RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER



Relevanta dokument
Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Lättläst sammanfattning

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Längre liv, längre arbetsliv

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

YTTRANDE Socialdepartementet STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Välfärdstendens Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

Längre liv, längre arbetsliv

Remissvar Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet

risk för utrikes födda

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Pensionsrapport Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig

Enligt regleringsbrevet för 2018 ska Pensionsmyndigheten senast den 2 maj 2018 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension, genomsnittlig

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Presentation DemoskopPanelen AMF

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Arbete efter 65 års ålder

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017?

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport Carina Blomberg Dan Adolphson

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

Medelpensioneringsålder och utträdesålder m.m.

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, DS 2019:2,

ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Arbete efter 65 års ålder

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Bakgrund och förslaget i korthet

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper.

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Idag kommer vi att prata om. Vilka pensioner finns det? Vad har jag och vad får jag? Hur gör jag?

17 Åldersgränser. Tidigare folkpension och det särskilda grundavdraget, och numera garantipension. 2

På spaning efter tryggheten på framtidens arbetsmarknad

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början

Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Medelpensioneringsålder och utträdesålder, m.m.

2007:5. Medelpensioneringsålder ISSN

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:

Frågor och svar om Flexpension

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Pensjonsforum_2017_03_

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Pensionssystemens demografiska utmaningar

ITP 1. Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Vem får avsättning till tjänstepension?

Pensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Remissvar S2013/2830/SF Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25

Svar på remiss - Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Ordning och reda i pensionspyramiden

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Ett långt arbetsliv förutsätter ett gott arbetsliv

2006:8. Medelpensioneringsålder ISSN

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Pensionsrapport. Viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder, m.m.

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Transkript:

Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1

UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar och höjer faktiska pensionsåldern (förslagsbetänkande april 2013) Pensionsrelaterade åldersgränser, åldersgränser i kringliggande system Arbetsmiljö och arbetsförhållanden Tjänstepensioner GENOMFÖRANDE Expertpanel, referensgrupp Samarbete med Pensions-myndigheten, Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsmiljö-verket, Försäkringskassan, Social-, Finans-- och Arbetsmarknadsdepartementen 10 underlagsrapporter, 2 enkäter till äldre resp. arbetsgivare, 3 seminarier 2

BEHÖVS ÅTGÄRDER? Sysselsättningstrender positiva men förändringar långsamma Stora reformer för att stimulera arbetsutbud Trots att vi lever allt längre lämnar alltfler äldre arbetet tidigt, 80 % före eller vid 65 Ingrodda föreställningar påverkar äldre att gå i pension tidigt Det är nödvändigt med ytterligare åtgärder för att stimulera äldre att arbeta längre, både före och efter 65 års ålder ÄLDRE JOBBAR LÄNGRE Andel sysselsatta 65+ (AKU) 3

INTERNATIONELL TREND ÖKAR ÅLDERSPENSIONEN VÄLFÄRDEN? Nya databaser, ny forskning, i sin linda Bättre ekonomi: kanske Hälsosammare livsstil: tveksamt Blir man friskare: ja och nej Stärks kognitiv förmåga: motstridiga resultat Ökar lyckan: vid frivillig pensionering Högre pensionsålder kan öka livskvaliteten 4

DÄRFÖR BEHÖVER ÄLDRE ARBETA LÄNGRE Långsiktig och permanent förändring av demografin Oförändrat pensionsbeteende: 10-15 % lägre pensioner om 30 år Finansieringsgap i välfärden: 150 miljarder 2030 Arbetskraftsbrist: 420 000 nya i välfärdssektorn till 2020 (SKL). Arbetskraften oförändrad de närmaste 20 åren Mindre risk för balansering i pensionssystemet Längre arbetsliv kan höja livskvaliteten för många äldre Längre liv förutsätter längre arbetsliv, annars orimliga försörjningsbördor för de sysselsatta FÖRSÖRJNINGSBÖRDA: Antalet 65+ per 100 invånare 15-64 år 5

