Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde

Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde Data från 58 prov 1976-1992 Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom

Omslag: Text: Teckningar: Fotografier: Redigering: Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (kunskapsbrist) påträffades 1983-08-07 i Skiljesmyrbäcken inom Reivo naturreservat. Foto: Pär-Erik Lingdell. Illustration: Eva Engblom. Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom, Limnodata HB, Gunnilbo 20 C, 739 92 Skinnskatteberg limnodata@telia.com Eva Engblom om inget annat anges Eva Engblom Lennart Henrikson September 2007 Världsnaturfonden WWF

Förord Projekt Pite Älvdal har två huvudsyften: (1) att öka kunskapen och medvetenheten om vattenfrågor i avrinningsområdet och (2) att restaurera skadade vattenmiljöer. En del av kunskapsuppbyggnaden är att beskriva biologisk status. Här presenteras en syntes av tidigare utförda undersökningar av bottenlevande djur i sjöar och vattendrag. Världsnaturfonden WWF är projektägare. Projektet finansieras av EU Mål 1 Jordbruksfonden, kommunerna, länsstyrelsen i Norrbottens län och Världsnaturfonden WWF. Författarna är ensamma ansvariga för rapporten. Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF

Innehåll Sammanfattning...1 Inledning...3 Material...4 Metoder...7 Provtagningsmetoder...7 Metod C. Semikvantitativa prov (Naturvårdsverket 1996b)...7 Metod M9. Dagsländssök...7 Metod M13. Kvalitativa prov...7 Metod M60. Luftfångst...7 Analysmetod...7 Utvärderingsmetoder...8 Resultat...9 Allmänt om bottenfauna i Piteälvens avrinningsområde...9 Allmänna djurformer...9 Rödlistade arter...9 Sällsynta arter...9 Biologiska index och vattenkvalitet inom Piteälvens avrinningsområde...11 Resultat från likhetsanalys Urvatten?...13 Sammanfattande bedömningar (tabell)...14 Bottenfauna i undersökta lokaler...15 Referenser...27 4

Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF). I rapporten redovisas bedömningar av försurnings- förorenings- och naturvärdesstatus i 54 ytvatten inom Piteälvens avrinningsområde. Bedömningarna baseras främst på innehållet av olika djurformer i 58 bottenfaunaprov som samlades in åren 1976-1992, merparten före 1990. Materialet är mycket heterogent och artbestämningen har inte drivits lika långt som i moderna material. Vidare baseras artlistorna på prov där djuren plockats ut i fält varför betydligt färre taxa noterats än vad som skulle vara fallet idag, då djuren plockas ut under stereomikroskop. Dessutom är materialet insamlat under den tid då nederbörden var som mest förorenad av svavel och då marker och vatten var som mest försurningsskadade. De bedömningar som görs avseende perioden 1976-1992 är sannolikt inte desamma som de som skulle göras om ett nytt material idag samlades in från samma platser som då. Vi kom likväl fram till följande resultat: Försurningskänsliga taxa påträffades i 57 av de 58 proven. Sådana taxa saknades bara i ett prov där dock syftet endast var att söka efter dagsländor. Föroreningskänsliga taxa påträffades i samtliga 58 prov. Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986, i hotkategori DD (kunskapsbrist) påträffades 1983-08-07 i Skiljesmyrbäcken inom Reivoreservatet. I övrigt noterades inga rödlistade arter. Ett vattendrag, Vitbäcken 38 km NO Moskosel, uppvisade mer än 60%-ig likhet i taxasammansättning med jungfruligt vattendrag på Kolahalvön. Om materialet från Piteälvsområdet samlats in och artbestämts på samma sätt som idag skulle troligen fler vattendrag ha uppvisat likheter högre än 60% med Kola-vattendrag. Mer än ordinärt höga naturvärden i form av ovanliga arter och/eller högre än 50%-ig likhet i faunasammansättning med jungfruliga vattendrag på Kola-halvön erhölls med hela tretton vattendrag. Sex sjöar uppvisade höga naturvärden i form av ovanliga arter. Bland vattendrag med höga naturvärden märks främst; Utloppet från sjön Abraur (sidan 15) Vitbäcken (sidan 26) Skiljesmyrbäcken (sidan 23) Vistån (sidan 25) Ribraurjåkkå (sidan 21) Ruttjebäcken (sidan 21) Kallträskån (sidan 16) Bland sjöar med höga naturvärden märks främst; Suobdek (sidan 24) Rutnatj (sidan 21) Tjärn i Sarkajauratjsystemet (sidan 22) 1

Det är anmärkningsvärt att bottenfaunan indikerar så goda förhållanden i Piteälvens avrinningsområde trots de uppenbara bristerna i bottenfaunamaterialet. Uppenbarligen var det, inom perioden 1976-1992, så gott om försurnings- och föroreningskänsliga arter att det räckte med en mycket begränsad arbetsinsats för att sådana arter skulle hamna i proven. Att det var ont om rödlistade arter i materialet kan till en del förklaras med att många rödlistade arter inte bestämdes under den tid från vilken materialet härrör samt på att många prov då höll en betydligt lägre standard än idag. I rapporten återfinns teckningar som visar viktiga djurformer som noterats inom Piteälvens avrinningsområde. Vidare finns där korta beskrivningar avseende viktiga indikatorarter och ovanliga arter i alla prov som den här rapporten avhandlar. 2

