FYRA ÅR EFTER JORDBÄVNINGEN 2013-04-11 Av: Donau Universitet Krems/ ATI-Donau Varje kvarter utgörs av sammansatta huskomplex. Ska man renoverar ett hus i ett kvarter så blir det naturligt att man i planeringen tar med grannhuset och hela kvarteret. Så grundades konsortiet Il Castello. Invånare från grannkvarterer var också intreserade av att delta i pilotprojektet men av olika skäl så var det inte möjligt att grunda flera konsortier på en gång.
Mittemot vårt kvarter står grannen framför sitt hus. Han släpper in oss och som i alla hus vi går in i så sätter vi igång att analysera, mäta och dokumentera skadorna. När man inte är på plats kan mycket hända. När vi var tillbaka i byn så var grannhuset helt plötsligt borta, som en utdragen tand. Vi frågade runt lite och fick svaret att huset var för farligt. Vi vet också att många byggfirmor tjänar en hacka på att riva hus, men de kan bara riva dem när de har fått tillstånd av komunen och den ensamme invånaren har ingen möjlighet att säga ifrån. Det var inte länge sen vi fick en hälsning av komunen, med en rivningsplanering som hotade de flesta av våra värdefulla hus. Rivningsprojektet kan ses i inlägg 2, de röda linjer är de hotade husen. Här kunde hela vårt projekt ha gått i ras till många byggfirmors glädje. Enda utvägen vi såg var att snabbt agera med att skriva en redogörelse av säkerhetssättning och nedmonterings strategi av varje hotat hus och kontakta La Soprintendenza för att
försöka få kvarteret kulturmärkt och skyddat. Ett stycke av redogörelsen: Kvarters komplex nr. 815, Bostadsrätts konsortiet kallad Il castello di Paganica. Redogörelse av nedmonterings och säkerhetssättnings metodologi av befintliga hus murar, sten element och konstruktioner av värde; med konservering av inomhusmiljöer, speciellt de som utgörs av tunnvalv. Tomt nr 871-872-874 Tillträde till tomterna utgörs av en utbredning av trappor som kommer att få en fullständig konservering. När det gäller byggnaderna som vetter längs gränden, planeras ingen säkerhetssättning av fasaderna då byggnaderna är stabila. Vid transport och avlägsnande av byggmaterial är det viktigt att maskinerna arbetar med största försiktighet för att inte skada uteplatserna, vilka nu utgör en perfekt grund för ny beläggning i stil med byns historiska karaktär.
foto: Natalia Z Tomt nr 875 Fastighet i hörnet Via San Giovanni och via dei Frati med husnummer 19-21. Byggnaden är daterad till ca. XVII talet. Genom sitt hörnläge i denna kvarterskomplex är denna byggnad karakteristisk för Salita del Castello. Den markerar en viktig knutpunkt. Dess betydelse stöds också genom närvaron av en vattenpump. Stenarbetet, både ned- och återmontering måste utföras med stor omsorg för dess historiska värde.
