Aktuellt från Finspångs Missionsförsamling Årgång 55, nummer 1 Mars 2013 - Maj 2013 En uträckt hand I detta nummer Vilka händer räcks oss? Sid 2 Att GE är att FÅ! Sid 4 Ta emot Sid 5 KRIS - finns där en uträckt hand Sid 8 Att sträcka sog mot varandra Sid 10 En uträckst hand Sid 11 Det glada blå loket Sid 12
Artikel Vilka händer räcks oss? Med frågeställningen - Vad är det vi söker hjälp med från samhället? sökte jag upp polisen och socialtjänsten för att få en bild av hur detta ser ut i Finspång. Mattias Grenestam på polisen berättade att anmälda brott ligger på ca 1600 om året under senaste 10-årsperioden. Men år 2006 var det så högt som ca 2500 anmälningar. Mycket handlar om inbrott i typ garage, kontor, källare, förråd och bilar. Förvånansvärt många cyklar stjäls i förhållande till folkmängd. Någon bra förklaring till det söker man efter. Ett annan område som anmäls ofta är tvistemål mellan enskilda personer. Det blir inte alltid ett polisärende men man går oftast först till polisen och vill anmäla när man anser sig blivit lurad eller utsatt för något fel. Vid några ärenden varje vecka blir det ingen polissak utan man får använda andra kanaler för att driva sin sak. Vid samtalet med Matttias fick jag uppfattningen att detta med tvistemål mellan enskilda är en av de vanligaste ärendena som polisen har att ta ställning till det kan röra att man är oense i en familjesituation eller en affärsuppgörelse som inte blev rätt etc. Vi har relativt få anmälningar på våld och misshandel utomhus, antalet har sjunkit gradvis. En bidragande orsak är att samhället regerar och agerar snabbare på att ta tag när det händer vilket har stävjat återfall. -Hur är det störande grannar och störande bilkörning, undrar jag. Det är inte så mycket idag, visst förekommer det klagomål men problemen är inte så stora menar Mattias. Ett område där Finspång sticker ut är att man har egen passmaskin. I ett samhälle i Finspångs storlek fårman vanligen åka till närbelägen större stad för att få göra passansökan. Siemens med sina många internationella kontakter och installationer gör att Åsa Jarl i receptionen får hjälpa många Siemensfolk med att ordna med pass och idkort. När jag med hjälp av kommunens reception sökte någon ansvarig på socialtjänsten för mina frågor förstod jag att en av de vanligaste frågorna som kommunen får handlar om frågor till socialtjänsten. Jag blir hänvisad till Monica Tuvberger enhetschef med ansvar för individ och familj. Här får man ta emot flera anmälningar i veckan där någon uttrycker oro för att barn eller vuxna far illa eller är i behov av samhällets stödinsats. Några av behoven kan handla om ekonomiskt stöd eller behov av kontaktperson. En ökning har skett i behov av hjälp med boende men det har blivit svårare idag att få hyresvärdar att ta emot boende med behov. Knappt 500 hushåll tar emot försörjningsstöd en siffra som legat still sett över åren. Det som hänt är att behovet av de som har behov av hjälp behöver det idag under längre tid än förr. En lyckat satsning har skett det senaste året tillsammans med arbetsförmedlingen för ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. Man har ca 120 ungdomar i stödbehov. Den höga målsättningen man hade i september när denna satsning startade har man uppnått med råge, berättar Monica. Med de två ungdomscoacherna började man med de ungdomar som stod nära arbetsmarknaden. Nu går man vidare med ungdomar som står längre från arbetsmarknaden. Jag undrar om trycket på avdelningen är stort. Vi har ung Sid2 MISSIONSKYRKAN