Inledning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF). Rapporten handlar om bottenfauna inom Piteälvens avrinningsområde. Rapportens syfte är att redovisa: Förekomst av försurnings- och/eller föroreningskänsliga djurformer Förekomst av rödlistade arter Förekomst av ovanliga arter Taxa som är karaktäristiska för Piteälvens avrinningsområde. Sjöar och vattendrag inom Piteälvens avrinningsområde som bedömts vara värdefulla på grund av fynd av rödlistade och/eller ovanliga taxa eller via hög likhet i bottenfauna med något av de jungfruliga vattendragen på Kola-halvön. Rapporten baseras på det mycket begränsade och heterogena bottenfaunamaterial som är registrerat i Limnodatas databas. Av de mer än 20 000 bottenfaunaprov som är registrerade i Limnodatas databas härrör endast 58 från Piteälvens avrinningsområde. Lite om Piteälven Från källflödena i fjällen till utloppet i Bottenviken är Piteälven ca. 370 km lång. Avrinningsområdet omfattar en areal om ca. 11 200 km 2. Piteälvens källflöden börjar på den norska sidan strax ost till sydost om Sulitelma. Den övre delen av avrinningsområdet utgörs främst av de stora sjöarna Pieskejaure (577 möh), Mavasjaure (547 möh) och Ikesjaure (745 möh). På den ca. 7 mil långa sträckan från glaciärerna vid Sulitelma till sjön Tjeggelvas (450 möh) innehåller Piteälvens avrinningsområde en mängd sjöar och vattendrag i skilda storleksklasser. Ca. 1,5 mil nordväst om Tjegelvass rinner vattensystemet i dalgången mellan fjälllkedjorna Fiehtar (1551 möh) och Gusstar (1632 möh). Karaktären av älv, utan en mängd mellanliggande sjöar, börjar först efter sjön Puoktjajaure (377 möh) och därifrån är det ca. 10 mil till utloppet i Bottenviken vid Piteå. Under sin färd från fjällen till Bottenviken passerar Piteälven fem storskaliga naturgeografiska regioner; Norra högfjällsregionen med den Kaledoniska bergskedjan. Området kännetecknas av kalt berg med morän och lithosol. Förfjällsregion med urberg, morän och podsol. Skogsområden i norra Sverige och norra Finland med urberg, morän, podsol och histosol. Mellanboreala skogsområden med urberg, morän och podsol. Kustslätter och dalar vid bottenviken med urberg, morän och podsol. De undersökta vattnen inom Piteälvens avrinningsområde kännetecknades i snitt av klara, måttligt färgade, ganska jonsvaga och neutrala vatten, d. v. s. en vattenkvalitet som medger goda betingelser för flertalet arter inom bottenfaunan. Tabell 1. Tabellen baseras på den kemi som analyserades i de vattenprov som togs i samband med att bottenfauna samlades in. Parameter Minimum Maximum Medeltal Standardavvikelse Antal registreringar ph 6,2 7,5 6,9 0,3 58 Konduktivitet µs/cm 9 70 28 12 58 Färgtal mg Pt/l 0 75 27 20 57 Grumlighet FTU 0,3 4,4 1,0 0,9 26 Alkalinitet mekv/l 0,01 0,22 0,13 0,05 48 Kalcium mekv/l 0,03 0,24 0,12 0,04 39 Magnesium mekv/l 0,01 0,08 0,04 0,02 39 Klorid mekv/l 0,00 0,05 0,02 0,01 39 3

Material Bottenfaunan inom Piteälvens avrinningsområde synes tillhöra den sämst utforskade av alla inom landet. Av de totalt cirka 20 000 bottenfaunaprov från Sverige som registrerats i författarnas databas hör endast 59 prov från 54 skilda vatten till Piteälvens avrinningsområde. Av dessa 59 prov har 28 tagits med sådan metod (M42-liknande) att en relativt representativ bild bör ha erhållits av vilka storvuxna djurformer (längre > ca. 5 mm) som karaktäriserat de undersökta sjöarna och vattendragen. I 30 prov har i första hand dagsländor eftersökts (metod M9) vilket resulterat i att viktiga indikatorarter kan ha förbisetts. Ett prov avser flygande insekter. 51 prov härrör från vattendrag och 7 från sjöar. Hur proven fördelar sig på skilda årtal och månader framgår av tabell 2. Var inom Piteälvens avrinningsområde de 59 proven är belägna framgår av figur 1 och tabell 2. Tabell 2. Antal bottenfaunaprov som tagits inom Piteälvens avrinningsområde vid skilda årtal och månader. Årtal Juni Juli Augusti Summa 1976 1 1 2 1980 9 9 1983 13 9 22 1984 7 7 1989 4 2 6 1990 2 6 8 1991 4 4 1992 1 1 Summa 10 34 15 59 Proven har tagits av fem skilda personer och artbestämts av fyra skilda personer. Det är naturligtvis självklart att ett så litet och dessutom heterogent material som det som föreligger från Piteälvens avrinningsområde inte kan ge annat än en översiktlig bild av den bottenfauna som i verkligheten karaktäriserade området åren 1976-1992. 4

109 104 103 108 60 61 62-94 7 93 63 74 71 6 73 5 4-106 3 83 35 34 75 142 121 84 1 2 39 32-33-126 140-141 38-79-177-178 125 36 78 82 28 48 30 47 93 29 44 46 92 3 49 45 Figur 1. Belägenheten av de 59 prov som tagits inom Piteälvens avrinningsområde. Blå rutor anger lokaler vars kod i tabell 3 och i texterna föregås av beteckningen PI (Pite lappmark), gröna är LU (Lule lappmark) och gula är NB (Norrbotten). Koden följs där av numret inom rutorna. 5

