RISKUTREDNING AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS OCH FARLIGA VERKSAMHETER Kvastbruket Västerås stad Datum

Dokumenttyp RISKUTREDNING AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS OCH FARLIGA VERKSAMHETER Kvastbruket Västerås stad Datum 2015 09 16 Status Underlag för detaljplan 1836 Handläggare Erik Hall Midholm Tel: 08 588 188 00 E post: erik.midholm@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål Uppdragsledare Erik Hall Midholm Uppdragsgivare Västerås stad Uppdragsnummer 108453 Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08 588 188 00 08 588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634 0278 Innehar F skattebevis

SAMMANFATTNING Ny bebyggelse planeras inom området Kvastbruket i Västerås. I och med detta upprättas en ny detaljplan för området. Den nya planen syftar till att utöka verksamhetsområdet samt att anpassa området efter dagens förutsättningar och förfrågningar om etablering. Verksamhetsområdet ligger mellan järnvägen Sala Oxelösund och Mälarbanan samt riksväg 56 (Bergslagsvägen) där det förekommer transporter av farligt gods. Området ligger dessutom nära fastigheten Västerås 3:61 där Westinghouse bedriver verksamhet som är klassad som farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Närheten till dessa riskkällor innebär att det ställs krav på att olycksrisker undersöks vid ny bebyggelse. Brandskyddslaget har fått i uppdrag att utföra en riskutredning för den tänkta bebyggelsen. I utredningen värderas olycksrisker i syfte att erhålla ett bra underlag för beslut om fortsatt planering och utformning av området. Enligt dokumentet Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort (ÖP54) ska riskhänsyn prioriteras vid förändrad markanvändning vid eller i närheten av farliga verksamheter och exploatering inom 100 meter från transportled för farligt gods eller järnväg ska ske i samråd med Mälardalens Brand och Räddningsförbund. Detta har föranlett utförandet av denna riskutredning. Utredningen syftar till att utvärdera vilken hänsyn som man behöver ta till olika olycksrisker och hur detta kan påverka utformningen av bebyggelsen. Riskutredning utgör beslutsunderlag i planprocessen. Inledningsvis genomförs en kvalitativ riskanalys med avseende på risker förknippade med de identifierade riskkällorna. Den inledande analysen påvisar att det är risker förknippade med transporter av explosiva ämnen, brännbara och giftiga gaser, brandfarliga vätskor samt oxiderande ämnen på järnvägen, urspårning på järnvägen samt hantering av ammoniak och fluorvätesyra inom Westinghouses anläggning som kan komma att påverka ny bebyggelse inom området Kvastbruket. Ovanstående olycksrisker förknippade med trafiken på järnvägen respektive Westinghouse studeras detaljerat genom beräkning av riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Syftet med beräkningarna är att kunna precisera behov och omfattning av åtgärder vid planerad bebyggelse. För att kunna bedöma huruvida risknivån är acceptabel har den jämförts med ett förslag på riskkriterier som Räddningsverket (numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har tagit fram. Slutsatsen av riskvärderingen är att riskreducerande åtgärder behöver beaktas vid exploatering av planområdet. Vid diskussion kring omfattningen av riskreducerande åtgärder har det dock tagits hänsyn till att risknivån innebär att åtgärdernas kostnad bör stå i proportion till dess riskreducerande effekt. Datum: 2015 09 16 Sida: 2 av 35

Med avseende på olycksrisker förknippade med olycksrisker på den näraliggande järnvägen samt verksamheten inom fastigheten Västerås 3:61 föreslås att följande åtgärder vidtas vid ny bebyggelse inom området Kvastbruket: Obebyggda områden inom 15 meter från järnvägen ska utföras så att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsstrategin för byggnader inom 50 meter från järnvägen som vetter direkt mot spåren ska utformas så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på järnvägen. Avståndet mellan närmaste genomgående spår och ny bebyggelse ska ej understiga: o 15 meter för industri och lager samt mindre kontor o 25 meter för kontorslokaler Avståndet mellan fastigheten Västerås 3:61 och ny bebyggelse ska ej understiga 150 meter Om ovanstående skyddsavstånd ej uppfylls ska: o Ventilationssystem utformas med hänsyn tagen till risk för spridning av gaser vid olycka på järnvägen. o Fasader (väggar och fönster) som vetter mot järnvägen utföras så att risken för brandspridning in i byggnaden begränsas under den tid det tar för personer att utrymma utsatta byggnadsdelar eller att nå säker plats. o En skyddsbarriär ska utföras utmed järnvägen som skydd mot urspårning. Åtgärden kan ersättas med förstärkning av fasader som vetter mot järnvägen så att risken för byggnadskollaps begränsas med avseende på urspårning. Datum: 2015 09 16 Sida: 3 av 35

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Omfattning... 6 1.4 Underlag... 6 1.5 Egenkontroll och Internkontroll... 6 1.6 Revideringar... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.1 Lagstiftning och riktlinjer... 7 2.2 Värdering av risk... 7 2.2.1 Principer för riskvärdering... 7 2.2.2 Acceptanskriterier i Västerås... 8 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 9 3.1 Områdesbeskrivning... 9 3.2 Planerad bebyggelse... 9 4 RISKUTREDNINGSMETOD... 10 4.1 Allmänt... 10 4.2 Riskinventering... 10 4.3 Inledande analys (kvalitativ)... 10 4.4 Detaljerad analys (Kvantitativ)... 11 4.4.1 Allmänt... 11 4.4.2 Värdering av risk... 12 4.4.3 Osäkerhetshantering och känslighetsanalys... 12 4.4.4 Förslag till riskreducerande åtgärder... 12 5 RISKINVENTERING... 13 5.1 Allmänt om identifiering av riskkällor... 13 5.1.1 Allmänt om farligt gods... 13 5.2 Järnvägen... 13 5.2.1 Transport av farligt gods... 14 5.3 Riksväg 56 (Bergslagsvägen)... 14 5.3.1 Transporter av farligt gods... 15 5.4 Westinghouse... 15 6 INLEDANDE RISKANALYS... 16 6.1 Identifiering av olycksrisker... 16 6.2 uppskattning av riskernas omfattning... 16 6.2.1 Scenario 1. Urspårning på järnvägen... 16 6.2.2 Scenario 2. Olycka med farligt gods på järnvägen... 17 6.2.3 Scenario 3 Olycka vid hantering av brandfarliga och giftiga ämnen på Westinghouse... 19 6.3 Samlad bedömning av riskernas omfattning... 22 Datum: 2015 09 16 Sida: 4 av 35

