2007-06-27 Hushållens ekonomiska förmåga en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi
INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 UNDERSÖKNINGEN 3
Förord De senaste åren har allt fler finansiella beslut och allt mer av det finansiella risktagandet flyttats från staten och finansiella institutioner till konsumenterna. Samtidigt utvecklas och marknadsförs allt fler finansiella produkter, och distributionen har flyttat ut från bankkontoren till vanliga butiker eller telefonen. Hur stor del av konsumenterna som inte är redo att ta det nya ansvaret eller hantera det utökade utbudet vet ingen idag. De nya kraven innebär stora risker för de konsumenter som inte är redo att möta dem, vilket även på längre sikt kan bli ett problem för samhället. Därför har FI undersökt i vilken utsträckning konsumenterna tar ett tillräckligt ansvar för sin privatekonomi. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser för att förbättra den ekonomiska förmågan där den är svag. Konsumenter som kan hantera sin privatekonomi effektivt, planera sin ekonomiska framtid och förstår att anlita finansiella rådgivare när så behövs, är mindre sårbara. Konsumenter som är kunniga om privatekonomiska frågor har rätt förväntningar på de finansiella tjänster de använder. De finansiella företagen löper därmed mindre risk att kunderna blir missnöjda eller att kunderna får problem som även drabbar leverantören av den finansiella tjänsten, som exempelvis betalningssvårigheter. För staten finns det tydliga fördelar med att konsumenterna exempelvis kan hantera sitt pensionssparande och undviker att överskuldsätta sig. 1
Sammanfattning I undersökningen har 1 019 hushåll besvarat Finansinspektionens enkät. Kartläggningen av hushållens ekonomiska förmåga är planerad så att i första fasen samlar FI in data efter ett mönster som redan prövats av engelska finansinspektionen i England, FSA. Denna datainsamling och analys av resultatet redovisas i denna rapport. Den kunskap som vunnits genom undersökningen leder till fördjupningar i vissa områden som genomförs i en ny undersökning i den andra fasen. Förberedelse för andra fasen har pågått parallellt och resultatet beräknas vara klart vid årsskiftet och kommer då att redovisas i en separat rapport. Den undersökning som nu genomförts ska ge viss basinformation om varje hushåll och frågorna har delats upp i fem olika huvudområden/förmågor 1. Att få pengarna att räcka till 2. Att ha kontroll över pengarna 3. Att planera sin ekonomi mer långsiktigt 4. Att välja finansiella tjänster efter behov 5. Att hålla sig informerad om sådant som påverkar den egna ekonomin. Varje hushålls förmåga mäts på dessa fem områdena efter hur de svarat på enkäten. Resultatet räknar vi med att under hösten generera en rating som sedan ska kunna följas upp över tiden. Det samlade omdömet (ratingen) kommer att ge ett mått på det svenska hushållets privatekonomiska förmåga. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser i förebyggande syfte för att bättra på den ekonomiska förmågan där den är svag. Genom att regelbundet, t ex årligen, upprepa undersökningen kan man mäta effekten av insatser som gjorts. Om ratingen förbättrats har insatserna gett effekt. Analysen är en granskning av den nivå hushållen befinner sig på och spridningen av svaren, en fördjupning i detaljer samt en sammanfattande värdering/rating. Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark ekonomi och sparar en hel del. Cirka procent har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Dessa hushåll skiljer sig från andra genom att de har en annan attityd och inställning till den privata ekonomin. Unga personer och medelålders har samma inställning till privatekonomin. Kunskapen om kommande pensioner storlek är svag. Samtidigt tror majoriteten att pensionen inte kommer att räcka. Hushållen har stort förtroende för sin bank. Konsumenter letar sällan efter alternativ till de finansiella tjänster som erbjuds. Man jämför inte och man är trogen den bank man har relationer med. Hälften av hushållen använder inte rådgivare och 40 procent av hushållen litar heller inte på rådgivare. Av dem som har använt rådgivare anser hälften att de själva kan klara dessa frågor och 29 procent litar inte på råden de fått. 2
Undersökningen SAMMANFATTNING Undersökningen utgör en första fas i en undersökning som planeras genomföras i två faser. Undersökningen har genomförts på 19 hushåll och svarsfrekvensen har varit 81 procent. Undersökningen i ett större sammanhang Kartläggningen är planerad så att i första fasen sker datainsamling efter ett mönster som redan prövats av FSA i England. Datainsamlingen och analysen av resultatet är nu avslutad. Kunskapen som vunnits genom denna undersökning leder till fördjupningar inom vissa områden som genomförs i en ny undersökning i en andra fas. Förberedelse för den andra fasen har pågått parallellt och resultatet av det arbetet beräknas vara klar vid årsskiftet. 3
Undersökningens områden om hushållens finansiella förmåga Analys av hushållens finansiella förmåga Att få pengarna att räcka Hålla koll på pengarna Planering av ekonomin Val av finansiella tjänster Att hålla sig informerad Innehåll per område Nivå Spridning Detaljer Sammanfattning Varje hushålls förmåga mäts på de fem områdena och genererar en rating som sedan ska kunna följas upp över tiden. Det samlade omdömet (ratingen) ger ett mått på det svenska hushållets finansiella kapacitet, eller annorlunda uttryckt, privatekonomisk förmåga. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser i förebyggande syfte. Genom att regelbundet, t ex årligen, upprepa undersökningen kan man mäta effekten av åtgärderna. Om ratingen förbättrats har insatserna givit effekt. Analysen innehåller en granskning av den nivå hushållen befinner sig på och spridningen av svaren, en fördjupning i detaljer samt en sammanfattande värdering/rating. 4
Undersökningens genomförande Undersökningens målgrupp Hushåll Minst delvis ansvarig för hushållets ekonomi 18 år och uppåt, stratifierat på ålder Svensktalande Genomförande Telefonrekrytering och kort intervju Omfattande enkät Svarsfrekvenser 2354 telefonkontakter 1253 utsända enkäter 19 insända enkäter Undersökningen har riktats till hushåll, dvs. undersökningen kartlägger hushållens förmåga, inte intervjupersonens. Den som söks upp ska vara 18 år eller äldre och åtminstone delvis ansvarig för hushållets ekonomi. Av praktiska och ekonomiska skäl har vi denna gång begränsat undersökningen till svensktalande intervjupersoner. I ett första steg har vi sökt upp 2 534 intervjupersoner per telefon och i en kort intervju kartlagt deras profil. Personer som under undersökningen var bortresta (21 personer), inte talade svenska (71), var dementa eller påverkade (38), vägrade delta (634) eller trots försök inte kunde nås (337) sorterades bort. Det kvarstod 1 253 personer till vilka vi sände ut en enkät. Vi fick 1 019 svar (81 procent) vilket är godtagbart. 5
