Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

1 av11 Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. Innehållsförteckning 1 Bakgrund och avgränsning 2 Vision för skydd mot olyckor 2.1 Inriktningar/verksamhetsmål 3 Riskbild 3.1 Risker enligt nationell statistik 3.2 Riskanalys för olyckor som kan föranleda räddningstjänstinsats 3.2.1 Ofta förekommande olyckor, som kan föranleda räddningsinsats 3.2.2 Stora olyckor 3.2.3 Olyckor med katastrofala följder 4 Allmänt om räddningstjänst 5 Mål för räddningstjänst 5.1 Övergripande mål 5.2 Prestationsmål 5.2.1 Vid trafikolycka 5.2.2 Vid industribrand 5.2.3 Vid bostadsbrand 5.2.4 Vid kemikalieolycka 5.3 Aktivitetsmål 5.3.1 Allmänt 5.3.2 Kompetens 5.3.3 Insatstider och beredskap 5.3.3.1 Tidsbegrepp 5.3.3.2 Beredskap 5.3.3.3 Nivålarm 6 Kompletterande åtgärder för räddningstjänst 6.1 Varning av allmänheten VMA 6.2 Vatten för brandsläckning 6.3 Psykologiskt och socialt omhändertagande efter olycka 6.4 Olycksförloppsutredning och uppföljning av räddningsinsats 6.5 Höjd beredskap Bilagor: 1. Avtal 2. Områden för vilka räddningstjänstavtal är tecknade. 3. Karta visande insatstider vid angreppstiden 1 minut 4. Tabell över insatsledning 5. Tabell över fördelning av enheter i kommunerna 6. Exempel på prestationsmål Begreppsförklaring:

2 av11 Rch Räddningschef i heltidstjänst BI Brandingenjör i heltidstjänst IL Brandmästare i heltidstjänst SlH Brandförman i heltidstjänst BmH Brandman i heltidstjänst SlD Brandförman i deltidstjänst BmD Brandman i deltidstjänst GGV Gnosjö, Gislaved och Värnamo kommuner GG Gislaved och Gnosjö kommuner 70 Heltidsstyrkan i Gislaved-Anderstorp 71 Deltidsstyrkan i Gislaved-Anderstorp 72 Deltidsstyrkan i Reftele 73 Deltidsstyrkan i Smålandsstenar 74 Deltidsstyrkan i Burseryd 75 Deltidsstyrkan i Hestra 76 Deltidsstyrkan i Gnosjö 77 Deltidsstyrkan i Hillerstorp RäddSam F Organisation för räddningstjänstsamverkan inom Jönköpings län RCB Räddningschef i beredskap för Jönköpings län BI-Syd Brandingenjör i beredskap i GGV

3 av11 1. Bakgrund och avgränsning Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) i kraft. Lagen ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102) och ställer tydligare krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med den enskilde avses privatpersoner, företag och organisationer. LSO innebär en övergång till målstyrning med nationella mål som ska kompletteras med lokala verksamhetsmål. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen ska se till att verksamheten samordnas. De ska också samarbeta med andra som berörs. Avseende kommunernas ansvar sägs att kommunerna ska främja säkerheten för de som vistas i kommunen. Därvid ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. LSO anger att handlingsprogram ska upprättas: 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Handlingsprogrammet skall ses som kärnan i det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen bör och måste arbeta med. Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Svenska kommunförbundet har påtalat att uppgifter inom följande områden hänger samman och bör hanteras samordnat: Lag om skydd mot olyckor Lag om extra ordinära händelser Lag om civilt försvar Internt skydd (hittills i GG benämnt Kommunal riskhantering)

