1(10) TJÄNSTEMANNAUTLÅTANDE 2016-04-15 Handläggare: Mattias Andersson Telefon: 0176-713 55 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till: Teknik- och klimatnämndens arbetsutskott Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun Förslag till beslut 1. Teknik- och klimatnämnden beslutar att Norrtälje kommun inför ett system med fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall med automatisk eftersortering i fler fraktioner. 2. Teknik- och klimatnämnden hemställer till kommunstyrelsen att besluta att ökade driftkostnader på upp till 12,8 miljoner kr per år ska täckas av höjd avfallstaxa under åren 2017 till 2020. Ökade driftkostnader för insamlingen av förpackningar på upp till 1 miljon kr per år finansieras av renhållningsavdelningens överskott från affärsverksamheten. 3. Teknik- och klimatnämnden ger renhållningsavdelningen i uppdrag att utreda hur det insamlade avfallet sorteras och behandlas på lämpligaste sätt för att få en så säker och billig hantering som möjligt. Det innefattar bland annat att föra diskussioner med närliggande kommuner och avfallsbolag om samarbete kring byggnation och nyttjande av en sorteringsanläggning för automatisk sortering. Ulla-Marie Hellenberg Kommundirektör Helen Lott Tf. samhällsbyggnadsdirektör Henrik Lilliehöök Renhållningschef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.se 3 20 65-5 ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX WEBB BANKGIRO 212000-0217 0176-711 04 norrtalje.se 451-7694 norrtalje.se RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN
2(10) Sammanfattning I utkastet till Norrtälje kommuns avfallsplan finns ambitiösa mål om ökad materialåtervinning, vilket bland annat innefattar att matavfallet återvinns genom biologisk behandling. Mot denna bakgrund har kommunstyrelsekontorets renhållningsavdelning utrett olika alternativ för att samla in förpackningar, tidningar och matavfall. Det alternativ som enligt renhållningsavdelningens mening bäst uppfyller uppsatta mål är ett system med så kallad automatisk sortering med fler fraktioner. Abonnenterna erbjuds möjlighet att sortera avfallet i påsar med olika färg där färgen är definierad för respektive avfallsslag. Avfallet hämtas och transporteras till en särskild anläggning för automatisk sortering. I ett inledande skede av implementeringen kommer avfallet att sorteras vid en extern anläggning. Inledningsvis måste följaktligen avfallsfraktionerna anpassas efter de fraktioner som den externa anläggningen klarar av att hantera. Under detta inledande skede är fraktionerna tänkta att vara rest- och matavfall samt plast-, pappers- och metallförpackningar. Vid ett politiskt beslut om införande av automatisk sortering i Norrtälje kommun inleds diskussioner med närliggande kommuner och avfallsbolag om samarbete kring byggnation av en automatisk sorteringsanläggning. En sådan anläggning dimensioneras lämpligen för att kunna hantera ytterligare fraktioner som exempelvis tidningar, glasförpackningar och textilier. Förutsatt att kommunfullmäktige fattar ett beslut om projektgenomförande i juni 2016 kan implementeringen av den första etappen påbörjas under det första kvartalet 2017. Fullt implementerat system beräknas till utgången av 2019. För att underlätta den politiska beslutsprocessen har renhållningsavdelningen lagt upp en webbsida där projektet och det föreslagna systemet beskrivs på ett mer lättillgängligt sätt. Adressen till webbsidan är: www.norrtalje.se/nyttinsamlingssystem.