Antalet insända enkäter Antal intervjuer Vägd andel Antal Intervjuer Vägd Andel Inkomst 200tkr/år 171 19 201-300tkr/år 208 23 301-500tkr/år 358 31 501+tkr/år 248 23 Negativ förmögenhet 253 24 0-0tkr 278 25 0-1 miljon tkr 282 29 1 miljon + 158 16 Ensamstående utan barn 173 24 Ensamstående med barn 68 11 Gift/sambo utan barn 276 17 Gift/sambo med barn 399 34 Grundskola 173 22 Gymnasium 376 33 Efter gymnasial 444 42 Svenskfödd 936 91 Född utomlands 76 8 Man 459 44 Kvinnor 552 55-24 år 175 6 25-34 år 167 12 35-49 år 232 26 50-64 år 234 29 65+ år 211 22 Egen företagare 96 Anställd 566 55 Arbetslös 87 7 Pensionär 241 32 Studerande 113 7 En Person 211 33 2-Person 444 34 3+ person 364 31 Hyreslägenhet 299 27 Bostadsrätt 183 18 Egen villa/radhus 485 50 Varje hushåll som svarat analyseras utifrån representativitet och varje kategori får ett vägt värde för dess andel i populationen. Resultatet av detta arbete visar att vissa grupper är svaga: personer som är födda utomlands, personer under 24 år, arbetslösa och studerande. Det finns naturliga skäl till deras svaga representation då motsvarande grupp även är liten i befolkningen. Ändå bör försiktighet iakttas när det gäller slutsatser som dras utifrån dessa grupper. 6
Finansiella tjänster Alla -24 år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65+ år Banksparande Lönekonto 74 82 82 73 84 91 80 96 75 90 60 58 Aktier Fondsparande Statspapper / Obl / Premieobl Avancerat sparande 33 57 14 9 27 59 12 4 33 62 12 5 32 62 8 37 61 18 12 31 46 18 7 Hemförsäkring Olycksfallsförsäkring Livförsäkring Pensionsförsäkring Bolån Banklån Mikrolån Kreditkort Kapitalvarukrediter 88 69 56 45 46 29 1 35 15 88 65 42 15 9 14 1 16 9 91 75 49 38 40 31 2 31 20 94 78 70 58 66 38 1 42 24 91 72 62 59 50 27 1 40 14 76 55 40 27 30 23 0 28 6 Det är inte särskilt förvånande att lönekonto är en tjänst som ligger högt i åldersgrupper som förvärvsarbetar. Vi kan se att aktiesparande ökar med stigande ålder, att fondsparande är relativt högt och jämt fördelat mellan åldersgrupperna samt att kapitalvarukrediter främst tycks attrahera 60- och 70-talister. Finansiell förmåga ur fem synvinklar Att hålla sig informerad Hushållets Finansiella Förmåga Att få Pengarna att räcka Planering Produktval Hålla koll på pengarna 7
Konceptet i vår undersökning har tidigare använts av FSA. Det finns många fördelar med att använda samma koncept: vi kan snabbare komma igång med undersökningen och behöver inte uppfinna hjulet igen, vi kan luta oss mot engelsmännens erfarenhet och kunskap (deras första undersökning gjordes för flera år sedan) och vi kan jämföra vårt resultat med deras för att se likheter och skillnader. Vi analyserar hushållens förmåga att få pengarna att räcka till, månad för månad och år för år. Vi mäter deras förmåga att ha kontroll över pengarna över tiden. Vi undersöker hushållens förmåga att planera sin ekonomi mer långsiktigt så att de kan bemästra större utgifter, plötslig nedgång i inkomsterna eller genomföra investeringar. Vi undersöker hur de väljer finansiella tjänster, t ex bolån eller pensionsförsäkringar och slutligen mäter vi hushållens förmåga att hålla sig uppdaterade i frågor som rör deras ekonomi, t ex räntans utveckling och vilken betydelse detta har för dem. Att få pengar att räcka Att få pengar att räcka handlar bl.a. om i vilken utsträckning inkomster och utgifter balanserar månad för månad. Men det