Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen innebär att regeringen satsar 1,5 miljarder kronor för att öka kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivningsprocessen. Syftet är att hålla sjukfrånvaron stabil och öka återgången i arbete. Överenskommelsen ger landstingen ekonomiska drivkrafter till att skapa en bättre sjukskrivningsprocess och en mer effektiv rehabilitering. Målet är att få patienten tillbaka till arbete eller att förebygga en sjukskrivning. 2016-års satsning fokuserar på ökade kontakter mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare. Överenskommelsen gäller under 2016 och omfattar både den tidigare sjukskrivningsmiljarden och pengar för rehabiliteringsinsatser. I och med det tas den tidigare överenskommelsen rehabiliteringsgarantin bort och ett nytt område, psykisk ohälsa och smärta, ingår nu i den nya överenskommelsen. Fler nyheter är också att en extra ersättning utgår till landstingen om hälso- och sjukvården kontaktar arbetsgivare och att landstingen kan få ersättning för fler behandlingsmetoder. Stimulanspengarna ger landstingen möjlighet att förbättra arbetssätten och utveckla verksamheten inom sju prioriterade områden. En röd tråd är att utvecklingen av verksamheterna ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv och utgå från aktuell kunskap och forskning. Målet är att få patienten tillbaka till arbete eller att kunna förebygga en sjukskrivning. 3

För tio år sedan var sjukskrivning en icke-fråga i landstingen och tillgången på psykologisk behandling och smärta i primärvården var begränsad. Det har hänt otroligt mycket de senaste tio åren och vi tar med oss lärdomarna för att utveckla arbetet ytterligare. Anna Östbom, handläggare SKL ska prioriteras Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen ingått överenskommelser för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och förbättra och utveckla sjukskrivningsprocessen. De tidigare överenskommelserna kallades sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Sjukskrivningsmiljarden har gett landstingen pengar för att prioritera sjukskrivningsfrågan och för att sjukskrivningsprocessen ska bli mer effektiv och kvalitetssäker. Genom rehabiliteringsgarantin har landstingen fått pengar för att öka tillgången till behandlingar för patienter med psykiska diagnoser och patienter med långvarig diffus smärta. Bägge överenskommelserna har betonat vikten av att landstingen arbetar med att utveckla en kvalitetssäker sjukskrivning och rehabilitering, att förebygga sjukskrivningar och för att stödja att personer som behöver vara sjukskrivna snabbare återgår i arbete. 4

Ökande sjukfrånvaro och psykisk ohälsa Efter att sjukfrånvaron stadigt minskat mellan åren 2002-2010, vände det 2010 då sjukfrånvaron istället började att stiga. Försäkringskassans prognoser visar att sjukfrånvaron kommer att fortsätta öka de kommande åren. Ökningen sker inom alla diagnoser men framförallt i psykiska diagnoser. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken både för kvinnor och män. Hälso- och sjukvården behöver, liksom andra berörda aktörer, utveckla och stärka sina verksamheter för att kunna ge kvinnor och män med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta rätt vård och behandling i tid så att de kan återfå sin hälsa. Genom att vid behov kontakta arbetsgivaren, om patienten ger sitt medgivande till det, kan hälso- och sjukvården bidra till ökad återgång i arbete. De prioriterade områdena i överenskommelsen är alla viktiga delar för att uppnå detta. Hälso- och sjukvården behöver även stärka samarbetet och samverkan med andra aktörer runt patienten för att uppnå målet. Jag tycker att överenskommelsen är bra. Den ger utrymme för frihet och lokala varianter ute i landstingen, som ju står inför stora utmaningar nu. Sjuktalen ökar, framförallt bland kvinnor, och andelen personer med psykiska ohälsa stiger. Inte minst bland unga. Dag Larsson, ordförande sjukvårdsdelegationen, SKL 5