Tabell 3. Undersökta lokaler. Se figur 1 avseende lokalernas belägenhet. Se stycket metoder avseende beskrivning av metoder. Sjö/vattendrag Lokalnamn Metod Provdatum X-koor Y-koor Höh Antal Sida taxa Abraur. Ulopp från. PI3 Dagsländssök 1980-07-20 7322800 1642650 361 18 15 Abraur. Ulopp från. PI3 Semikvantitativt 1990-08-12 7322800 1642650 361 56 15 Ardnasjåkkå PI60 Kvalitativt 1983-07-10 7389200 1576900 460 30 15 Alep Vatjamjaure. Bäck till. PI73 Kvalitativt 1983-07-20 7349800 1617700 430 22 15 Biessejåkkå PI63 Kvalitativt 1983-07-11 7364800 1586400 550 34 15 Bårgåjaure. Bäck till. PI74 Kvalitativt 1983-07-20 7359100 1611200 440 31 15 Debrikbäcken. Bäck till. LU142 Kvalitativt 1983-07-21 7349100 1644200 500 25 16 Flarkmyrbäcken NB47 Dagsländssök 1984-07-08 7306450 1705300 215 10 16 Jurrejaure PI82 Dagsländssök 1976-06-27 7323150 1673100 321,5 7 16 Kaisejåkkå PI108 Semikvantitativt 1990-07-03 7417600 1539700 545 14 16 Kallträskån NB3 Dagsländssök 1980-07-06 7284750 1725150 170 13 16 Kallträskån NB3 Semikvantitativt 1990-08-13 7284750 1725150 170 41 16 Kutsasjoki NB49 Dagsländssök 1984-07-08 7306200 1727200 55 13 17 Kvarnbäcken PI30 Dagsländssök 1983-08-06 7301200 1673550 340 15 17 Kvarnbäcken LU79 Dagsländssök 1983-07-23 7349000 1686600 345 13 17 Laxtjärnen. Bäck från. PI32 Dagsländssök 1983-08-06 7302250 1650350 440 24 18 Laxtjärnbäcken PI126 Semikvantitativt 1992-06-15 7302240 1650250 440 33 18 Malmesjaure PI2 Dagsländssök 1980-07-20 7315400 1655400 334 9 18 Måskejåkkå PI93 Semikvantitativt 1989-06-20 7362750 1620500 490 22 18 Naktetjärnen NB46 Dagsländssök 1984-07-08 7288700 1703000 417 16 18 Norrbäcken PI75 Kvalitativt 1983-07-21 7350900 1629800 400 24 19 Piteälven PI6 Dagsländssök 1980-07-20 7353700 1624850 400 13 19 Piteälven PI1 Dagsländssök 1980-07-20 7321950 1669000 265 20 19 Piteälven NB48 Dagsländssök 1984-07-08 7312550 1709750 95 31 19 Plassajaure. Tjärn uppströms. PI5 Dagsländssök 1980-07-20 7346600 1626650 400 11 19 Pråunåjåkkå PI121 Semikvantitativt 1991-06-27 7337200 1650700 352 30 20 Puornaurebäcken LU141 Dagsländssök 1984-07-25 7354600 1675750 455 14 20 Rakkojaurbäcken PI35 Dagsländssök 1983-08-07 7314400 1642600 370 21 20 Reivobäcken PI39 Dagsländssök 1983-08-07 7297550 1651100 440 26 20 Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Dagsländssök 1980-07-20 7336700 1631450 390 13 21 Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Semikvantitativt 1990-08-12 7336700 1631450 390 49 21 Ribbraurjåkkå PI84 Semikvantitativt 1989-06-16 7332800 1634000 390 33 21 Ringobäcken PI71 Kvalitativt 1983-07-18 7354500 1605100 460 26 21 Rutnatj LU177 Semikvantitativt 1990-08-12 7345450 1686750 340 38 21 Ruttjebäcken PI33 Dagsländssök 1983-08-07 7302200 1650200 445 32 21 Rätniltjåkkå PI103 Semikvantitativt 1989-07-03 7419200 1524400 580 19 22 Saddajaure PI7 Dagsländssök 1980-07-20 7368800 1611600 430 7 22 Sarkajauratjsystemet. Tjärn i. LU140 Dagsländssök 1984-07-25 7354400 1675600 455 24 22 Sikträsket. Bäck från. NB45 Dagsländssök 1983-08-06 7293900 1706100 205 18 22 Sikån LU78 Dagsländssök 1983-07-23 7332550 1689900 185 16 23 Skiljesmyrbäcken PI34 Dagsländssök 1983-08-07 7305500 1648000 390 14 23 Skiljesmyrbäcken PI34 Dagsländssök 1984-07-27 7305500 1648000 390 17 23 Stapeldalsbäcken NB93 Semikvantitativt 1991-06-13 7298750 1713150 120 20 23 Storlidbäcken NB92 Semikvantitativt 1991-06-12 7314300 1723850 150 24 23 Ståkkebäcken PI106 Semikvantitativt 1989-06-16 7336150 1631200 395 26 23 Suobdek PI83 Semikvantitativt 1990-08-12 7320350 1644900 352,2 38 24 Suoinakjåkkå PI61 Kvalitativt 1983-07-10 7388000 1578500 460 28 24 Sårjåsjåkkå PI104 Semikvantitativt 1989-07-03 7424550 1523650 575 15 24 Varjisån PI125 Semikvantitativt 1991-06-26 7331000 1678600 277 27 24 Varjisån. Bäck till. PI28 Dagsländssök 1983-07-23 7329250 1681450 255 11 24 Varvekjåkkå PI109 Semikvantitativt 1990-07-03 7437400 1532650 590 16 25 Viepsajåkkå PI62 Kvalitativt 1983-07-11 7376800 1582600 500 34 25 Viepsajåkkå PI94 Semikvantitativt 1989-06-21 7376800 1582650 500 20 25 Vistån PI29 Dagsländssök 1983-08-06 7294150 1694400 265 14 25 Vistån NB44 Dagsländssök 1983-08-06 7293750 1708700 185 25 25 Vitbäcken LU38 Luftfångst 1976-07-08 7347800 1686650 335 6 25 Vitbäcken LU178 Semikvantitativt 1990-08-13 7344800 1687450 320 54 26 Vitbäcken LU36 Dagsländssök 1980-07-19 7335750 1693200 250 13 26 Vitbäcken LU36 Dagsländssök 1983-07-23 7335750 1693200 250 10 26 6