handlar också om förmågan att klara en oförutsedd utgift, att klara sina åtaganden och t ex bolånets betydelse för ekonomin. Här mäter vi också attityden till ekonomin, dvs. om man anser sig vara sparare eller slösare, attityden till krediter och om man anser sig vara rationell i fråga om ekonomiska avgöranden. Att hantera en oförutsedd utgift Fr C6) Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: Totalt Kan hantera Osäker Ej svar Kan inte hantera Skolresa Tandläkaren Ny PC Ny kyl och frys Vattenläckage Värmepanna 1 000 kronor 5 000 kronor 000 kronor 20 000 kronor 50 000 kronor 0 000 kronor 200 000 kronor 92 2 4 1 85 5 6 4 73 8 7 12 60 13 8 19 44 15 31 31 12 12 44 19 14 16 51 De flesta klarar 000-20 000 kronor utan att behöva ta ett lån. 8
Helt naturligt är beredskapen sämre hos de yngsta hushållen (framgår inte av bilden ovan), men skillnaderna är inte så stora. Osäkerheten är större i de hushåll som åldersmässigt kan förväntas innehålla små barn (framgår inte av bilden ovan). Gruppen som klarar en utgift över 20 000 kronor blir större med stigande ålder (framgår inte av bilden ovan). Gruppen som klarar en större utgift utan att låna växer med stigande ålder ända upp till 65+ där den minskar istället (framgår inte av bilden ovan). Att få pengar över vid månadens slut Varje månad/alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Alla 47 22 14 11 6 <24 36 22 16 17 9 25-34 30 32 16 18 4 35-49 35 26 14 15 50-64 55 22 13 5 4 64+ 58 14 15 8 4 Frågan löd Om Du tänker på det senaste året de senaste 12 månaderna hur ofta har Du haft pengar över vid månadens slut? Det innebär att Du i slutet av månaden (eller strax innan nya pengar kommer in på kontot) kan kosta på Dig något utan att utnyttja eventuella krediter, ta lån eller liknande? Gruppen som sällan eller aldrig får pengar över vid månadens slut är oroväckande stor, 17 procent. Det visar att det finns många hushåll som lever utan några egentliga marginaler. 9
Tomt i kassan Varje månad/alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej svar Tomt i kassan 3 7 11 23 54 2 ANDEL SOM UTNYTTJAR KREDIT AV DEM SOM HAR TOMT I KASSAN (minst ibland) 43 Utnyttjat kredit/lån 02 7 12 65 14 Fråga 1 löd Om Du tänker på det senaste året de senaste 12 månaderna hur ofta har Du varit utan pengar före månadens slut? Fråga 2 löd Har behövt utnyttja kredit eller tagit lån? procent av hushållen har ofta eller alltid tomt i kassan innan månaden är slut. 9 procent har de senaste 12 månaderna behövt utnyttja kredit. Av dem som har tomt i kassan innan månadens slut har 43 procent behövt utnyttja kredit. I de olika åldersgrupperna (inte med i ovanstående bild) är det en större grupp av de yngsta som alltid eller ofta har tomt i kassan (19 procent) jämfört med 70-talisterna (12 procent), 60-talisterna (15 procent), 50-talisterna (6 procent) och pensionärerna (6 procent). Ändå är det de yngsta som mest sällan utnyttjar kredit. I undersökningen har vi analyserat skillnader i beteende hos olika åldersgrupper. Vi kan konstatera att 60-och 70-talisterna är de grupper som utmärker sig genom att gruppen som ofta har tomt i kassan är hög samtidigt som dessa personer är benägna att utnyttja kredit. 60- och 70-talisterna är sannolikt de som har mest ansträngd ekonomi eftersom de hunnit etablera familj och således har störst försörjningsbörda. Bland pensionärer är det en liten grupp som har tomt i kassan, men i denna grupp är det en stor andel som utnyttjar kredit.