Vi ser att sjukskrivningsfrågan har blivit en mer integrerad del i hälso- och sjukvårdens arbete. Vi är särskilt imponerade över hur snabbt många landsting har utvecklat en funktion för koordinering, vilket är mycket lovande för det fortsatta arbetet. Cecilia Alfvén, handläggare SKL Framgångsrika satsningar Överenskommelser gör det möjligt att koordinera insatser på flera nivåer i hälso- och sjukvården, lokalt, regionalt och nationellt, för att få bästa effekt. Och satsningarna i landstingen har varit framgångsrika med nya, innovativa lösningar och utveckling av arbetssätten. En ny koordineringsfunktion har utvecklats som ett stöd för kvinnor och män i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Idag har också patienter med psykisk ohälsa och långvarig diffus smärta tillgång till fler behandlingar än tidigare. Möjligheten att få multimodal rehabilitering (MMR) ökade med 49 procent i landstingen mellan 2009-2014. Tillgången till kognitiv beteendeterapi (KBT) ökade under samma period med 94 procent. Trots ökningen uppger hälften av landstingen att de behöver öka tillgången till psykologisk behandling ännu mer eftersom den psykiska ohälsan fortsätter att öka. Inom ledning och styrning har flera åtgärder lett till nya arbetssätt och bättre uppföljning. Elektroniska läkarintyg har utvecklats, något som förenklat och förbättrat sjukskrivningsprocessen för både hälso- och sjukvården, patienten och Försäkringskassan. De elektroniska intygen har även gjort det möjligt att ta fram statistik om sjukskrivningar uppdelad på bland annat kön, diagnos och län. Med den nya överenskommelsen kan utvecklingen både på ledningsnivå i landstingen/regionerna och i verksamheterna fortsätta inom flera prioriterade områden. I 2016-års överenskommelse ligger fokus på ökat samarbete mellan hälso- och sjukvården och framförallt arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för att dels förebygga sjukskrivning, dels underlätta för patienten att komma tillbaka till arbetet. 6

tabell 1. Fördelning av medel till landstingen 2016 Miljoner kronor (maxbelopp per område) Prioriterat område 2016 Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess 30 Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 Villkor 3 Funktion för koordinering 360 Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 500 Extra stimulansmedel 50 Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte 271 Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling 20 Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 5 Medicinsk service 55 Forskning, uppföljning och utvärdering 59 Totalt 1 500 Läs mer om överenskommelsen på skl.se/sjukskrivningar 7

Jämställd sjukskrivning och rehabilitering VILLKOR 1 Landstingen ska: > > Analysera sjukskrivningsmönster, med hjälp av bland annat nationella statistiktjänsten som en del av verksamhetsutvecklingen. > > Implementera handlingsplaner och riktlinjer för våld i nära relationer i sitt arbete med sjukskrivning. > > Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensutveckling och handledning inom försäkringsmedicin. > > Funktionen för koordinering ska ha kompetens inom jämställda sjukskrivningar. Skillnaderna i sjukskrivningarna är fortfarande stora mellan kvinnor och män. Idag är fler kvinnor än män sjukskrivna. Ett av de prioriterade områdena i överenskommelsen är en jämställd sjukskrivningsprocess. Det är viktigt att förbättra kvaliteten i sjukskrivningarna och nå likvärdiga bedömningar för att undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. Målet är att sjukskrivning ska ske utifrån jämlika och jämställda förutsättningar. Jämställdhet ska tydligare ingå i alla områden inom sjukskrivning och rehabilitering. Det gäller bland annat inom kompetenssatsningen i försäkringsmedicin, i funktionen för koordinering och inom elektronisk informationsöverföring. Den nationella statistiktjänsten kan göra det möjligt att se statistik uppdelad på kön inom hälso- och sjukvården och ge en grund för analyser och fortsatta förbättringar, för att nå hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. Våld i nära relationer behöver fortsatt uppmärksammas i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen, eftersom våld kan vara en bakomliggande orsak till en del långa sjukskrivningar, framförallt bland kvinnor. De handlingsplaner och riktlinjer som landstingen tog fram 2015 ska fortsätta att implementeras under 2016. 8