7 DETALJERAD RISKANALYS... 23 7.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens... 23 7.2 Sammanställning av risk... 23 7.2.1 Individrisk... 23 7.2.2 Samhällsrisk... 25 7.3 Värdering av risk... 25 7.3.1 Individrisk... 25 7.3.2 Samhällsrisk... 26 7.4 Hantering av osäkerheter... 26 7.4.1 Känslighetsanalys... 27 8 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER... 29 8.1 Allmänt... 29 8.2 Diskussion kring åtgärder... 30 8.2.1 Placering av verksamheter... 30 8.2.2 Byggnadstekniska åtgärder... 30 8.2.3 Planlösning, användningssätt m.m.... 32 8.3 Sammanställning av åtgärder... 32 8.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt... 33 9 SLUTSATS... 34 10 REFERENSER... 35 BILAGA A Frekvensberäkningar BILAGA B Konsekvensberäkningar BILAGA C Riskberäkningar Datum: 2015 09 16 Sida: 5 av 35

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND En ny detaljplan planeras för området Kvastbruket i Västerås. Området är delvis planlagt för industri och transformatorstation mm. Den nya planen syftar till att utöka verksamhetsområdet samt att anpassa området efter dagens förutsättningar och förfrågningar om etablering. Verksamhetsområdet ligger mellan järnvägen (banorna Mälarbanan samt stråket Sala Oxelösund) och riksväg 56 (Bergslagsvägen). Både på järnvägen och på vägen förekommer transporter av farligt gods. Området angränsar dessutom till fastigheten Västerås 3:61 där Westinghouse bedriver verksamhet som är klassad som farligt verksamhet enligt 2 kap 4 i Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Närheten till dessa riskkällor innebär att det ställs krav på att olycksrisker undersöks vid ny bebyggelse. Brandskyddslaget har fått i uppdrag att utföra en riskutredning för den tänkta bebyggelsen. I utredningen värderas olycksrisker i syfte att erhålla ett bra underlag för beslut om fortsatt planering och utformning av området. 1.2 SYFTE Syftet med riskutredningen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Utredningen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I utredningen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på järnvägen respektive riksväg 56 samt personal inom kringliggande verksamheter omfattas inte av utredningen. 1.4 UNDERLAG Underlag till denna riskutredning utgörs av Detaljplan för verksamhetsområdet Kvastbruket, Västerås Planuppdrag /1/ samt sakkunnigutlåtande från Mälardalens Brand och Räddningsförbund avseende tidigare planförslag för området /2/. Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 10 Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets egen internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Egenkontroll görs löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2010 07 29 Förhandskopia EMM, 2010 07 29 2015 09 16 Utgåva 1 EMM, 2015 09 16 RKL, 2015 09 16 1.6 REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första utgåva av riskanalysen. Ändringar i förhållande till förhandskopia markeras ej. Datum: 2015 09 16 Sida: 6 av 35

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Förutom ovanstående lagar förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. I Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor anges bl.a. olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som är av särskilt intresse i planärenden är anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. Ytterligare en lag som hanterar riskkällor är Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lagen behandlar hantering av brandfarliga och explosiva varor och redovisar bl.a. krav på utformning av anläggningar och skyddsavstånd. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ger ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Det aktuella verksamhetsområdet Kvastbruket omfattas av Västerås Översiktsplan 2026 /3/. Översiktsplan 2026 ersätter bl.a. tidigare översiktsplan för utveckling av Västerås tätort (ÖP 54) från 2004. I ÖP 54 redovisades riktlinjer för hantering av risker vid exploatering, vilket bl.a. beaktade farliga verksamheter, transporterleder för farligt gods och järnvägar. Enligt ÖP 54 ska riskhänsyn prioriteras vid förändrad markanvändning vid eller i närheten av farliga verksamheter och exploatering inom 100 meter från transportled för farligt gods eller järnväg ska ske i samråd med Mälardalens Brand och Räddningsförbund. Som underlag för riktlinjerna som redovisas i ÖP 54 utfördes en särskild riskinventering avseende risker, hälsa och säkerhet (ÖP54, bilaga D Risker, hälsa och säkerhet Riskhänsyn i Västerås tätort). I kartmaterialet redovisas ovan nämnda riskbedömningsområde för transport av farligt gods på väg och järnväg. 2.2 VÄRDERING AV RISK 2.2.1 Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Principen om undvikande av katastrofer: Katastrofer ska undvikas. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Datum: 2015 09 16 Sida: 7 av 35

Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. 2.2.2 Acceptanskriterier i Västerås Mälardalens Brand och Räddningsförbund (MBR) har upprättat Riktlinjer för riskutredningar avseende olycksrisker /4/ (se vidare avsnitt 4). I riktlinjerna redovisas vilka kriterier som ska gälla för värdering av individrisk respektive samhällsrisk vid upprättande av riskutredningar inom medlemskommunerna Västerås, Surahammar och Hallstahammar. De kriterier som redovisas härstammar från de förslag som anges i MSB:s (tidigare Räddningsverket) publikation Värdering av risk /5/. Följande kriterier gäller vid riskvärdering: Individrisk Samhällsrisk: Max tolerabel risk (övre gräns): 10 5 per år Låg individrisk (undre gräns): 10 7 per år Övre gräns för acceptabel risknivå: F = 10 4 per år för N = 1 F = 10 5 per år för N = 10 F = 10 6 per år för N = 100 osv. Undre gräns för acceptabel risknivå: F = 10 6 per år för N = 1 F = 10 7 per år för N = 10 F = 10 8 per år för N = 100 osv. Datum: 2015 09 16 Sida: 8 av 35

3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Verksamhetsområdet Kvastbruket ligger strax söder om bostadsområdet Hökåsen, i anslutning till verksamhetsområdena Tunbytorp, Stenby och Finnslätten. I öster angränsar området till järnvägen Sala Oxelösund och i väster ligger Bergslagsvägen (riksväg 56). I söder angränsar området till en transformatorstation. Planområdet har en sammanlagd area på ca 70 hektar och utgörs av del av fastigheterna Alvesta S:1, Alvesta 3:270, Hubbo Jädra 1:3, Hökåsen 3:1, Västerås 3:12, Västerås 5:1 samt Ställverket 1. I figur 3.1 visas en orienteringsbild över planområdet och dess omgivning. Bergslagsvägen Hökåsen Kvastbruket Järnväg Tunbytorp Transformatorstation Stenby Finnslätten Westinghouse Figur 3.1. Orienteringsfigur över planområdet Kvastbruket (markerat) och kringliggande områden /1/. Planområdet omfattas av Översiktsplan 2026 /3/. De användningsområden som anges är Blandat bostäder och verksamheter. De södra delarna av området är sedan tidigare detaljplanelagt. Gällande detaljplaner anger marken som transformatorstation, bensinstation och park samt kolonilotter, industri, järnväg och område för högspänningsledning. Den norra halvan av planområdet är idag obebyggt och består främst av åkermark. I anslutning till Hökåsen ligger dock två bostadshus. 3.2 PLANERAD BEBYGGELSE Syftet med den nya detaljplanen är att utöka verksamhetsområdet Kvastbruket norrut samt att anpassa de gällande planerna till dagens förutsättningar. Anledningen till de gällande planerna behöver ändras är att byggrätten och fastighetsindelningen begränsas av nya industrispår och vägar, vars planerade sträckning inte längre är aktuell. Planprocessen är i ett tidigt skede och det har därför inte upprättats något förslag till plankarta eller situationsplan som redovisar planerad bebyggelsestruktur för området. Exploateringen bedöms dock inte medföra någon kraftig ökning av persontätheten inom planområdet. Datum: 2015 09 16 Sida: 9 av 35

4 RISKUTREDNINGSMETOD 4.1 ALLMÄNT Mälardalens Brand och Räddningsförbund (MBR) har upprättat Riktlinjer för riskutredningar avseende olycksrisker /4/. Riktlinjerna utgör generella rekommendationer beträffande vilka krav som bör ställas vid upprättande av riskutredningar för planprocessen inom kommunerna Västerås, Surahammar och Hallstahammar. Denna riskutredning kommer att följa dessa riktlinjer. 4.2 RISKINVENTERING Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör sedan grunden för den fortsatta analysen. 4.3 INLEDANDE ANALYS (KVALITATIV) Utifrån genomförd riskinventering görs en uppställning av möjliga olyckshändelser. För respektive händelse görs en kvalitativ bedömning av frekvensen för att händelsen ska inträffa samt konsekvensen av att händelsen inträffar. Bedömningen baseras på erfarenhet från tidigare projekt samt specifika egenskaper som gäller för de aktuella riskkällorna och området. Den inledande riskbedömningen utgår ifrån följande nivåer på frekvens och konsekvens: Tabell 4.1. Frekvensnivåer. Frekvensnivå Beskrivning Omfattning 1 Mycket låg 1 gång på 1 000 000 10 000 000 år (10 6 10 7 ) 2 Låg 1 gång på 1 00 000 1 000 000 år (10 5 10 6 ) 3 Medel 1 gång på 10 000 100 000 år (10 4 10 5 ) 4 Hög 1 gång på 1 000 10 000 år (10 3 10 4 ) 5 Mycket hög 1 gång på 100 1 000 år (10 2 10 3 ) Tabell 4.2. Konsekvensnivåer. Konsekvensnivå Beskrivning Omfattning 1 Små Enstaka personskador 2 Lindriga Flera skadade, även svårt skadade 3 Stora 1 10 döda 4 Mycket stora 10 100 döda 5 Katastrofala 100 1 000 döda Datum: 2015 09 16 Sida: 10 av 35

Risknivån för respektive olyckshändelse redovisas i en riskmatris, se figur 4.1. 5 Mycket hög 4 Hög Frekvens 3 Medel 2 Låg 1 Mycket låg 1 Små 2 Lindriga Figur 4.1. Riskmatris för översiktlig bedömning av risknivå. 3 Stora Konsekvens 4 Mycket stora 5 Katastrofala I matrisen redovisas även de riskkriterier som används i den inledande riskanalysen. Respektive olyckshändelse jämförs med kriterierna för att värdera dess omfattning och behovet av fortsatt hantering. De olyckshändelser som hamnar i något av de ofärgade fälten till vänster i matrisen anses vara acceptabla, och kommer inte att studeras vidare i någon fördjupad riskanalys. Olyckshändelser som hamnar i de mörkgrå fälten i den högra övre halvan av matrisen anses vara oacceptabla och de händelser som hamnar inom ljusgrå fält anses vara så omfattande att man ska sträva efter att minska dem med rimliga medel. Olyckshändelser som hamnar inom de färgade områdena har en bedömt hög risk och behöver därför analyseras vidare i en mer detaljerad analys. Om inga risker hamnar inom det färgade området är risknivån inom området låg och inga kompletterande beräkningar behöver göras. 4.4 DETALJERAD ANALYS (KVANTITATIV) 4.4.1 Allmänt I den detaljerade riskanalysen kvantifieras risken genom beräkningar av frekvens och konsekvens för respektive scenario. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper. Den detaljerade analysen begränsas enligt ovan till de olyckshändelser som bedöms ha en hög risk enligt den inledande analysen. Enligt MBR:s riktlinjer /4/ ska risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk och samhällsrisk: Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Datum: 2015 09 16 Sida: 11 av 35

Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa. Detta redovisas sedan i ett F/N diagram (frequency/number of fatality) där den kumulerade frekvensen plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Frekvenser utrycks i förväntat antal olyckor per år (år 1) och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en riskkälla. Samhällsrisken kommer att begränsas till att studera bebyggelsen inom det aktuella planområdet. 4.4.2 Värdering av risk De beräknade risknivåerna kommer att värderas genom en jämförelse med angivna riskkriterier. Enligt tidigare används de riskkriterier som redovisas i Värdering av risk /5/, se avsnitt 2.2.2. 4.4.3 Osäkerhetshantering och känslighetsanalys Det finns stora osäkerheter när det gäller indata och underlag i den här typen av analyser. För att hantera vissa av dessa osäkerheter genomförs en känslighetsanalys där indata och antaganden varieras på olika sätt. Genom känslighetsanalysen skapas en så fullständig bild av risknivån som möjligt. Känslighetsanalysen görs enligt samma metodik som den detaljerade analysen i övrigt. 4.4.4 Förslag till riskreducerande åtgärder I de fall där det, utifrån använda acceptanskriterier (se kapitel 2.2.2), visar sig att risknivån är oacceptabelt hög anges förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. Åtgärdernas omfattning är beroende av risknivån samt planerad bebyggelse och aktuella verksamheter. Datum: 2015 09 16 Sida: 12 av 35

5 RISKINVENTERING 5.1 ALLMÄNT OM IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR När det gäller plötsliga och oväntade olyckshändelser, vilket är det som studeras i denna analys, rör det sig huvudsakligen om hantering eller transporter av farligt gods på t.ex. angränsande verksamheter, järnvägar eller vägar. Olyckshändelser kan även utgöras av urspårning. Nedan beskrivs de riskkällor som har identifierats i anslutning till planområdet Kvastbruket. Enligt tidigare beaktas enbart riskkällor som bedöms kunna innebära akuta olycksrisker med konsekvenser för människors liv. 5.1.1 Allmänt om farligt gods Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser utifrån regelverken RID S (för transporter på järnväg) /6/ respektive ADR S (för transporter på väg) /7/. I tabell 5.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 5.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt RID S (ADR S innebär motsvarande indelning). Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 5.2 JÄRNVÄGEN Enligt områdesbeskrivningen i avsnitt 3 angränsar planområdet Kvastbruket mot järnvägen i öster. På den aktuella sträckan består järnvägen av tre genomgående spår samt ett flertal stickspår mot kringliggande verksamheter öster om järnvägen. Området angränsar mot järnvägen utmed ca 1 000 meter. De genomgående spåren betjänar två banor, Mälarbanan (Stockholm Örebro) och stråket Sala Oxelösund. I höjd med den norra delen av planområdet tar Mälarbanans spår av österut (se figur 3.1). Datum: 2015 09 16 Sida: 13 av 35

Järnvägsspåren trafikeras av både person och godstrafik. År 2010 inhämtades uppgifter från Tydal.nu som sammanställer tågtidtabeller i Sverige /8/ avseende tågtrafiken på järnvägen förbi planområdet Kvastbruket. Enligt dessa uppgifter går sammanlagt ca 80 85 persontåg respektive ca 15 godståg per vardagsdygn på den aktuella järnvägssträckan. Utav dessa går 35 persontåg och 10 godståg per dygn på spåret närmast planområdet, d.v.s. stråket Sala Oxelösund. Under helger är motsvarande siffror ca 35 persontåg och 5 godståg per dygn, varav 15 persontåg respektive samtliga godståg går på spåret närmast planområdet. År 2015 har ovanstående uppgifter kompletterats med nya trafiksiffror från Tydal.nu /8/ samt uppgifter från Trafikverkets åtgärdsvalsstudie avseende järnvägen genom Sala /9/. Enligt dessa uppgifter går sammanlagt ca 100 persontåg respektive ca 20 godståg per vardagsdygn på den aktuella järnvägssträckan. Ca 65 70 persontåg respektive ca 15 godståg går på spåret närmast planområdet. Den tillåtna hastigheten på Mälarbanan är utmed stora sträckor 160 200 km/h. 5.2.1 Transport av farligt gods På järnvägen förekommer transporter av farligt gods. MSB (tidigare Räddningsverket), har gjort försök att kartlägga transporterna av farligt gods i Sverige. Under september, oktober och november 1996 samt under september 2006 samlades statistik in beträffande farligt godstransporter. Resultaten från dessa studier har sammanställts i två separata rapporter /10/ och /11/. Respektive kartläggning visar på relativt stora transportmängder farligt gods på järnvägen genom Västerås. I tabell 5.2 redovisas mängden av respektive farligt godsklass enligt de två kartläggningarna. Uppgifterna har räknats om till årsbasis. Utifrån en uppskattad medelmängd per transport för respektive farligt godsklass (ca 25 35 ton) har även antalet transporter beräknats. Tabell 5.2. Farligt gods indelat i olika klasser enligt RID S med statistik över transporter på järnvägen genom Västerås under 1996 /10/ respektive 2006 /11/. Klass Mängd per vagn (ton) Transporterad mängd (ton) 1996 2006 Antal vagnar Transporterad mängd (ton) Antal vagnar 1 25 0-400 0-16 0-0 0-0 2 25 0-28000 0-1120 0-70800 0-2832 3 25 44000-84000 1760-3360 0-104400 0-4176 4 45 28000-48000 622-1067 936-4152 21-92 5 30 12000-40000 400-1333 27600-55200 920-1840 6 25 0-0 0-0 0-0 0-0 7 5 0-0 0-0 0-0 0-0 8 25 8000-24000 320-960 0-40800 0-1632 9 25 1200-2400 48-96 0-22800 0-912 Totalt 56000-152000 3150-7952 0-120000 941-11484 5.3 RIKSVÄG 56 (BERGSLAGSVÄGEN) Väster om planområdet Kvastbruket går riksväg 56 (Bergslagsvägen). På den aktuella sträckan har vägen ett körfält i vardera riktningen (utan mitträcke) och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Området angränsar mot Bergslagsvägen utmed ca 1 000 meter. Trafikmätningar utförs kontinuerligt på Bergslagsvägen. Enligt uppgifter från Trafikverket var årsmedeldygnstrafiken år 2014 ca 14 280 fordon per dygn vid en mätpunkt i höjd med Kvastbruket /12/. Av den totala trafiken utgjorde cirka 13 % tung trafik (lastbilar etc.). Datum: 2015 09 16 Sida: 14 av 35