4 av11 Vardagsolyckor är t.ex.: Fallolyckor Förgiftningar Cykelolyckor Oljeutsläpp Olyckor som föranleder räddningstjänstinsats är t.ex.: Personbilsolyckor Lägenhetsbränder Drunkningstillbud Industribränder Skogsbränder Kemikalieolyckor Bussolyckor Extraordinära händelser är t.ex. Omfattande oväder Omfattande elavbrott Omfattande teleavbrott NBCE-händelser I LSO finns två paragrafer som ska tolkas som nationella mål: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 2 Vision för skydd mot olyckor I kommunen ska alla människor ha en trygg och säker miljö. Olycks- och brandriskerna ska fortlöpande minskas. Detta ska ske genom samarbete mellan kommunernas förvaltningar, näringsliv, organisationer, andra samhällsorgan och andra kommuner. 2.1 Inriktningar/verksamhetsmål 1. Inom kommunens egna verksamheter har varje förvaltning huvudansvaret för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska därvid tillse säkerheten för de som omfattas av verksamheten, de anställda, miljön och kommunens egendom. Förvaltningarna ska därvid samarbeta med varandra och vid behov andra kommuner eller andra organisationer. Dessutom ska kommunen arbeta med att riskspridning, bland annat genom försäkringar, i fall konsekvenserna av potentiella olyckor inte är acceptabla. 2. Kommunens säkerhetsarbete syftar till att i första hand genom förhindrande åtgärder verka för att olyckor inte skall inträffa, i andra hand genom skadeförebyggande åtgärder vidtagna i förväg begränsa skadorna. När olyckor väl inträffar ska ett snabbt och effektivt ingripande ske för att begränsa konsekvenserna. 3. Kommunen ska planera för ett säkert och robust samhälle genom att beakta risker. Dessutom ska kommunen planera för och vidta de åtgärder som före, under eller efter en olycka eller kris behöver vidtas för att skapa en säker och trygg kommun i såväl fred som under höjd beredskap.

5 av11 3. Riskbild 3.1 Risker enligt nationell statistik Nationell statistik är nödvändig för att rätt kunna bedöma behovet av förebyggande åtgärder. För räddningstjänst ger dock utförd riskanalys ihop med andra jämförelser med andra kommuner en en tillräcklig bedömningsgrund. 3.2 Riskanalys för olyckor som kan föranleda räddningstjänstinsats Riskanalys för olyckor som kan föranleda räddningsinsats i kommunerna genomfördes under år 2002. Riskanalysen beräknar ett riskvärde i form av förväntat skadeutfall uttryckt i t.ex. förväntad skadekostnad. Därmed kan olika risker jämföras utifrån deras bidrag till den totala riskbilden. Riskbilden kan t.ex. delas upp efter olyckstyper, miljöer eller geografiska områden. Riskanalysen kan även indelas i miljöer och olyckstyper. Följande miljöer har använts: Allmän byggnad (samlingslokaler, vård, skola, handel, hotell, fritidslokaler m.m.) Bostäder (alla bostadsbyggnader) Industri (alla industri- och lagerbyggnader) Annan byggnad (teknisk försörjning, kommunikationsbyggnader, lantbruk m.m.) Trafik (fordon, landsväg, järnväg, flyg) Terräng (mark, upplag, campinganläggningar) Vatten (vattentäkter, vattendrag och sjöar) Till miljöerna har följande olyckstyper kopplats: Riskmiljö Brand Trafikolycka Kem.olycka Ras/skred Drunkning Allmän byggnad X X X Bostäder X Industri X X Annan byggnad X X Trafik X X X Terräng X X X Vatten X X 3.2.1 Resultat av kommunal riskanalys Industribrand är dominerande risk, vilket är unikt i länet Risken för industribrand är stor i jämförelse med andra kommuner i länet Industriobjekten är värda ca 18 resp. ca 8 miljarder i Gislaved resp. Gnosjö Största personriskerna utgörs av trafikolycka Speciella risker finns i form av olyckor med brandfarlig vara, farligt gods och järnväg Bostadsbrand är en stor risk Resultaten i tabellen nedan visar det förväntande skadeutfallet i de olika miljöerna. Ekonomiskt skadeutfall anges i tusental kronor. Skadeutfall avseende liv/hälsa anges i Bushpoäng vilket är ett mått som används inom sjukvården, varvid 250 Bushpoäng motsvarar en död, eller ett stort antal lätt skadade.

