Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Källa: www.miljomal.nutobias Flygar Fastighetsägaren vill ha miljöprofil Men vad ska man satsa på? Bygga i trä-eller betong? Värmepump eller fjärrvärme? Parkett eller heltäckningsmatta? Cellulosa- eller mineralullsisolering? Gröna tak eller svarta? Källsortera? Bygga i tält? Fladdermusholkar? Parkeringsplatser för elbilar? Bygga i tält? Sten från Kina? <<<.. 3 catarina.warfvinge@sgbc.se 1
Sveriges vanligaste Miljöklassningssystem GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED 50 kontrollpunkter BREEAM 50 kontrollpunkter Miljöbyggnad 16 kontrollpunkter Knappt 200 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 5 Green- Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi x x x x Inomhusmiljö x x x Byggnadsmaterial x x x Vattenanvändning x x Styrning i projekt x x Byggavfall x x Transporter x x Ekologi på tomten x x Föroreningar från byggnaden x x catarina.warfvinge@sgbc.se 2
Några exempel som tas upp i BREEAM men inte i Miljöbyggnad Transport Möjlighet till alternativa transportmedel jfr bil Max antal P-platser Närhet till post, bank, läkare etc Säkerhet för fotgängare och cyklister Tidtabeller Information om avgångar Mark och ekologi Återanvändning av mark Förorenad mark Markens ekologiskt värde och skydd av biotoper Minska påverkan på ekologin Långsiktig påverkan på biodiversitet Vad har systemen gemensamt? Byggnaden får ett betyg och plakett Men förstska alla beräkningar, utredningar och mätningar kontrolleras specialister 8 Guld Silver Brons Platinum Gold Silver Certified Outstanding Excellent Very good Good Passed Intresset för att miljöcertifiera byggnader har exploderat 600 500 400 300 200 100 0 Jan 10 Jan 11 Jan 12 9 catarina.warfvinge@sgbc.se 3
>770 Miljöbyggnader på 18 månader, varför så populärt? Enkelt men verkningsfullt Relevant miljövärdering Lätt att kommunicera Kostnadseffektivt Enkelt att mäta eller bedöma indikatorerna Dokument och utredningar som normalt tas fram vid ny-och ombyggnad utnyttjas Kvalitetskontroll Entreprenör Förvaltare Hur tänker fastighetsägarna när de väljer system? Speciella skäl för att välja LEEDeller BREEAM: Vill bedöma mer än själva byggnaden Lockar internationella fastighetsinvesterare Certifierade hus i USA värderas ca 10% högre än andra Pennfäktaren, LEED Speciella skäl att välja Miljöbyggnad Bygger för egen förvaltning Kostnadseffektivt Kvalitetssäkring efter två år Enkelt men ändå miljörelevant Messingen skola, Miljöbyggnad Betyget oberoende av placering Inga omedelbara planer på försäljning 16 faktorer som bedöms i Miljöbyggnad Energi Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Innemiljö Ljudmiljö Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Inneklimat vinter Inneklimat sommar Dagsljus Legionella Material Dokumentation Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Ger byggnaden betyget BRONS, SILVER eller GULD 12 catarina.warfvinge@sgbc.se 4
Hur sätts betyg? Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt 200 Bq/m 3 100 Bq/m 3 50 Bq/m 3 Myndighetskrav Bästa tillgängliga teknik 13 Betyget för HELA huset bestäms med en speciell metod Några indikatorer bedöms på rumsnivå Rumsnivå Byggnadsnivå catarina.warfvinge@sgbc.se 5
Rum som ska bedömas Vardagsrum, kök, sovrum men inte hall, klädkammare, WC etc Kontor, kontorslandskap, stadigvarande arbetsplatser men inte fikarum, pausrum, korridorer, kopieringsrum etc Men inte alla det skulle bli för dyrt Silver Silver Guld B Brons Brons Registrering Klassningsarbetet i projektet Ansökan Granskning Beslut om betyg På www.sgbc.sefinns ansökningsformulär, verktyg, regler och betygskriterier Svårt att skriva generella regler tolkningar publiceras som frågor och svar catarina.warfvinge@sgbc.se 6