personal med en ganska stor omsättning, föräldraledighet etc men det är lätt att rekrytera personal och vi lever i en god teamkänsla menar Monica. Vi räcker alla, bildligt talat, ut vår hand varje dag och ber om hjälp på olika sätt. Kommunen med bla socialtjänst och polisen är två av de sammanhang vi i vårt samhälle har byggt upp för att uttrycka vår gemensamma vilja att svara upp till de behov som finns. Många händer räcks ut varje dag på olika sätt, en del för att få hjälp andra som är beredda att hjälpa. En dag är det jag som behöver din hjälp en annan dag är det jag som kan ge hjälp. Som enskilda och genom de institutioner vi har i vårt samhälle har vi möjlighet att stödja varandra det är så vi som enskilda och samhälle mognar och växer. Swedbank Fastighetsbyrå Tel 0122-160 90 Fax 0122-194 05 e-post: hans.karlstrom@finspangs-finmek.se internet: www.finspangs-finmek.se MISSIONSKYRKAN Gunilla Adamsson Diakon med tystnadsplikt Tel: 0720-691269 Träffas säkrast tisdagar efter kl 11 på tel 104 97 Mailadresser se hemsidan Olivia Liebgott Ungdomsledare Tel:070-354 07 89 Pastor med tystnadsplikt Tel: 0720-692199 Christina Carlsson Värdinna Tel: 0720-692119 Ansvarig utgivare: Håkan Rydin Redaktion: Göran Hellström, Anders Ohlsson, Monica Göhl, Anders Karlsson, Simon Holmström,. Finspångs Missionsförsamling: Slottsvägen 13, 61231 Finspång Ordförande: Håkan Rydin Tel 212 72 Kassör: Jan-Olov Nilsson Tel. Plusgiro: 340451-4 Hemsida: www.finspong.missionskyrkan.se Finspångs SMU: Ordförande: Simon Holmström Tel. 073-4433382 Kassör: Jimmy Engström Tel. 073-8199222 Postgiro: 646531-4 Telefoner: Missionskyrkan: 104 97 Ekum. Bönergården 153 31 MISSIONSKYRKAN Sid3
Artikel Att GE är att FÅ! Det viktiga är inte hur mycket Du gör, utan hur mycket kärlek Du lägger i det Du gör. Inledningen är ett citat från Moder Teresa, som vi alla vet gjorde otroligt mycket gott för andra människor. Hon personifierade allt vad kärlek, vänlighet, ödmjukhet och ärlighet kan innebära. Hon levde själv under mycket fattiga förhållanden, men kände sig hela livet väldigt rik och lycklig. Grunden för all äkta hjälpsamhet är ödmjukhet inför den man ska hjälpa. Man måste ha viljan att hjälpa någon, utan att förhäva sig själv. Om man har den äkta känslan i sina handlingar, så får man uppleva givandets glädje. Då inser man att rubriken Att GE är att FÅ är en sanning i allra högsta grad i alla tänkbara sammanhang. Man får någonting mycket värdefullare tillbaka. Det finns många eldsjälar omkring oss i vardagen, som brinner för ett särskilt ändamål och lägger ner ett otroligt stort engagemang för andra, utan att tänka på sig själva. Tesen om givandets fyra F är ofta grunden för ett stort engagemang, nämligen: Frivilligt, Frikostigt, Frigjort och Frimodigt. Om givandet bygger på den starka grunden, så kan stora saker ske. Det man ger kan vara i form av praktisk omsorg eller ekonomiskt stöd. Man kan också ge tid genom att bara lyssna eller bara finnas där för en medmänniska. Det är definitivt inte givandets storlek eller omfattning som värdesätts, utan motivet för givandet. Alla har olika förut- sättningar att ge och olika förmågor att använda. Enligt Moder Teresa är det hur mycket kärlek man lägger ner i handlingen, som värdesätts och ger resultat. Ytterligare ett tänkvärt citat av Moder Teresa är: Alla kan inte göra stora saker. Men alla kan göra små saker med stor kärlek. Bibelns ord i 2Kor 9:7 säger också att det är den äkta känslan, som är viktigast i handlingen: Var och en ska ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. Att uppleva givandets glädje innebär att det blir en god cirkel, som blir till glädje och välsignelse för både mottagare och givare. Givandets glädje innebär att man kan få känna sig rik och lycklig, oavsett vilken situation man själv befinner sig i. Så räck ut Din hand och ge med glädje! Det kommer Du att få glädje av! Monica Göhl Finspångs Begravningsbyrå Sid4 MISSIONSKYRKAN
