INNOVATION & SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

FEMTE RAMPROGRAMMET 1998-2002 INNOVATION & SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG HANDLEDNING FÖR SÖKANDE Del 1 03-1999 F_PG1_SV_199901 Utkast av den 16.06.1999

FÖRORD Denna Vägledning för sökande ingår i den information som behövs för att lämna in ett förslag till ett program inom Femte ramprogrammet. Vägledningen hjälper dig att hitta det program som är av intresse för just dig och innehåller råd om hur man lämnar in ett förslag samt de formulär som skall användas i samband med detta. Den består av två delar. DEL 1 Avsnitt I beskriver Femte ramprogrammets övergripande prioriteringar, mål och uppbyggnad. Avsnitt II beskriver prioriteringarna och målen för det särskilda programmet [INFOGA PROGRAMMETS NAMN]. Avsnitt III sammanfattar de viktigaste bestämmelserna om vem som får delta i det särskilda programmet och de allmänna villkoren för detta deltagande. Avsnitt IV innehåller närmare uppgifter om hur förslagen skall utformas och lämnas in. DEL 2 Avsnitt V innehåller närmare information om FÖRSLAGSINFORDRAN RÖRANDE [PROGRAMMETS NAMN]. För att utforma ett förslag behöver du även följande dokument: Arbetsprogrammet för det särskilda program som din ansökan avser. Arbetsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärdsområden för vilka förslag kan lämnas in och en vägledande tidsplan för programmets genomförande ("roadmap"). Förslagsinfordran. Denna offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anger vilka åtgärdsområden som är öppna för förslag samt tidsfristen för inlämnandet av förslag. Handboken för utvärdering (och riktlinjerna för varje enskilt program i denna vägledning). I dessa dokument finns närmare information om vilka kriterier som tillämpas vid utvärderingen av förslag, vilken vikt som fästs vid enskilda kriterier och i förekommande fall vilket tröskelvärde som skall uppnås för ett godkännande. Du kan använda utvärderingshandboken och riktlinjerna som en checklista för att kontrollera att ditt förslag är fullständigt. Denna vägledning innehåller också hänvisningar till andra dokument, rapporter, formulär och programvaruverktyg som kan vara till hjälp vid utformningen av förslag. Denna Vägledning för sökande ersätter inte bestämmelserna och villkoren i, i synnerhet, rådets och parlamentets beslut avseende Femte ramprogrammet, de olika särskilda programmen eller ansökningsomgångarna inom ramen för dessa Utkast av den 16.06.1999

3 program.

4 Innehåll DEL 1 FÖRORD...2 DEL 1...6 I. FEMTE RAMPROGRAMMET...6 I.1. MÅL...6 I.2. UPPBYGGNAD OCH INNEHÅLL...6 I.3. GENOMFÖRANDE...7 I.3.1. Arbetsprogram...7 I.3.2. Typer av åtgärder som stöds...8 (a) Insatser med kostnadsdelning... 8 (b) Utbildningsstipendier... 9 (c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk... 9 (d) Samordnade åtgärder... 9 (e) Kompletterande åtgärder... 9 I.3.4. Lika möjligheter för kvinnor och män...10 RUTA 1 - STIPENDIER FÖR UNGA FORSKARE FRÅN UTVECKLINGSLÄNDER...11 RUTA 2 SYSTEMET MED MARIE CURIE-STIPENDIER...11 II. DET SÄRSKILDA PROGRAMMET: [INFOGA PROGRAMMETS NAMN]...13 II.1.PROGRAMMETS MÅL...13 II.2. PROGRAMMETS STRATEGI...13 II.3. PROGRAMMETS UPPBYGGNAD OCH INNEHÅLL [ANPASSA EFTER RESPEKTIVE ÖVERGRIPANDE PROGRAM]...14 II.4. SAMVERKAN MED ANDRA PROGRAM...17 II.5. GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET...18 II.5.1 Typer av ansökningsomgångar...18 II.5.2 Särskilda genomförandebestämmelser...18 II.5.3 Andra strategier för genomförandet...18 II.6. SÄRSKILDA REFERENSDOKUMENT OCH INFORMATIONSKÄLLOR...19 III. DELTAGANDE I VERKSAMHET INOM FEMTE RAMPROGRAMMET...20 III.1. DELTAGARNA...20 III.1.1. Vem?...20 III.1.2. Hur många?...20 III.1.3. Deltagarnas roller...20 III.2. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG...21 III.2.1. Förslagsinfordran...21 III.2.2. Inlämnande...22 III.3. UTVÄRDERINGEN AV FÖRSLAG...22 III.3.1. Allmänna principer...22 III.3.2. Kontroll av att kraven uppfylls...22 III.3.3. Utvärdering...22 III.3.4. Resultatet av utvärderingen...22 III.4. VALET AV FÖRSLAG...22 III.5. KONTRAKTET...23 III.5.1. Olika typer av kontrakt...23 III.5.2. Kontraktets innebörd...23 III.5.3. Deltagarnas rättigheter och skyldigheter...23 III.5.4. Samordningen av projektet...24 III.5.5. Externa tjänster...25 III.6. UPPFÖLJNING AV PROJEKT...25 III.7. GEMENSKAPENS EKONOMISKA BIDRAG...25 III.7.1. Stödberättigande kostnader...26 III.7.2. Beräkningsmetoder...26 III.7.3. Utbetalning av bidraget...26 RUTA 3 - SAMARBETE MED ICKE-MEDLEMSSTATER OCH INTERNATIONELLA

