnen är via damm och luft samt huruvida det finns skillnader förskolorna emellan. Städning sker kontinuerligt, antingen var femte eller var fjärde dag i veckan. Dock sker städningen ofta på dagtid då barnen vistas i lokalerna. Det är endast på en förskola som städningen sker på kvällstid när barnen gått hem, det är också den enda förskola som inte är kommunal utan sköter städningen på egen hand vilket möjliggör en högre grad av flexibilitet. När damm rörs upp vid städning och barnen är närvarande innebär det att de exponeras extra mycket för hormonstörande ämnen eftersom det visats att hormonstörande ämnen i luft har större påverkan på barns exponering (Fromme et al. 2013). Att korsdragsvädra kan minska barns exponering för damm och dess hormonstörande ämnen då dammpartiklarna vädras ut istället för att virvla omkring inomhus. Endast 25 % av förskolorna, dvs. 2 stycken, korsdragsvädrar alltid vid städning, 25 % gör det ibland och 50 % gör det aldrig. 15

5. Diskussion I följande diskussion behandlas resultatet främst utifrån vilka likheter och skillnader som förekommit på förskolorna samt vad det kan bero på. Ytterligare görs en jämförelse med en inventering som genomförts i Göteborgs stad. Orsakerna till att hormonstörande ämnen är särskilt svåra att hantera vad gäller fastställandet av gränsvärden diskuteras också. Därutöver diskuteras kring huruvida damm och städning hänger samman med förekomsten av hormonstörande ämnen. 5.1. Likheter och skillnader När inventeringen gjordes upptäcktes många likheter mellan förskolorna. Ofta användes samma sorts målarfärger och leksaker. Sovmadrasserna och dess överdrag var av samma sort och de flesta åt på samma sorts tallrikar. Dessutom var ofta inredningen från samma leverantörer, förvaring från IKEA var exempelvis vanligt förekommande. Samma leverantörer för leksaker, pyssel och inredning återkom hos alla förskolor med ytterst liten variation. Att likheterna var stora är inte särskilt förvånande då alla förskolor utom en var kommunala. Det innebär att det fanns avtal upprättade med specifika leverantörer för de förskolorna. Några av de skillnader som upptäcktes var variation i val av handskar, vilken handtvål som användes, val av tallrikar & glas samt huruvida tvätt- och diskmedel var miljömärkta eller ej. 5.2. Förekomst av hormonstörande ämnen Resultatet visade på märkbara skillnader i förekomsten av hormonstörande ämnen mellan de tre orterna (se tabell 6). Exempelvis hade alla förskolor i Deje (och nr.7 i Munkfors) lägre förekomst av hormonstörande ämnen. En möjlig orsak till det är att de är byggda eller renoverade på 1990- talet. Förskolorna i Forshaga (och nr. 8 i Munkfors) är istället byggda eller renoverade på 1970- eller 1980-talet och hade en högre förekomst av hormonstörande ämnen. Undantaget är förskola nr. 1 i Forshaga som är den enda förskola som är byggd på 2000-talet i denna inventering. Orsaken till att denna förskola ändå hade så höga förekomster av hormonstörande ämnen beror främst på förekomsten av ftalater, vilket visas i tabell 6. Förskolan hade en stor mängd PVCgolv, mycket mjuka eller halvmjuka leksaker i plast samt förvaring i form av många plastbackar och plastlådor. Dessutom användes vinylhandskar som innehåller en stor mängd ftalater. Dessa artiklar förekom på samtliga förskolor men inte i lika stor utsträckning. En förklaring till att förskola nr.1 hade så hög förekomst av ftalater skulle kunna vara den stora omfattningen av olika artiklar och material innehållande ftalater men också mängderna av dessa. 5.3. Förskolornas storlek Antalet barn, och därmed storleken, på förskolan varierade kraftigt mellan vissa förskolor. Det kan i vissa fall avgöra förekomsten av hormonstörande ämnen då antalet X avgörs av hur många kvadratmeter med plastgolv som finns, antalet soffor, mängden leksaker och plastbackar, antalet mattor med gummerad baksida med mera. Detta kan leda till att en större förskola, som ju ofta har en större mängd av ovanstående artiklar, har en nackdel mot en mindre förskola. På större 16