Det är fler kvinnor än män som har tomt i kassan före månadens slut, men det är en större andel av männen som utnyttjar kredit. Tendensen att få tomt i kassan är större bland dem som bara har gått grundskolan och sjunker i takt med högre utbildning. Tendensen att ta kredit ökar i takt med högre utbildning. Bolånens betydelse Det är ingen stor ekonomisk ansträngning Räntorna betalas, men ibland innebär det en del uppoffringar Det är en ständig kamp att betala räntorna Ibland blir betalningarna försenade Betalningarna är nästan alltid sena Någon annan betalar räntorna Vet ej Ej svar Alla De som har belånat 75% el mer Om räntan stiger 82 14 1/0/1/2 87 11 0/1/0 1 % 3 % 66 2/ 2/ 0/1/ 3 26 Det skulle inte innebära några problem Skulle klara betalningarna, men kämpa med annat Skulle få kämpa för att betala lånet och annat Skulle betala lånet men inte annat 46 17 1/ 1/1 6 28 Skulle inte klara lånet 5 % 39 23 13 1 4 9 Vet ej Ej svar Första frågan löd: Hur svårt är det för hushållet att betala räntor och eventuella amorteringar? Andra frågan löd: Hur svårt skulle det vara att betala räntorna om räntan går upp med 1 procent, 3 procent och 5 procent? Bolånets andel av hushållets ekonomi är som regel inte så stor. Över 80 procent anser att bolånen inte är någon stor ekonomisk ansträngning. Inte ens bland dem som har bostaden belånad till 75 procent eller mer förändras denna bild, tvärtom. Det verkar inte som hushållen är särskilt känsliga för räntehöjningar heller, men det finns en grupp på 2 procent som klarar en räntehöjning med 1 procentenhet och som gör detta på bekostnad av annat. Denna grupp ökar till 17 procent om räntan höjs med 3 procentenheter och till 23 procent vid 5 procentenheter. 11
Att klara sina åtaganden Jag klarar av att sköta allt utan några svårigheter Det är ibland besvärligt att sköta det Det är för det mesta besvärligt att sköta det Det händer att jag ligger efter med några räkningar eller andra åtaganden Jag har ekonomiska problem, ligger efter med räkningar Jag har inga räkningar eller andra ekonomiska åtaganden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 8 9 1/2/1/1 Frågan löd Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på Dig vad gäller räkningar, inbetalningar och andra ekonomiska åtaganden? 13 procent har ibland eller alltid svårigheter att sköta sin ekonomi. Detta skiljer sig från motsvarande resultat i England. Gruppen som inte klarade att sköta sin ekonomi var där betydligt större. 12
Attityder till ekonomin Dessa frågor är centrala för att bedöma inställningen till den privata ekonomin. Vi frågar om hushållens uppfattning och inte deras beteende. I jämförelse med England är vi mindre impulsiva, inte fullt så benägna att köpa på kredit och samtidigt mindre återhållsamma eller beredda att skära ner på utgifter. I grova drag kan man säga att det inte skiljer så värst mycket ifråga om attityd. Attityden till kreditköp skiljer sig inte nämnvärt mellan åldersgrupperna (framgår inte av bilden ovan). Detsamma gäller för dem som anser sig vara återhållsamma. 13
Att få pengarna att räcka spridningsanalys 15 Frekvens (%) 5 0-3 -2-1 0 1 Standard avvikelse Storbritannien: Förmågan att få pengarna att räcka har stor spridning bland hushållen och liknar det resultat som man fick i England. Vi kommer senare att analysera svansen -1 till -3. Spridningen mellan åldersgrupper i förmågan att få pengarna att räcka är inte särskilt påtaglig (syns inte på bilden ovan). Den skillnad som finns visar att det är främst 60- och 70-talisterna som har svårt att få pengarna att räcka till. 14
Att få pengarna att räcka 15 Frekvens (%) 5 0-3 -2-1 0 1 Standard avvikelse 350 000 Hushåll 850 000 Individer Gruppen som har svårast att få pengarna att räcka är de som ligger längst ut på X-axeln, dvs. de som har de största standardavvikelserna. Ackumulerar man deras frekvenser visar det sig att de representerar procent av populationen, vilket motsvarar 350 000 hushåll eller 850 000 individer. 15