Artikel Ta emot Jag hade en vän som led av ett mångårigt alkoholmissbruk. Ofta fungerade livet många veckor men när bidraget kom i slutet av månaden var det inte ovanligt att han trillade dit. Perioden tog alltid en tid att bryta när han väl börjat dricka. Han led av sitt drickande och vi försökte många sätt att få honom att sluta dricka. En gång sade jag till honom. Kan du inte pröva AA (Anonyma alkoholister)? Svaret jag fick var: Du jag kan det där. Min vän hade gått AAs 12-stegsprogram och var färdig med det. Han hade läst in teorin och kunde de 12 stegen men något fattades. Han hade allt i sin hjärna men hade inte tagit det till sig. AAs verksamhet handlar ju om mer än teori. Det handlar om en gemenskap där man med stöd av gruppen får hjälp att lära känna sig själv. Man får stöttning i att erkänna det som har gått fel och ta tag i det man kan förändra och hjälp att inse vad man inte kan förändra. Man får lära sig att förlita sig på en god kraft som är större än sig själv. Tillsammans med gruppen och den goda kraften får man sedan ta en dag i taget i sin nykterhet. Många människor blir hjälpta en dag i taget genom att ingå i en AA-gemenskap. Att ha kunskap, eller att ha läst in ett antal poäng i ett ämne är inte det samma som att ha tagit emot det. Det är inte det samma att betrakta som att leva i. Min vän var färdig med AA, men om han med öppet sinne hade gått in i en AA- gemenskap kanske det hade blivit till hjälp för honom. Att se sitt liv i ljuset av andras erfarenheter är berikande. Det är värdefullt att se att det finns andra som brottas med samma problem som jag. I mötet får jag se mitt liv i ett annat perspektiv. I missionskyrkan har vi inlett ett temaår med temat En uträckt hand. Det handlar om en hand som är uträckt för att ge och för att ta emot. Den uträckta handen handlar om att vara beredd på ett möte som kan förändra. Sinnesrobönen som beds av Anonyma Alkoholister Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Familjehems center INSTITUT FÖR UTBILDNING STÖD & HANDLEDNING MISSIONSKYRKAN Sid5
Program ALLA VÄLKOMNA till samtliga Gudstjänster och samlingar Mars 1 Fre 15.00 Ekumeniska världsböndagen, Frälsningsarmén 2 Lör 18.00 Sångglädje med Anna Skagersten 3 Sön 10.00 Gudstjänst, Körsång, 10 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvard, Livets bröd, 17 Sön 10.00 Gudstjänst - Maria en förebild! Anders Ohlsson 24 Sön 10.00 Gudstjänst, Jesus behöver oss! Olivia Liebgott, Finspångs Brass 28 Tor 19.00 Nattvardsgudstjänst 29 Fre 10.00 Gudstjänst Korset 31 Sön 10.00 Påskdagsgudstjänst, Uppståndelsen Lotorpsträffen Gemenskapsträffar i Lotorps Missionshus. Tisdagar kl. 14:00 jämna veckor. April 1 Mån 16.00 Påsk i Kulturhuset 7 Sön 10.00 Gudstjänst m nattvard, Uträckt hand Håkan Rydin 14 Sön 10.00 Gudstjänst, Uträckt hand 21 Sön 10.00 Gudstjänst Uträckt hand Olivia Leibgott 28 Sön 10.00 Gudstjänst Uträckt hand Sofia Wastesson Trädgårdsloppis I Missionskyrkan lördag 4 maj kl 10:00 Försäljning av perenna växter, skott och fröplantor Försäljning av beg. trädgårdsprylar Servering Lotteri Inlämning av skänkta växter och trädgårdsprylar kl 8-10 på loppisdagen An-Jo Dannes Golv Sid6 MISSIONSKYRKAN
ALLA VÄLKOMNA till samtliga Gudstjänster och samlingar Program Maj 5 Sön 10.00 Gudstjänst med nattvard Uträckt hand Malena Andersson 9 Tor 8.00 Gökotta i Össby 12 Sön 10.00 Gudstjänst Uträckt hand 19 Sön 10.00 Gudstjänst Pingst - glädje 26 Sön 10.00 Gudstjänst Simon Holmström SMU Lotorps Missionshus Tisdagar 17.45-19.00 Nying från 7 år Onsdagar 18.30-20.00 Scout från 10 år. Missionskyrkan Tisdagar 17.45-19.00 Nying Aktiviteter inne och ute för dig som är 7 år eller äldre Torsdagar 18.00-21.00 Heaven Fritidsgård från 10-18 år RPG:s Dagledigträff Samlingar i Missionskyrkan onsdagar kl. 14.00 om inget annat anges i programmet. Före varje samling i Missionskyrkan är det sittgympa i Korpens regi. Den startar kl 13.00. Har du frågor, kontakta Monica Blomberg 0122-21031 Se även missionskyrkans hemsida http://finspong.missionskyrkan.se/ vår verksamhet/rpg Varje vecka i kyrkan Tisdagar 18.30-19.00 Mässa mitt i veckan Onsdagar 18:30-20.30 Café Rondellen Kvällssyföreningen Symöten i Missionskyrkan Måndagar kl. 19.00 ojämna veckor Vi sätter färg på din tillvaro Tel: 070 3629020 Daniel Nilsson Tel 0122 130 00, 070 550 91 96 MISSIONSKYRKAN Sid7