5 ORGANISATIONER...27 RUTA 4 - DELTAGANDE AV ICKE-MEDLEMSSTATER I FEMTE RAMPROGRAMMET 1...28 RUTA 5 - VIKTIGA MILSTOLPAR I URVALSPROCESSEN...29 RUTA 6 ÖVERSIKT ÖVER TYPER AV KONTRAKT...31 RUTA 7 - METODER FÖR BERÄKNING AV GEMENSKAPENS EKONOMISKA STÖD...33 RUTA 8 - IMMATERIELL ÄGANDERÄTT...35 IV. HUR FÖRSLAG UTFORMAS OCH LÄMNAS IN...36 IV.1. FÖRSLAGSINFORDRANS RÄCKVIDD...36 IV.1.1. Förslagsinfordrans innehåll...36 IV.1.2. Projektens varaktighet och räckvidd...36 IV.1.3. Särskilda villkor...36 IV.1.4. Frivillig förhandsgranskning av förslag...36 IV.2. UTFORMNING AV ETT FÖRSLAG...37 IV.2.1. Allmänna rekommendationer...37 IV.2.2. Språk i förslaget...37 IV.2.3. Ansökningsformulär...37 IV.2.4. ProTool (Proposal Preparation Tool)...37 IV.2.5. Ansökningsformulärens utformning...37 IV.3. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG...38 IV.3.1. Inledning...38 IV.3.2. Anmälan om avsikt att lämna in ett förslag...39 IV.3.3. Digitalt certifikat...39 IV.3.4. Elektroniskt inlämnande av ett förslag...39 IV.3.5. Säkerhetsprocedur för elekroniskt inlämnande...40 IV.3.6. Inlämnande av ett förslag på papper...40 IV.3.7. Bekräftelse av mottagande...41 IV.4. TILLGÄNGLIG HJÄLP FÖR SÖKANDE...41 RUTA 9 - VIKTIGA REKOMMENDATIONER...43 RUTA 10 - CERTIFIKATEN FÖR ELEKTRONISKT INLÄMNANDE...45

6 DEL 1 I. FEMTE RAMPROGRAMMET I.1. Mål I Femte ramprogrammet, som antogs den 22 december 1998, definieras gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (i det följande kallat "FoTU") för perioden 1998-2002. Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som kommer att tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program. Principen om ett "mervärde" för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension, Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, i syfte att motsvara förväntningarna och intressena hos unionens medborgare, Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter, för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet. I.2. Uppbyggnad och innehåll Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program. De tematiska programmen är: Livskvalitet och förvaltning av levande resurser. Ett användarvänligt informationssamhälle. Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt. Energi 1, miljö och hållbar utveckling. I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program. De övergripande programmen är: Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll. Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande.

7 Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen. Ett viktigt nytt inslag i Femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer: ½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen. Nyckelåtgärderna är den stora nyheten i Femte ramprogrammet och innebär att man kommer att kunna ta itu med de många olika aspekterna av ekonomiska och sociala frågor genom att samordna hela det spektrum av åtgärder och vetenskapsgrenar som behövs för att uppnå målen. ½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen. Internationellt samarbete Parter i tredje land och internationella organisationer kommer förutom att kunna delta i alla program också att ges möjlighet att delta i det övergripande programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll". Villkoren för deltagande, t.ex. möjliga finansieringsarrangemang, fastställs i avsnitt III i detta dokument. I ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier. Innovation och små och medelstora företags deltagande Insatser för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program samt i programmet för innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande. Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer dessutom att samverka med det övergripande programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande" för att öka medvetenheten och bidra till tekniköverföring och utnyttjande av resultaten av de tematiska programmen. Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden "Förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen", som ingår i det övergripande programmet "Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen". Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie-stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet rörande den mänskliga forskningspotentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2. ½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och synergieffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen. I.3. Genomförande I.3.1. Arbetsprogram Ett arbetsprogram har upprättats för vart och ett av de särskilda programmen, som innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena. Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till

8 nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet kan alltid hittas på det särskilda programmets webbplats. Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller "roadmap" som anger vilka delar av arbetsprogrammet kommer att omfattas av ansökningsomgångar samt gällande tidsfrister. Därmed kan man rikta in uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbetsprojekt och temanätverk. Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att synergieffekter kan uppnås. Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att tas upp i samband med ansökningsomgångar och i arbetsprogrammet. I.3.2. Typer av åtgärder som stöds Gemenskapen skall ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet 2 som bedrivs inom de särskilda programmen i Femte ramprogrammet. De allmänna bestämmelserna 3 är följande: (a) Insatser med kostnadsdelning Projekt inom området forskning och teknisk utveckling 4 projekt genom vilka nya kunskaper förvärvas som kan användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer och tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna 4, 5 ). Demonstrationsprojekt 4 projekt som syftar till att påvisa värdet av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna) 4,5. Samordnade FoTU- och demonstrationsprojekt 4 projekt som kombinerar ovanstående inslag (finansiellt deltagande: 35-50 % av de totala stödberättigande kostnaderna 4, 5 ). Ökad tillgång till infrastrukturer för forskning åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden. "Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag" 4 projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller från en medlemsstat och en associerad stat att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna 4 ) Bidrag till förstudier för små och medelstora företag stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna 6 för ett projekts förberedelsefas under högst 12 månader (t.ex. genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag).