Män och kvinnor Blandade åldrar, men ej 65+ 60-talister överrepresenterade (29% mot populationen 18%) Barn och icke barn Ensamstående och sambo Ensamstående med barn något överrepresenterade (19% mot populationen 11%) De % som har svårt att få pengarna att räcka Dålig planering av sin ekonomi 60% har ingen planering för mellanstora utgifter (Populationen 18%) 35% kan hantera en utgift på 000 sek (Populationen 73%) 59% utnyttjar ofta sin kredit (Populationen 18%) Starkt avvikande attityd/moral 74% anser sig vara slösare (Populationen 31%) 25% köper hellre på kredit än att spara (Populationen 7%) Blandad utbildningsbakgrund Spridning bland inkomstnivåer, Men något överrepresenterat på lägre inkomster (59% under 300 tkr mot populationen 42%) Liknande försäkringsskydd, förutom pensionsförsäkring Normal kontroll över sina pengar Håller sig normalt informerad Lika benägna som andra att söka professionell hjälp vid ekonomiska behagande Boende i hyreshus Kraftigt överrepresenterade (50% mot populationen 27%) Villa underrepresenterade Sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa överrepresenterade (18%, 7%, 7% mot populationen 8%, 3%, 3%) När pengarna tar slut * 39% använder kreditkort * 28% lånar av bekanta * 24% minskar utgifterna * 3% jobbar extra En av undersökningens viktigaste slutsatser är sannolikt det som framgår av denna del av analysen. De procent som har svårt att få pengarna att räcka utmärker sig inte på de hårda fakta som undersökningen baseras på, dvs. det är både män och kvinnor, civilstånden är jämt fördelade, osv. Det som utmärker gruppen är istället mjuka fakta som attityden till privatekonomin, dvs. de som har dålig planering av sin ekonomi är överrepresenterade, gruppen som har en liten eller ingen ekonomisk buffert är överrepresenterade, de som har en avvikande attityd (hellre slösa än spara) är överrepresenterade osv. Sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa är överrepresenterade, vilket är naturligt eftersom dessa grupper sannolikt drabbats av en kraftig nedgång i sin ekonomi. Deras situation gör det vanligtvis svårt att få pengarna att räcka till. Men överrepresentationen är blygsam i jämförelse med de andra kriterierna. Ett viktigt resultat är att denna grupp använder kreditkort och lånar på annat sätt i mycket högre omfattning istället för att sänka sina utgifter eller jobba extra. 16
Sammanfattning: att få pengarna att räcka En majoritet av de svenska hushållen, kring 70 %, har så gott som inga ekonomiska problem. Ytterligare -15 % klarar sin ekonomi utan större problem men får kämpa för det. Sammanlagt 80-85 % av hushållen får ofta pengar över, kan klara en oförutsedd utgift på ca 20 000 kronor eller kraftigt höjda räntor. o Välståndet är högre i gruppen 50+. o 60- och 70-talisterna har generellt de mest ansträngda ekonomierna % av hushållen svårt att få pengarna att räcka, har sällan eller aldrig pengar över och utnyttjar ofta krediter. o o Gruppen innehåller hushåll av olika åldrar, kön, inkomster, utbildning etc. De tydligaste gemensamma dragen är oförmågan att planera sin ekonomi och att många har en avvikande attityd till privatekonomiska frågor. Inställningen till den privata ekonomin är i allmänhet mogen. o Den mogna inställningen finns minst lika ofta, bland unga hushåll som bland medelålders. o 60-talister och i viss mån 70-talister har en generellt något avvikande inställning. Flertalet får pengarna att räcka, men att 850 000 individer har problem att få balans mellan utgifter och inkomster. Det är inte primärt de med låga inkomster som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är främst de med en avvikande attityd till privatekonomiska frågor som har problem. Detta talar för att utbildning och information kan vara av stort värde för att förebygga ytterligare problem i framtiden och kanske minska andelen