Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar, ihop trygghet och utveckling
Sammanfattning 2 Svensk tillväxt är mycket stark i en osäker omvärld. Svensk arbetsmarknad fortsätter utvecklas åt rätt håll Styrkebesked för svensk export: Nettoexporten har gått från negativt bidrag till BNP på -0,9 % 2014 till att bidra positivt med 0,4 % 2015 Stärkta statsfinanser Vårbudgeten viktig för att ta ansvar i flyktingsituationen och vi satsar framåt för att utveckla den svenska modellen
3 AGENDA Ekonomiska läget Samhällsbygget ansvar, trygghet och utveckling Vårändringsbudget Satsningar framåt Foto: Lars Thulin / Johnér
4 Något svagare tillväxt i omvärlden BNP-tillväxt i världen Procentuell förändring 3,1 3,1 3,0 3,6 3,2 3,9 4,0 4,0 3,8 3,9 4,0 VÅP16 dec 2015 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP-tillväxt KIX-viktat Procentuell förändring 2,5 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 VÅP16 2,1 2,1 2,1 dec 2015 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Macrobond, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Oroande tecken 5 Produktionsindikatorer Kina Årlig procentuell förändring, glidande medelvärde 30 20 10 0-10 -20 Inköpschefsindex Index, månadsvärden 63 61 59 57 55 53 51 49 47 Järnvägstransport, ton Industriproduktion Tillverkning USA Tjänster USA Tillverkning Euroområdet Tjänster Euroområdet Källa: Macrobond.
Stora risker 6 RISKER Realekonomiska effekter av finansiell turbulens Geopolitiska risker Utmaningar i EU Avmattning (hårdlandning) i Kina Avmattning i USA Svag utveckling i Norge och Finland
Sverige går mycket starkt i en osäker omvärld 7 BNP-tillväxt i utvalda länder Procentuell förändring 4,1 2,4 2,2 3,8 2,0 2,0 1,4 1,4 1,2 1,1 0,6 0,4 1,0 0,9 1,0 0,5 Sverige USA Storbritannien Tyskland Danmark Norge Italien Finland 2015 2016 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: Macrobond, egna beräkningar.
Svensk BNP-tillväxt nettoexporten bidrar positivt! 8 Bidrag till tillväxten Procent 2,3 1,8 0,4 0,7 1,0 1,2 1,4-0,9 4,1 0,4 1,8 3,8 2014 2015 2016 0,2 1,0 1,2 Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Investeringar Nettoexport Not: Investeringar inkluderar lagerinvesteringar. Källa: SCB, egna beräkningar.
9 Bokslut näringslivet 2015 Näringslivets produktion upp 4,7 procent Lägst antal varsel sen 2007 Näringslivets investeringar starkt bidragande till BNP-tillväxten Mycket starka exportsiffror Stark uppgång i både varu- och tjänsteexporten Källa: SCB, Arbetsförmedlingen.
10 Lägsta arbetslösheten på sju år Arbetslöshet, 15-74 år Trend, procent av arbetskraften 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Ungdomsarbetslöshet, 15 24 år Trend, procent av arbetskraften 30,0 27,0 24,0 21,0 18,0 15,0 Källa: SCB.
... men fler reformer kommer krävas 11 Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften, givet hittills föreslagna och genomförda reformer 8,5 8,0 7,5 7,0 dec 2015 VÅP 16 6,5 6,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: SCB, Finansdepartementet.
Regeringen hanterar flaskhalsar 12 Antal lediga jobb Tusental, säsongsrensat 100 90 80 70 60 50 40 30 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 50 000 nya matchningsoch utbildningsplatser redan i år Infrastruktursatsningar Största bostadspolitiska satsningen på 20 år Källa: SCB och Finansdepartementet.
Kraftigt minskade underskott 13 Finansiellt sparande, offentlig sektor Miljarder kronor 110 66 VÅP16 dec 2015 35 0 4-24 -1-3 -34-52 -61-20 -19-37 -31-38 -36-17 -20-11 Källa: SCB och egna beräkningar.
14 Trots ökande kostnader Statliga utgifter för migration och integration under UO8 och UO13 Utfall och prognos, mdkr migration netto inkl. biståndsavräkningar för asylmottagandet 80 70 60 58 67 68 71 72 50 40 30 20 10 + 49 mdkr 2014-2018 6 6 7 8 8 9 9 9 11 14 19 25 0 Migration Integration Källa: Finansdepartementet.
Regeringens åtgärder på migrationsområdet har fått effekt 15 Asylansökningar Sverige Antal, månadsvis 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 24/11-15 Regeringen presenterar åtgärder på migrationsområdet Källa: Migrationsverket.
Snabbare sjunkande offentlig skuldsättning 16 Offentliga sektorns skuld Procent av BNP 45 45 43 44 43 43 41 42 40 41 39 40 37 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 VÅP16 dec 2015 Källa: SCB och egna beräkningar.