Figur 1. Genushanden Tumme: Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, medan män sällan får dessa frågor. Pekfinger: Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ofta ett dolt problem. Långfinger: Somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk på kvinnors. Stor risk att man inte upptäcker depressioner hos män och sjukdomsförklaring av normala livsprocesser hos kvinnor. Ringfinger: Riskbruk, alkohol är mer skamligt för kvinnor. Lillfinger: Män får tidigare specialistremisser och mer stöd av arbetsgivaren. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor oftare rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Läs mer i arbetsboken Jämställda sjukskrivningar (SKL, 2010) och på www.skl.se/sjukskrivningar Genushanden används som kvalitetssäkring och stöd vid samtal, för att kvinnor och män ska få samma frågor. Genushanden har utvecklats av Skurups vårdcentral, Region Skåne. Varje finger representerar en risk som vårdcentralen upptäckt i sitt arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess. 9

Kunskap i försäkringsmedicin får fortsatt stöd VILLKOR 2 Landstingen ska: > > Behålla och vidareutveckla försäkringsmedicinsk kompetensförsörjning i landstingen. > > Upprätthålla en struktur för långsiktigt kompetensstöd och utbildning i försäkringsmedicin för läkare och andra yrkesgrupper. > > Anpassa utbildning och handledning i försäkringsmedicin till nya krav och rekommendationer för läkares ST och till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. > > I kompetensutvecklingen ska det ingå kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer och bedömning av sjukskrivning som en integrerad del i vård och behandling. Kompetensutveckling inom försäkringsmedicin har varit en viktig åtgärd redan från den första överenskommelsen (sjukskrivningsmiljarden). Den ökade kompetensen har lett till förbättrad kvalitet både på sjukskrivningarna och läkarintygen. God kunskap inom det försäkringsmedicinska området är en av grunderna för att säkerställa god kvalitet i arbetet med sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Målet för 2016 är att landstingen ska upprätthålla och vidareutveckla sin struktur för att långsiktig underhålla och stödja kompetensen i försäkringsmedicin för läkare och andra berörda yrkesgrupper. Bland annat ska utbildningen och handledningen inom försäkringsmedicin börja anpassas till de nya kompetenskraven och rekommendationerna för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) och till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I kompetensutvecklingen i försäkringsmedicin ska kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ingå som en del i kvalitetsarbetet med sjukskrivningsfrågan. Där ska även ingå att bedöma behovet av sjukskrivning som en del av vård och behandling, att undvika medikalisering av normala livshändelser och hur dialogen med patienten kan utvecklas. VAD ÄR FÖRSÄKRINGSMEDICIN? Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, NFF 10

Koordinatorn viktigt stöd för patienten Alla landsting har utvecklat en funktion för koordinering. Funktionen ska stödja kvinnor och män i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och underlätta för patienten att återgå i arbete eller vara kvar i arbete. Förutom stöd till individen arbetar koordinatorn med intern samordning och stöd inom hälso- och sjukvården samt med extern samverkan med andra aktörer. Uppdrag och arbetssätt kan variera inom landstingen. Betydelsen av koordinering har lyfts fram i flera aktuella studier. Funktionen har positiva effekter på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering, samt för samverkan med externa parter som arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Koordinatorn bedöms vara en av nyckelfunktionerna för att få långsiktighet i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och kunna bidra till en effektiv sjukskrivningsprocess. Satsning på kompetens och samverkan Genom överenskommelsen 2016 får landstingen möjlighet att behålla och vidareutveckla funktionen för koordinering så att den bidrar till ett bra stöd för kvinnor och män och möjliggör en tidig bedömning av behov av eventuella insatser. Koordinatorfunktionen ska ha kompetens inom jämställda sjukskrivningar för att kunna göra rätt bedömningar om sjukskrivningar, hitta rätt åtgärder och undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. Funktionen ska även utveckla samordning och samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen, där arbetsgivare är en särskilt viktig aktör. VILLKOR 3 Landstingen ska: > > Ha en funktion för koordinering som når upp till en grundnivå motsvarande nivå 5-6 i ReKoord-projektet. > > Landsting som har en utökad funktion för koordinering som motsvarar nivå 7-8 i ReKoord-projektet får ta del av ytterligare pengar. > > Direktkontakt med arbetsgivare/arbetsförmedlingen är önskvärt, för en möjlig anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter eller en arbetslivsinriktad rehabilitering. Direktiv för funktionen ska finnas, landstingen ska säkerställa att kompetens finns inom jämställda sjukskrivningar. 11

