KNX Spänningsförsörjningar KNX Spänningsförsörjningar KNX-apparater får sin spänningsförsörjning via samma två trådar som de kommunicerar på, någonstans på ledningen måste man alltså tillföra denna spänning. Vi har dessa spänningsförsörjningar med olika märkström beroende på hur mycket apparater man har hängt på ledningen; 160mA, 320mA eller 640mA. Det finns även en fjärde variant som har två utgångar med 320mA vardera. Nödströmsförsörjning I vissa fall vill man att busspänningen skall vara intakt vid ett nätspänningsbortfall. Då kan man komplettera med en nödströmsförsörjning som man i sin tur ansluter till en 640mA spänningsförsörjning. Den klarar kortare avbrott med sin inbyggda ackumulator eller längre avbrott om man kompletterar med blyackumulatorn. Spänningsförsörjning 24V Vissa apparater såsom internetcontrollern, IP-Touch-displayen etc kräver extern 24V-matning. För detta ändamål har vi tre olika transformatorer. 2 st DC, varav en är endast 1 modul bred, samt 1 st AC.
KNX Systemtillbehör Bussanslutnings-/förgreningsklämmor Alla KNX-apparater ansluts till bussen med en röd/svart snabbanslutningsklämma (WAGO). Dessa klämmor sitter på varje produkt vid leverans men de används även för att koppla bussledningen i dosor varför de säljs som lös produkt. Vid större projekt brukar dessa beställas och anslutas innan produkterna kommer. Då återstår det bara att trycka dom på plats. Den gul/vita förgreningsklämman används i vissa fall då man vill koppla vidare bussledningens reservpar.
KNX Kopplare Linjekopplare Det är bara tillåtet att ansluta upp till 64 apparater på ett ledningssegment. Detta har framför allt med strömförbrukning och spänningsfall att göra. Ofta går det åt fler apparater och man kopplar då samman olika segment med hjälp av linjekopplare. På det sättet susar kommunikationen rakt igenom men spänningen stannar där den hör hemma. Busskopplare I KNX barndom var det mycket vanligt att man konstruerade KNX-apparater som två delar. En smart del (busskopplaren) och ett stort utbud av dumma delar som tryckknappar, rörelsevakter etc som man snäppte på busskopplaren. Detta utförande är inte längre vanligt och om ett par år kommer det säkerligen att ha försvunnit helt. Vi har dock ett par apparater kvar i det utförandet och måste därför tillsvidare lagerlägga detta tillbehör,
KNX Gränssnitt/Gateways USB-gränssnitt/Datagränssnitt För att komma åt bussen med en PC, vilket åtminstone alltid sker vid driftsättning, så behöver man denna typ av apparat. I vissa fall levereras den med i en anläggning men oftast räcker det med att den som programmerar har en med sig. Det som säljer idag är i huvudsak USB men kunder som jobbar med äldre versioner av ETS-programmet beställer fortfarande idag varianten för RS232. KNX IP-Router Den här apparaten fyller två funktioner. Ett sätt är att använda den som ersättare till linjekopplare så att all trafik tar vägen via datornätverket. Detta görs i vissa större projekt där det finns tekniska lan och driftavdelningen tycker det känns strukturellt rätt att köra allt på det. I befintliga fastigheter eller mellan fastigheter kan man utnyttja en redan förlagd infrastruktur för busskommunikation vilket ibland sker. Den används även som ett alternativ till datagränssnitt och man kan då lokalt eller via Internet komma åt anläggningen för driftsättning och ändringar. KNX FUNK Gateway Merten har ett befintligt radiosystem som heter FUNK, det kommer att ersättas av en ny teknik som kallas Connect. I dagsläget finns det bara KNX-gateway till FUNK varför både gateway och knappar kommer att fortsätta säljas under 2008. Det är ett förträffligt alternativ om man har glömt en knapp eller vill sätta en knapp på ett glasparti eller liknande. Till skillnad från andra KNX-radio- gateways på marknaden är denna dubbelriktad vilket gör det möjligt att även styra reläer på radiobussen. KNX DALI Gateway DALI är i många fall ett bra alternativ till 1-10V eller DSI. Med en DALI-gateway eller DALI-dimmer, som den egentligen borde heta, kan man styra alla 16 DALIgruppadresser via KNX. Under 2008 kommer vi även med en variant som gör det möjligt att styra alla anslutna don individuellt vilket gör det möjligt att erbjuda ljusreglering på ett mycket priseffektivt sätt. DALI byggs enligt standard i mindre segment. KNX är standarden som tar vid och förbinder dessa segment. Viktigt är dock att inga DALI-knappar eller andra styrenheter får anslutas till segmenten.