5.3.1 Transporter av farligt gods Riksväg 56 utgör en s.k. primär transportled för farligt gods /13/. Detta innebär att vägen rekommenderas att användas för transporter av farligt gods och alla typer av gods kan därför transporteras på vägen. Under 2009 utförde Mälardalens Brand och Räddningsförbund ett projekt med avseende på risker förknippade med farligt godstransporter på vägar i Västerås tätort /14/. Projektet syftade bl.a. till att ompröva de gällande lokala trafikföreskrifterna om farligt godstransporter, men innebar även att de olika vägavsnitten betraktades med hänsyn till kravet avseende riskhänsyn enligt ÖP 54. Enligt /14/ uppskattas det gå sammanlagt ca 150 160 transporter med farligt gods per dygn på riksväg 56. De farligt godsklasser som utgör majoriteten av transporterna består av gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt frätande ämnen (klass 8) och övriga farliga ämnen (klass 9). Utifrån den riskbedömning som utfördes i /14/ har MBR bedömt att skyddsavståndet mellan den, för exploatering aktuella, delen och riksväg 56 är tillräckligt /2/. Med hänsyn till detta kommer denna riskanalys ej att beakta riskerna förknippade med trafiken på riksväg 56. 5.4 WESTINGHOUSE Westinghouse Electric Swedens anläggning är belägen inom fastigheten Västerås 3:61, som ligger på motstående sida om järnvägen i höjd med planområdets södra del (se figur 3.1). Det minsta avståndet mellan Westinghouse och planområdet är ca 80 meter. Den aktuella anläggningen kallas Bränslefabriken och här sker tillverkning av kärnbränsle samt komponenter för reaktorer för krankraftsindustrin. Inom anläggningen finns även kontor. Bränslefabriken och kontoren har ca 500 anställda. Tillverkningsprocessen av urandioxidpulver inleds med en förångning av uranhexafluorid som sedan omvandlas till ammoniumuranylcarbonat genom en reaktion med ammoniak, koldioxid och vatten. I processen används vätgas, vilket produceras i en fabrik som ligger inom Westinghouse anläggningsområde, men som drivs av AGA. Processen innebär hantering av stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen, bl.a. ammoniak, fluorvätesyra, vätgas, metanol och uranhexafluorid m.m. Processen innebär dessutom att giftiga gaser kan bildas, bl.a. fluorvätesyra. Westinghouse har upprättat riskanalyser med avseende på störningar eller haverier som förknippas med verksamheten. I en riskanalys från 2003 /15/ beaktas de skadescenarier som innebär konsekvenser i form av kemiska eller radiologiska effekter utanför fabriksområdet. Enligt riskanalysen bedöms det huvudsakligen vara hanteringen av ammoniak och fluorvätesyra som kan innebära skadescenarier som medför akuta konsekvenser för människor utanför fabriksområdet. Resultaten från riskanalysen från 2003 /15/ samt spridningsberäkningar för utsläpp av ammoniak /16/ respektive fluorvätesyra /17/ utgör underlag för den fortsatta riskutredningen. AGA har en kapacitet på 60 normalkubikmeter vätgas per timme. Då Westinghouse förbrukar mer än detta sker dessutom transporter av vätgas med lastbil till fabriken. Anläggningen får ca 10 transporter per månad. Gasen förvaras både i gasflaskor (sammanlagt 29 m 3 ) och cistern (20 m 3 ). Från fabriken levereras gasen till Westinghouse via ett rörledningssystem /18/. Datum: 2015 09 16 Sida: 15 av 35