EKONOMISK FÖRSÖRJNINGSBÖRDA Antal ej sysselsatta personer och personer 65+ per 100 sysselsatta Alt. 1. Antalet sysselsatta antas förändras i samma takt som befolkningen 15-64 år. Alt. 2. Antalet sysselsatta i relation till befolkningen 15-64 år antas minska i samma takt som under perioden 1980-2010 ANDEL AV LIVETS TIMMAR MAN ARBETAR 6

TILLRÄCKLIGA PENSIONER Behövlig pensionsålder för olika födelseårgångar Hans Olsson: Högre pensionsålder motiv för och emot UTTRÄDESÅLDER Den ålder i genomsnitt som årets 50-åringar, som hör till arbetskraften enligt AKU, beräknas lämna arbetsmarknaden (Pensionsmyndigheten) 7

DISPONIBEL INKOMST FÖRE OCH EFTER PENSIONERING % PENSIONÄRERNAS EKONOMISK STANDARD I PROCENT AV FÖRVÄRVSAKTIVAS STANDARD 8

GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Äldre allt friskare (självrapporterad hälsa, morbiditet, mortalitet) Äldre blir smartare (tester av kohorter) Äldre mer välutbildade (SCB:s utbildningsstatistik) Pensioneringsnormer försvagas (enkät, faktisk sysselsättning) Arbetsmiljön förbättras (ULF, AV) BESVÄR TILL FÖLJD AV BELASTNING 9

HINDER FÖR LÄNGRE ARBETSLIV ARBETSUTBUD Arbetsförhållanden, slitsamma och enformiga arbeten Breda vägar från arbetslivet Styrande och normerande åldersregler i allmänna system Tjänstepensionsregler motverkar fortsatt arbete Bristande information om fördelarna att arbeta längre Svaga ekonomiska incitament för vissa att arbeta längre HÄLSA, ARBETSFÖRMÅGA OCH MEDELLIVSLÄNGD Slitsamma och enformiga arbeten finns kvar Ökad risk för långtidssjukskrivning och förtidspension, högre benägenhet att lämna genom tjänstepensioner Skillnaderna i dödlighet mellan socioekonomiska grupper ökar Fortplantar sig i skillnader i pensionsnivåer Utmaningen är ge möjligheter för fler äldre att kunna arbeta i 60-årsåldern 10

MER ÄN HÄLFTEN LÄMNAR ARBETSMARKNADEN FÖRE 65 ÅRS ÅLDER Stat Kommun och landsting Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Kvinnor Före 61 13,6 10,8 11,3 9,0 61 64 40,5 46,3 45,2 51,6 65 32,7 28,9 30,5 23,5 66 eller senare 13,2 14,0 13,0 15,9 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Män Före 61 18,4 11,3 9,7 8,4 61 64 39,5 35,7 41,6 50,1 65 26,5 29,9 32,6 24,1 66 eller senare 15,7 23,1 16,1 17,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 SOCIALA SKILLNADER I DÖDLIGHET Räknat från 30-årsåldern har personer med eftergymnasial utbildning drygt 5 års längre medellivslängd jämfört med personer med enbart förgymnasial utbildning Ingen konsensus kring orsaker. Utbildningsexpansion, livsstil, arbetsförhållanden Utredningen avser uppdra åt experter att analysera hur skillnader i medellivslängd etc. kan påverka pensionssystemets omfördelande egenskaper 11

ARBETSMILJÖPROBLEM Kunskapsläget om sambanden mellan arbetsförhållanden och förtidspension fortfarande bristfälligt Arbetsmiljöarbete bör i högre grad inriktas på att förebygga tidigt utträde från arbetslivet Det finns starkt stöd för att förebygga och minska fysiska krav och risker för att reducera förtidspensioneringen Kunskapsuppbyggnaden bör förstärkas om sambanden mellan arbetsmiljöbrister, ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet, särskilt vad gäller psykosociala arbetsmiljöproblem och kvinnors höga förtidspensionering Bättre underlag behövs om vilka förebyggande insatser som fungerar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 STARKA PENSIONERINGSNORMER 1938 1939 1940 1941 1942 Före 65 år Vid 65 år Efter 65 Har ej tagit ut ÅP 12