6 av11 Antal händelser St/år Ekonomiskt skadeutfall Tkr/år Skadeutfall liv/hälsa (bushpoäng/år) Riskmiljö Gislaved Gnosjö Gislaved Gnosjö Gislaved Gnosjö Allmän byggnad 6 3 1 130 505 14 6 Bostad 33 12 8 806 3 155 78 27 Industri 23 6 10 188 3 212 47 14 Annan byggnad 7 1 3 831 512 14 1 Trafik 60 13 3 926 510 1 201 326 Terräng 15 2 425 286 0 2 Vatten * * * * * * Summa 144 37 28 306 8 180 1 354 376 Totalt medför således de olyckor som kan föranleda räddningsinsats i Gislaved resp. Gnosjö kommun en skadekostnad på ca 28 respektive 8 mkr årligen avseende egendom. Främst p.g.a. bränder. På motsvarande sätt kan trafikolyckor främst ihop med bränder i främst bostäder förväntas medföra att ca 3-4 människor omkommer och några skadas allvarligt i Gislaveds kommun årligen. I Gnosjö kan något mindre än tredjedel av dessa allvarliga olyckor förväntas. 3.2.1.1 Ofta förekommande olyckor, som kan föranleda räddningsinsats Den största risken sett till människors liv och hälsa utgörs av trafikolyckor. Sett till ekonomiska värden är bränder, främst i industrier och därnäst i bostäder, den största risken. I kommunerna finns många sjöar samt badanläggningar, där risk finns att drunkna. Dessa risker har dock inte kvantifierats i nuvarande riskanalys. 3.2.1.2 Stora olyckor Kommunerna präglas av småskalig industriverksamhet med ett fåtal stora industrier. Därtill finns förvaltningsverksamhet, publika lokaler, transportverksamhet och en del jordbruk. Publika lokaler, industrier och stora lager medför risk för omfattande bränder, vilka kan ge mycket stora skador på egendom, människor och i vissa fall kulturhistoriska värden Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Konsekvenserna av en tågolycka eller en bussolycka kan bli mycket stora med flera svårt skadade och omkomna. Transporter med brandfarlig vara eller farligt gods, som vid utflöde kan ge direkt påverkan på vattentäkter förekommer. 3.2.1.3 Olyckor med katastrofala följder Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med möjligt katastrofala följder för människor och miljö. 4. Allmänt om räddningstjänst och avgränsning Med räddningstjänst menas de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Föreliggande handlingsprogram redovisar kommunernas målsättning gällande kommunal räddningstjänst. Verksamheten utförs av förvaltningarna benämnda Räddningstjänsten.

7 av11 Enligt lagen (2002:833) om extraordinära händelser är dylika icke liktydiga med nödlägen som föranleder räddningstjänst. Däremot kan ett nödläge, t.ex. en brand i en vårdanläggning, bli en extraordinär händelse. En extraordinär händelse, t.ex. ett snöoväder, kan också komma att medföra nödlägen som kräver räddningstjänstinsatser. Räddningstjänstens likväl som andra kommunala resurser kan givetvis nyttjas av kommunens krisledning vid extraordinär händelse. Räddningsstyrkor finns på sju platser i kommunerna. I Gislaved-Anderstorp finns en vaktstyrka med heltidspersonal och en beredskapsstyrka med deltidspersonal. I Reftele, Smålandsstenar, Burseryd, Hestra, Gnosjö och Hillerstorp finns beredskapsstyrkor med deltidspersonal. Insatsledare utgår i normalfallet från Gislaved-Anderstorp, medan brandingenjör i beredskap verkar inom hela GGVområdet. Se bilaga. Avtal finns tecknade om samverkan över kommungränserna i länet genom det så kallade RäddSam F. Mer långtgående avtal finns med Värnamo kommun om bl.a. räddningsledning och olycksförloppsutredning. Det finns även samverkansavtal med kommuner utanför länet. Se bilaga. 5. Mål för räddningstjänst LSO föreskriver i sin portalparagraf: Kap 1, 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kap 1, 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Med utgångspunkt i de riskanalyser som gjorts, har ett antal mål ställts upp för den skadeavhjälpande verksamheten, d.v.s. räddningstjänsten. Det är dock viktigt att betona att räddningstjänsten endast kan bryta händelseförloppet. Det innebär att även då mål för räddningstjänst uppfylls, kan liv, egendom och miljö skadas och förloras. 5.1. Övergripande mål För räddningstjänst ska så många och anpassade enheter utlarmas och sättas in så tidigt att skadeökningen begränsas snabbt efter insatsens påbörjande. 5.2. Dimensionerande prestationsmål Vid följande dimensionerande skadehändelser ska räddningstjänsten: 5.2.1 Vid trafikolycka, för att skadade vid trafikolycka ska kunna få vård inom den gyllene timmen : Kunna, med Räddningsenhet, vara på plats inom 15 min på vägavsnitt med mer än 1500 fordonsrörelser per dygn, Kunna, med Specialenhet-losstagning, vara på plats inom 20 minuter på vägavsnitt med högre trafikintensitet än 4000 fordonsrörelser per dygn. 5.2.2 Vid industribrand, för att rädda stora värden och arbetstillfällen: Kunna bygga upp och leda räddningsarbetet vid en stor händelse med insats motsvarande nivå 30 inom 25 minuter.