6 INLEDANDE RISKANALYS 6.1 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det huvudsakligen är olycksscenarier som innebär olycka med farligt gods på den angränsande järnvägen samt olycksrisker förknippade med verksamheten på närliggande Westinghouse som är relevanta att beakta vad gäller risknivån för planområdet Kvastbruket. I området närmast järnvägen kan även urspårning påverka risknivån. Avståndet mellan den, för exploatering aktuella, delen av planområdet och riksväg 56 har sedan tidigare bedömts vara tillräcklig för att uppnå en acceptabel risknivå. Med hänsyn till detta kommer den inledande riskanalysen ej beakta riskerna förknippade med trafiken på riksväg 56. Enligt avsnitt omfattar riskutredningen endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom planområdet. Detta innebär att riskutredningen ej kommer att beakta olycksrisker förknippade med Westinghouse som kan innebära radiologiska effekter. Utifrån detta har följande olycksscenarier bedömts vara möjliga och kommer att studeras i den inledande riskanalysen: 1. Urspårning på järnvägen 2. Olycka med transport av farligt gods på järnvägen 3. Olycka vid hantering av brandfarliga och giftiga ämnen på Westinghouse 6.2 UPPSKATTNING AV RISKERNAS OMFATTNING Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en bedömning av skadeområden för respektive olycksrisk. För de skadescenarier som uppskattas kunna innebära allvarliga konsekvenser för planområdet görs därefter mer detaljerade beräkningar av frekvens och konsekvens. 6.2.1 Scenario 1. Urspårning på järnvägen Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. De flesta urspårningar innebär dock bara att ett hjulpar hoppar av spåret och att tåget förblir upprätt. En urspårning kan också innebära att tåget, eller enstaka vagnar, lämnar spårområdet. I sådant fall kan människor utomhus skadas om de står i vägen för tåget. Om tåget kör in i byggnader nära spårområdet kan delar av byggnaden skadas. Konsekvenserna av en urspårning är kraftigt beroende av bebyggelsestrukturen närmast järnvägen. I planområdets södra del som redan är bebyggd är avståndet mellan järnvägen och byggnader samt obebyggda områden med stadigvarande vistelse relativt stort, ca 75 meter. Vid en urspårning i höjd med den södra delen blir konsekvenserna därför mycket små. Beroende på avståndet mellan järnvägen och ny bebyggelse i området norra del kan dock konsekvenserna variera något. I konsekvensbedömningen nedan förutsätts ny bebyggelse inom 10 25 meter från järnvägen. Frekvens: Medel (3) Konsekvens: Lindriga (2) Stora (3) Datum: 2015 09 16 Sida: 16 av 35

6.2.2 Scenario 2. Olycka med farligt gods på järnvägen Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser. I tabellen nedan görs en kortfattad beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 6.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive farligt godsklass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Skadeområden kan vid stora transportmängder (> 2 ton) överstiga 50 200 meter. Begränsade skadeområden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2 1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Skadeområdet begränsas normalt till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Skadeområden mellan ca 20 200 meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Skadeområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Skadeområden på över 100 tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Skadeområden vanligtvis inte över 40 50 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Skadeområden vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Utsläpp av fasta giftiga ämnen. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, vilket kan medföra kroniska effekter mm. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. Utifrån beskrivningen i tabell 6.1 är det ämnen ur klass 1, 2.1 och 2.3 samt 3 och 5 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för området. Detta då konsekvensen av de övriga klasserna är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms ej påverka risknivån inom planområdet. Nedan redovisas en närmare beskrivning av olycksrisker förknippade med de fyra aktuella klasserna. Scenario 2.1 Explosion med explosivämne (klass 1) Explosivämne kan utgöras av bland annat ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur undergrupp 1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar. En detonation kan uppstå om järnvägsvagnen kolliderar eller om en brand sprids till lasten. Normalt detonerar inte hela lasten vid en olycka. Vid en explosion skapas ett tryck som brer ut sig sfäriskt. Människor tål tryck relativt bra. Trumhinnor och lungor kan påverkas vid höga tryck. Människor skadas främst av omkringflygande saker eller av att de trillar omkull av tryckvågen. Vid större explosioner kan dock dödliga tryck uppnås inom ca 50 meter. Byggnader klarar tryck sämre och kan rasa på upp till hundra meter vid en explosion. Fönster kan gå sönder på upp till en kilometers avstånd från detonationen. Människor i byggnader kan skadas av att byggnaden rasar eller genom att de träffas av glassplitter. Frekvensen för explosion är mycket låg, främst p.g.a. det begränsande antalet transporter på järnvägen förbi planområdet. Datum: 2015 09 16 Sida: 17 av 35

Frekvens: Mycket låg (1) Konsekvens: Katastrofala (5) Scenario 2.2 Utsläpp och antändning av brännbara gaser (klass 2.1) Enligt tabell 6.1 kan antalet gastransporter på järnvägen vara relativt stort. Majoriteten av transporterna bedöms rymma brännbara gaser (t.ex. gasol eller acetylen). Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i järnvägstankar. Detta medför att behållarna normalt har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter. Detta ger i sin tur en begränsad sannolikhet för läckage även vid en järnvägsolycka. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. Ett litet utsläpp bedöms enbart medföra mycket lokala skador och kan orsakas av läckage genom exempelvis en ventil. En större olycka kan innebära konsekvenser på upp till flera hundra meter i värsta fall. Huvudsakligen är det människor utomhus som kan skadas till följd av hög värmestrålning. Om gasen expanderar snabbt så att explosion uppstår kan även byggnader påverkas och på så sätt skada människor inuti byggnaden. En brand i ett gasmoln bedöms ofta vara så kortvarig att byggnader inte hinner antändas. Människor inomhus kan dock påverkas till följd av gas eller brandspridning in i byggnader. Frekvens: Mycket låg (1) Konsekvens: Stora (3) Mycket stora (4) Scenario 2.3 Utsläpp av giftig gas (klass 2.3) Även giftiga gaser, exempelvis klorgas, ammoniak och svaveldioxid, transporteras i trycksatta järnvägstankar. Eftersom sannolikheten för olycka är betydligt lägre vid järnvägstransport sker majoriteten av de långväga större gastransporterna på järnväg medan lokala transporter samt transporter med mindre gasmängder sker på väg. Giftig gas behöver inte antändas för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Frekvens: Mycket låg (1) Konsekvens: Mycket stora (4) Scenario 2.4 Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) Brandfarliga vätskor (bensin, etanol, diesel m.m.) utgör majoriteten av det totala antalet transporter av farligt gods i Sverige (både på järnväg och väg). Vid transport på järnväg bedöms dock frekvensen för ett utsläpp och antändning av brandfarlig vätska vara låg. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller antända byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom maximalt 40 50 meter från olycksplatsen. Frekvens: Låg (2) Konsekvens: Stora (3) Datum: 2015 09 16 Sida: 18 av 35