Metoder Provtagningsmetoder Metod C. Semikvantitativa prov Metod C är en M42-likande metod som skiljer sig från M42 genom att djuren plockas ut i fält och inte under mikroskop. M42-metoden beskrivs i Naturvårdsverket (1996). I korthet går metod C ut på att 30 skilda bottenytor om ca. 0,2 m 2 störs med foten under en sammanlagd tid av ca. 5 sekunder varunder delar av det bottenmaterial och de djur som virvlas upp samlas in i en håv med diameter 16 cm och maskvidd ca 1,5 mm. Normalt tas 3 prov längs 10 profiler där ett prov tas så nära stranden som möjligt, ett mitten av vattendraget, eller ut till vadbart djup, samt ett prov mellan nämnda prov. Avståndet mellan profilerna är 5 meter där dock meter 25 hoppas över. De 30 proven behandlas som ett samlingsprov och efter avslutat provtagning plockas djuren ut från materialet i fält. C-metoden tillhör de proportionella metoderna vilket innebär att en ungefärlig bild av proportionera mellan skilda storvuxna djurformer erhålls. Insamlat material konserveras i 96% etanol. Metod M9. Dagsländssök Metoden, som inte används idag, är identisk med metod M42 vad gäller det fältmässiga provtagningsförfarandet. Metoden syftade till att kartlägga förekomsten av olika dagsländsarter för att därigenom kunna kartera försurningens geografiska utbredning (se t. ex. Jordbruksdepartementet, 1982 och Engblom & Lingdell, 1983). Metoden skiljer sig från M42 genom att bottenmaterialet inte konserveras för senare studium i laboratorium. I stället eftersöks dagsländor i fält med obeväpnat öga och minst en individ av varje funnen dagsländsform plockas ut och konserveras i 70%-ig alkohol. Andra djurformer har ibland plockats ut och konserverats i samband med söket efter dagsländor, dock inte på ett systematiskt sätt. Metod M13. Kvalitativa prov Metoden är identisk med metod C vad gäller det fältmässiga provtagningsförfarandet men djuren har senare datalagts som kvalitativa prov. Metod M60. Luftfångst Vid en lokal samlades dagsländor in med vanlig fjärilshåv. Endast kvalitativa data erhålls med metod M60. Analysmetod Minst en individ av varje taxon i provet (enligt Degerman & al. (1994)) plockades ut under stereolupp vid sex gångers förstoring. Insamlat material analyserades under mikroskop vid 6 till 400 gångers förstoring. Artbestämningen drevs så långt möjligt till de nivåer som ges i op. cit. Normalt kunde juvenila stadier och äggstadier inte artbestämmas, det kunde också vara omöjligt att artbestämma djur som skadats svårt vid provtagningen. Ett antal djurformer kunde endast artbestämmas av ett fåtal experter runt om i världen, i detta arbete bestämdes djur inblandade taxonomer inte själva behärskade till släkte, familj eller högre enhet. Många djurformer kunde inte alls artbestämmas enär det saknas artbestämningslitteratur. 7

Utvärderingsmetoder Om ett prov innehöll försurningskänsliga taxa (BpHI>5) enligt Lingdell & Engblom (2002) så har vattnet bedömts vara förskonat från allvarliga försurningsskador. Om ett prov innehöll föroreningskänsliga taxa med FOI>3 enligt en uppdaterad version av det FOI-index som ges i Degerman & al. (1994), eller om det innehöll taxa med ett BMWP-index>7 utifrån de familjer som redovisas som ingående i ASPT-indexet i Naturvårdsverket (1999), så har vattnet bedömts vara förskonat från allvarlig förorening. Rödlistade arter utgår från Gärdenfors (2005). Naturvärdet i form av sällsynta arter baseras på FF-index (Lingdell & Engblom opubl.). FF-index förklaras på sidan 10. De förekomstfaktorer (FF) som ges i resultatdelen bygger på samtliga 59 prov vilket ger en skev bild av den verkliga förekomstfrekvensen, materialets heterogenitet medger dock inte framtagandet av invändningsfria förekomstfrekvenser. Angivna förekomstfaktorer skall ses som indikationer avseende förekomstfaktorer och inte som reala förekomstfaktorer. Försök att värdera vattendragens naturlighet/ursprunglighet görs genom att analysera faunasammansättningen från varje lokal med dito från de Kola-vattendrag som redovisas i Bergengren et. al (2004). Likheten har analyserats med hjälp av Sorensens likhets-index (Sorensen, 1948). Faunan från Kola-vattendragen har före analysen reducerats ner till ungefär den taxonomiska nivå som återfinns i materialet från Piteälvens avrinningsområde. Det innebär att iglar, gråsuggor, märlkräftor, dagsländor, sävsländor och snäckor oftast behandlas som arter medan trollsländor, bäcksländor, skinnbaggar, skalbaggar och nattsländor reducerats ner till minsta gemensamma taxonomiska nivå vilken varierar med ordningarna. Musslor ingår, med undantag för flodpärlmussla, som släkten. Det är inte möjligt att reducera ner faunan till en invändningsfri nivå utan att samtidigt förlora värdefull information, redovisade likheter skall därför ses som hjälpmedel för tanken och inte som exakta likheter. 8

Resultat Allmänt om bottenfauna i Piteälvens avrinningsområde Allmänna djurformer Totalt har 242 skilda taxa påträffats i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde, av dessa har 130 bestämts till art. 59 djurformer kan betraktas som tämligen allmänna med en förekomstfrekvens överstigande 10%. Mest frekventa var naturligtvis fjädermyggslarver (83%), knottlarver (64%) och maskar (63%). Fjädermyggslarv Chironomidae Mask Oligochaeta Knottlarver Simuliidae Figur 2. Allmänna djurformer i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde Nattsländan Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) och dagsländan Baetis rhodani (Pictet, 1843) som hör till karaktärsarterna i svenska vattendrag gjorde det också i Piteälvens avrinningsområde. Där påträffades de i 58% respektive 56% av proven. Dagslända Ephemeroptera Baetis rhodani Nattslända Trichoptera Rhyacophila nubila Figur 3. Några karaktärsarter i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde. Dagslända Ephemeroptera Heptagenia orbiticola Rödlistade arter Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (Kunskapsbrist) påträffades 1983-08-07 i Skiljesmyrbäcken inom Reivoreservatet. I övrigt påträffades inga rödlistade taxa i de 59 proven. 9