KNX Tryckknappar Vi har tryckknappar i nedanstående designserier. De finns i olika material och färgalternativ så det utgör kvantitetsmässigt den största delen av vårt sortiment. Vi har valt att inte katalogföra Senso i KNX-utförande. Produkten har inte utgått men det är idag osäkert hur och om vi skall förnya tekniken och vi har därför valt att inte marknadsföra den tillsvidare. Därutöver finns det en designserie hos Merten som heter Plantec. Framtiden för den är osäker så vi katalogför heller inte denna i Sverige längre. Trend Flex System M System D Trancent Senso Trend Flex Denna knapp är mycket speciell till sin funktion. Produkten säljs som en enda artikel som kunden själv bestyckar med medföljande vippor. Den kan konfigureras för 1, 2, 3 eller 4 vippor. Diodfunktionen är även mycket uppskattad då man själv kan ändra mellan röd, grön och blå för varje diod. Artikeln finns i tre färgvarianter; vit, antracit och metallic och kompletteras med separat ram i Trend eller Trend Solid-utförande. System M Till skillnad från Trend Flex har denna knapp märkmöjligheter och erbjuder generellt mer funktioner. Den finns i utförande för 2, 4 eller 8 knappar där 8- knappsvarianten även kan fås med IR-mottagare. Färgalternativen är polar-vit, polar-vit blank, aktiv-vit, antracit och aluminium. System D På samma sätt som System M går denna att märka och har dessutom en ytterligare funktion. Märkfältet är den dolda knapp som många kunder uppskattar. Den finns i utförande för 2, 4, 6 eller 8 knappar där 8-knappsvarianten även kan fås med IR-mottagare. Färgalternativen är polar-vit, aluminium och ädelstål. Tryckknappsinsatser Både System M och System D finns i ett billigare utförande med vertikala vippor som mer påminner om en konventionell tryckknapp. Man använder en insats och snäpper på vippor i den färg man önskar. I detta utförande finns de med 1 eller 2 vippor. Trancent Trancent är en serie glasknappar som finns i det konventionella sortimentet. Det vi har med i detta katalogunderlag är en KNX-ansluten insats som man kan montera glasskivorna på. Dessa knappar är mer intresseväckande än användarvänliga men många uppskattar den för sitt stilrena utförande. Knappen manövreras genom en enkel beröring.
KNX Binäringångar Binäringångar används för att känna av signaler från slutande eller brytande kontakter. I vissa fall används dom för att koppla konventionella tryckknappar till bussen men då det nu finns mycket kostnadseffektiva KNX-tryckknappar så är det numera ganska ovanligt. Det vanligaste användningsområdet är istället för att ta in signaler från andra system såsom brand och inbrottslarm eller för att detektera dörrstatus och liknande från karmkontakter. DIN-monterade ingångar Våra ingångar för DIN-montage finns i utförande för tre olika spänningsområden: 10V Hämtar sin spänning från bussen och kan direkt kopplas till potentialfria kontakter 24V Kräver transformator om inte det kopplade systemet genererar denna spänning själv 230V Detekterar nätspänningen rakt av Varje variant enligt ovan finns i utförande för 4 eller 8 ingångar. Infällda ingångar Vi har två olika typer av infällda binäringångar. Den som kort och gott heter infälld har den fördelen att den tillåter upp till 50 meter på de ledningar som kopplas till kontakterna och vissa uppskattar denna egenskap, därmed katalogför vi den. Tryckknappsgränssnitten är betydligt vanligare och används för att hämta in signaler från potentialfria kontakter eller för anslutning av konventionella tryckknappar. Renova som inte finns i KNX-utförande är ett exempel på en populär knapp att koppla den till. Förutom ingångar har den även utgångar som kan driva lysdioder. Lysdioderna som kan användas är av Low-current-typ, alltså inte de som sitter i moderna ficklampor. Tryckknappsgränssnitten finns i utförande för 2 eller 4 kanaler och ledningslängden från apparat till potentialfri kontakt är som mest 7,5 meter.