Rehabiliteringen blir bättre när patienten, arbetsgivaren och läkaren vet hur återgången i arbete är planerad. Det ger trygghet att jobba mot samma mål. Vinsten är att patienten snabbare återgår i arbete och får tillbaka sin hälsa. Sjukskrivningen blir oftast kortare och kunskapen och förståelsen för varandra ökar. REKOORD-PROJEKTET 2013 utvärderade ReKoord-projektet koordinatorsfunktionen inom hälso- och sjukvårdens primärvård. Utvärderingen beskriver olika nivåer på arbetsuppgifter och innehåll i koordinatorsfunktionen, där 1 är den lästa nivån (tidbokare) och 8 den högsta (organisatör). För nivå 5-6 gäller: Vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer, kontaktperson eller coach till sjukskrivna samt ha båden en intern och extern roll i samverkan. För nivå 7-8 gäller: Utöver nivå 5-6, i högre grad arbeta med samordning och stöd, analys av statistik, kartläggning av rehabiliteringsbehov och utveckling av rehabiliteringsteam. Läs mer på skl.se/sjukskrivningar. Eva Borgklint, koordinator, Huskvarna Vårdcentrum 12

Psykisk ohälsa och smärta Området psykisk ohälsa och smärta handlar om att kvinnor och män med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska ges möjlighet att få behandling, efter att hälso- och sjukvården gjort en medicinsk bedömning. Syftet är att förebygga sjukskrivningar och att stödja de patienter som är sjukskrivna till att återgå i arbete. Den tidigare överenskommelsen rehabiliteringsgarantin (2008-2015) hade ett liknande syfte. Regeringen och SKL var dock överens om att avsluta rehabiliteringsgarantin i dess nuvarande form, då ett flertal studier inte kunnat visa att kvinnor och män som fått del av insatserna i rehabiliteringsgarantin har återgått i arbete i större omfattning än de kontrollgrupper som har funnits i studierna. Dessutom var Riksrevisionen kritisk till den detaljstyrning som skett mot vissa behandlingsmetoder och att det saknats samarbete mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare för att främja återgång i arbete. Patientens behov ska styra insatserna Rehabiliteringsgarantin har däremot ökat möjligheten att få insatser överlag och hälsan har förbättrats hos patienterna. Mellan 2009 och 2014 ökade tillgången på multimodal rehabilitering (MMR) med 49 procent och kognitiv beteendeterapi (KBT) med 94 procent i landstingen. Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att KBT kan förebygga sjukskrivningar. SBU-rapporten Rehabilitering vid långvarig smärta visar också att MMR förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete. Av den anledningen finns fortsatta stimulanspengar för fler och olika behandlingar för patienter med smärtproblematik eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Rehabiliteringsgarantin har ökat möjligheten att få insatser överlag och hälsan har förbättrats hos patienterna. 13

VILLKOR 4 Landstingen ska: > > Landstingen får ersättning för utförda rehabiliteringsinsatser för långvarig smärta i rygg, axlar och nacke samt lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress till personer mellan 16-67 år. > > Insatserna ska uppfylla samtliga kvalitets- och kunskapskrav som beskrivs i överenskommelsen. > > För behandlingar där kontakt även tagits med arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen ges ytterligare stimulansmedel, för att främja patientens återgång i arbete. I årets överenskommelse har regeringens tidigare detaljstyrning tagits bort. Hälso- och sjukvården ska ha större möjlighet att anpassa sina insatser utifrån patientens behov. För att ytterligare göra det lättare för patienten att återgå i arbete ges även ersättning för kontakter med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Landstingen kommer att få ersättning för insatser som beskrivs i SBU:s rapport Rehabilitering vid långvarig smärta och i Socialstyrelsens riktlinjer för ångest och depression, eller om det finns andra kunskapsunderlag som ger stöd för annan rehabilitering eller behandlingsinsats. Forskning om psykisk ohälsa och smärta De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är ospecifik smärta i nacke rygg, armar och axlar samt psykisk ohälsa såsom lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress. Det är angeläget att fortsätta forskningen om vilka behandlingar och insatser som bäst förbättrar situationen för kvinnor och män och ger stöd till att återgå i arbete, eller kan förhindra en sjukskrivning. I överenskommelsen finns därför pengar avsatta för fortsatt forskning inom psykisk ohälsa och smärta. Landstingen kan tillsammans med högskolor och universitet söka dessa medel under 2016 för att förbereda och genomföra forskning under perioden 2017-2019. Forte kommer att få ett uppdrag att genomföra en utlysning av forskningsmedel under 2016. Det sker i samverkan med SKL och Försäkringskassan. 14