FAKTORER SOM KAN LEDA TILL FLER ÅR I ARBETE EKONOMISKA INCITAMENT Incitamenten i de allmänna systemen på det hela taget är ändamålsenligt utformade och tillräckliga Hur kan incitamenten förstärkas för grupper som har ett svagt ekonomiskt utbyte av att arbeta längre Hur kan det införas pensionsrätt efter 65 år i alla tjänstepensioner Det behövs riktade åtgärder till äldre för att visa fördelarna med att jobba längre och skjuta upp uttaget av pensionen 13

HUVUDSAKLIG INKOMSTKÄLLA ÅRET VID PERMANENT UTTRÄDE FRÅN ARBETSMARKNADEN (KVINNOR) ÅP Arbetslös Privatpension Förtidspension Sjukskriven Tjänstepension Annat Totalt Stat Kommun och landsting Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor 54,6 55,3 54,8 46,6 4,7 2,5 11,6 6,1 0,5 0,4 0,9 2,2 8,2 8,7 6,8 4,7 4,0 8,6 11,2 6,9 10,4 10,8 5,6 14,8 17,7 13,7 9,1 18,8 100,0 100,0 100,0 100,0 HUVUDSAKLIG INKOMSTKÄLLA ÅRET VID PERMANENT UTTRÄDE FRÅN ARBETSMARKNADEN (MÄN) ÅP Arbetslös Privatpension Förtidspension Sjukskriven Tjänstepension Annat Totalt Stat Kommun och landsting Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor 44,7 62,3 58,6 43,5 6,4 3,4 9,5 6,1 0,5 0,0 0,8 1,1 8,6 7,1 8,2 5,3 2,7 5,2 12,5 2,1 14,3 8,9 3,3 21,9 22,9 13,2 7,2 20,1 100,0 100,0 100,0 100,0 14

DET REFORMERADE ALLMÄNNA PENSIONSSYSTEMET Starkare koppling mellan inbetalda avgifter och pensionsförmåner Ökat flexibilitet Ingen formell pensionsålder Högsta ålder för uttag av ÅP avskaffas Inga arbetsutbudsbegränsningar 65-ÅRSGRÄNSEN LEVER KVAR INOM FLERA SYSTEM Tjänstepensioner Garantipension Bostadstillägg mm Arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkring M.fl. 15

PENSIONSÅLDERSREGLERNA BÖR ANPASSAS TILL ÖKAD MEDELLIVSLÄNGD Ett av de viktigaste hindren för längre arbetliv är åldersreglerna i det allmänna pensionssystemet och kringliggande system Prioriterat: åtgärder för att förebygga tidigt utträde Förslag ska utarbetas så att åldersgränserna anpassas till högre medellivslängd TJÄNSTEPENSIONSREGLER Formell pensionsålder (65 år) för 7 av 10 Intjänande begränsas till 65 Förmånsbestämda regler, långa övergångstider Arbetsutbudsbegränsningar vid uttag av tjänstepension Bristfällig samordning mellan olika avtalsområden Möjlighet att ta ut tjänstepension redan från 55 Speciallösningar för utköp av äldre arbetskraft 16

Kohorter som omfattas av de förmånsbestämda regler TJÄNSTEPENSIONERNA Stimulerar tidig pension, motverkar fortsatt arbete kanske viktigaste hindret Fördjupade samtal med parterna om förutsättningarna att anpassa regler och information för att underlätta ett längre arbetsliv Kan tillsynen av reglerna i tjänstepensionsavtalen stärkas Förstärkt informationen om de ekonomiska fördelarna med ett längre arbetsliv Staten bör gå före 17