9 (b) Utbildningsstipendier Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden 7 ). (c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk Nätverk för forskningsutbildning för att främja "utbildning genom forskning", särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen - och temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrer kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och underhålla sådana nätverk. (d) Samordnade åtgärder Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får ekonomiskt stöd för att t.ex. utbyta erfarenheter, uppnå en kritisk massa, sprida resultat etc. (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden). Häri ingår även samordningsnätverk mellan projekt som får ekonomiskt stöd från gemenskapen. (e) Kompletterande åtgärder Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja övriga indirekta FoTU-åtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna). Det är inte säkert att de särskilda programmen kommer att ta upp alla ovannämnda typer av åtgärder i samtliga ansökningsomgångar. Se avsnitt II och V i denna vägledning för information om vilka åtgärder som efterfrågas i de olika programmen och ansökningsomgångarna. I.3.3 Grupper av projekt En grupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en grupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå. Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Grupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en grupp samlas i själva verket projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att grupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En grupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett mervärde för gemenskapen som går utöver de begränsande resurserna för

10 ett enskilt projekt. Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en grupp, även projekt som EU finansierar genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur). Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra synergieffekterna. I.3.4. Lika möjligheter för kvinnor och män I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i Femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder.

11 Ruta 1 - Stipendier för unga forskare från utvecklingsländer Vid upprättandet av ett gemensamt forskningsförslag 1 eller ett förslag till en samordnad åtgärd som skall lämnas in till något av programmen, kan ett konsortium om så önskas bifoga en ansökan om ett utbildningsstipendium för internationellt samarbete (ansökningsformuläret bifogas denna Vägledning för sökande) Dessa stipendier finansieras via budgeten för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll" och avsikten är att ge unga forskare från utvecklingsländer, nya tillväxtekonomier och partnerländer i Medelhavsområdet 2 möjlighet att arbeta i upp till 6 månader på en europeisk forskningsinstitution och delta i ett projekt inom Femte ramprogrammet. Stipendierna tilldelas endast för utbildningsverksamhet (för att t.ex. ge den sökande möjlighet att lära sig en ny forskningsteknik eller arbeta med ett särskilt experiment eller en serie experiment där värdinstitutionen har särskild expertis och som inte kan utföras på institutionen i kandidatens hemland). Stipendieansökan måste lämnas in tillsammans med förslagsansökan och bedöms tillsammans med denna. Enskilda stipendieansökningar som lämnas in på eget bevåg godtas inte. Huruvida en stipendieansökan bifogas eller inte påverkar inte förslagets möjligheter att godkännas. Ett stipendium tilldelas endast om hela förslaget väljs ut för finansiering och bedömningen av stipendieansökan är positiv. En bristfällig stipendieansökan kan avslås utan att detta påverkar förslagets möjligheter att bli godkänt. För att uppfylla kraven måste den person som ansöker om stipendiet vid tidpunkten för ansökan vara högst 40 år, medborgare i något av de godkända länderna 2, etablerad och verksam i detta land samt ha för avsikt att återvända dit när utbildningsperioden är över. Han/hon måste också ha goda kunskaper i ett av arbetsspråken på värdinstitutionen. Ansökningar från kvinnliga forskare uppmuntras. Värdinstitutionen måste ligga i en EU-medlemsstat eller i en stat som är associerad till Femte ramprogrammet 3 och vara medlem av det konsortium som lämnar in förslaget till ett forskningsprojekt eller en samordnad åtgärd. Stipendieansökningar som uppfyller kraven bedöms med utgångspunkt i de mål avseende forskning eller utbildning som anges i ansökan, det potentiella värdet för sökanden och hans/hennes institution och projektet som helhet, samt kandidatens erfarenhet och yrkesutbildning. Den 6 månader långa utbildningsperioden får inledas när som helst inom en 12-månadersperiod efter det att kommissionen har undertecknat kontraktet för huvudprojektet. Ett fast belopp betalas ut för att täcka kostnaderna för en flygbiljett (apex) tur och retur från kandidatens ursprungsland till värdinstitutionen liksom ett dagtraktamente under hela utbildningsperioden (baserat på nivåerna för Marie Curie-stipendier, se broschyren för sökande). 1 Projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och samordnade projekt (se punkt I.3.2.a) 2 Utvecklingsländer: Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), länder i Asien och Latinamerika (ALA) samt länder i Medelhavsområdet som inte hör till gemenskapen (MC). 3 I ruta 4 finns en förteckning över associerade stater. Ruta 2 Systemet med Marie Curie-stipendier

12 Som beskrivs nedan finns det två typer av Marie Curie-stipendier: individuella stipendier, där enskilda forskare ansöker om ett stipendium från kommissionen, och värdstipendier, där institutioner ansöker om ett stipendium från kommissionen för att stå som värd för flera forskare. Individuella stipendier: Marie Curie individuella stipendier Stipendier för unga forskare som avlagt doktorsexamen eller motsvarande. Marie Curie återvändandestipendier Stipendier för Marie Curie-stipendiater från mindre gynnade regioner som gör det möjligt för dessa att återvända till en mindre gynnad region i sina hemländer efter att under två år ha mottagit stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen. Marie Curie-stipendier för erfarna forskare Stipendier för erfarna forskare: för överföring av expertis och teknologi i) mellan näringslivet och universitetsvärlden, och ii) till mindre gynnade regioner i Europeiska gemenskapen. Värdstipendier: Vistelser vid en Marie Curie-utbildningsinstitution Ger unga forskare som bedriver doktorandstudier möjlighet att under en del av sina studier ingå i en internationellt erkänd grupp inom sitt särskilda forskningsområde. Marie Curie utvecklingsstipendier Stipendier för institutioner i mindre gynnade regioner som bedriver forskningsverksamhet och behöver utveckla forskningskompetens inom nya områden, så att dessa kan stå som värd för forskare som avlagt doktorsexamen inom det kompetensområde som efterfrågas. Marie Curie industristipendier Ges till företag, bl.a. små och medelstora företag, för utbildning av unga forskare på doktorand- och doktorsnivå i en industriell eller kommersiell miljö. Dessa stipendier syftar särskilt till att skapa möjligheter till forskningsutbildning för unga forskare som saknar tidigare industriell erfarenhet. Ytterligare information om systemet med Marie Curie-stipendier och ansökningsformulär finns på webbplatsen (http://www.cordis.lu/improving/home.html).