3(10) Bakgrund Materialåtervinning spelar en stor roll i ett hållbart samhälle. Det är därför viktigt att avfallet ses som en resurs och behandlas på rätt sätt. Materialåtervinning innebär att sorterat material kan ersätta andra produktions- eller konstruktionsmaterial. Det medför inte bara att uttaget av mängden jungfruligt material minskar, utan leder också till att vi sparar energi och minskar utsläppen av växthusgaser. I EU:s avfallsdirektiv lyfter man fram den så kallade avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. År 2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. Prioriteringsordningen i avfallshierarkin innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand energiåtervinnas (förbrännas) och i sista hand deponeras. Alla EU:s medlemsländer ska enligt avfallsdirektivet ta fram avfallsplaner. I Sverige har Naturvårdsverket ansvar för att ta fram och fastställa en nationell avfallsplan och program för förebyggande av avfall. Vi ska enligt EU:s avfallsdirektiv och Naturvårdsverkets nationella avfallsplan minska deponering och avfallsförbränning till förmån för mer materialåtervinning. I Norrtälje kommuns avfallsplan finns ambitiösa mål om att bland annat öka materialåtervinningen inklusive att sortera ut matavfallet. För att kunna uppnå dessa mål har kommunstyrelsekontorets renhållningsavdelning initierat ett projekt där olika alternativ jämförts för insamling av matavfall, förpackningar och tidningar. I detta tjänstemannautlåtande, inklusive dess bilagor, redovisas projektets slutsatser och det insamlingssystem som föreslås för att uppnå målen enligt avfallsplanen. Beskrivning av ärendet För att underlätta den politiska beslutsprocessen har renhållningsavdelningen tagit fram en broschyr (bilaga 3) där projektet och det föreslagna systemet beskrivs på ett lättillgängligt sätt. I broschyren återfinns information om: styrande förutsättningar som projektet har att förhålla sig till. Det gäller exempelvis EU:s så kallade avfallshierarki som styr hur avfallet tas omhand i Sverige och inom övriga EU, samt regeringens ökade återvinningsmål. perspektiv på materialåtervinning. Avsikten med att införa ett nytt insamlingssystem är att öka materialåtervinningen som bland annat leder till energi-, råvaru- och materialbesparing samt minskade utsläpp. utredda insamlingssystem. Här presenteras de insamlingssystem som utretts för insamling av förpackningar, tidningar och matavfall samt några av de för- och nackdelar som finns med respektive system.
4(10) utvärderingen och förslag till insamlingssystem. De system som utretts utvärderas mot målen i utkastet till kommunens avfallsplan som kommer att gälla mellan 2016 och 2019. hur det föreslagna systemet fungerar för abonnenterna. Det gäller villor (en- och tvåbostadshus enligt avfallstaxans terminologi), flerbostadshus med respektive utan miljörum/ miljöhus (det vill säga utan så kallad fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar), samt verksamheter med större respektive mindre mängder avfall. hur förbehandlingen planeras att gå till, det vill säga hur avfallet kommer att tas omhand; både initialt och vid fullt implementerat system. Det innefattar bl.a. diskussioner med närliggande kommuner och avfallsbolag gällande samarbete kring byggnation av en automatisk sorteringsanläggning. En webbsida har lagts upp som samlar den information som kommunens politiker har att tillgå. På sidan länkas till ovan nämnda broschyr, liksom även till en kortare folder (bilaga 4) där kärnan i det föreslagna systemet beskrivs. På sidan finns även länkar till de kommuner i Sverige som redan infört, eller är igång med att införa, ett motsvarande system som här föreslås. Länken till webbsidan är http://www.norrtalje.se/nyttinsamlingssystem. I de följande avsnitten redogörs för kostnadsutvärdering, föreslaget insamlingssystem, detaljbudget (inklusive finansiering) och tider. Kostnadsutvärdering En central aspekt är att systemet är effektivt och drivs till rimliga kostnader. I kalkylerna för automatisk sortering (med två respektive fler fraktioner) har eventuellt samarbete med andra kommuner kring byggnation av en sorteringsanläggning inte tagits med i beräkningarna. Kostnadsutvärderingen omfattar tvåkärlssystemet samt automatisk sortering med två respektive fler fraktioner. Övriga utreda system har förkastats. Motiveringen härtill redovisas i bilaga 3 kapitel 4 Utredda insamlingssystem. Detaljbudget för införandet av tvåkärlssystemet respektive automatisk sortering i hela kommunen redovisas i bilaga 1 Utgifter/Inkomster för systemalternativen. Eftersom avfall sorteras ut till materialåtervinning behöver mindre mängd brännbart avfall behandlas vilket kan ses som en kostnadsminskning i bilaga 1. Tvåkärlssystemet, d.v.s. systemet med separata kärl för rest- och matavfall, är 2,7 miljoner kr dyrare än automatisk sortering med fler fraktioner i det fall då sorteringen sker i egen anläggning. Den främsta anledningen till det är kostnaderna för inköp och tömning av matavfallskärlen som behövs för samtliga en- och tvåbostadshus.