Elektroniska intyg och tillhörande tjänster För mig som doktor sparar elektroniska intyg tid. Tid som kan användas för att ge bättre kvalitet i patientmötet och därmed många gånger en säkrare diagnos och bättre behandling. Johanna Hellberg, ST allmänmedicin och projektledare IT, Landstinget i Uppsala län. Idag kan läkarintyg både utfärdas och skickas elektroniskt från hälso- och sjukvården till bland annat Försäkringskassan. För närvarande pågår ett nationellt arbete för att vidareutveckla lösningen. Bland annat kommer fler typer av elektroniska intyg tas fram och fler organisationer ska få möjlighet att ta emot intyg. Målet är att ge ett bättre stöd till alla inblandade i sjukskrivningsprocessen och öka kvaliteten och effektiviteten i Försäkringskassans handläggning. Elektronisk hantering av intyg leder också till en bättre service och delaktighet för individen och lägre kostnader för samhället. Under 2015 tog alla landsting fram en plan för hur de tänker införa den nya tekniska lösningen för att utfärda läkarintyg, och hur de ska koppla samman Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd med sina journalsystem. Fler intyg och möjlighet för fler mottagare Fokus under 2016 är att skapa förutsättningar för att alla landsting ska kunna ansluta sig till den nya tekniska lösningen där de kan utfärda fler typer av intyg och kommunicera med Försäkringskassan kring sjukpenningärenden. Många landsting planerar att göra en integration mellan sina befintliga journalsystem och webbtjänsten Webcert, där den tekniska lösningen kommer att finnas. Andra landsting inför lösningen direkt i sina journalsystem. Statistiktjänsten ska utvecklas för att underlätta uppföljning av sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader mellan kvinnor och män. Dessutom kommer ett stöd för uppföljning av behandlingar och sjukskrivningar att tas fram. Stödet är tänkt att användas av verksamheter inom hälso- och sjukvården. 16

Arbetet med att ansluta fler mottagare av intyg fortsätter. Analys av krav och arbete med förankring görs för att utveckla förslag för hur invånaren och de olika aktörerna i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information. Där kommer fokus att ligga på patienten, arbetsgivare och hälso- och sjukvården. VILLKOR 5 Landstingen ska: > > Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ska integreras i landstingens elektroniska intygshantering (senast i december 2016). > > En ny elektronisk lösning för överföring av medicinsk information för tre av Försäkringskassans förmåner ska införas i landstingen de kommande åren. I december 2016 ska genomförandet av två milstolpar delredovisas. Statistiktjänsten för s.k ordinerad sjukskrivning gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för de elektroniska läkarintyg (FK 7263) som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem. www.statistik.intygstjanster.se 17

Stöd och behandling via internet Stöd och behandling gör att patienter kan få en överblick över sin vårdprocess och blir bättre förberedda inför besök, bättre informerade och får en alternativ kontaktväg med vårdpersonalen. Bättre förberedda patienter OCH behandlare, är en förutsättning för ökad delaktighet. Det ger en mer jämlik vård, med samma stöd till alla, oavsett var i länet man bor. Anneli Uusitalo, Projektledare internetbehandling, Region Jönköpings län Plattformen Stöd och behandling ger vårdgivare möjlighet att på ett säkert sätt erbjuda invånare stöd och behandlingar via internet, som ett komplement till annan behandling. Exempel på internetbehandlingar är kognitiv beteendeterapi (KBT) mot ångest och depression, behandlingar mot smärta och tinnitus, samt screening vid alkohol och drogproblem. 2015 påbörjade landstingen ett införandeprogram för att kunna ansluta till Stöd och behandling. Samtidigt pågår ett nationellt arbete med utveckling, kvalitetssäkring och införande av behandlings- och stödprogram i landsting och regioner. Nästan alla landsting planerar att börja erbjuda behandlingar under 2016-2017. Landsting som inte redan idag erbjuder behandlingar kommer att göra det under de närmaste åren. För att säkerställa att de program som används håller god kvalitet har SKL tillsatt en kompetensgrupp som ska utarbeta rekommendationer för vilken typ av stöd och behandlingsprogram som är lämpade för internetbehandling och hur de systematiskt ska kvalitetsgranskas. Stöd och behandling är en del av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Vårdgivare ansvarar själva för innehållet. 18