Artikel KRIS - finns där en uträckt hand? Finns det någon enda människa som går genom livet utan att uppleva någon form av kris? På kinesiska lär det vara samma tecken för kris och möjlighet. Alltså två vägar ur ett kaotiskt tillstånd? Det skulle nog många kunna beskriva med egna ordvid en till synes hopplös situation- som vände på allt- kunde också komma något gott. Det du och jag betecknar som kris, är nog väldigt olika. Våra olika erfarenheter avgör. Vilken världsdel man bor i- ger väldigt olika perspektiv på ordet kris. Det som räknas av några som kris här skulle aldrig betecknas så- i en annan del av världen. Det är många människor som lever med ordet överlevnad närmast varje dag. Barn och kriser I Sverige idag lär sig barn att larma 112 vid fara. Brandövningar genomförs också i skolor. Det finns exempel på ganska små barn som visat på- att de vet var de ska vända sig, om de är ensamma med t ex farmor, som plötsligt blir svårt sjuk- då har de kunnat ringa 112 och på det sättet räddat sin kära farmor. Det är stort. När barn lever under svåra livsbetingelser, som sakta smyger sig på, eller alltid funnits där, blir reaktionerna helt annorlunda. Det säger sig självt. När man samtalar med barn, som lever under mycket svåra förhållanden och har kanske gjort under lång tid, är det olika känslor som barnet förmedlar. Det mest smärtsamma man kan uppleva är- när ett barn är helt avstängt i sin känsla, för att överleva, Ett barn som gett upp. Ett annat barn kan ställa många frågor och är oväntat mogna utifrån sin ålder och vill också ha ärliga svar, från en vuxen som man känner förtroende för. Det imponerar- men är i viss mån sorgligt- ett barn som tvingats bli vuxen- alldeles för tidigt. När man tvingas att ta ansvar för småsyskon, se till att syskonen är rätt klädda efter väderlek, har med sig det de behöver för dagen, kanske hämta och lämna på dagis innan sin egen skolgång- kan vara krävande för t ex en 11-åring, men det förekommer. Det mest framträdande är att barn nästan alltid kan uttrycka vad de skulle behöva.. De vet oftast vad som skulle vara bra och förändra deras situation. Då kan ett samtal- kanske den första gången man sätter ord på vad man är med om- leda till ett första steg till hjälp. Det kräver mod att lyfta lurenmen så gott som alla barn i Sverige vet- att det finns en barntelefon, BRIS, Barnens Rätt I Samhället eller en lärare, skolsköterska eller en kompis förälder- som kanske skulle kunna hjälpa. Det kan rädda ett barn! POSOM En uträckt hand När räddningstjänsten rycker ut vid olyckor och svåra händelser och ser att här behövs ytterligare stöd och hjälp- för de som råkat illa ut- kan de kontakta den grupp i vårt samhälle som kallas POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer) Statens räddningsverk och socialstyrelsen tog initiativ och anmodade kommuner att upprätta POSOMgrup- Sid8 MISSIONSKYRKAN
Artikel per efter en stor olycka 1989. Det finns god beredskap i vårt samhälle. En ansvarig i varje kommun avgör vilka- och hur många som behöver åka ut- beroende på vad som har hänt. Listan med PO- SOM-gruppen finns hos räddningstjänsten och det är bara därifrån gruppen kan bli inkallad. Vem som helst kan alltså inte ringa direkt och be om hjälp. PO- SOM är inkallad kanske 1-2 gånger /år och har inget lagt schema utan finns tillgängliga efter behov. Det kan vara en olycka på ett företag och de flesta har en handlings-plan- vid händelse av olycka men det händer att POSOMgruppen blivit inkallad och de möts av oro på platsen och personal uttrycker tacksamhet över det stöd och hjälp som POSOM- gruppen kunde tillföra. Bara närvaron med några som kommer utifrån och kan bidra med stöd, reda ut vad som är ett första behov och kanske hänvisa vidare till samtalskontakter