13 II. DET SÄRSKILDA PROGRAMMET: [INFOGA PROGRAMMETS NAMN] II.1.Programmets mål I programmet för innovation och små och medelstora företag möts gemenskapens politik för forskning, innovation och små och medelstora företag. Programmet skall främja de europeiska företagens arbete med att ta fram, vidareutveckla och integrera ny teknik och hjälpa dem att hantera förändringar mer effektivt. Det skall också stimulera europeiska små och medelstora företags deltagande i åtgärderna inom ramen för det femte ramprogrammet och optimera de möjligheter som därmed öppnar sig för företagen. Målet är även att programmet skall bidra till ett mer innovationsinriktat klimat i Europa, förbättrade villkor för grundande och utveckling av nya företag, spridning av ny teknik och skapande av ny ekonomisk verksamhet samt att det skall främja "innovationskulturen" i Europa. II.2. Programmets strategi I linje med de övergripande riktlinjerna för det femte ramprogrammet betonas följande: Mervärde för gemenskapen. Programmet är en viktig del i utvecklingen av gemenskapens initiativ på innovationsområdet. Det främjar synergieffekterna hos den politik som förs och initiativ som tas på innovationsområdet, såväl på gemenskapsnivå som i medlemsstaterna. Information om innovationsarbete samlas in, tendenser i Europa analyseras, en granskning sker av hur gemenskapens FoTU-verksamhet påverkar innovationsarbetet, möjligheter till erfarenhetsutbyte över gränserna skapas och europeiska nätverk byggs upp till stöd för organ som arbetar med FoTU, små och medelstora företag och innovation. Ekonomisk utveckling. Programmet bidrar till en effektiv användning av gemenskapens FoTU-resultat så att de ekonomiska effekterna kan optimeras. Pilotverksamhet bedrivs och hjälptjänster till deltagarna i det femte ramprogrammet erbjuds på områden som immateriella rättigheter och innovationsfinansiering. Särskild vikt fästs vid stöd under bildandet och utvecklingen av innovativa företag. Nya strategier för tekniköverföring innebär att innovationsprojekten får en testfunktion vid utvecklingen av nya metoder som anpassats särskilt till olika ekonomiska sektorer. Sociala mål. Med fokuseringen på innovation och små och medelstora företag främjar programmet förbättrad konkurrenskraft hos företagen, hållbar tillväxt, social utveckling och ökad sysselsättning. Tanken är att man med hjälp av nya lösningar skall få innovation och tillväxt att på ett effektivare sätt leda till nya arbetstillfällen och hjälpa små och medelstora företag att skapa nya arbetstillfällen och att på ett bättre sätt ta tillvara deras viktiga roll i den europeiska ekonomin.

14 II.3. Programmets uppbyggnad och innehåll [anpassa efter respektive övergripande program] Programmet har följande tre huvudfunktioner: a) I och med funktionen som "tjänsteleverantör" förses de små och medelstora företagen och andra företag och marknadsaktörer med information och tjänster. Programmet fungerar därmed som ett stöd för de tematiska programmen och deras åtgärder för innovation och små och medelstora företag. Genom denna funktion främjas följande särskilda verksamhet: Â Nätverk för forskning, tekniköverföring och innovation Nätverket med teknikförmedlingscentra (IRC) skall stärkas och utvidgas till att även omfatta anslutningsländerna 1. Teknikförmedlingscentra skall bistå med information om innovationsåtgärderna inom ramen för det femte ramprogrammet, främja tekniköverföring (oavsett ursprung) över nationsgränserna för att tillgodose de behov som finns lokalt ur ekonomisk, industriell och social synpunkt, främja spridning och utnyttjande av gemenskapens forskningsresultat över nationsgränserna, i synnerhet vad gäller resultat som de tematiska programmens innovationsenheter har identifierat som särskilt lämpade att utnyttjas av tredje part och Eureka (anm. "gemenskapens forskning" omfattar även forskning som bedrivs av Gemensamma forskningscentret (JRC)), uppmuntra företagen att använda ny teknik genom att fastställa vilka behov som finns och hur samarbetsformer över gränserna och partnerskap mellan företagen kan skapas, främja gemensamma innovationsinitiativ över gränserna mellan europeiska regioner samt ge assistans i samband med åtgärder som vidtas på prioriterade programområden, dvs. i samband med innovationsfinansiering, bildande av företag osv. Teknikförmedlingscentra kommer att bedriva sitt arbete i samverkan med den nationella och regionala infrastrukturen till stöd för innovation och särskilt med de nationella kontaktpunkterna (NCP), som skall upprättas av medlemsstaterna. Kontaktpunkterna skall bistå potentiella förslagsgivare till det femte ramprogrammet med bl.a. rådgivning och utbildning på respektive kompetensområden. Där kommer man även att ha till uppgift att informera, öka medvetenheten och fungera som vägledare (teknikförmedlingscentra kommer också att ha en vägledande roll). Stöd, samordning och utbildning för kontaktpunkterna ges på gemenskapsnivå inom ramen för det övergripande programmet. Detta gäller även samordningen mellan teknikförmedlingscentra och kontaktpunkterna, som främst kommer att ske via regelbundna och gemensamma arrangemang för informationsutbyte. 1 Nätverket med teknikförmedlingscentra kommer att utvidgas till att även omfatta de länder som skriver under associeringsavtalet om det femte ramprogrammet.