Bättre funktioner och stöd för video och appar Under 2016 ska Stöd och behandling fortsätta att utvecklas. Vidareutvecklingen innebär att plattformen ska kunna integrera med journalsystemen för att underlätta journalföring, den ska få funktionalitet för att kunna användas för Samordnad Individuell Plan (SIP) samt ha stöd för videotjänster och appar. Framöver ska också fler aktörer kunna använda plattformen för kommunikation med och runt patienten. Det bör även vara möjligt att kunna bedriva forskning via plattformen. Internetbaserad psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi och forskning inom området har funnits i snart 20 år. Resultaten visar att det är en effektiv behandlingsmetod vid bland annat ångestsyndrom och depression. De tekniska förutsättningarna för Stöd och behandling har utvecklats tillsammans med personer som har mångårig erfarenhet inom området. VILLKOR 6 Landstingen ska: > > Inga krav på landstingen inom detta villkor. SKL ska lämna en beskrivning till regeringen om pågående utvecklingsinsatser. 19

Stöd för rätt sjukskrivning VILLKOR 7 Landstingen ska: > > Inga krav på landstingen inom detta villkor. SKL och Försäkringskassan ska redovisa uppdraget till regeringen. Sjukskrivning är en viktig del av vård och behandling. Samtidigt visar forskning att långvariga sjukskrivningar kan leda till sämre hälsa, ekonomi och relationer. Patienten och samhället skulle därför gynnas av att sjukskrivningen blir mer träffsäker än idag. Projektet Stöd för rätt sjukskrivning utreder förutsättningarna för att utveckla ett IT-baserat bedömningsstöd som kan användas av olika aktörer i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Tanken är att stödet ska kunna bidra till att identifiera individer med ökad risk för längre sjukskrivning och de med behov av särskilda insatser. Stödet kan ge hälso- och sjukvården och Försäkringskassan tillgång till kunskap om vilka faktorer och insatser som kan påverka en patients arbetsförmåga. Det gör bedömningen om en eventuell sjukskrivning mer träffsäker och eventuella insatser kan bättre anpassas för varje individs situation. Förslag om ansvar och organisation för bedömningsstödet 2014-2015 genomfördes en förstudie som visar att det finns förutsättningar att utveckla ett sådant bedömningsstöd både ur juridiskt, tekniskt och verksamhetsperspektiv. Under 2016 ska Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Försäkringskassan utarbeta ett förslag för hur organisation och ansvar för utveckling, drift och förvaltning av bedömningsstödet kan utformas. De juridiska konsekvenserna av förslaget ska redovisas, liksom kostnads-, nytto- och verksamhetsanalyser. 20

Upplysningar om innehållet: Cecilia Alfvén, cecilia.alfven@skl.se Anna Östbom, anna.ostbom@skl.se Se även www.skl.se/sjukskrivningar Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 Bestnr: 5418 Text: Lena Severin Foto: Scandinav Bildbyrå, Rickard L. Eriksson, Torbjörn Larsson, SKL:s bildarkiv Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB, mars 2016

Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har gjort en överenskommelse om en säker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess under 2016. De åtgärder som ingår i överenskommelsen handlar om hur hälso- och sjukvården kan bidra till en effektiv, jämställd och kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. Bland annat genom att förbättra samverkan och koordinering mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren, men också med fortsatt kompetensutveckling inom försäkringsmedicin, förbättringar inom elektroniska system och utredningsarbete för att identifiera personer som riskerar längre sjukskrivningar. För 2016 ingår även fler insatser inom området psykisk ohälsa och smärta. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Bestnr: 5418 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se