som har problem att få ekonomin att gå ihop. En nyckelfråga är om t ex attityd till sparande och långsiktig planering i den egna ekonomin är en generations- eller åldersfråga. Om det är en åldersfråga kan man anta att med stigande ålder förändras inställningen till sparande. Men om det är en generationsfråga så flyttas problemet med negativ inställning till sparande och planering upp i åldersgrupperna. Om det är en generationsfråga betyder det att individer med en negativ inställning till sparande bär med sig detta genom hela livscykeln och slutligen går i pension med en alltför begränsad pension. Om inställningen mognar med åldern kan vi räkna med att samma person så småningom börjar spara och planera mer långsiktigt. I det förstnämnda fallet är det viktigt att sätta in utbildningsinsatser tidigt för att säkerställa att generation efter generation tar sitt privatekonomiska ansvar. I det sistnämnda fallet är det viktigare att rikta utbildningsinsatserna så att sparandet kan påbörjas innan det är för sent så att pension m.m. ska kunna bli tillräcklig. 17
Att ha kontroll på pengarna Att hålla koll på pengarna betyder bl.a. att man löpande har kontroll över t. ex. saldot på det konto som är knutet till betal och kreditkort. Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca ca 0 kronor upp eller ner Vet på ca 500 kronor upp eller ner Vet på ca 1 000 kronor upp eller ner Vet på ca 5 000 kronor upp eller ner Vet ungefär men inte på ca 5 000 kronor upp eller ner Vet inte alls Ej svar Alla 26 21 20 19 8 5 1/1 Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket kontanta medel Du har tillgång till för närvarande dvs. förutom mera långsiktiga lån och sparande, hur mycket pengar har Du lättillgängliga totalt om Du räknar med kontanter, pengar på lönekonto, och olika former av betal- och kreditkortskonton? Undersökningen visar att de flesta har god kontroll på hur mycket kontanter de har tillgång till. 18
Frekvens (%) 5 0-3 -2-1 0 1 Standard avvikelse Storbritannien: Resultatet är jämförbart med det resultat som engelsmännen fick. Sammanfattning: Hålla koll på pengarna Kring 85 % av hushållen kan ange storleken på sina kontanta tillgångar på någon tusenlapp när Kort är ett vanligare betalningsmedel än kontanter vid livsmedelsinköp Ungefär hälften av hushållen håller någon form av kontroll över kontantuttag och livsmedelsinköp Låga inkomster innebär generellt bättre kontroll över pengarna Stigande ålder innebär generellt bättre kontroll över pengarna 19
Undersökningen visar att stora flertalet har kontroll över sin tillgång på likvida medel. De som har störst behov av denna kontroll är de med låg inkomst i hushållet och det är också där som kontrollen är som bäst. Kontrollen är bättre ju äldre hushållet är, vilket kan ha fler förklaringar, erfarenhet kan vara en och tradition från checksystemet en annan. Att planera sin ekonomi Att planera sin ekonomi är att spara en buffert för sämre tider, att planera för köp av större kapitalvaror, att ha beredskap inför större utgifter som inte kommer varje månad, att planera för pensionering osv. Erfarenhet av en kraftig nedgång i den privata ekonomin 16 82 Uppsägning Oförmåga till arbete / förtidspension 25 24 Separation / skilsmässa Kraftig löneminskning 13 Sambo maka har avlidit Jag har inte haft något som kraftigt försämrat ekonomin Minskade inkomster från investeringar 2 2 5 Annat 38 Fråga 1 löd Har Du under de senaste 3 åren haft en relativt kraftig och oväntad nedgång i ekonomin? Fråga 2 löd Vad var det som främst orsakade den försvagade ekonom? Ungefär en sjättedel av hushållen har erfarenhet av att någon gång ha drabbats av en kraftig nedgång i hushållets ekonomi. 20