15 Â Elektroniska informationstjänster och andra spridningssätt Den roll som gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling (CORDIS) har som hela ramprogrammets publicerings- och kommunikationstjänst kommer att stärkas och utvecklas ytterligare. CORDIS skall fungera som en gemensam tjänst för alla program inom ramen för det femte ramprogrammet. CORDIS-tjänsterna kommer därför att bli mer omfattande och användarvänliga. Även andra spridningssätt skall utvecklas inom ramen för programmet. Â Immaterialrätt På området för immateriella rättigheter kommer man under programmets gång att komplettera och bygga ut IPR Help Desk, servicefunktionen när det gäller immateriella rättigheter. Man kommer att starta pilotprojekt för att stödja samarbete på europeisk nivå mellan de nationella patentmyndigheterna och öka kunskapen om den betydelse immateriell egendom har inom industrin och den högre utbildningen. Man kommer även att liksom tidigare arbeta för att skydda FoTU-resultat som tillhör Europeiska unionen, fastställa och genomföra regler för tillämpningen av artikel 130j samt stödja de tematiska programmen (QUICK SCAN, utbildningsmöjligheter för projektledare osv.). Â Tillgång till privat finansiering av innovationsverksamhet Under programmets gång kommer man att stärka och vidareutveckla de nyligen startade stöd- och pilotinstrumenten som gör det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till privat riskkapital. Lift-projektet (Linking Innovation Finance and Technology) en stödtjänst när det gäller innovationsfinansiering för deltagare i gemenskapsfinansierad FoTU skall byggas ut och bidra med upplysningar, rådgivning, utbildning och allmänna verktyg samt genomföra aktiviteter för att öka medvetenheten. FIT-projektet (Finans-Innovation- Teknik) skall bidra till att varaktiga länkar byggs upp mellan finansiärer/investerare och teknikkällor. Med utgångspunkt från resultaten av denna åtgärd och tidigare erfarenheter kommer man att starta nya pilotprojekt som riktar sig till innovativa företag. Â En enda kompletterande ingång Syftet med denna åtgärd är att det skall bli enklare för små och medelstora företag att delta i gemenskapsprogram genom att de skall få tillgång till en enda kompletterande ingång. Den skall vara gemensam för alla program och till fullo utnyttja alla befintliga stödnät i medlemsstaterna. Â Gemensamt stöd och gemensamma stödinstrument Denna nya åtgärd har till syfte att förenkla och harmonisera små och medelstora företags villkor för deltagande och stärka effekterna av den enda kompletterande ingången. Insatserna kommer därför att omfatta framtagning av särskilda verktyg för kontrakt och informationshantering till små och medelstora företag, vilka skall användas inom alla tematiska program vid genomförandet av de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag. Â Ekonomiska och tekniska upplysningar Syftet är att man med hjälp av sammanställt material skall kunna göra

16 prognoser för marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen och hjälpa små och medelstora företag att komma fram till vilka behov de har. Via de informationskanaler som finns skall små och medelstora företag få tillgång till information och analyser så att de på så sätt skall kunna tillgodose dessa behov och finna de gemenskapsinstrument som passar dem bäst. b) Programmet har även en "clearingfunktion" i samband med att information samlas in och tendenser, initiativ och åtgärder på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna analyseras. Programmet skapar nya möjligheter till erfarenhetsutbyte över gränserna och bidrar till initiativ på gemenskapsnivå. Genom denna funktion främjas följande särskilda verksamhet: ÂÃÃStudier och bästa praxis Denna åtgärd omfattar analyser och benchmarktest av det arbete som bedrivs och den politik som förs på innovationsområdet i Europa. För beslutsfattare på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna kommer åtgärden att erbjuda möjligheter att diskutera, analysera och lansera politiska initiativ på området, och för kommissionen betyder detta att man kan följa upp politiska innovationsbefrämjande åtgärder (t.ex. toppmötena i Amsterdam och Luxemburg) och utarbeta särskilda politiska rekommendationer, publikationer och rapporter till stöd för framtida politiska initiativ på området. Dessutom kommer ny pilotverksamhet att definieras, lanseras och analyseras, varpå en utvärdering av resultaten sker. c) Därutöver har programmet en "testfunktion" där man lanserar pilotprojekt på områden som rör innovation och små och medelstora företags deltagande, samtidigt som man också arbetar för en stadig förbättring av gemenskapens instrument. Genom denna funktion främjas följande särskilda verksamhet: Â Nya infallsvinklar när det gäller tekniköverföring Inom ramen för denna åtgärd kommer ny verksamhet för "innovationsprojekt" att påbörjas. Som ett komplement till FoTU- och demonstrationsprojekten i de tematiska programmen skall innovationsprojekten främja överföring av tekniker som inte utvecklats inom de tematiska programmen. Det handlar då om "kombinerade forsknings- och demonstrationsprojekt" som rör både konkreta exempel på tekniköverföring mellan länderna och metodisk forskning för att nå fram till nya kunskaper om de ekonomiska, sociala och organisatoriska aspekterna av innovation. Innovationsprojekten kan sammanföras i grupper så att kunskapsutbyte underlättas, metodiska aspekter framhävs och de ekonomiska, sociala och organisatoriska aspekterna av innovation kan analyseras. I samband med kompletterande studier och analyser kan intressanta exempel på erfarenheter föras fram i syfte att främja den europeiska innovationskulturen. Därmed blir åtgärden också ett nytt policyinstrument och en "testfunktion" vid utvecklingen av nya stödmetoder som anpassats till olika ekonomiska sektorer. Â Tillvägagångssätt för att underlätta start och utveckling av innovativa företag Denna pilotåtgärd är helt ny och har sitt ursprung i Europeiska rådet i Amsterdam och Luxemburg och initiativet för tillväxt och sysselsättning. Syftet