LÖNSAMT TA UT PENSION OCH JOBBA Ekonomiskt utbyte av ett extra år med 50 % pension, 50 % arbete. Medianinkomst född 1949, Kap-KL Arbets- inkomst 66 år 66 år 67 år Skillnad Pension Pension Skillnad Ny pension + Deltid 0 14 031 14 031 0 0 Ålders- 15 858 7 929-7 929 17 218 1 361 pension Tjänste- pension 7 047 7 047 0 7 047 0 Inkomst brutto 22 904 29 007 6 103 24 265 1 361 Skatt 5 936 6 055 118 6 289 353 Disponibel inkomst 16 968 22 952 5 984 17 976 1 008 OLÖNSAMT ATT FÖRLÄNGA ARBETSLIVET FÖR LÅGINKOMSTTAGARE Lågavlönad kvinna, 50 % deltid, KAP-KL Förändring av inkomst vid fortsatt arbete Skillnad Arbetar till Arbetar till 65 66 Kr/mån % Förvärvsinkomst 10 857 Ålderspension 7 916 Garantipension 1 556 Tjänstepension 3 068 Inkomst brutto 12 539 10 857-1 682-13 % Inkomst efter skatt 9 417 9 123-294 -3 % BTP 2 300 Disponibel inkomst 11 717 9 123-2 594-22 % 18

OLÖNSAMT ATT FÖRLÄNGA ARBETSLIVET FÖR LÅGINKOMSTTAGARE (FORTS.) Förändring av inkomst som pensionär Arbetar till 65 Arbetar till 66 Skillnad Kr/mån % Förvärvsinkomst Ålderspension 7 916 8 542 626 Garantipension 1 556 1 157-399 Tjänstepension 3 068 3 257 189 Inkomst brutto 12 539 12 955 416 3 % Inkomst efter skatt 10 010 10 281 271 3 % BTP 2 300 2 200-100 -4 % Disponibel inkomst 12 310 12 481 171 1 % EKONOMISKA INCITAMENT Incitamenten i de allmänna systemen på det hela taget är ändamålsenligt utformade och tillräckliga Hur kan incitamenten förstärkas för grupper som har ett svagt ekonomiskt utbyte av att arbeta längre Det behövs riktade åtgärder till äldre för att visa fördelarna med att jobba längre och skjuta upp uttaget av pensionen 19

HINDER FÖR LÄNGRE ARBETSLIV EFTERFRÅGAN Negativa attityder (enkät till arbetsgivare) Åldersdiskriminering (forskning, enkäter) Premier för tjänstepensioner Anställningsskyddet Okunskap och ovilja hos arbetsgivare att anpassa arbetet efter äldre arbetskraft NEGATIVA ATTITYDER MOT ÄLDRE SAF-LO ITP KAP-KL PA03 Antal tillfrågade arbetsgivare 316 284 300 300 Lär sig långsammare exempelvis ny teknik Mindre anpassningsbara inför omorganisationer 82 83 79 76 57 54 47 46 Mindre produktiva 20 21 13 15 Sämre utbildade 36 51 34 50 Borde gå i pension tidigare för att lämna plats för de yngre 21 14 10 13 20

DYRT ATT ANSTÄLLA OCH BEHÅLLA ÄLDRE ARBETSKRAFT P.G.A. ÅLDERSSPECIFIKA TJÄNSTEPENSIONSPREMIER 40 30 20 10 0 Privatanställda tjänstemän 30 år 40 år 50 år 60 år 40 30 20 10 0 KAP-KL 30 år 40 år 50 år 60 år 25 20 15 10 5 0 PA03 30 år 40 år 50 år 60 år 30000 kr/mån 40 000 kr/mån 48 000 kr/mån 30000 kr/mån 40 000 kr/mån 48 000 kr/mån 30000 kr/mån 40 000 kr/mån 48 000 kr/mån MENTAL PENSIONERING pensionsaldersutredningen.blogspot.com 21

DE ÄLDRE OCH ARBETSLINJEN Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet (Prop. 2006/07:1) Upphör arbetets betydelse vid 65? Hur påverkas dagens friska och välutbildade äldre av att förlora sin delaktighet? 22