t ex kurator e d- är mycket värt. Det händer att che- fer ber om stöd. POSOM blir alltid väl emottagna. Ett uppföljande samtal en tid efter händelsen är vanligt. I gruppen finns sjuksköterska, lärare, pastor, tekniker, socialsekreterare, begravningsentreprenör, person med FNtjänst-erfarenhet mm. Hela gruppen träffas en gång/termin. Gruppen tar hjälp över kommungränserna vid speciella behov. Kommunikation är det viktigaste och kräver ibland tolkardels på andra språk men även teckenspråkstolk. Folke Rydman kommer att föreläsa om Krishantering under våren i Finspång. En uträckt hand- kan förändra mycket.. Sjukhuskyrkan En uträckt hand, för den som inte är frisk. Det kan betyda så mycket när någon kommer oanmäld och sätter sig vid sängen och samtalar, när man ligger på sjukhus. På Vrinnevisjukhuset (VIN) finns en diakon, två präster, en pastor, en musiker, ett andaktsrum och en samlingssal- som fungerar som gudstjänstlokal. Kyrkan utgör en stor trygghet och gör ett mycket gott arbete. Det finns också ett samarbete med vår diakon Gunilla Adamsson. När någon Finspångs-bo önskar förmedla sjukhuskyrkans personal den kontaktenför samtal eller ett besök. Sjukhuskyrkan är beroende av ekonomiskt stöd av kyrkorna i vår region. F R Å N G O L V T I L L T A K A B Finsp. Glasmästeri t e l 0 1 2 2-1 8 7 5 0 WWW.ODMANS.SE MISSIONSKYRKAN Sid9
Artikel Att sträcka sig mot varandra På en solig skolgård i Savargaon börjar skoldagen med samling i raka rader. Bön, Indiens nationalsång, läsning av nyheter och så gemensam morgongymnastik. Till taktfasta trumslag, som ett hjärtas pulsslag, sträcks händer uppåt och framåt och ut mot varandra. I en av raderna står Chetan, Raol, Vinoud, Samadan, Sachin, Akshay, Sonu och Anil. I en annan rad står den här morgonen Ella, Anna, Linus, Johannes och Viktor. Några nya barn är gäster i det vanliga vardagslivet hos barnen i Savargaon, Rampurwadi. Trummans puls slår, händer sträcks återigen uppåt, framåt och ut mot varandra. På varje dubbelslag byter alla till en ny rörelse i ett väl inövat samförstånd. Mitt i en veckas vardagsliv på ett skolhem i Indien får nya ansikten namn. Mellan de olika språken, svenska och marathi utforskas ett språkligt mellanland fullt av skatter. Där finns allt som behövs för att trivas. Lekarna får nya deltagare, skratten får sällskap och klätterträden befolkas. Hundvalpar, killingar och bebisar får omsorg av nya famnar. Trummans puls finns i musiken som fyller en nyårsnatt där nya vänner dansar sig svettiga och önskar varandra ett gott nytt år. Trumman har slagit dubbelslag och alla har bytt rörelse, en rörelse mot varandra. Nu sträcks glädjen uppåt, framåt och ut mot varandra. Maria Bark Total Media VVS Center Sid10 MISSIONSKYRKAN
En mycket vanlig gest när vi hälsar på varandra är att vi tar tag i varandras händer och riktigt fysiskt vill bekräfta vår gemenskap. Vi vill ofta gå ett steg längre än västgöten som i en affärsuppgörelse menar att det räcker med sagt är sagt. Att komma överens handlar oftast om att man bekräftar det hela med en handslag. Hur är det då i relationen med Gud? Bibeln berättar om många löften från Gud. Profeter hör eller känner Guds vilja så starkt att de kan säga Herren har sagt... Men att riktigt fysiskt skaka hand med Gud är det möjligt? Några kunde under en period göra det. De vandrade, samtalade och delade vardagsgemenskap mede Jesus och måste ha rört vid honom. De blev under dessa tre intensiva år helt på det klara med att denne Jesus inte bara var människa utan att han också var Gud. I evangelierna berättas på flera ställen hur Jesus räckte ut sin hand till olika människor i olika situationer och de blev botade från sjukdom. Han tom uppväckte döda. Vi kan ana att lärjungaskaran runt Jesus inte bara såg honom som en vis och En uträckt hand klok människa utan han hade också krafter och tillgångar som bara Gud kan ha. Och så det som hände