Sällsynta arter Tabell 4. Förekomstfaktor (FF) från 0,0125 och uppåt. FF utgörs av inverterade värdet av förekomstfrekvensen för respektive indexgivande taxon inom landet. Indexgivande taxa är sådana vars förekomstfrekvens kunnat beräknas någorlunda objektivt genom att endast data från prov av M42-typ ingår i beräkningen samt att endast taxa med rimligt enhetlig artbestämning ingår. För närvarande baseras FF på 8309 taxalistor. Eftersom FF, p. g. a. brist på prov i många biotoptyper, kan vara gravt felaktigt kan också bedömningen av en lokals naturvärde bli gravt felaktig. FF 0,2000 innebär att arten påträffats i 0,06% och FF=0,0125 arten påträffats i 0,96% av alla 8309 relevanta prov. Bokstäverna i kolumn - Bild - hänvisar till snarlikt djur inom figur 4. n=antal fynd i de 58 proven. Taxa Djurgrupp Bild Anmärkning FF n Ceraclea perplexa (McLachlan, 1877) Nattslända A Synes vara sällsynt 0,2000 1 Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 Dagslända K Är sällsynt 0,1111 1 Sialis morio Klingstedt, 1931 Sävslända B Ganska ovanlig 0,0667 2 Atherix ibis (Fabricius, 1798) Bäckbroms C Ganska vanlig i östra delen av Norrbotten 0,0588 3 Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) Nattslända D Kan vara underrepresenterad i databasen 0,0385 2 Ceraclea nigronervosa (Retzius, 1783) Nattslända A Synes vara ganska sällsynt 0,0294 1 Bythotrepes longimanus Leydig, 1860 Hinnkräfta Är sannolikt underrepresenterad i databasen 0,0270 2 Baetis macani Kimmins, 1957 Dagslända F Osäker taxonomisk status 0,0250 1 Ceratopsyche nevae (Kolenati, 1858) Nattslända E Är sannolikt underrepresenterad i databasen 0,0238 3 Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) Nattslända Ganska ovanlig 0,0189 3 Micrasema setiferum (Pictet, 1834) Nattslända Ganska ovanlig 0,0185 1 Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) Nattslända A Ganska ovanlig 0,0179 3 Gerris odontogaster (Zetterstedt, 1828) Skräddare Ganska ovanlig 0,0152 1 Glossiphonia concolor-typ Igel H Ganska ovanlig 0,0145 1 Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) Nattslända A Ganska ovanlig 0,0145 1 Diura bicaudata (Linnaeus, 1758) Bäckslända G Ganska ovanlig 0,0143 1 Cloeon praetextum Bengtsson, 1914 Dagslända I Ganska ovanlig 0,0125 3 A C D E B K G H I F Figur 4. Några ovanliga djurformer inom Piteälvens avrinningsområde. Se tabell 4 vilka djur bokstäverna avser. 10

Biologiska index och vattenkvalitet inom Piteälvens avrinningsområde Många djurformer inom Piteälvens avrinningsområde hör enligt olika biologiska index till de mer krävande med avseende på vattnets och miljöns kvalitet. Exempel på sådana arter ges i figur 5-7. FOI-index (Degerman & al, 1994): 47 av 242 påträffade taxa har ett FOI-index överstigande 3 vilket innebär att de bedömts kräva ett mycket rent och syrgasrikt vatten. Endast 1 av de 59 proven saknade taxa med FOI-index överstigande 3. Detta prov härrör från sjön Jurrejaure 1976-06-27 där dock ganska renvattenkrävande dagsländor påträffades, bl. a. dagsländan Leptophlebia marginata. BMWP-index (Naturvårdsverket. 1999): Samtliga 59 prov innehöll taxa med BMWP>7 vilket innebär att enligt detta index innehöll alla prov renvattenkrävande djurformer. BpHI-index (Lingdell & Engblom. 2004): 58 av de 59 proven innehöll taxa med BpHI>5 vilka normalt tar skada vid ph under 5,6. Försurningskänsliga taxa saknades endast i provet från Jurrejaure 1976-06-27, dock eftersöktes främst dagsländor. Försurningskänsliga kräftdjur, snäckor och/eller iglar kan därför ha missats. Dagslända Ephemeroptera Ephemerella mucronata Dagslända Ephemeroptera Ephemera danica Dagslända Ephemeroptera Ameletus alpinus Dagslända Ephemeroptera Heptagenia dalecarlica Nattslända Trichoptera Philopotamus montanus Nattslända Trichoptera Ceraclea annulicornis Figur 5. Exempel på några arter som är föroreningskänsliga enligt FOI och BMWP och som samtidigt är försurningskänsliga enligt BpHI. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. 11

Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Nattslända Trichoptera Arctopsyche ladogensis Sötvattensmärla Crustacea Rivulogammarus lacustris Nattslända Trichoptera Agapetus ochripes Snäcka Gastropoda Radix balthica coll. Snäcka Gastropoda Ancylus fluviatilis Klotmussla Bivalvia Sphaerium corneum coll. Figur 6. Exempel på några arter som är försurningskänsliga enligt BpHI. De anses dock vara tåligare gentemot störningar i miljön än arterna i figur 5 alternativt att de inte klassificerats inom BMWP-indexet. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. 12

Bäckslända Plecoptera Capnopsis schilleri Bäckslända Plecoptera Diura nanseni Bäckslända Plecoptera Taeniopteryx nebulosa Bäckslända Plecoptera Amphinemura borealis Trollslända Odonata Cordulegaster boltoni Nattslända Trichoptera Rhyacophila nubila Figur 7. Exempel på några arter som är föroreningskänsliga enligt FOI och BMWP. De anses dock vara tåligare gentemot surt vatten än arterna i figur 6. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. Resultat från likhetsanalys Urvatten? För att kunna säga att faunan i ett vatten har höga likheter med dito i ett annat vatten bör likheten överstiga 60%. Bottenfaunan i 17 av de 58 proven hade en likhet överstigande 40%, 5 över 50% och endast ett prov, provet från Vitbäcken (LU178), uppvisade en likhet högre än 60% med bottenfaunan i något av urvattnen på Kola-halvön. 13