Scenario 2.5 Olycka där ämne av klass 5 blandar sig med brännbart ämne och orsakar explosion Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett scenario som kan inträffa vid utsläpp till följd av järnvägsolycka är att ämnet blandas med exempelvis motorolja från tåget. Det begränsade avståndet mellan järnvägen och planområdet innebär att ett explosionsartat brandförlopp kan innebära stora konsekvenser. Det är enbart en mycket begränsad andel av ämnena ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga brand och explosionsförlopp, nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Enligt MSB:s kartläggning av farligt gods under 2006 transporterades inga organiska peroxider (klass 5.2) på järnvägen förbi det aktuella planområdet. Dessutom anges det i regelverket RID S /6/ att det inte är tillåtet att transportera ej stabiliserade (d.v.s. utan flematiseringsmedel) väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på svenska järnvägar. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen, utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Detta innebär att andelen av de oxiderande ämnena på järnvägen som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas vara mycket begränsad. Frekvens: Mycket låg (1) Konsekvens: Mycket stora (4) Katastrofala (5) 6.2.3 Scenario 3 Olycka vid hantering av brandfarliga och giftiga ämnen på Westinghouse Inom Westinghouse anläggning på fastigheten Västerås 3:61 hanteras stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen. Det är dock ett begränsat antal ämnen som vid en olycka bedöms kunna innebära omfattande konsekvenser för människor inom planområdet. Det minsta avståndet mellan Westinghouse och planområdet är ca 80 meter. Identifieringen av olycksrisker förknippade med verksamheten inom Westinghouse som bedöms kunna påverka risknivån inom planområdet utgår från en riskanalys som har upprättats av Westinghouse /15/. Resultatet från riskanalysen har kompletterats med uppgifter om den nya vätgasfabriken inom anläggningsområdet /18/. Med hänsyn till avståndet mellan anläggningen och planområdet bedöms det endast vara olyckor förknippade med hanteringen av ammoniak respektive fluorvätesyra inom Westinghouse samt olycka med vätgas inom AGA som kan innebära akuta skador för människor inom planområdet. Scenario 3.1 Utsläpp av ammoniak (klass 2.3) Inom Westinghouse förvaras ammoniak i en cistern inomhus. Cisternen rymmer 15 ton ammoniak. Verksamheten förbrukar ca 60 ton ammoniak per år, och påfyllning av cisternen sker ca 6 gånger per år /15/. Ammoniaken används i tillverkningsprocessen av kärnbränsle. Datum: 2015 09 16 Sida: 19 av 35

Ammoniak är en giftig gas. Skadeverkan av ammoniak kan inträffa redan vid relativt låga koncentrationer. Vid inandning av gasen irriteras luftvägarna och höga halter inandad ammoniak kan ge svullnad och kramp i struphuvudet, chock, medvetslöshet och lungödem. Hudkontakt med gasformig ammoniak ger sveda och kontakt med vätska ger frätskador. Redan vid koncentrationer på mellan 1 och 50 ppm är lukten förnimbar. Vid ungefär 100 ppm börjar lätta irritationer av näsa, hals och ögon uppkomma och vid 200 ppm irritation på slemhinnorna. Omedelbara irritationer på luftvägarna uppkommer vid 400 ppm. Omedelbart livshotande skador uppkommer då människan utsätts för koncentrationer på mellan 5 000 och 10 000 ppm vid kort exponering. Ett ammoniakutsläpp kan inträffa till följd av t.ex. olycka vid påfyllning från tankbil till cistern, rörbrott eller till följd av cisternbrott. Sannolikheten för ett cisternbrott bedöms vara mycket låg. Dessutom är cisternen och rörledningar utrustade med backventiler som begränsar utsläppet vid eventuellt slang eller rörbrott. För att utsläppet ska bli mycket stort krävs därför att backventilen är ur funktion. Avståndet mellan planområdet och ammoniakcisternen samt övriga delar där ammoniak hanteras innebär att det erfordras ett relativt stort utsläpp för att olyckan ska innebära allvarliga konsekvenser inom planområdet. Med hänsyn till den låga persontätheten inom planområdet kommer dock konsekvenserna ej uppnå katastrofala nivåer även vid ett stort utsläpp. Med hänsyn till de säkerhetsåtgärder som har vidtagits inom Westinghouse (backventiler, manuell övervakning vid påfyllning m.m.) bedöms frekvensen för ett stort utsläpp vara låg (enligt de frekvensnivåer som redovisas i avsnitt 4.2). Frekvensen för mindre ammoniakutsläpp bedöms vara hög. 3.1.a. Litet utsläpp av ammoniak 3.1.b. Stort utsläpp av ammoniak Frekvens: Hög (4) Frekvens: Låg (2) Konsekvens: Lindriga (2) Konsekvens: Stora (3) Mycket stora (4) Scenario 3.2 Utsläpp av fluorvätesyra (klass 2.3) Inom Westinghouse används fluorvätesyra vid betning av metaller. 75 % ig fluorvätesyra levereras i stålfat (lösa behållare) á 200 liter som placeras i ett enskilt rum där syran pumpas över i en förrådstank. Förrådstanken är placerad inomhus och rymmer sammanlagt 1 700 liter fluorvätesyra. Inför användandet späds syran ut med vatten och salpetersyra till en koncentration av 4 5 %. Fluorvätesyra är en starkt frätande vätska som dessutom är mycket giftig. Ett utsläpp av ämnet kan dels leda till frätskador vid direktkontakt inom utsläppets närområde och dels till förgiftning vid inandning av ångorna. Förgiftning kan inträffa redan vid relativt låga koncentrationer. Ett utsläpp av fluorvätesyra kan inträffa till följd av olycka vid hantering av lösa behållare i samband med leverans, rörbrott eller till följd av tankbrott. Sannolikheten för ett tankbrott bedöms vara mycket låg. Då förrådstanken är placerad inomhus kommer utsläppsflödet till det fria dessutom att begränsas till dörrar och ventilationsöppningar vilket innebär att konsekvenserna blir mindre omfattande samtidigt som möjligheten för att vidta åtgärder ökar. Enligt spridningsberäkningar som Westinghouse har utfört innebär därför ett mindre, momentant utsläpp utomhus vid t.ex. hantering av lösa behållare större konsekvensområden än ett tankbrott inomhus. Beräkningarna visar dock att tidiga åtgärder som t.ex. vattenbegjutning av utsläppet begränsar spridningen markant. Datum: 2015 09 16 Sida: 20 av 35