8 av11 Kunna rökdyka i två timmar på två täter inom 30 minuter i det fall rökdykning bedöms som enda tillgängliga släckmetod, Kunna, med lättskum, inom 30 minuter släcka lokaler upp till 600 m 3 volym, samt skumfylla lokaler upp till 6000 m 3 volym. 5.2.3 Vid bostadsbrand, för att rädda värden och liv: Kunna angripa invändig brand inom 10 minuter i orter med mer än 900 innevånare, Kunna samtidigt livrädda invändigt och utvändigt (ta ner folk från hög höjd) inom 20 minuter. 5.2.4 Vid kemikalieolycka: Kunna livrädda människor inom 10 minuter i orter med mer än 900 innevånare, Kunna angripa och påbörja åtgärd mot ett utflöde inom 25 minuter i orter med mer än 900 innevånare. I övriga delar ska åtgärden kunna ske inom 45 minuter, Kunna bygga upp och leda en insats motsvarande nivå 30 inom 45 minuter. Insatsen ska kunna fortgå i två timmar. 5.3 Aktivitetsmål 5.3.1 Allmänt Räddningstjänstens resurser är fördelade på ett antal enheter, där en enhet består av material samt personal med erforderlig kompetens. Fördelning av enheter framgår av bilaga. Enheternas förmåga ska lägst uppfylla RäddSam F:s Mål för taktiska enheter. 5.3.2 Kompetens Varje befattningshavare i räddningsstyrka ska uppfylla följande formella krav: Kategori Utbildning Brandman deltid SRV:s Utbildning för Räddningsinsats. Under kortare tid accepteras SRV:s preparandutbildning kompletterad med rökdykarutbildning och lokal kompletteringskurs. Brandman heltid SRV:s utbildning Skydd mot olyckor alt. Brandman heltid. Under kortare tid accepteras enstaka brandman deltid med god erfarenhet. Styrkeledare deltid SRV:s utbildning Kurs A, Räddningsledare eller motsv. Styrkeledare heltid SRV:s utbildning Kurs A, Räddningsledare eller motsv. Insatsledare SRV:s utbildning Kurs B, Räddningsledning eller motsv. Brandingenjör BI-utbildning samt SRV:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för BI eller likvärdig RCB BI-utbildning samt SRV:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för BI eller likvärdig Därutöver ska varje deltagare i utryckningsstyrka kunna dels de moment som tillhör den enhetstyp denne person ska ingå i och dels ha god kunskap om de moment som tillhör närmast underliggande enhetstyp. Därutöver ska styrkeledare, insatsledare, brandingenjör samt räddningschef i beredskap i Jönköpings län uppfylla kraven i RäddSam F:s Rutin för ledning och stabstjänst. Förmågan ska följas upp individuellt mot RäddSam F:s Uppgiftskatalog för svensk räddningstjänst samt eventuella egna mål. Tills detta är möjligt ska respektive befattningshavare minst öva det antal timmar som framgår av nedanstående tabell:

9 av11 Kategori Tid i timmar Anmärkning per år Brandman deltid 50 60* Brandman heltid 150 Styrkeledare deltid 50 60* Varav viss del ledningsutbildning/övning Styrkeledare heltid 150 Varav viss del ledningsutbildning/övning Insatsledare 150 Varav viss del ledningsutbildning/övning Brandingenjör i 50 Varav större del ledningsutbildning/övning beredskap * Styrkor med flera taktiska enheter kräver mer övningstid 5.3.3 Insatstider och beredskap 5.3.3.1 Tidsbegrepp vid olycka I samband med en olycka är tiden ofta en viktig faktor för möjligheten att minska konsekvenserna. Varje minuts insatsfördröjning kostar samhället ett flertal 1000-tals kronor i ökad skadekostnad. Ett olycksförlopp kan från att olyckan inträffar till dess hjälp anländer, delas in i ett antal tider: Tid för upptäckt Tid för larmbehandling Insatstid, bestående av - Anspänningstid (tid från larmet går till enheten är på väg) - Körtid - Angreppstid (Tid från ankomst till insatsen påbörjas) Den skadeavhjälpande verksamheten kan i princip inte alls påverka Tid för upptäckt. Huvuddelen av Tid för larmbehandling ägs av larmcentralen. Dock kan denna tid i viss mån påverkas av oss genom bättre teknik samt enkla utalarmeringsrutiner. Anspänningstiden kan kortas på i huvudsak två sätt: 1. Inrätta ytterligare styrka med kort anspänningstid s.k. vaktstyrka. Detta är kostsamt. 2. Tillse att en eller flera enheter kan ta sig direkt till platsen för nödläget utan att behöva passera brandstationen. Detta bör utvecklas, efter beaktande av de arbetsmiljöeffekter som kan uppstå. Körtiden kan förkortas marginellt genom snabbare fordon och i övrigt genom nybyggnad av vägar. Angreppstiden avses förkortas genom insatsplanering, lokalkännedom samt utpekande larmsystem.