Tabell 5. Sammanfattade bedömningar av försurnings- och föroreningspåverkan samt bottenfaunans naturvärdesstatus i de undersökta vattnen. Semi+Dag anger att lokalen undersökts med såväl semikvantitativ metod som med dagsländssök. 2 gånger Dag anger att lokalen har undersökts med dagsländsök vid två skilda tillfällen. I kolumn KL anges den %-uella likheten med faunan i ett jungfruligt vattendrag på Kolahalvön i de fall likheten översteg 50%. AT anger antalet skilda taxa som påträffades vid respektive lokal. Sjö/vattendrag Lokalnampåverkapåverkastatus Metod Försurning- Förorening- Naturvärdes- KL AT Sida Abraur. Ulopp från. PI3 Semi+Dag Ingen Ingen Mycket hög 62 15 Ardnasjåkkå PI60 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 30 15 Alep Vatjamjaure. Bäck till. PI73 Kvalitativ Ingen Ingen Ganska hög 22 15 Biessejåkkå PI63 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 51 34 15 Bårgåjaure. Bäck till. PI74 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 53 31 15 Debrikbäcken. Bäck till. LU142 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 51 25 16 Flarkmyrbäcken NB47 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 10 16 Jurrejaure PI82 Dagsländssök Okänd Ingen Okänd 7 16 Kaisejåkkå PI108 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 14 16 Kallträskån NB3 Semi+Dag Ingen Ingen Ganska hög 44 16 Kutsasjoki NB49 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 13 17 Kvarnbäcken PI30 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 15 17 Kvarnbäcken LU79 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 13 17 Laxtjärnen. Bäck från. PI32 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 24 18 Laxtjärnbäcken PI126 Semikvantitativ Ingen Ingen Okänd 33 18 Malmesjaure PI2 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 9 18 Måskejåkkå PI93 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 22 18 Naktetjärnen NB46 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 16 18 Norrbäcken PI75 Kvalitativ Ingen Ingen Ganska hög 24 19 Piteälven PI6 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 13 19 Piteälven PI1 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 20 19 Piteälven NB48 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 31 19 Plassajaure. Tjärn uppströms. PI5 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 11 19 Pråunåjåkkå PI121 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 30 20 Puornaurebäcken LU141 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 14 20 Rakkojaurbäcken PI35 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 21 20 Reivobäcken PI39 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 26 20 Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Semi+Dag Ingen Ingen Ganska hög 57 21 Ribbraurjåkkå PI84 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 33 21 Ringobäcken PI71 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 26 21 Rutnatj LU177 Semikvantitativ Ingen Ingen Ganska hög 38 21 Ruttjebäcken PI33 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 32 21 Rätniltjåkkå PI103 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 19 22 Saddajaure PI7 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 7 22 Sarkajauratjsystemet. Tjärn i. LU140 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 24 22 Sikträsket. Bäck från. NB45 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 18 22 Sikån LU78 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 16 23 Skiljesmyrbäcken PI34 2 gånger Dag Ingen Ingen Mycket hög 23 23 Stapeldalsbäcken NB93 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 20 23 Storlidbäcken NB92 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 24 23 Ståkkebäcken PI106 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 26 23 Suobdek PI83 Semikvantitativ Ingen Ingen Ganska hög 38 24 Suoinakjåkkå PI61 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 28 24 Sårjåsjåkkå PI104 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 15 24 Varjisån PI125 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 27 24 Varjisån. Bäck till. PI28 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 11 24 Varvekjåkkå PI109 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 16 25 Viepsajåkkå PI62 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär 34 25 Viepsajåkkå PI94 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär 20 25 Vistån PI29 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 14 25 Vistån NB44 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 25 25 Vitbäcken LU38 Luftfångst Ingen Ingen Okänd 6 25 Vitbäcken LU178 Semikvantitativ Ingen Ingen Mycket hög 54 26 Vitbäcken LU36 2 gånger Dag Ingen Ingen Ganska hög 16 26 14

Bottenfauna i undersökta lokaler Fetmarkerade lokaler är sådana där relativt ovanliga arter påträffats och/eller där likheten i faunasammansättning med ett Kola-vattendrag varit minst 50%, det vill säga vatten som vi bedömt ha höga naturvärden. Vatten med hög andel ganska ovanliga arter är också fetmarkerade. Utloppet från Abraure ca. 25 km VNV Moskosel (PI3. 7322800-1642650-361. Datum 1980-07-20 och 1990-08-12). Vattendraget provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Ovanliga arter som bäckbromsen Atherix ibis (Fabricius, 1798), en igel av Glossiphonia concolor-typ samt nattsländorna Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) och Ceraclea perplexa (McLachlan, 1877) noterades vid detta fina vattendrag. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Procloeon bifidum, Metretopus borealis, Heptagenia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia marginata och Ephemerella mucronata, bäcksländorna Diura nanseni, Isoperla obscura och Taeniopteryx nebulosa, nattsländorna Athripsodes cinereus, Ceraclea perplexa och Molanna angustata samt snäckor. Det var gott om bergsimpor. Totalt har 62 taxa registrerats. Ardnasjåkkå ca. 63 km NNV Arjeplog ( PI60. 7389200-1576900-460. Datum 1983-07-10). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Simpa noterades. Totalt påträffades 30 taxa. Bäck till Alep Vatjamjaure ca. 32 km NO Arjeplog (PI73. 7349800-1617700-430. Datum 1983-07-20). Provet togs av okänd person inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Den tämligen ovanliga nattsländan Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) noterades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Paracinygmula joernensis. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 22 taxa. Biessejåkkå ca. 37 km N Arjeplog ( PI63. 7364800-1586400-550. Datum 1983-07-11). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Paracinygmula joernensis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila samt snäckor. Simpa noterades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (51%). Simpa noterades. Totalt påträffades 34 taxa. Bäck till Bårgåjaure ca. 35 km NNO Arjeplog ( PI74. 7359100-1611200-440. Datum 1983-07- 20). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. igeln Glossiphonia complanata, dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Wormaldia subnigra, Rhyacophila nubila och 15