Beredskap inför ett inkomstbortfall Ja 32 Nej 67 Ser ingen risk för större inkomstbortfall 53 Har inte tänkt på det/har inte hunnit/har inte blivit av 19 Har inte råd att sätta undan pengar/för låg inkomst/för höga kostn 17 Är för gammal 9 Någon annan är huvudansvarig för det 1 Annat skäl 3 Fråga 1 löd Har Du någon plan för eller har Du funderat igenom ordentligt vad Du skulle göra om det skulle visa sig att Du får ett ganska långvarigt och kraftigt inkomstbortfall? Fråga 2 löd Varför har Du inte det? Det är bara en tredjedel av hushållen som har en beredskap inför en kraftig nedgång. Notera att frågan är ställd så att man ska ha funderat igenom, dvs. det ställs inget krav på att man faktiskt ska ha vidtagit åtgärder. 21
Synen på pensionsbehov bland dem som inte är pensionärer Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar Kunskap om pensionens storlek 4 5 9 7 8 43 19 4 Ja skulle nog vara fullt tillräcklig Ja skulle nog vara nästan tillräcklig Nej skulle nog vara ganska otillräcklig Nej skulle nog vara fullständigt otillräcklig Räcker pensionen? Har ingen uppfattning/kan inte uttala mig Ej svar 7 20 32 14 24 4 Någon form av sparande Nej har tidigare sparat tillräckligt Nej har tidigare sparat men inte råd att sätta av pengar för närvarande Nej har ännu inte börjat spara till min pension Nej kommer nog inte att behöva spara separat inför min pensionering Dagens sparande Ej svar Tjänstepension 65% Eget privat pensionssparande 55% Sparande eller gardering på annat sätt 7% 68 1 5 19 2 5 Fråga 1 löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Fråga 2 löd Om Du vore 65 år och skulle gå i pension idag, hur tror Du då att pengarna från Din Allmänna pension och den eventuella tjänstepension som Du då är berättigad till, skulle räcka för att Du skulle kunna leva med den levnadsstandard som Du har förhoppning om att kunna hålla vid Din pensionering? Fråga 3 löd Har Du för närvarande tillägg genom Tjänstepension, något eget så kallat privat pensionssparande eller sparande på annat sätt för att få ut mer pengar än det Du kommer att få genom Allmän pension? 62 procent av hushållen är osäkra eller vet inte alls hur mycket de får i allmän pension och tjänstepension. 46 procent tror inte att allmän pensionen och tjänstepensionen kommer att räcka. Därtill kommer 24 procent som inte vet. 24 procent har inget pensionssparande, varken i form av tjänstepension eller genom annat privat sparande. Skälet är att de inte har råd eller att de inte börjat spara. 22
Kunskapen om pensionen i olika åldrar Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar Alla 4 5 9 7 8 43 19 4-24 år 1/ 0 5 1/1 32 58 1 25-34 år 2 7 5 4 7 46 27 1 35-49 år 3 4 4 7 9 51 20 2 50-64 år 7 7 16 9 11 39 9 1 Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Det är naturligt att de yngsta hushållen ännu inte har någon uppfattning eller intresse för pensionssparande. Det är dock mer anmärkningsvärt att 48 procent av dem som snart ska gå i pension fortfarande är osäkra eller inte alls vet vad de får i pension. 23
Synen på pensionsbehov bland dem som är över 45 år Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca 1 000 kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar 45-64 år 6 7 14 9 9 42 11 1 Ja skulle nog vara fullt tillräcklig Ja skulle nog vara nästan tillräcklig 0 90 80 14 0 90 80 6 17 Nej skulle nog vara ganska otillräcklig Nej skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/kan inte uttala mig Ej svar 70 60 50 38 70 60 50 35 40 30 35 40 30 17 20 0 3 0 20 0 23 2 Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Av dem som har kunskap om hur mycket de får i pension är det 45procent som anser att allmän + tjänstepension inte kommer att vara tillräcklig. Av gruppen som är osäker på vad de skulle få i allmän + tjänstepension är det 75 procent som inte vet eller tror att pensionen skulle vara fullständigt eller ganska otillräcklig. Att de som är osäkra på vad de kommer att få i pension befarar att denna inte kommer att räcka är i sig bekymmersamt. Men att nära hälften av dem som vet vad de får i pension anser att denna inte kommer att räcka är än mer bekymmersamt. 24