KNX Närvarodetektering Argus 220 Detta är en rörelsedetektor för utanpåliggande väggmontage. Den kan användas både inom- och utomhus och den ser riktigt bra ut och smälter in i de flesta miljöer trots att den är utanpåliggande. Den finns i färgerna polarvit, dark brazil (mörkbrun) och aluminium. Argus 360 Detta är en närvarodetektor för takmontage. Den finns dessvärre inte med i katalogunderlaget eftersom vi byter ut dessa detektorer till en uppgraderad modell. Lanseringsbrev och katalogunderlag för dessa bör vara färdigt i januari 2008. De nya detektorerna kommer att finnas i tre utföranden; Basic, standard och med konstantljusfunktion. Med konstantljusreglering ser detektorn till att hela tiden anpassa den dimrade belysningen i förhållande till infallande dagsljus. Detektorerna finns i färgerna polarvit och aluminium. Argus 180 Det här är detektorer för apparatdosmontage på 1meter alternativt 2,2 meter (endast System M). Det är designapparater och finns i utförande för System M och System D och då i samma färgalternativ som för tryckknapparna. Detta är en produkt som fortfarande kräver extern busskopplare och varianten som skall användas är BCU1. Apparaterna skall kompletteras med valfri designram.
KNX Tid Årskopplingsur Detta är ett 4-kanaligt årskopplingsur för DIN-montage som är direktansluten till bussen. Antingen ställer man in tiderna manuellt i displayen eller så använder man sig av programvaran CTS och för över tiderna till uret med hjälp av ett minneskort. Behovet av denna typ av produkt har minskat på senare år eftersom det numera finns mycket bra alternativ för hantering av tidkanaler i manöverdisplayer och internetcontrollers. En fördel med detta ur är ändå att man kan ansluta en DCF-antenn och på så sätt få exakt rätt tid från atomuret i Mainflingen sydost om Frankfurt.
KNX Väder KNX används flitigt i hela Europa för styrning av automatiska solskyddsanläggningar. Alla större leverantörer av solskyddsutrustning har sina system anpassade för KNX. På samma sätt har alla KNX-leverantörer ofta ett stort utbud av styrutrustning vilket tyder på att marknaden är stor och intressant. I Sverige kommer marknaden för denna typ av utrustning att öka som ett led i åtgärderna för att minska energiförbrukningen. I moderna kontorsfastigheter är det största energiproblemet inte att värma upp fastigheten utan att leda bort den värme som alstras från belysning; solinstrålning, datorer och annan teknisk utrustning. I vissa länder får man inte installera kylutrustning innan man vidtagit åtgärder för att begränsa infallande solljus. Under rubriken Väder har vi grupperat de produkter vi har för att känna av det yttre klimatet och som används för att automatiskt styra bl a solskyddsutrustning. De aktorer som man kopplar motorerna till hittar man under rubriken Jalusiaktorer. Väderstation 4-kanal DIN Detta är vår mest kraftfulla väderstation och är avsedd för DIN-montage. Till denna kopplar man valfria sensorer som väderstationen sedan utvärderar. De sensorer som finns som tillbehör är ljus, skymning, temperatur, regn och vind. Vindsensorn finns även i ett utförande med inbyggd uppvärmning vilket är att rekommendera om den skall fungera även vid kallare årstider. Väderstationen har 4 kanaler men man kan bygga ut den till det dubbla antalet med en extra modul. Väder/kombisensor DCF77 Detta är ett tillbehör till väderstationen och kan anslutas istället för eller utöver de 4 vanliga sensorerna. Den mäter ljus, temperatur, vind och regn. Den har även en inbyggd DCF-mottagare får att känna av rätt tid. Tiden är intressant för väderstationen om man vill få till funktioner för automatisk positionering av lameller på solskyddet. Anger man på vilka breddgrader byggnaden befinner sig, räknar den automatiskt ut med vilken vinkel solen lyser mot byggnaden. På sommaren då solen står högt räcker det alltså med att solskyddet rullar ned och lamellerna står horisontellt så att man fortfarande ser ut. En vintermorgon däremot står solen lågt och lamellerna vinklas då ned. Väderstation Kombi Det här är en av de produkter vi fortsätter att sälja ur Merlin Gerin-sortimentet. Det är en kompakt direkt bussansluten väderstation med inbyggda sensorer för ljus, temperatur, regn och vind. Om man även ansluter 230V är den automatiskt uppvärmd vid minusgrader. Ljus- och temperatursensor Det här är en enklare form av ljussensor för KNX som oftast används som skymningsrelä. Förutom ljus mäter den även temperatur och kan då användas för styrning av exempelvis motorvärmaruttag etc.