17 är att identifiera, analysera och validera regionala initiativ (eller initiativ på lokal nivå) som bidrar till att innovativa företag kan skapas och utvecklas. Ett nätverk av sådana initiativ från ekonomiskt olika områden i Europa skall byggas upp vilket sedan kan användas som exempel på framgångsrika projekt i Europa. De viktigaste deltagarna i detta projekt kommer att vara universitet och avknoppningar från dessa samt andra offentliga och privata aktörer med erfarenhet av att främja grundande och utveckling av innovativa företag. Innovativa företag skall också uppmuntras att visa framgångsrika projekt så att deras mediaexponering ökar. Alla åtgärder som nämns ovan är inriktade på vissa särskilt fastställda mål och en speciell målgrupp. Programmets "testfunktion" kan leda till kontinuerliga uppdateringar och förslagsgivare bör studera de särskilda riktlinjerna för varje åtgärd som publiceras samtidigt med inbjudan att lämna förslag. II.4. Samverkan med andra program Åtgärder för samordning och stöd med avseende på innovation Genomförandet av det nya femte ramprogrammet kräver att projekten inom ramen för de tematiska programmen och nyckelåtgärderna är inriktade på "problemlösning", att skräddarsydda instrument utvecklas till stöd för utvärdering och implementering av ny teknik och att FoTU-projekt får stöd och hjälp, särskilt på områden som immateriella rättigheter och innovationsfinansiering. Programmet för innovation och små och medelstora företag och dess föregångare har under tidigare ramprogram utvecklat en rad olika metoder och instrument på detta område. Under det femte ramprogrammet måste man se till att den kunskap som har alstrats verkligen överförs på ett effektivt sätt till "huvuddelen" av de tematiska programmen via samordnings- och stödaktiviteterna. Målen för dessa aktiviteter är att användningen av FoTU-resultaten från det femte ramprogrammet och tidigare ramprogram skall öka och att utbytet av information och god praxis mellan de särskilda programmen skall främjas. Genom programmets "testfunktion" är det meningen att man, med aktivt stöd och i nära samarbete med "innovationsenheterna", skall kunna identifiera och anpassa nya instrument så att effekterna av gemenskapens FoTU för innovation i stort förstärks ytterligare. Dessutom skall det finnas effektiva mekanismer för feedback till övriga program så att de innovationsfrämjande stödtjänsterna (teknikförmedlingscentra, CORDIS, IPR Help Desk, Liftprojektet, Opportunity Watch) kontinuerligt anpassas och förbättras. Under programmet kommer man därför att skapa en samordningsmekanism tillsammans med de tematiska programmens "innovationsenheter" så att det konkreta innehållet och utförandet kan fastställas för samordnings- och stödåtgärderna, vilket kan ske via stödåtgärder och/eller tjänstekontrakt. Stödåtgärder för små och medelstora företags deltagande Under programmets gång kommer man att samordna aktiviteter för att stimulera och

18 underlätta de små och medelstora företagens deltagande i FoTU- och demonstrationsprojekt. Forskningspremier skall fungera som stöd för de små och medelstora företagen när de skall ta fram förslag till kooperativa projekt och samarbets-, demonstrations- och innovationsprojekt. Med hjälp av forskningspremierna kommer företagen att kunna ta fram ett komplett förslag till projekt på grundval av marknadsanalyser, verifiera nyheten, göra genomförbarhetsstudier och de kommer även att kunna söka efter samarbetspartner. "Kooperativ forskning" (Craft) är projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små och medelstora företag från minst två olika medlemsstater eller från en medlemsstat och ett associerat land att tillsammans lösa gemensamma tekniska problem genom att anförtro dem åt en utomstående juridisk person ("FoTUunderleverantören"), t.ex. industriföretag med passande forsknings- eller teknikvalideringskapacitet. Utöver detta kan programmet för innovation och små och medelstora företag i samverkan med de tematiska programmen på olika sätt medverka till att teknik och know-how som genererats under gemenskapens FoTU-program introduceras i framför allt små och medelstora företag. II.5. Genomförande av programmet II.5.1 Typer av ansökningsomgångar Den största delen av programverksamheten kommer att organiseras via regelbundet återkommande inbjudningar att lämna in förslag inom en fastställd tidsfrist. För viss verksamhet i arbetsprogrammet kommer ett kontinuerligt inlämningsförfarande att tillämpas, vilket betyder att dessa ansökningsomgångar kommer att inledas tidigt under programmet utan fastställd tidsfrist. En utvärdering av de förslag som inkommit görs minst två eller tre gånger om året. II.5.2 Särskilda genomförandebestämmelser Programmet kommer i huvudsak att genomföras genom indirekta FoTU-åtgärder i enlighet med beslutet om det femte ramprogrammet. Andra mekanismer, t.ex. olika typer av kompletterande åtgärder, kommer också att tillämpas. I samband med den nya verksamheten för "innovationsprojekt" kommer man även att sammanföra projekten i grupper. Programmets "testfunktion" och den karaktär av försöksverksamhet som många åtgärder har betyder att det kommer att krävas stor flexibilitet under genomförandet. II.5.3 Andra strategier för genomförandet Arbetsprogrammet för innovation och små och medelstora företag I arbetsprogrammet för innovation och små och medelstora företag beskrivs utförligt de mål som uppställs och de FoTU-områden som prioriteras i programmet. Arbetsprogrammet kommer att justeras varje år så att programmet verkligen fyller sitt syfte med hänsyn till nya behov och aktuell utveckling.