förskolor är det dock inte säkert att barnen faktiskt kommer i kontakt med alla möbler etc. då de ofta vistas på endast en avdelning. Det innebär att de inte nödvändigtvis utsätts för högre halter än barn på en mindre förskola som har tillgång till hela lokalen. Förskola nr.3, som hade flest barn, har lägre förekomst av hormonstörande ämnen per barn. Det ger en indikation på att barn på större förskolor kan utsättas för mindre hormonstörande ämnen än barn på en mindre. Att övriga förskolor, som hade ungefär lika stora barngrupper, varierar kraftigt i förekomsten av hormonstörande ämnen indikerar dock att det istället är andra faktorer än bara förskolans storlek som påverkar förekomsten av hormonstörande ämnen. Exempel på sådana faktorer är både sådana som förskolepersonalen kan påverka, och sådana de inte kan påverka. Plastgolv är ett exempel på det senare samtidigt som plastleksaker, vinylhandskar, krämer med parabener i och metallförpackningar är exempel på det förra. Kommunerna är i många fall den aktör som kan påverka mest då de upprättar avtal med leverantörer och bestämmer vad som ska köpas in till alla kommunala förskolor. Beträffande byggmaterial, mat, och städprodukter etc. skulle kommunen kunna ställa hårda upphandlingskrav vid nybyggnation och renovering av förskolor, vid upprättandet av nya avtal samt vid inköp. 5.4. Damm och städning Något som förskolepersonal kan påverka, åtminstone i vissa avseenden, är städning. Det har framkommit att damm innehåller hormonstörande ämnen (Ma et a. 2014). Mängden damm, hur ofta städning, rengöring av leksaker samt tvätt av filtar och kuddar sker, samt förekomsten av hormonstörande ämnen är därför något som logiskt sett bör hänga samman. Något som inventeringens protokoll grundade sig på var till exempel att dammsamlande textilier i form av soffor och gardiner ger upphov till en större mängd hormonstörande ämnen. Fromme et al. (2013) visade dock att förekomsten av så kallade cozy corners, med soffor, etc. inte ger en ökad koncentration ftalater i damm eller luft. Huruvida cozy corners ökar koncentrationen av övriga hormonstörande ämnen undersöktes dock inte. Det är alltså mycket möjligt att textilier ökar mängden av andra hormonstörande ämnen, som exempelvis bromerade flamskyddsmedel. Dessutom kanske inte koncentrationen hormonstörande ämnen i damm ökar vid närvaro av soffor och textilier men det är troligtvis så att den totala mängden hormonstörande ämnen ökar om den totala mängden damm också gör det. Något som också framkom under inventeringen var att lokalvårdarna inte arbetade över axelhöjd och oftast inte dammsög mattor, vilket istället var förskolepersonalens ansvar. Detta innebar i de flesta fall att det inte skedde regelbundet eller tillräckligt ofta, antingen på grund av tidsbrist eller brist på rutiner. På många förskolor var därför mattorna väldigt smutsiga och hyllorna högt upp väldigt dammiga. 17

Under städning rörs damm upp i luften och då mängden ftalater i just luft visats ha en signifikant påverkan på barns exponering (Fromme et al. 2013) bör städning alltså inte ske på dagtid när barnen är på plats, vilket sker på de flesta förskolor idag. Dessutom borde korsdragsvädring vara praxis, något som inte sker för närvarande. Inventeringens protokoll grundade sig även på att PVC-golv ger upphov till en större mängd ftalater. Detta är dock något som inte behöver stämma. Fromme et al. (2013) visade nämligen att PVC-golv ej ger upphov till större mängd ftalater, i varken damm eller luft, än andra golvmaterial. Ma et al. (2014) sammanställde en mängd studier från hela världen, varav vissa stämde överens med Fromme et al s resultat vad gällde ftalater och damm och andra visade att PVC-golv i själva verket hade en inverkan på mängden ftalater i damm. Att PVC-golv bidrar till en ökad mängd ftalater är alltså osäkert. Dock bör inte PVC-golv användas ändå, då användningen av erkänt farliga ämnen bör fasas ut för att miljömålet Giftfri miljö ska kunna uppnås. 5.6. Jämförelse med inventering i Göteborg En liknande inventering som i detta arbete har genomförts i Göteborg på uppdrag av stadsrevisionen (EnviroPlanning AB, 2015). Mycket av vad som hittades under denna inventering hittades också i Forshaga och Munkfors. Exempel på likheter var leksaker i PVC, väskor i fuskskinn, teatersmink innehållandes parabener, sittgropar i skumgummi samt däckgungor. Vad gäller tillagning av mat hittades köksredskap, tallrikar och glas i polypropen, melamin, respektive polykarbonat vid båda inventeringarna. I fråga om städning fanns många likheter. Städning genomfördes främst på dagtid och lokalvårdarna fick av arbetsmiljöskäl ej arbeta över axelhöjd eller dammsuga mattor. Det var istället förskolepersonalens ansvar. Det fanns också vissa skillnader mellan de båda inventeringarna. I Göteborg påträffades farliga material som barnen pysslade med, fingerfärg med farliga konserveringsmedel samt konstgräs och fallskydd av gummi. Inget av detta hittades på de förskolor som inventerades i Forshaga och Munkfors. Något som däremot påträffades vid båda inventeringarna, men i mycket lägre utsträckning i Forshaga och Munkfors, var elektronik som leksaker och förkläden i PVC. I båda fallen upptäcktes endast en artikel i respektive kommun. 5.5. Fastställande av gränsvärden Att hormonstörande ämnen verkar vid mycket låga doser kan antas försvåra fastställandet av gränsvärden då toxikologiska tester vanligtvis inte görs för tillräckligt låga doser. De utförs istället för höga doser som med hjälp av extrapolering ger en indikation på hur ämnena verkar vid lägre doser. Detta är dock något som utarbetats, och är giltigt, för akut toxiska ämnen och 18