KNX Brytaktorer Produkterna i denna kategori är de i särklass vanligaste KNX-apparaterna. En brytaktor består i princip av ett antal reläer som är möjliga att fjärrstyra vid bussledningen. Till skillnad från ett vanligt relä kan man med dessa göra avancerade inställningar som påverkar hur de fungerar. Vill man att en kanal skall fungera som trappautomat väljer man det eller så kan man ange om det skall vara till-/frånslagsfördröjda, inverterade eller om de skall ta hänsyn till flera olika parametrar som exempelvis tidkanal och skymningsrelä i fallet ytterbelysning. Förutom att de finns med olika kanalantal finns de även med olika märkströmmar. Vi har valt att inte katalogföra Mertens 6A-variant eftersom vi anser att det i de flesta fall räcker med 10A eller 16A. Den populäraste varianten är 16A. Behöver man högre märkström kopplar man in ett konventionellt mellanrelä eller kontaktor. Brytaktor 10A Fördelen med denna serie är framförallt att den tar mindre plats. Normalt går det åt en modul per kanal men i detta utförande får man in 12 kanaler på 6 moduler. Nackdelen förutom den lägre märkströmmen är att man inte kan blanda olika faser på ett kanalpar (1,2 3,4 osv.). Det ställer alltså högre krav på projekteringen av elcentralen. Finns i utförande för 2, 4, 8 eller 12 kanaler. Brytaktor 16A Storsäljaren. Hög märkström, handmanöver och mycket goda funktioner har gjort denna aktor mycket uppskattad. Under våren kommer denna aktor att få sällskap av ytterligare en serie med samma prestanda men som även har möjlighet att mäta ström för varje kanal. Det är inte tal om något precisionsinstrument men det räcker för att kunna sätta gränsvärden för att se vilka laster som används och på så sätt detektera fel i ett tidigt skede eller förenkla åtgärder för energibesparing. Brytaktor infälld Används framförallt som en nödlösning när man glömt en tändtråd. Monteras infälld i apparat eller kopplingsdosa.
KNX Jalusiaktorer Lite udda benämning, men är ändå det samlade namnet för användningsområdet. Apparaterna används i alla fall för att styra motorer med riktningsväxling oavsett om det är en markis, persienn eller filmduk. Ordet jalusi är inte så vanligt i Sverige och olika personer tolkar det på olika sätt så jag skall göra ett försök att reda ut begreppen (med reservation för bristande förstånd). Jalusi (Tyska: Jalousie, engelska: blind) Utrustning med parallellt vinklade lameller som går att justera. Alltså det vi kallar persienn. Ordet persienn syftar dock på invändigt monterad utrustning i fönster och ordet jalusi används för samma utrustning utomhus eller när de blir så stora att det känns fånigt att säga persienn. Vad gäller styrfunktion krävs det i detta fall att aktorn kan klara av att vinkla dessa lameller vilket i de flesta fall sker genom korta slutningar (steg) på utgången. Det är inte en speciell motor som styr dessa lameller utan funktionen. Oavsett om det rör sig om en persienn eller en fasadjalusi är att lamellerna är vinklade nedåt när motorn rullar ned. När motorn byter riktning vänder lamellerna upp och därefter rullas anordningen in. Markis (Tyska: Markise, engelska: awning) Textilt heltäckande solskydd som kan utformas på olika sätt beroende på användningsområde. Markiser har inga lameller och det finns därför inget behov att använda aktorer med stegfunktion. I aktorer med stegfunktion kan funktionen stängas av så det går ändå bra att använda en standard jalusiaktor om man vill. Rulljalusi (Tyska: Rolladen, engelska: shutter) Denna typ av utrustning är mycket vanlig i södra Europa. De består ofta av lameller som staplar sig på varandra när man rullar ner dem. I Sverige är det vanligast att de sitter som skydd för butiker i köpcentrum eller i luckan på korvkiosken. Vanligtvis behövs här ingen stegfunktion, i varje fall kan korvkiosken klara sig utan den. Används det som på kontinenten som solskydd snarare än inbrottsskydd, kan man däremot vilja använda sig av steg eftersom de ofta släpper igenom ljus genom smala springor som minskas vartefter de stängs. Rullgardiner och filmdukar Dessa behöver inte styras i steg och man kan använda markisaktor eller jalusiaktor med avstängd stegfunktion. 24V-motorer Lamellgardiner, persienner och mindre rullgardiner har ofta 24V-motorer och riktningsväxlingen sker då med hjälp av polväxling. Även för detta ändamål har vi en lämplig aktor. Jalusiaktor 10A med handmanöver För styrning av utrustning med eller utan stegfunktion enligt ovan. Markisaktor 10A med handmanöver För styrning av utrustning utan stegfunktion enligt ovan. Jalusiaktor 24V med handmanöver För styrning av utrustning med polväxling enligt ovan. Bryt-/jalusiaktor 10A En aktor där man för varje kanalpar kan välja mellan 1-jalusifunktion eller 2 reläfunktioner.