den påsken först verkade allt förlorat när Jesus korsfästes och dog. Men under över alla under han kommer tillbaka som uppstånden från döden och lärjungarna blir övertygade han var/är Gud denne Jesus är Guds son. Detta är den kristna trons signum- en Gud som inte bara sänder meddelanden direkt eller genom profeter utan själv är närvarande i vår tillvaro. Det finns en liten berättelse i ett litet häfte från Argument förlag som handlar om en flicka som bygger sandslott på stranden. Just Artikel där hon ska gräva vallgraven runt sitt slott upptäcker hon en stor sten. Förgäves gräver hon och försöker få bort den. Till slut brister det för flickan och gråtande vänder hon sig till morfar som är med på stranden och säger det är omöjligt. Morfar söker trösta men säger att hon inte har använt sin fulla kraft. Förnärmad svarar hon Det har jag visst! -Nej du har inte frågat mig att hjälpa dig svarar morfar och så tillsammans får de bort stenen. Jag kan känna igen mig i flickan att bara räkna med mig själv och så när en sak blir för svår eller övermäktig vill jag ge upp. Gudstron säger då att det finns mer än bara jag och mänsklig förmåga här i tillvaron. Att använda sin fulla mänskliga potential är att fråga andra om hjälp och att också räkna med Guds kraft och förmåga finns till hands mitt i livet. Genom och i kyrkorna vill vi berättar om denna Guds uträckta hand till oss människor. Där finns stöd för varje livets situation MISSIONSKYRKAN Sid11
Vagnarna var fullastade med roliga leksaker det fanns dockor, flygplan, bilar, pussel och böcker. Ett par vagnar var fyllda av godsaker stora saftiga apelsiner, röda äpplen, polkagrisar och klubbor. Loket var på väg med allt detta till barnen som bodde på andra sidan berget. Plötsligt händer det som bara inte får hända loket stannar plötsligt med ett ryck. Hur loket än försöker så vill inte hjulen rulla igång igen. Stackars, stackars alla barn på andra sidan berget! Skulle de varken få leksaker eller godis nu? Titta! Där kommer ett annat lok körande! ropar clownen. Nu kan vi få hjälp. Och så ropade alla allt vad de kunde på loket som närmade sig. Skulle jag dra er, blev svaret på förhoppningarna om hjälp att nå andra sidan berget. Det visade sig att det stora och tjusiga loket nyss hade dragit ett långt persontåg över berget, och minsann inte tänkte nedlåta sig att dra några gamla skraltiga Det glada blå loket vagnar med leksaker och godis till några barn på andra sidan berget. Besvikelsen blev stor. Hos alla utom hos clownen som sa: Det där är väl inte det enda loket i världen. Och mycket riktigt, snart kom ett till lok farande mot dem. Jag är ett mycket fint lok och jag tänker inte dra vagnar med leksaker och godis, fick man till svar Artikel denna gång. Besvikelsen och uppgivenheten återigen stor. Hos alla utom clownen. Historien upprepar sig ännu en gång. Denna gång var det ett gammalt och mycket trött lok som ansåg sig behöva hem och vila. Till sist kommer ett glatt blått lok. Av alla lok som passerat var det blå loket det som hade absolut sämst förutsättningar att dra tågvagnarna över berget. Men det var också det enda av alla lok som hade glatt humör och god vilja. Med båda dessa egenskaper lyckades det glada blå loket till slut dra alla leksaker och godsaker till barnen på andra sidan berget. Ibland stannar våra lok. Den ena gången är det jag som kör förbi någon som inte kan ta sig över berget, nästa gång är det jag som behöver draghjälp. Ibland behöver man släppa taget om sin egen förträfflighet för att kunna bistå någon annan. Ibland kan man också behöva se förbi sin egen trötthet för att dra någon över berget. Berättelsen lär oss också att när våra lok stannar är det inte dumt att vara lite clownaktig. Att släppa taget om missmod och tidigare erfarenheter, som annars lätt skulle få oss att avstå från att fråga också nästa förbipasserande. Håkan Rydin Sid12 MISSIONSKYRKAN