Avvägningar för finanspolitiken 17 17 Det finanspolitiska ramverket vägleder politiken Utgiftstak för statens utgifter Överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande Balanskrav för kommunsektorn Offentligt sparande på 1 procent 2016 vore olämpligt Omfattande underskott 2014 Högt antal asylsökande 2015 innebär tillfälliga kostnader men påverkarar inte den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och bör därför inte mötas av motsvarande åtstramningar
18 AGENDA Ekonomiska läget Samhällsbygget ansvar, trygghet och utveckling Vårändringsbudget Satsningar framåt Foto: Maskot / Folio
VÄB viktig för att ta ansvar i flyktingsituationen Migrationsverket får ökade anslag på 31,0 miljarder till följd av det ökade antalet asylsökande 19 Foto: Maskot / Folio Kompetenskartläggning för asylsökande Validering Snabbspår för entreprenörer Satsning på sfi och svenska som andraspråk Vidareutbildning av obehöriga lärare Flyktingguider Stöd för skollokaler Utvidgat RUT-avdrag (it, flytt och mer trädgård)
och öka tryggheten 20 Återvändande Ökade resurser till Polismyndigheten och Migrationsverket för att effektivisera återvändandearbetet Stärka säkerheten i landet Förstärkt arbete mot terrorism Tillskott för att möta polisens ökade arbetsbelastning Ökad trygghet asylboenden Ett demokratiskt samhälle Förstärkt arbete för demokrati Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, hat och hot Foto: Maskot / Folio
21 AGENDA Ekonomiska läget Samhällsbygget ansvar, trygghet och utveckling Vårändringsbudget Satsningar framåt Foto: Sonia Jansson / Folio
Historisk satsning på välfärden 22 Foto: Maskot / Folio 10 miljarder kronor per år för fler anställda i välfärden (vård, skola, omsorg) Ger kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar Över 30 000 fler sysselsatta i välfärden (inkl. tidigare satsningar) Välfärdsmiljarderna ska inledningsvis särskilt stötta de kommuner och landsting som har störst behov av investeringar när Sverige växer
Fördelningsprofil välfärdsmiljarderna 23 Tillskott Miljarder kronor På basis av antal invånare På basis av antal asylsökande /nyanlända Totalt 2017 3 7 10 2018 3 7 10 2019 5 5 10 2020 7 3 10 2021 10 0 10 Foto: Christian Ferm / Folio
Stora behov - färre anställda i välfärden under förra regeringen 24 Kommunfinansierad sysselsättning Per 1 000 invånare 136 134 132 130 128 Från 134 till 128 sysselsatta i välfärden per 1 000 invånare 126 124 122 Källa: Finansdepartementet.
Skatteförslag för finansiering av framtida satsningar 25 Slopad avdragsrätt efterställda lån Kemikalieskatt Begränsad avdragsrätt vid representation Höjning av alkoholskatten Begränsad uppräkning skiktgränser Intäktsränta skattekontot ~5 miljarder årligen
Vi remitterar ett antal skatteförslag 26 Växa-stöd för den första anställda Fortsatt nedsatt energiskatt för hushåll och tjänstesektorn i norra Sverige Omsättningsgräns för momsregistrering Sänkt reklamskatt Foto: Maskot / Folio
Ett antal skatteförändringar för ett bättre klimat 27 Sänkt skatt på biodrivmedel Kemikalieskatt Sänkt moms på reparationer Avdrag för klimatkompensation (utsläppsrätter) Foto: Johan Alp / Johnér
28 Avslutning Sverige går starkt i en osäker omvärld Regeringen investerar för att minska flaskhalsar i ekonomin Vårändringsbudgeten viktig för att ta ansvar i flyktingsituationen Historisk välfärdssatsning för att den svenska modellen ska stå stark även i framtiden
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar, ihop trygghet och utveckling
Nyckeltal 30 Prognos VÅP16 (prognos BP16, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 4,1 2,8 3,8 2,8 2,2 2,6 1,8 2,4 2,1 2,0 2,9 N/A BNP, kalenderkorrigerad 3,8 2,6 3,5 2,5 2,5 2,8 2,0 2,5 2,2 2,0 2,7 N/A Hushållens konsumtion 2,6 2,1 3,0 2,5 2,7 2,8 2,5 2,8 2,6 2,6 3,3 N/A Offentlig konsumtion 2,5 1,9 4,6 2,1 2,1 1,1 0,7 0,8-0,2 0,1-0,2 N/A Fasta bruttoinvesteringar 7,3 3,6 3,9 3,7 2,3 3,5 2,5 3,7 3,4 3,4 4,8 N/A Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,4 0,5 0,2 0,2-0,1 0,2-0,1 0,0 0,2-0,1 0,2 N/A Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,0 1,2 1,9 1,5 1,7 1,5 0,7 1,1 0,7 0,4 1,0 N/A Produktivitet, näringslivet, kalenderkorrigerad 3,3 1,9 2,1 1,6 1,1 1,8 1,8 2,0 1,9 2,0 2,0 N/A Sysselsättningsgrad, 15-74 år (procent av befolkningen) 66,7 66,6 67,1 66,8 67,5 67,1 67,2 67,2 67,0 67,1 67,0 N/A Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 7,4 7,6 6,8 7,1 6,3 6,5 6,4 6,2 6,5 6,2 6,6 N/A KPI (årsgenomsnitt) 0,0-0,1 0,9 1,0 1,6 1,9 2,3 2,5 3,2 3,1 3,2 N/A Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,0-0,9-0,4-0,9-0,7-0,5-0,4 0,0 0,1 0,3 0,7 N/A Strukturellt finansiellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,2-0,4-0,2-0,4-0,7-0,3-0,5 0,0 0,0 0,3 0,8 N/A Offentliga sektorns skuld, % av BNP 43,4 43,8 42,5 42,7 41,1 41,6 40,3 40,0 39,1 38,3 36,9 N/A BNP-gap* -0,9-1,1 0,2-0,6 0,5 0,0 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 N/A BNP, omvärlden (KIX-vägt) 2,1 2,2 2,1 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 N/A * Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2014. Källor: SCB och egna beräkningar.