KNX Dimmeraktorer I princip all typ av dimmerteknik kan användas med KNX. Under gateways har vi placerat DALI-dimmern även om den kanske borde ligga här. Med ett ökat fokus på ljusdesign och de möjligheter som nu finns med LED-teknik stöter vi mer och mer på scen- och teatertekniken DMX även i fastigheter. DMX är ett snabbt och enkelt bussprotokoll som används för styrning av belysning, strålkastare, rökmaskiner och övriga effekter i teater- och showsammanhang. Sammankopplingen löser man med hjälp av en gateway till KNX som vi inte lagerför men som går att ordna vid behov. Universaldimmeraktor Dessa aktorer används för reglering av glödljus, antingen direkt eller via konventionell eller elektronisk transformator. Dimmern har mycket avancerade inställningsmöjligheter och man kan i detalj ange hur dimmerkurvan skall se ut och under hur lång tid den skall dimra i oika lägen. Det kan verka overkill men effekten blir mycket uppskattad när dimmern reglerar ner under samma tid det tar för projektorn att tända upp när man aktiverat bio-läget. De finns i följande utförande: 4x150W Alla kanaler måste matas med samma fas (olika säkring går däremot bra) 2x300W Båda kanalerna måste matas med samma fas (olika säkring går däremot bra) 1x500W 1x1000W Styrenhet 0-10V Dessa dimrar har samma goda funktion som universaldimrarna men är avsedda för reglering av lysrörsarmaturer. De reglerar mellan 0-10V men passar lika väl för att reglera don med 1-10V reglerspänning. Dessa finns i utförande för 1 eller 3 kanaler. DSI-Gateway Vi har tidigare haft och har fortfarande en tredjepartsprodukt i sortimentet för att reglera DSI-don från Tridonic. Framtiden för denna är lite osäker varför vi inte katalogför den i dagsläget.
KNX Klimat Under denna rubrik har vi sorterat allt som har med klimatreglering att göra. Förutom rena aktorer hittar man även de designapparater som har integrerad temperaturreglering här. Trend Flex System M System D Tryckknapp med regulator Trend Flex, System M och System D har alla en regulatorknapp i sin designserie. Förutom de vanliga knappfunktionerna kan de alltså även reglera värme- och kylsystem. Apparaterna har en integrerad display där man ser aktuellt och inställt värde och där även yttertemperatur och tid kan visas om man vill. Det gör en enorm skillnad att kunna ersätta ett flertal apparater av olika utseende till en enda i designutförande i ett kontors- eller bostadsrum. På vårt eget kontor i Nyköping har vi denna typ av lösning och i varje kontorsrum kan man ställa in temperaturen, reglera belysningen och köra solskyddsgardinerna från en och samma knapp. Regulator i System M och System D tillhör de apparater som fortfarande behöver en extern busskopplare. Ställmotor Regulatorn är den som känner av temperaturen och bestämmer hur mycket kyla eller värme som skall tillföras. En ställmotor kopplar man till ventilen så att man skall kunna släppa på motsvarande vattenflöde till radiatorn eller kylbaffeln. Ställmotorn ansluts direkt till bussen och behöver ingen annan spänning. Den reglerar flödet steglöst och passar till de flesta ventiler på marknaden. Termoelektriskt ställdon Kallas även för vaxmotor och öppnar eller stänger den anslutna ventilen beroende på om den är spänningssatt eller inte. Det är en enklare lösning än ställmotorn men samtidigt den i särklass vanligaste. Ställdonen finns i utförande för 24V eller 230V och skall kompletteras med lämplig ventiladapter. Värmeaktor Fungerar i princip som en brytaktor men är helt tyst och är konstruerad för extremt många till- och frånslag. Den innehåller även funktioner speciellt anpassade för värmereglering såsom övervakning av regulatorer och ventilmotionering. Till denna aktor ansluter man 230V termoelektriska ställdon.