Registering Klassningsarbetet i projektet Ansökan Granskning Beslut om betyg Verifiering i färdig byggnad Innan betyget blir definitivt ska allt kontrolleras i den färdiga byggnaden. Inom två år Kontroll av t ex Har rätt fönster levererats, rätt fläkt, ljudbafflar, hur hög är radonhalten, finns solskyddet, energianvändningen<. Enkät ska besvaras av brukarna i GULD-hus Komfort vinter Komfort sommar Dagsljus Fukt Luftkvalitet Ljud Tanken med miljöcertifiering är att engagera hela projekteringsgruppen till samarbete Nr Indikator Vem brukar göra vad? 1 Energianvändning VVS 2 Värmeeffektbehov VVS 3 Solvärmelast Arkitekt 4 Energislag Byggherre 5 Ljudmiljö Ljudsakkunnig 6 Radon Byggkonstruktör 7 Ventilationsstandard VVS 8 Kvävedioxid VVS ocharkitekt 9 Fuktsäkerhet Fuktsakkunnigeller byggkonstruktör 10 Termiskt klimat vinter VVS 11 Termiskt klimat sommar VVS 12 Dagsljus Arkitekt 13 Legionella VVS 14 Dokumentation av byggvaror Entreprenör 15 Utfasning av farliga ämnen Entreprenör 21 catarina.warfvinge@sgbc.se 7
Några exempel på Energi i Miljöbyggnad Energi Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Innemiljö Ljudmiljö Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Inneklimat vinter Inneklimat sommar Dagsljus Legionella Material Dokumentation Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen 22 22 Indikator 1 Energianvändning Betyg på befintliga byggnader 23 Indikator 1 Energianvändning Energikrav i BBR 19 för bostäder BRONS SILVER GULD Bostäder 130 Som BBR 75% av BBR 65 % av BBR Inkluderar Uppvärmningsenergi Varmvattenberedning Fastighetsel Men ej hushållsel! Bostäder 110 Bostäder 90 24 catarina.warfvinge@sgbc.se 8
Indikator 4 Energislag Miljökategorier för energislag Miljökategori1 Solenergi Vind-och vattenkraft Industriell spillvärme Miljökategori 2 Biobränsle i värme-och kraftvärmeverk Miljökategori 3 Biobränsle i ej miljömärkta pannor Miljökategori 4 Ej förnybar energi, t ex gas, olja, kol och uran 25 Indikator 3 Solvärmelast Jobbig, tycker många Indikator 3 BRONS SILVER GULD Solvärmelasttal i lokaler < 48 W/m 2 < 43 W/m 2 < 32 W/m 2 Byggnader premieras som utformas och projekteras mot oönskad solinstrålning under den varma årstiden Betyget beror fönsterstorlek solavskärmning glasets solskyddsegenskaper 26 Indikator 3 Solvärmelast Beräknas med en enkel formel rum för rum SVL =800 g syst A A glas golv 27 catarina.warfvinge@sgbc.se 9
Indikator 12 Dagsljus Fönster får inte bli gluggar! Därför bedöms dagsljus Kan bedömas på två sätt Fönsterandel Dagsljusfaktor i viss punkt Foto: C Warfvinge 28 Indikator 12 Dagsljus För små fönster eller effektivt solskydd i glasen ger problem med dagsljusindikatorne Referens Samma rum, samma fönsterarea, men form och placering ger olika kvalitet på dagsljuset<.. Källa: Max Tillberg, Bengt Dahlgren AB 63% så bra dagsljus som i referensen 29 Inomhusmiljön är viktig i miljöcertifieringssystem Inomhusmiljö 30 catarina.warfvinge@sgbc.se 10
Indikator 10 Termiskt klimat vinter Klimatkrav Hur kallt får det bli under vintern, och hur vet man det? Komfort beror på Operativ temperatur Lufthastighet Klädsel Fysisk aktivitet Indikator 10 BRONS SILVER GULD Lokaler PPD 20% PPD < 15% PPD < 10 % Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna anser det termiska klimatet vintertid vara bra eller acceptabelt 31 Indikator 10 Termiskt klimat vinter Med simulering kontrolleras att det inte blir för kallt i rummen BRONS SILVER GULD T op> 18 ºC T op> 20 ºC T op > 21 ºC Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna anser det termiska klimatet vintertid vara bra eller acceptabelt 32 Indikator 10 Termiskt klimat vintertid I befintligabyggnader används en enklare metod TF < 0,45 BRONS SILVER GULD Värmekälla under fönster eller redovisat skydd mot kallras, dvs luft-hastighet < 0,15 m/s TF < 0,35 Värmekälla under fönster eller redovisat skydd mot kallras, dvs lufthastighet < 0,15 m/s SILVER + Enkätresultat visar att > 80 % av brukarna anser det termiska klimatet vintertid vara bra eller acceptabelt 33 catarina.warfvinge@sgbc.se 11