Lepidostoma hirtum samt snäckor. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Punsyj Creek (53%). Totalt påträffades 31 taxa. Bäck till Debrikbäcken ca. 54 km ONO Arjeplog ( LU142. 7349100-1644200-500. Datum 1983-07-21). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus, Procloeon bifidum, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Simpa och elritsa noterades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (51%). Totalt påträffades 25 taxa. Flarkmyrbäcken ca. 35 km VNV Älvsbyn ( NB47. 7306450-1705300-215. Datum 1984-07-08). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis samt snäckor. Gott om elritsa. Totalt påträffades 10 taxa Jurrejaure ca. 12 km NO Moskosel ( PI82. 7323150-1673100-321,5. Datum 1976-06-27). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga relativt renvattenkrävande indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Arthroplea congener, Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina. Försurningskänsliga indikatortaxa påträffades inte, vilket dock kan bero på att sådana inte eftersöktes. Totalt noterades 7 taxa. Kaisejåkkå ca. 105 km NNV Arjeplog ( PI108. 7417600-1539700-545. Datum 1990-07-03). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila, Micrasema gelidum och Lepidostoma hirtum. Totalt påträffades 14 taxa. Kallträskån ca. 17 km SV Älvsbyn (NB3. 7284750-1725150-170. Datum 1980-07-06 och 1990-08-13). Foto saknas. Ån provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den relativt ovanliga dagsländan Baetis macani Kimmins, 1957 påträffades. Viktiga indikatortaxa som noterades var bl. a. dagsländan Ephemera danica, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Bergsimpa, elritsa och nejonöga påträffades. Totalt har 44 taxa noterats. 16

Kutsasjoki ca. 16 km NV Älvsbyn ( NB49. 7306200-1727200-55. Datum 1984-07-08). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis. Totalt påträffades 13 taxa. Kvarnbäcken ca. 27 km NO Arvidsjaur ( PI30. 7301200-1673550340. Datum 1983-08-06). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia sulphurea och Serratella ignita, bäcksländesläktet Isoperla och klotmusslor. Totalt noterades 15 taxa. Kvarnbäcken ca. 41 km NO Moskosel ( LU79. 7349000-168660 0345. Datum 1983-07-23). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus och Serratella lactata, nattsländorna Rhyacophila nubila och Sericostoma personatum samt snäckor. Simpor noterades. Totalt registrerades 24 taxa. 17

Bäck från Laxtjärnen ca. 21 km N Arvidsjaur ( PI32. 7302250-1650350-440. Datum 1983-08-06). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis subalpinus, Paracinygmula joernensis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Philopotamus montanus, Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Totalt noterades 24 taxa. Laxtjärnbäcken ca. 22 km N Arvidsjaur ( PI126. 7302240-1650250-440. Datum 1992-06-15). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Lars Eriksson Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Acentrella lapponica, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 33 taxa. Malmesjaure ca. 10 km V Moskosel ( PI2. 7315400-1655400-334. Datum 1980-07-20). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Metretopus borealis och Paracinygmula joernensis, nattsländan Mystacides azurea och snäckor. Totalt noterades 9 taxa. Måskejåkkå ca. 43 km NO Arjeplog ( PI93. 7362750-1620500-490. Datum 1989-06-20). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni och nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 22 taxa. aktertjärnen ca. 48 km ONO Arvidsjaur (NB46. 7288700-1703000-417. Datum 1984-07-08). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den relativt ovanliga nattsländan Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) påträffades. Viktiga indikatortaxa, frånsett snäckor, noterades inte. Totalt noterades 16 taxa. 18

Norrbäcken ca. 42 km NO Arjeplog (PI75. 7350900-1629800-400. Datum 1983-07-21). Provet togs av okänd person inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Den relativt ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) påträffades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Procloeon bifidum. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 24 taxa. Piteälven ca. 40 km NO Arjeplog ( PI6. 7353700-1624850-400. Datum 1980-07-20). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica samt nattsländan Rhyacophila nubila. Det var gott om simpor. Totalt noterades 13 taxa. Piteälven ca. 9 km NNO Moskosel ( PI1. 7321950-1669000-265. Datum 1980-07-20). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Metretopus borealis, Paracinygmula joernensis och Heptagenia dalecarlica, bäcksländan, nattsländorna, och samt snäckor. Det var gott om simpa. Totalt noterades 20 taxa. Piteälven ca. 33 km NV Älvsbyn ( NB48. 7312550-1709750-95. Datum 1984-07-08). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis samt snäckor. Ett flertal öringar observerades. Totalt påträffades 31 taxa. Tjärn uppströms Plassajaure ca. 37 km ONO Arjeplog (PI5. 7346600-1626650-400. Datum 1980-07-20). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ovanliga dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, 1914. Viktig indikatorart som påträffades var dagsländan Siphlonurus alternatus. Totalt noterades 11 taxa. 19

Pråunåjåkkå ca. 28 km NV Moskosel ( PI121. 7337200-1650700-352. Datum 1991-06-27). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna -igrobaetis niger och Baetis subalpinus, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum samt snäckor. Totalt påträffades 30 taxa. Puornaurebäcken ca. 42 km NNO Moskosel ( LU141. 73546001675750-455. Datum 1984-07-25). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis subalpinus, Siphlonurus lacustris, Metretopus borealis och Serratella ignita samt bäcksländan -emurella pictetii. Totalt noterades 14 taxa. Rakkojaurbäcken ca. 23 km V Moskosel ( PI35. 73144001642600-370. Datum 1983-08-07). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemera danica, nattsländorna Philopotamus montanus och Sericostoma personatum samt snäckor. Totalt noterades 21 taxa. Reivobäcken ca. 17 km NNV Arvidsjaur ( PI39. 72975501651100-440. Datum 1983-08-07). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis subalpinus, Metretopus alter och Paraleptophlebia strandii, bäcksländan Diura nanseni samt snäckor. Totalt noterades 26 taxa. 20