KNX Display Har man mycket funktioner som man vill nå från en central plats är det många gånger bäst att samla alla dessa i en manöverdisplay istället för rader med tryckknappar. De större displayvarianterna erbjuder även andra funktioner såsom tidkanaler, gränsvärdesinställningar, larmhantering etc, vilket gör att de många gånger blir en billigare lösning jämfört med att använda enskilda produkter för dessa funktioner. IP Touch-panel 10 Det senaste flaggskeppet i serien. En 10 touch-display som kan användas med tillbehör för direkt bussanslutning eller för att styra funktioner i en Internetcontroller via den inbyggda webbläsaren. Operativsystemet är Windows CE och den går alltså att använda till fler ändamål än enbart KNX-visualisering. Trots sitt lilla format går det bra att använda den för att surfa på nätet med den begränsningen att den bl a saknar stöd för flash vilket exempelvis krävs för You Tube. Hade det fungerat, hade det ändå inte hjälpt då enheten saknar ljudkort. Bortsett från de begränsningar den har när man jämför den med en persondator är det den utan jämförelse mest kompetenta KNXdisplayen på marknaden. LCD Minitablå MT701 Den här displayen har många år på nacken men är fortfarande mycket populär. Att den saknar stöd för grafisk utformning och endast består av sidor med givna textrader kan ibland kännas trist men å andra sidan blir den då mycket enkel att konfigurera och lika lätt för användaren att hantera. Stalltipset är att den kommer att leva kvar ytterligare en tid framöver. Infodisplay Som ett alternativ till tryckknappar finns en liten display för montage i apparatdosa. Den finns i utförande för System M och System D och då även i de olika färgalternativen. Det är en mycket praktisk lösning att lägga till funktioner som man inte använder så ofta i denna display. Vad man styr framgår i klartext i teckenfönstret och använder man den för att visa enkla driftlarmer kan man även ställa in den så att den indikerar larmet med en akustisk signal.
KNX Analoga in- och utgångar Ibland räcker det inte med att styra saker till och från. För ventilationsspjäll, frekvensomformare och liknande kan man behöva ange läget lite mer specifikt och då använder man ofta analoga signaler, exempelvis 4-20mA eller 0-10V (aktiv spänning). Det är vid dessa tillfällen man tar till analoga utgångar. På samma sätt kan man behöva känna av steglösa signaler för att översätta det till ett begripligt värde i KNX-världen. Det kan vara för att känna av mätvärdet från en koldioxidsensor eller en vindriktningsgivare, då tar man hjälp av en analogingång. Analogingång Precis som ovan används den för att känna av analoga signaler. Den funkar ihop med de flesta standardiserade signaltyperna och det vanligaste användningsområdet är för anslutning av olika typer av givare som inte finns i KNX-utförande. I vissa fall används de även som enkel sammankoppling med AVsystem för att göra det möjligt att styra belysningen steglöst från AV-paneler och displayer. Det kan nämnas att det finns bättre sätt att lösa detta problem på, exempelvis genom att använda på marknaden förekommande gateways mot AV-system. Analogutgång Genererar analoga signaler i de flesta standardiserade signaltyperna. Det vanligaste användningsområdet är gissningsvis för steglös reglering av ventilationsspjäll. Jag hade ett samtal för något år sedan då någon använde den för att styra en bagerimaskin, men det lär nog höra till undantagen.
KNX Kabel Ofta får vi frågan om det går att använda någon annan kabel än den dedikerade KNX-kabeln när man installerar. Svaren varierar beroende på varför man frågar. I en befintlig byggnad kanske man vill nyttja ett befintligt ledningsnät och lösa vissa funktioner med KNX. Här anser jag att man kan vara pragmatisk och rekommendera installatören att prova så länge isoleringen uppfyller kraven och man inte tummar på personsäkerheten. I en ny byggnad ser jag däremot ingen anledning till att avvika från den rekommenderade kabeln. Hur det än är kan vi ju inte lämna garantier för att det kommer att funka och det är just det som är finessen med att det finns en KNXgodkänd kabel. Om vi specificerar KNX-systemets fysiska egenskaper och säger att man kan dra upp till 1000 m inom ett segment, att apparaterna kan sitta 700 m från varandra och 350 m från en spänningsförsörjning, så måste det baseras på givna förutsättningar. Man har då utgått från ett par olika kabeltyper med givna egenskaper och sagt att det är den typen som skall användas. Att de är KNXgodkända därutöver är ett initiativ från kabeltillverkaren och utgör en större trygghet för kunden. Busskabel halogenfri Den enda kabel vi har i dagsläget är KNX-certifierad och halogenfri. Den finns att beställa både på löpmeter och på trumma 1000 m.