Indikator 5 Ljudkvalitet Ljudstandarder är till hjälp i Miljöbyggnad Ljudstandarderna SS 25267 och SS 25268 för bostäder respektive lokaler används I Miljöbyggnad bedömer man Luftljudsisolering Stegljudsisolering Ljud från installationer Ljudisolering mot yttre ljudkällor, t ex trafik Men inte Ljudtrycksnivå utomhus, t ex på uteplats Efterklangstid och rumsakustik (Enligt Manualerna, kommer att ses över i framtiden) Kraven i ljudstandarden anges i klasserna A, B, C och D. A är hårdast, C är i nivå med BBR 34 34 Indikator 6 Radonhalt Betyg vid nyproduktion Indikator 6 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokaler 200 Bq/m 3 100 Bq/m 3 50Bq/m 3 Projektering för att klara radonkrav 1. Radonhalten i mark mäts 2. Grundkonstruktionen byggs tät efter behov och betyg 110401 35 Indikator 7 Ventilationsstandard Betyg i befintliga lokalbyggnader BRONS SILVER GULD Godkänd OVK BRONS + Uteluftsflöde 7 l/s, person och 0,35 l/s,m 2 eller luftflöden i AFS 2009:2 SILVER + Goda möjligheter till forcering eller vädring Enkätresultat visar att >80 % av svarande brukare anser luftkvaliteten vara bra eller acceptabel 110401 36 catarina.warfvinge@sgbc.se 12
Indikator 9 Fuktsäkerhet Fuktkritiska konstruktioner och moment att kontrollera vid nyproduktion Tätskikt på tak/terrasser Låglutande tak med invändig takavvattning Tätskikt i våtrum Montering av golvbrunnar Placering av rörskarvar Uteluftsventilerade krypgrunder Enstegstätade putsade fasader Klimatskalets lufttäthet Förvaring av material Uttorkning av betongkonstruktioner Rörgenomföringar Och många många fler<.. 110401 37 Bedömning av material och farliga ämnen Indikator 14 Kontroll på vilka byggvaror som används i huset Indikator 15 Kontroll på att byggvarorna inte innehåller vissa kemiska ämnen. De som allvarligast skadar människor och miljö. 110401 38 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Det ska finnas en pärm med alla byggvaror (inte VVS) 1. Ingående material 2. Produktionsprocessen 3. Distribution av färdig vara 4. Byggskedet 5. Bruksskedet 6. Rivning, demontering 7. Restprodukter 8. Avfallsprodukter 9. Inre miljö Sammanställs av tillverkaren eller leverantören! catarina.warfvinge@sgbc.se 13
Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enligt Kemikalieinspektionen Egenskaper och haltgränser hos ämnen som ska fasas ut Egenskap Riskfras Haltgräns Cancerframkallande (kategori 1 R45 Kan ge cancer 0,1% enligt KIFS 2005:7 för och 2) cancerframkallande (kategori 1 R49 Kan ge cancer vid inandning och 2) Mutagent (kategori 1 och 2) R46 Kan ge ärftliga genetiska skador 0,1% enligt KIFS 2005:7 för mutagent (kategori 1 och 2) Reproduktionstoxiskt (kategori R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga 0,5% enligt KIFS 2005:7 för 1 och 2) reproduktionstoxiskt (kategori 1 och 2) R61 Kan ge fosterskador Hormonstörande Kriterier finns ej - Kadmium och kadmiumföreningar Särskilt farliga metaller; för kriterier se www.kemi.se 0,01% enligt BVD3 (byggvarudeklarationer) Kvicksilver och Särskilt farliga metaller; för kriterier se 0,1% enligt BVD3 kvicksilverföreningar samt bly www.kemi.se (byggvarudeklarationer). och blyföreningar Gäller inte lysrör, lågenergilampor eller glödlampor. PBT/ vpvb Persistenta, För kriterier se www.kemi.se 0,1% i enlighet med kriterier Bioackumulerande, för Basta Toxiska/mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Ozonstörande ämnen R 59 Farligt för ozonskiktet 0,1% enligt KIFS 2005:7 40 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enklast att använda de databaser som finns. Ett är gratis, två kräver licens Rekommenderas, Accepteras eller Undviks 41 Det händer mycket inom området -utnyttja www.sgbc.se Standardinformation Utbildningar i certifieringssystemen Medlemsmöten Seminarier Uppdateringar i certifieringssystemen 42 catarina.warfvinge@sgbc.se 14