Bäck till Ribraurjåkkå ca. 38 km ONO Arjeplog (PI4. 7336700-1631450-390. Datum 1980-07-20 och 1990-08-12). Vattendraget provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761). Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Simpa påträffades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Varzuga river (52%). Totalt har 57 taxa noterats. Ribbraurjåkkå ca. 41 km O Arjeplog ( PI84. 7332800-1634000-390. Datum 1989-06-16). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Isoperla grammatica, nattsländorna Arctopsyche ladogensis och Rhyacophila nubila samt snäckor. Totalt påträffades 33 taxa. Ringobäcken ca. 28 km NNO Arjeplog (PI71. 7354500-1605100-460. Datum 1983-07-1). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis fuscatus, Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Protonemura meyeri, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum samt snäckor. Totalt påträffades 26 taxa. Rutnatj ca. 38 km NO Moskosel (LU177. 7345450-1686750-340. Datum 1990-08-12). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761). Relativt viktiga indikatortaxa påträffades, bl. a. dagsländorna Heptagenia fuscogrisea och Caenis horaria, nattsländan Molannodes tinctus och snäckor. Totalt noterades 38 taxa. Ruttjebäcken ca. 22 km NNV Arvidsjaur (PI33. 7302200-1650200-445. Datum 1983-08-07). Selet i bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Ceraclea nigronervosa (Retzius, 1783). Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (50%). Totalt noterades 32 taxa. 21

Rätniltjåkkå ca. 114 km NV Arjeplog ( PI103. 7419200-1524400-580. Datum 1989-07-03). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Brachyptera risi samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Micrasema gelidum. Totalt påträffades 19 taxa. Saddajaure ca. 44 km NNO Arjeplog (PI7. 7368800-1611600-430. Datum 1980-07-20). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ovanliga dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, 1914. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Leptophlebia vespertina och Paracinygmula joernensis. Totalt noterades 7 taxa. Tjärn i Sarkajauratjsystemet ca. 41 km S Jokkmokk (LU140. 7354400-1675600-455. Datum 1984-07-25). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Trots en mycket begränsad provtagningsinsats påträffades ganska ovanliga arter som sävsländan Sialis morio Klingstedt, 1931, skräddaren Gerris odontogaster (Zetterstedt, 1828) och dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, 1914. Ganska viktiga indikatortaxa påträffades, bl. a. dagsländan Siphlonurus alternatus och sävsländan Sialis morio. Totalt registrerades 24 taxa. Bäck från Sikträsket ca. 32 km V Älvsbyn ( NB45. 72939001706100-205. Datum 1983-08-06). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatorarter som påträffades var dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Centroptilum luteolum samt snäckor. Gott om elritsa. Totalt påträffades 18 taxa. 22

Sikån ca. 31 km NO Moskosel ( LU78. 7332550-1689900-185. Datum 1983-07-23). Ån provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica, nattsländorna Lepidostoma hirtum och Sericostoma personatum samt snäckor. Simpa noterades. Totalt registrerades 16 taxa. Skiljesmyrbäcken ca. 25 km NNV Arvidsjaur (PI34. 7305500-1648000-39 0. Datum 1983-08-07 och 1984-07-27). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (Kunskapsbrist) påträffades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Paracinygmula joernensis. En mycket vacker tigerrandig gädda i femhektosklassen observerades. Totalt har 23 taxa noterats. Stapeldalsbäcken ca. 25 km V Älvsbyn ( NB93. 7298750-1713150-120. Datum 1991-06-13). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Lars Eriksson. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Metretopus borealis och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Capnopsis schilleri samt nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 20 taxa. Storlidbäcken ca. 24 km NV Älvsbyn ( NB92. 7314300-1723850-150. Datum 1991-06-12). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Micrasema gelidum. Totalt påträffades 24 taxa. Ståkkebäcken ca. 38 km ONO Arjeplog ( PI106. 7336150-1631200-395. Datum 1989-06-16). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Isoperla grammatica samt nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 26 taxa. 23

Suobdek ca. 22 km VNV Moskosel (PI83. 7320350-1644900-352,2. Datum 1990-08-12). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Ganska ovanliga arter som sävsländan Sialis morio Klingstedt, 1931 och nattsländan Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) noterades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. sötvattensmärlan Rivulogammarus lacustris, dagsländan Heptagenia fuscogrisea och snäckor. Totalt påträffades 38 taxa. Suoinakjåkkå ca. 61 km NNV Arjeplog ( PI61. 7388000-1578500-460. Datum 1983-07-10). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Baetis subalpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Amphinemura borealis, bäckbaggen Elmis aenea samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 28 taxa. Sårjåsjåkkå ca. 118 km NV Arjeplog ( PI104. 7424550-1523650-575. Datum 1989-07-03). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni och nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 15 taxa. Varjisån ca. 22 km NO Moskosel ( PI125. 7331000-1678600-277. Datum 1991-06-26). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var igeln Helobdella stagnalis, dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella mucronata, bäckbaggen Limnius volckmari, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Rhyacophila nubila, Lepidostoma hirtum och Sericostoma personatum samt snäckor. Totalt påträffades 27 taxa. Bäck till Varjisån ca. 22 km NO Moskosel ( PI28. 7329250-1681450-255. Datum 1983-07-23). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis och Paracinygmula joernensis, bäcksländan Diura nanseni och snäckor. Bergsimpa registrerades. Totalt noterades 11 taxa. 24