19 Arbetsprogrammet innehåller även en tidsplan där det anges vilka delar av arbetsprogrammet som kommer att bli föremål för en löpande öppen ansökningsomgång och inbjudningar att lämna förslag under året. Där finns även en översikt över det därpå följande året. Genom en sådan tidsplan blir det möjligt att inrikta sig på vissa områden (och därmed förbättra programmets struktur) varvid t.ex. vissa projekt kan sammanföras i grupper eller kompletterande åtgärder genomföras (se avsnittet "Nya infallsvinklar när det gäller tekniköverföring"). II.6. Särskilda referensdokument och informationskällor Beslut om det femte ramprogrammet, bilaga II Beslut om programmet för innovation och små och medelstora företag EGT L 26, 1.2.1999, s. 1 EGT L 64, 12.3.1999, s. 91 http://www.cordis.lu/fp5/src/decisio ns.htm http://www.cordis.lu/fp5/src/decisio ns.htm Det femte ramprogrammet http://www.cordis.lu/fp5/home.html Arbetsprogrammet för innovation och små och medelstora företag http://www.cordis.lu/innovationsmes/home.html Programmet för innovation och små och medelstora företag http://www.cordis.lu//innovationsmes/home.html Särskilda åtgärder för små och medelstora företag http://www.cordis.lu/sme/home.htm l

20 III. DELTAGANDE I VERKSAMHET INOM FEMTE RAMPROGRAMMET I detta avsnitt beskrivs villkoren för deltagande i verksamhet inom Femte ramprogrammet, processen när kommissionen väljer ut förslag och hur de utvalda projekten bör genomföras. Avsnittet bygger på bilaga IV i beslutet om Femte ramprogrammet 8, beslutet om villkor för deltagande 9 och andra efterföljande texter och dokument 10. III.1. Deltagarna III.1.1. Vem? Alla rättssubjekt i Europeiska unionens medlemsstater - t.ex. enskilda, industri- och handelsföretag, universitet, forskningsorganisationer etc. samt små och medelstora företag - har rätt att delta i ramprogrammet och till det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för detta. Detta gäller även alla rättssubjekt i stater som är associerade till programmet (se ruta 4). För deltagande av och ekonomiskt stöd till rättssubjekt i andra länder ("tredje länder") gäller de sedvanliga villkor som tillämpas på hela Femte ramprogrammet (se rutorna 3 och 4), med undantag för programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll", där fullt deltagande är möjligt för vissa rättssubjekt beroende på deras ursprungsland 11. III.1.2. Hur många? Förslag som lämnas in till kommissionen måste kunna påvisa en gemenskapsdimension. I allmänhet innebär detta att de skall innefatta minst två sinsemellan oberoende rättssubjekt i två olika medlemsstater eller en medlemsstat och en associerad stat. (Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter betraktas som en deltagare i en medlemsstat). Vissa insatser kan emellertid avvika från denna allmänna regel - antingen genom att kräva fler deltagare eller genom att tillåta en enda deltagare (se ruta 6). III.1.3. Deltagarnas roller Deltagarna i ett förslag delas in i olika rättsliga kategorier beroende på vilken typ av verksamhet som föreslås och deras roll i denna (se ruta 6). I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt samt samordnade projekt är en deltagare som har en övergripande roll i projektet under hela dess livstid i normala fall en huvudsaklig avtalspart. En deltagare vars roll främst är att stödja en eller flera huvudsakliga avtalsparter kallas en underordnad avtalspart. I fråga om tillgång till infrastruktur för forskning betraktas infrastrukturen

21 som huvudsaklig avtalspart 12. I fråga om kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag är det de små och medelstora företagen som gynnas av projektet som är huvudsakliga avtalsparter. De organisationer som bedriver forskningen kallas FoTU-aktörer och betraktas i egenskap av sådana inte som "deltagare" 13. I fråga om bidrag till förstudier är det de små och medelstora företagen som är huvudsakliga avtalsparter. I fråga om samordnade åtgärder, nätverk för forskningsutbildning och temanätverk görs åtskillnad mellan den huvudsakliga avtalspart/de huvudsakliga avtalsparter 14 som leder åtgärden och de medlemmar som är lierade med dessa. I fråga om kompletterande åtgärder varierar deltagarnas roll beroende på åtgärdens karaktär (se ruta 6). I allmänhet är alla deltagare huvudsakliga avtalsparter. Vissa kan undantagsvis vara medlemmar. Deltagarna utser bland sig själva en samordnande huvudsaklig avtalspart ("samordnaren"), som har huvudansvaret när det gäller att företräda förslaget under urvalsförfarandet. När det gäller särskilda uppgifter av bestämd varaktighet får ett förslag även omfatta underleverantörer som inte betraktas som "deltagare". III.2. Inlämnande av förslag III.2.1. Förslagsinfordran I de ansökningsomgångar som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning anges vilka delar av arbetsprogrammen för särskilda program blir gällande i fråga om vilka förslag kan lämnas in samt ges en beskrivning av de typer av åtgärder (FoTU-projekt, kompletterande åtgärder etc.) som efterfrågas. Förutom ansökningsomgångar som har en bestämd tidsfrist kommer kommissionen att utlysa vissa ansökningsomgångar med en längre, "öppen" tidsfrist och göra regelbundna utvärderingar av inkommande förslag. En preliminär tidsplan för infordringarna finns i varje arbetsprogram. En ansökningsomgång kan avse hela programmet, en nyckelåtgärd eller ett eller flera forskningsteman (områden, sektorer, åtgärdsområden, ämnen ). För att säkerställa samordning av de särskilda programmen kan gemensamma ansökningsomgångar offentliggöras. Vidare kan det ingå en detaljerad beskrivning av de mål som skall uppnås, t.ex. i fråga om nyckelåtgärder eller särskilda ansökningsomgångar 15. De förslag som lämnas in under en ansökningsomgång blir föremål för den urvalsprocess som beskrivs i avsnitt III.4. Vissa kompletterande åtgärder kan emellertid grundas på förslag som lämnats in på eget bevåg eller på en anbudsinfordran och omfattas därför av en annan process 16.