5(10) Kostnaden för automatisk sortering med fler fraktioner i egen regi eller genom samarbete är 3,3 miljoner kr högre än kostnaderna för automatisk sortering med två fraktioner. Kostnaderna för automatisk sortering med fler fraktioner vid extern anläggning är nästan samma som kostnaderna för tvåkärlssystemet. Vid automatisk sortering i hela kommunen beräknas investeringsbehovet till ca 4,8 miljoner kr för ca 9 000 nya kärl. Vid tvåkärlssystemet beräknades investeringarna till ca 19,2 miljoner kr för ca 37 000 nya kärl. Ska Norrtälje kommun bygga en egen anläggning beräknas investeringsbehovet vara 44,8 miljoner kr för en sorteringsanläggning för sex fraktioner inklusive kärl och ca 34 miljoner kr för en sorteringsanläggning för två fraktioner. Systemlösning Fraktioner Totalt ökad årlig kostnad [tkr/år] Automatisk sortering, extern anläggning Automatisk sortering, egen anläggning Fler 16 900 Två 15 200 Fler 13 800 Två 10 500 Tvåkärlssystemet 16 500 Tabell 1. Driftskostnader för systemalternativen. Att lämna avfallet för sortering till en extern anläggning medför ökade kostnader på ca 3,1 miljoner kr för sortering av fler fraktioner jämfört med hantering i egen anläggning. Vid sortering av bara två fraktioner på extern anläggning blir kostnadsökningen ca 4,7 miljoner kr eftersom man behandlar nästan samma avfallsmängder men inte får någon intäkt för förpackningarna (se bilaga 1). Förslag till insamlingssystem Det insamlingssystem som föreslås är: Automatisk sortering med fler fraktioner. Abonnenterna erbjuds möjlighet att sortera avfallet i påsar med olika färg där färgen är definierad för respektive avfallsslag. Avfallet hämtas och transporteras till en särskild anläggning för automatisk sortering. I ett inledande skede av implementeringen kommer avfallet att sorteras vid en extern anläggning. Inledningsvis måste följaktligen avfallsfraktionerna anpassas efter de fraktioner som den externa anläggningen klarar av att hantera. Under detta inledande skede är fraktionerna tänkta att vara rest- och matavfall samt plast-, pappers- och metallförpackningar. I framtiden skulle det kunna bli aktuellt att implementera exempelvis glas, textilier och tidningar.
6(10) För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till bilaga 3 kapitel 5 Utvärdering och förslag till insamlingssystem. Detaljbudget I nedanstående tabell redovisas detaljbudget för införandet av nytt insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun. Årliga kostnadsökningar [tkr] 2016 2017 2018 2019 2020 Påsförbrukning 200 3 400 4 500 4 500 Förändring behandlingskostnad 400 6 400 5 400 1 500 Ökade insamlingskostnader 200 2 300 3 100 3 100 Kapitalkostnader 100 600 900 4 700 Ökade administrationskostnader 500 500 1 000 500 0 Total årlig ökad kostnad 500 1 400 13 700 14 400 13 800 Tabell 2. Årliga kostnadsökningar för införande av föreslaget system. Införandet av det föreslagna insamlingssystemet kommer genomföras under fyra år mellan 2016 och 2019. Första området där insamlingssystemet ska implementeras är Rimbo där hämtning påbörjas under det första kvartalet 2017. Därefter kommer större delen av kommunen följa efter under år 2018. Under år 2019 beräknas hela kommunen ha infört det nya insamlingssystemet. Årliga kostnaderna för år 2017 och 2018 är beräknade på att avfallet transporteras till en extern behandlingsanläggning eftersom en eventuell egen eller samägd sorteringsanläggning inte beräknas vara klar förrän 2019. En investeringskostnad på 4,8 miljoner kr för de större kärl som krävs ingår i kostnaderna för 2019. För år 2020 beräknas kostnaderna på att en sorteringsanläggning byggs i närområdet och drivs till självkostnadspris. Skulle det insamlade avfallet behöva fortsätta hanteras i en extern sorteringsanläggning så beräknas kostnaden för ett fullt utbyggt system vara ca 20 procent dyrare, d.v.s. ca 3 miljoner kr dyrare per år (se bilaga 1). Vid ett införande i hela kommunen innebär det föreslagna insamlingssystemet en kostnadsökning på ca 13,9 miljoner kr per år varav ca 1 miljon kr härrör sig från ökade kostnader med anledning