Man förutser en demontering av taket och ca. 1-1.5 m nedanför taket runt hela huset enligt skälig teknologi med speciell hänsyn av byggnadens hörn. Vid nedmontering av undertaket måste man med stor omsorg ta hänsyn till den inbyggda inredningen, speciellt inbyggnader med relieferad dekor. För hus nr 19 är det nödvändigt med en nedmonteringen av ca. 50 cm under taket av en bärande vägg eller ned till höjden av hus nr. 21. Vid nedmontering av byggdelarna tillhörande hus nr 21, kan man placera de återvinningsbara byggdelar längs Via del Castello. Under arbetetets gång måste man vara försiktig med att inte montera ned byggdelar av den bärande väggen av hus nr. 17. Det huset är helt återvinningsbart. Man förselår att stärka strukturen av hus nr 19-21 längst Salita del Castello, med vertikala pelare så att tillräcklig styvhet uppstår. Till vår glädje kom självaste chefen för Soprintendenza, Alessandra Vittorini, för en besiktning av kvarteret. Vi förklarade metodologin av återuppbyggnaden och såklart fungerar vår metodologi för hela den historiska kärnan av byn eftersom det ligger i invånarnas intresse att bevara kulturarvet. Med i beskitningen fanns också några av byns invånare, byggfirmor och kommunalpolitiker. Som vanligt förklarar komunen att det inte finns pengar för en återuppbyggnad, men inom parentes finns det pengar för rivning och bortförsel av rivningsmassorna som i slutändan kostar lika mycket som en återuppbyggnad. Film från Paganica
Roberto Pirzio-Biroli som återuppbyggde Venzone efter jordbävningen 1976 med hjälp av invånarna berättar för Alessandra Vittorini om sina erfarenheter av återuppbyggnaden och visioner av byn. Tack för besöket Alessandra Vittorini! Inte bara vårt kvarter blev K-märkt, utan hela den historiska kärnan. Jag kan tänka mig att de på Soprintendenza har det tufft när de ska välja vilka hus, minnesmärken, monument och kulturlandskap som ska sättas under skydd. Vår aktivitet i Paganica kan fortsätta med något mindre käppar i hjulen. Vi måste snabbt organisera ett möte med invånarna och visa nya ritningar. Film från Paganica Det här var mitt hem (forts. från förra inlägget) Moreno Tascione är en aktiv medlem av konsortiet och trött på att bo i en tillfällig tomt i regionen. Pengarna han la ut för att bygga sitt tillfälliga hus kunde han ha lagt ut för att renovera sitt hus i kvarteret. Även då många av husen inte behöver så omfattande renovering så ges inte tillstånd för det. Det finns helt enkelt inga tydliga lagar vad gäller en jordbävning och den historiska kärnan. Nya lagar skrivs ned och ändras konstant medan invånarna daltas i byråkratin. Den tillfälliga tomten gäller i 5 år, det har gått 4 år nu sen jordbävningen. Fam. Baltassare var en av de sista som gav oss tillträde till sitt hus. Tyvärr så har deras hus härjats mer av inbrottstjuvar än självaste jordbävningen. Eftersom husen I kvarteret är vägg i vägg med varandra, I Baltassares fall med Moreno Tasciones hus så har det under historiens lopp uppstått missförstånd som har lett till att flera bostadsinnehavare har fått delar av bostaden registrerade under grannens namn och vice versa. Det hände med Moreno T och familjen Baltassare. I en tvärsektion skulle deras hus se ut som en komposition av tetris.
Sammankomst Invånarna är glada, arga och förväntansfulla. Så många känslor som fyller samlingssalen. Husen är räddade men det finns inga pengar och om vi inte sätter igång snart så kommer husen att falla sönder. Vi börjar med en generell presentation av ritningarna och en powerpoint. Pengarna grejar vi sen, det viktiga är att inte ge upp.
Vi hoppas på det bästa, vi har iallafall räddat kvarteret och den historiska kärnan från att rivas. Vi måste tillsammans sätta oss och lösa tetris-gröten och definiera vad som tillhör vem för att kunna fortsätta med planeringen av att rita tillbaka innerväggarna. Film från Paganica Som en parentes vill jag presentera Asunta. En äldre dam som bor i utkanten av den historiska kärnan. Hennes hus tog inte så stor skada men huset hamnade i listan över farliga hus, inget Asunta brydde sig om, hon ville bara hem. Hennes son renoverade huset trots förbud och evig byråkrati. I all tystnad och med största diskretion återerövrade hon det som tillhörde henne och prydde hela sin gränd med blommor. Även posten började köra dit, vatten och el var inget problem då det finns en gammal vattenkälla i närheten och den gamla vedspisen fick komma till bruk. Kommunen gav sig och gav henne vatten och el.