inte hormonstörande ämnen (Bergman et al. 2013). De gränsvärden som sätts för hormonstörande ämnen riskerar därför att ligga över de doser som ger effekt. Hormonstörande ämnen har dessutom en non-monotonic dos-responskurva (se figur 1), vilket troligtvis också försvårar fastställandet av gränsvärden då ämnet kan ha toxiska effekter både i mycket låga och mycket höga doser men inte i mellanliggande. Dessa två ovan nämnda specifika egenskaper bidrar troligen till att en säker hantering är mycket svår att realisera. Det i sin tur kan ge indikationer på att hormonstörande ämnen kanske inte borde användas om det inte går att använda dem på ett säkert sätt eller i säkra mängder. 19

6. Slutsatser och rekommendationer Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka hormonstörande ämnen som kan finnas på förskolorna, var på förskolorna de kan finnas samt hur stor förekomsten av hormonstörande ämnen är i förskolemiljö. En litteraturstudie har genomförts och 8 av 17 förskolor i Forshaga, Deje och Munkfors har inventerats. De slutsatser som dragits kan sammanfattas i följande punkter: Ftalater finns i en rad olika material och artiklar. På de inventerade förskolorna förekom ftalater främst i plastgolv, mattor med gummerad baksida, mjuka plastleksaker och väskor i fuskskinn. Bisfenoler är en ämnesgrupp som finns i färre artiklar och material på förskolorna än ftalater. De artiklar innehållande bisfenoler som finns i störst utsträckning på förskolorna är metallförpackningar för mat, pipmuggar i polykarbonatplast samt CD-skivor. Förekomsten av bromerade flamskyddsmedel är inte koncentrerad till ett fåtal artiklar utan är mer spridd. Alla förskolor har soffor, mjuka lekkuddar, textilier och elektronik av något slag. Parabener var inte vanligt förekommande på förskolorna. Ämnesgruppen fanns endast på 3 av 8 förskolor och då i teatersmink och blöjkräm samt i en handkräm. En viss skillnad mellan förskolorna i de tre orterna kunde skönjas. Förskolorna i Forshaga hade högst förekomst av hormonstörande ämnen, förskolorna i Munkfors hade lite lägre förekomst och förskolorna i Deje hade allra lägst förekomst. Förskolor byggda eller renoverade på 1990-talet hade lägre förekomst av hormonstörande ämnen än de förskolor som byggts eller renoverats på 1970- och 1980-talet. En enda förskola var byggd på 2000-talet och den hade en förekomst av hormonstörande ämnen i samma omfattning som förskolorna byggda på 1970- och 1980-talet. Hormonstörande ämnen har påvisats i damm. Detta innebär att regelbunden städning är av stor vikt för att minska förekomsten av hormonstörande ämnen och barnens exponering för dessa. Halterna av ftalater i luft har visats ha en korrelation med barns exponering av ftalater. Korsdragsvädring bör därför vara praxis vid städning. Hormonstörande ämnen är annorlunda än klassiskt toxiska ämnen. De verkar vid extremt låga doser och har en non-monotonic dos-responskurva. Detta gör att fastställande av gränsvärden för hormonstörande ämnen är mycket komplicerat. 20