av insamlingen av förpackningar. Ökade administrationskostnader under införandet av hela projektet beräknas till 2,5 miljoner kr vilket täcker planeringskostnader samt framtagning och distribution av informationsmaterial. Den ökade årliga kostnaden för att även samla in förpackningar via automatisk sortering ligger på ca 1 miljon kr inklusive intäkter från materialförsäljning på ca 1,6 miljoner kr. Finansiering Ökade driftkostnader på upp till 12,8 miljoner kr per år ska täckas av höjd avfallstaxa på ca 13 procent under åren 2017 till 2020. Under år 2017 behövs finansiering, för ökade driftkostnader för insamlingen av förpackningar, på ca 100 tkr för att sedan öka och år 2020 uppgå till
7(10) max 1 miljon kr. Detta finansieras av renhållningsavdelningens överskott från affärsverksamheten som år 2015 uppgick till 1,2 miljoner kr. För att införa automatisk sortering i hela kommunen behöver avfallstaxan höjas med max 13 procent mellan 2017 och 2020 vilket motsvarar drygt 3 procent per år. Det innebär en genomsnittlig ökning per hushåll på ca 60 kr per år i fyra år. Tider Efter ett beslut i teknik- och klimatnämnden kan renhållningsavdelningen inleda diskussioner med närliggande kommuner och avfallsbolag om samarbete kring byggnation av en automatisk sorteringsanläggning. Parallellt intensifieras arbetet med att bl.a. planera informationsinsatser, att upphandla större kärl samt att upphandla automatisk sortering för de inledande etapperna. Förutsatt att nedanstående tidsplan för den politiska beslutsprocessen realiseras kan implementeringen av den första etappen påbörjas under det första kvartalet 2017. Utvärderingen av denna etapp skulle då kunna ske under det tredje kvartalet med beslut gällande byggnation av en automatisk sorteringsanläggning, eventuellt i samarbete med andra aktörer, innan utgången av året. Implementeringen i den övriga kommunen påbörjas vid ingången av 2018 i samband med ny entreprenad för hämtning av säck- och kärlavfall. Implementeringen i hela kommunen beräknas vara klar vid utgången av 2019. Målsättningen är att ärendet behandlas i: Teknik- och klimatnämndens arbetsutskott den 26 april. Teknik- och klimatnämnden den 17 maj. Kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 juni. Kommunstyrelsen den 8 juni. Kommunfullmäktige den 20 juni. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Utgifter/Inkomster för systemalternativen Sorteringsguide från Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Broschyr: Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall - En ingående beskrivning av projektet (version 1.1). Bilagan redovisas i separat dokument. Folder: Insamlingssystem för fastighetsnära insamling av sorterat hushållsavfall En introduktion till automatisk sortering (version 1.1). Bilagan redovisas i separat dokument.
8(10) Slut Beslut skickas till Miljö- och hälsoskyddsenheten Ulla-Marie Hellenberg Helen Lott Annica Johansson Henrik Lilliehöök Mattias Andersson
9(10) Bilagor Bilaga 3 och 4 redovisas separat. Bilaga 1: Utgifter/Inkomster för systemalternativen Tvåkärlssystemet Automatisk sortering, egen anläggning Automatisk sortering, extern anläggning Investeringskostnader [tkr] Två fraktioner Fler fraktioner Två fraktioner Kärl 18 500 4 800 4 800 Påshållare 700 Sorteringsutrustning 17 000 20 000 Byggnad för sorteringsanläggning 17 000 20 000 Totala investeringskostnader 19 200 34 000 44 800 4 800 Ökade årliga kostnader [tkr/år] Påsförbrukning 2 300 1 900 4 500 1 900 4 500 Behandling, brännbart avfall -1 700 1 700 2 800 1 700 2 800 Behandling, matavfall 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 Sorteringskostnader 2 500 4 000 10 400 11 000 Insamlingskostnader 10 600 2 700 3 100 2 700 3 100 Kapitalkostnader 3 400 3 200 4 700 800 Ökade årliga kostnader 16 500 10 500 15 400 15 200 18 500 Ökade årliga intäkter [tkr/år] Ersättning från FTI 1 600 1 600 Ökade årliga intäkter 1 600 1 600 Totalt ökad årlig kostnad [tkr/år] 16 500 10 500 13 800 15 200 16 900 Fler fraktioner
Bilaga 2: Sorteringsguide från Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB 10(10)