10 av11 5.3.3.2 Beredskap I utgångsläget ska alltid finnas den numerär med angiven anspänningstid på respektive station som framgår av följande tabell: Stn 700 Gislaved-Anderstorp Vaktstyrka IL+ SlH+ 3BmH Beredskapsstyrka SlD+2 BmD Stn 720 Reftele Beredskapsstyrka SlD+2 BmD Brandmän utan beredskap Stn 730 Smålandsstenar Beredskapsstyrka SlD+4 BmD Stn 740 Burseryd Beredskapsstyrka SlD+2 BmD Brandmän utan beredskap Stn 750 Hestra Beredskapsstyrka SlD+4 BmD Stn 760 Gnosjö Beredskapsstyrka SlD+4 BmD Stn 770 Hillerstorp Beredskapsstyrka SlD+4 BmD 90 sek anspänningstid 10 min anspänningstid Har ingen anspänningstid Har ingen anspänningstid Därutöver ska i GGV-regionen finnas brandingenjör i beredskap med 90 sek anspänningstid till ledningsfordon. Denne ska, i de fall större räddningsinsats inte föreligger för stunden i GGV-regionen, samtidigt kunna fylla funktionen räddningschef i beredskap i Jönköpings län. Vid flera samtidiga larm i länet, eftersträvas att beredskapen jämnas ut i möjlig mån över länets yta, till dess beredskapen kan återställas. Målsättning är att insatstiden därmed förlängs högst upp till dubbla normala insatstiden. 5.3.3.3 Nivålarm Beroende på nödlägets bedömda storlek larmas en eller flera enheter utifrån RäddSam F:s Generella larmplan. Detta benämns nivålarm, där nivån anger antal utlarmade enheter och vem som leder insatsen. En eller flera enheter kan komma från annan kommun än den kommun där nödläget inträffat. Kommunerna är uppdelade i utalarmeringszoner för att uppnå att de närmsta adekvata enheterna larmas till olyckan. 6 Kompletterande åtgärder för räddningstjänst 6.1 Varning av allmänheten VMA Varning av allmänheten med hjälp av utomhussignal, s.k. VMA, kan ske i Gislaveds tätort, samt större delen av tätorterna Reftele, Smålandsstenar, Burseryd och Hestra. 6.2 Vatten för brandsläckning Tekniska förvaltningen svarar för anläggande, underhåll och utmärkning av anordningar för försörjning av vatten för räddningstjänsten, såsom brandpostnät och branddammar, samt ajourhåller brandpostkartor.

11 av11 6.3 Psykologiskt och socialt omhändertagande Socialtjänsten ansvarar för att människor omhändertas, även efter en olycka eller krissituation. Detta för att förebygga psykisk ohälsa för de som upplevt olyckor eller katastrofer. Arbetet kan delvis ske genom POSOM. ( Förkortning av Psykologiskt Och Socialt Omhändertagande.) POSOM-arbetet leds av en grupp bestående av bl.a. representanter från kommun, polis, kyrka och landsting. 6.4 Olycksförloppsutredning och uppföljning av räddningstjänstinsats Olycksförloppsutredning och uppföljning av räddningsinsats ska ske enligt följande tabell: Exempel på olycka Typ av utredning Nivå Samtliga nödlägen Ifyllnad av insatsrapport 1 Brand i byggnad Utredning med särskild 2 Fordonsbrand Trafikolycka med skadade rapport Olycka med omkommen Olycka med egendomskada mer än 1 mkr Olycka med betydande miljöskada Olycka av särskilt intresse Fördjupad utredning 3 6.5 Höjd beredskap Kommunernas organisation för räddningstjänst under höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen, genom främst utökad tjänstgöringstid dels för heltidsanställda men främst genom att deltidsanställda i princip heltidsanställs. De mål som anges för den fredstida verksamheten gäller även under höjd beredskap. Kommunerna bedöms inte bli utsatta för anfall med kemiska stridsmedel.