Avståndet mellan planområdet och anläggningen innebär att ett utsläpp av fluorvätesyra både vid hantering av lösa behållare samt förvaring i förrådstank kan innebära allvarliga konsekvenser inom planområdet. Med hänsyn till den låga persontätheten inom planområdet kommer dock konsekvenserna ej uppnå katastrofala nivåer även vid ett stort utsläpp. Frekvensen för ett utsläpp av fluorvätesyra bedöms vara medel (enligt de frekvensnivåer som redovisas i avsnitt 4.2). Frekvens: Medel (3) Konsekvens: Stora (3) Mycket stora (4) Scenario 3.3 Utsläpp och antändning av vätgas (klass 2.1) Uppskattningen av risknivån avseende olyckor vid hantering av vätgas inom Westinghouse anläggning kommer att utgå från en grov bedömning huruvida de föreskrifter och allmänna råd som anges för hantering av brännbar gas uppfylls i det aktuella fallet. Bedömningen genomförs enbart med avseende på befintlig och ny bebyggelse inom planområdet Kvastbruket. Enligt avsnitt 5.4 sker förvaring av vätgas dels i gasflaskor och cistern inom AGA:s fabrik. Leveranser av vätgas till anläggningen sker med lastbil som levererar färdigfyllda flaskpaket. I MSB:s (tidigare Räddningsverkets och innan dess Sprängämnesinspektionens) föreskrifter SÄIFS 1998:7 /19/ anges vilka krav som skall uppfyllas avseende bl.a. utförande av lösa behållare för brännbar gas beroende på volym etc. Det anges bl.a. att avstånd mellan lösa behållare och kringliggande objekt skall vara så stora att betryggande skydd för begränsning av risken för brand i omgivningen vid brand i anläggningen etc. I SÄIFS 2000:4 /20/ anges motsvarande krav för cisterner med brännbar gas. I de allmänna råden till ovanstående föreskrifterna anges avstånd mellan cisterner respektive lösa behållare med olika volymer och kringliggande objekt som vanligen anses betryggande utan särskild utredning. Med avseende på avståndet mellan lösa behållare med en sammanlagd volym på 29 m 3 brännbar gas bedöms det vara tillräckligt betryggande om avstånden överstiger 25 meter till byggnad i allmänhet /19/. Motsvarande skyddsavstånd gäller för en cistern med 20 m 3 vätgas /20/. Avståndet mellan både befintliga och planerade byggnader i planområdet och vätgasfabriken överstiger kraftigt ovanstående skyddsavstånd. Detta innebär att med avseende på hanteringen av vätgas på AGA bedöms avståndet till bebyggelsen inom planområdet innebära ett betryggande skydd. Den sammanvägda risken för personer i planområdet bedöms därför vara acceptabel. Frekvens: Medel (3) Konsekvens: Lindriga (2) Datum: 2015 09 16 Sida: 21 av 35

6.3 SAMLAD BEDÖMNING AV RISKERNAS OMFATTNING I riskmatrisen nedan görs en sammanställning av genomförda bedömningar för identifierade olycksscenarier. I de fall frekvensen eller konsekvenserna utgörs av ett intervall redovisas de högsta värdena i matrisen. 5 Mycket hög 4 Hög 3.1.a Frekvens Figur 6.1. Samlad bedömning av identifierade olyckshändelsers frekvens och konsekvens. Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av vissa risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: 3 Medel 2 Låg 1 Mycket låg 1 Små Scenario 1. Urspårning på järnvägen 3.3 1 3.2 2 Lindriga 2.4 3.1.b 3 Stora Konsekvens 2.2, 2.3 2.1, 2.5 4 Mycket stora 5 Katastrofala Scenario 2. Olycka med farligt gods på järnvägen 2.1. Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) 2.2. Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) 2.3. Utsläpp av giftig gas (klass 2.3) 2.4. Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) 2.5. Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) Scenario 3. Olycka vid hantering av giftiga ämnen på Westinghouse 3.1. Utsläpp av ammoniak 3.2. Utsläpp av fluorvätesyra Genom att närmare kvantifiera sannolikhet och konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans. Detaljerade frekvensberäkningar för studerade scenarier redovisas i bilaga A. Beräkningar av konsekvenser med avseende på akut hälsopåverkan redovisas i bilaga B. Med hänsyn till avståndet mellan planområdet och de identifierade riskkällorna bedöms övriga olycksrisker förknippade med trafiken på järnvägen samt verksamheten inom Westinghouse anläggning vara acceptabla och anses därför inte behöva beaktas i den fortsatta planeringen av planområdet. Datum: 2015 09 16 Sida: 22 av 35