22 III.2.2. Inlämnande Deltagarna bör fylla i ansökningsformuläret för den berörda åtgärden, helst med hjälp av det programvaruverktyg som tillhandahålls av kommissionen. De bör lämna in förslaget elektroniskt, med rekommenderad post eller lämna in det personligen före utgången av den tidsfrist som anges i ansökningsomgången. III.3. Utvärderingen av förslag III.3.1. Allmänna principer Utvärderingen av förslagen sker på grundval av de grundläggande principerna om öppenhet och lika behandling. En utförlig beskrivning av urvalsprocessen i dess helhet återfinns i Handboken för utvärdering (se även ruta 5). För att hjälpa kommissionen tillsätts i regel paneler bestående av oberoende, externa experter 17, vilka skall omfatta en bred relevant expertis utan hänsyn till språkligt eller geografiskt ursprung. Sökandenas konfidentialitet respekteras till fullo, både för att undvika intressekonflikter och för att skydda de oberoende experternas opartiskhet. III.3.2. Kontroll av att kraven uppfylls Alla inkommande förslag blir föremål för en kontroll för att säkerställa att de uppfyller kraven med avseende på ansökningsomgången, inlämningsförfarandet och bestämmelserna för deltagande. Endast förslag som uppfyller dessa krav blir föremål för en utvärdering. III.3.3. Utvärdering Förslagen utvärderas på grundval av kriterier indelade i fem kategorier i enlighet med det arbetsprogram som gäller för den berörda ansökningsomgången. Kriteriernas innebörd och vikt beskrivs i Handboken för utvärdering. Under denna process måste hänsyn tas till etiska aspekter. III.3.4. Resultatet av utvärderingen Experterna granskar var för sig förslagen och sammanträder därefter i panelen för att fatta beslut om rangordning. I detta skede kan de rekommendera att vissa förslag slås ihop till större projekt, t.ex. i grupper (se avsnitt I.3.3). Efter utvärderingen och i enlighet med gemenskapspolitiska intressen upprättar kommissionen en förteckning över förslagen i prioritetsordning. I fråga om förslag som har inkommit för sent, inte uppfyller kraven, är av undermålig kvalitet eller för vilka saknas en tillräcklig budget fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget. III.4. Valet av förslag

23 Samordnarna av förslag som godkänns meddelas skriftligen. Detta meddelande innebär emellertid inte att kommissionen förbinder sig att finansiera det berörda projektet. En kortfattad rapport om utvärderingen upprättas av kommissionen och vidarebefordras till sökandena via samordnaren av förslaget, varpå ytterligare administrativ och finansiell information kommer att krävas för att bedöma det föreslagna projektets genomförbarhet. Deltagarna måste således påvisa att de har alla nödvändiga resurser 18 som krävs för att genomföra projektet. Kommissionen kontrollerar dessa och har möjlighet att skydda sina intressen genom att begära en bankgaranti eller på annat sätt. Kommissionen kan också med utgångspunkt i utvärderingen föreslå att det ursprungliga förslaget skall ändras, eller att det skall slås ihop eller samordnas med andra förslag. När dessa förhandlingar har avslutats erbjuder kommissionen ett kontrakt för påbörjandet av verksamheten på grundval av en tidsplan som fastställs med hänsyn till det berörda särskilda programmets behov. I fråga om förslag som i slutändan inte antas, t.ex. på grund av att det inte finns tillgängliga medel, fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget. III.5. Kontraktet Kontrakt upprättas för förslag som har godkänts under urvalsförfarandet. III.5.1. Olika typer av kontrakt Kommissionens forskningskontrakt kan delas in i fem huvudgrupper. Varje huvudgrupp har sina egna närmare villkor, som är anpassade till de typer av åtgärder och verksamheter som de avser (se rutorna 6, 7 och 8). III.5.2. Kontraktets innebörd Deltagarnas främsta skyldighet är att genomföra projektet under en på förhand bestämd tidsperiod och utnyttja eller sprida dess resultat. I gengäld åtar sig kommissionen att ge ekonomiskt stöd till förverkligandet av projektet, normalt genom att ersätta en viss procentuell andel av projektkostnaderna 19. III.5.3. Deltagarnas rättigheter och skyldigheter Deltagarna i en åtgärd som får gemenskapsstöd omfattas var och en av alla rättigheter som förvärvas och alla skyldigheter som åtas gentemot kommissionen. Dessa kan emellertid variera beroende på åtgärdens karaktär eller kategorin av deltagare: I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling,