Sathya Sai. Information Nr 3 SEPTEMBER 2003 ÅRG 18

Sathya Sai Information Nr 3 SEPTEMBER 2003 ÅRG 18

Sathya Sai Baba Den föregående avatern, Shirdi Baba, lade grunden för en integration med det världsliga och gav mänskligheten budskapet att plikt är arbete. Den nuvarande avatarens uppgift är att få alla att inse att samma Gud eller gudomlighet finns i alla. Människor skall respektera, älska och hjälpa varandra oavsett hudfärg eller tro. På så sätt kan allt arbete bli till gudsdyrkan. Prema Sai, slutligen, den tredje avataren, kommer att föra fram glädjebudskapet att Gud inte bara finns i oss alla, utan att alla är Gud. Detta kommer att bli den slutliga visdomen som kommer att göra det möjligt för varje man och kvinna att komma till Gud. De tre avatarerna bär fram det tredubbla budskapet arbete, gudsdyrkan och visdom. Sathya Sai Baba Ur: Frågor och svar, s. 7. Jag förkunnar bara en kärlekens religion för alla. Bara en sådan kan föra samman människosläktet och åstadkomma ett mänsklighetens broderskap under Guds faderskap. Jag känner bara till ett hjärtats språk bortom sinnet eller intellektet som knyter människa till människa och mänskligheten till Gud, varigenom skapas ömsesidig förståelse, samarbete och ett socialt liv i frid och harmoni. På denna grundval vill jag bygga en mänsklighet utan några religiösa eller andra barriärer i ett universellt rike av kärlek, vari mina hängivna kan känna att hela världen är deras familj. Sathya Sai Baba Ur: Frågor och svar, s. 35. Innehåll Sathya Sai Information, september 2003 Ge upp bundenhet till kroppen... 3 Den inre dörren... 13 Utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande... 18 2 Sathya Sai Information, september 2003

GE UPP BUNDENHET TILL KROPPEN Sai Babas Guru Purnima tal, 20 juli 2003. Hela universum har skapats utifrån Guds vilja och upprätthålls av Honom. Universum går slutligen upp i Gud, som är dess ursprungskälla. Universum, som uppkommit genom gudomlig vilja, kallas Viswam. Viswam betecknar det som har förmågan att expandera och det som är fyllt av sällhet. Dessa är huvudorsaken till universums skapelse. Gud har skapat universum i ett visst syfte, men människan agerar i strid mot det. Viswam är inte bara en manifestation av fysisk materia. Det är en direkt manifestation av Gud. Det är själva förkroppsligandet av den Kosmiska Personen med alla dess olika delar. Viswam symboliserar Guds expansiva natur, som bara kan förstås med hjälp av urskillningsförmågan (viveka). Gud är bortom tid och orsak. Den fysiska världen fungerar genom så kallad orsak och verkan, men den gudomliga viljan är inte orsaksbunden. Gud är den ursprungliga orsaken till universum. Universum är Guds spegelbild. Viswam och Vishnu är inte åtskilda. Bokstaven V i namnet Vishnu står för viveka, urskillningsförmåga, och vistava, expansion. Därför utgör universum (Viswam) Vishnus själva form. Faktum är att hela skapelsen är olika delar av Gud. Lär känna den sanna betydelsen av andlighet Varje föremål i universum har fem aspekter, nämligen existens, medvetande, sällhet, form och namn (sat, chit, ananda, rupa och nama). De tre första är eviga principer, medan däremot namn och Sathya Sai Information, september 2003 3

form är övergående. Existens, medvetande, sällhet utgör grunden för namn och form. Alla människans handlingar grundar sig på namn och form. Det är Gud som avgör vem som ska göra vad. En del människor har en rajasisk (överaktiv, lidelsefull, ö.a.) natur, vissa andra en tamasisk (trög, slö, ö.a.) natur. Ondskefulla egenskaper som hat och avund dominerar hos sådana människor. De lever sina liv utifrån form och namn. De glömmer huvudprinciperna existens, medvetande, sällhet (sat, chit, ananda) och antar att namn och form är den enda verkligheten. I själva verket är namn och form obeständiga, de representerar inte sanningen, men människor utgår från namn och form och bortser från de eviga huvudprinciperna. Därför förleds de och tenderar att glömma den allsmäktiga gudskraften bakom namn och form. Lotusblomman i Vishnus navel symboliserar den gudomliga viljan (sankalpa). Han kallas Padmanabha, den ur vars navel en lotusblomma växer ut. Han kallas också Hiranyagarbha (det gyllene ägget ur vilket hela skapelsen uppkom). Varje namn, såsom Padmanabha, Hiranyagarbha, Hiranmaya osv. har en djup innebörd. Andlighet är avsedd att förklara den gudomliga principen och den djupaste innebörden i dessa namn. Dagens människor har dock inte rätt förstått vad andlighet innebär. De tror felaktigt att andlighet huvudsakligen innebär en rituell tillbedjan av Gud. Människor behöver därför få undervisning om den inre betydelsen av ordet andlighet och av de olika namn och former som tillskrivs Gud. Sann styrka beror på enhet Det är inte möjligt för alla att förstå det gudomligas natur. Gud är skulptören som inte behöver någon mejsel. Han är målaren som inte behöver färg eller pensel för att teckna världen. Denna värld tycks kunna stå utan något stöd. Gud är den som ger stöd åt allt. Man måste göra en ansträngning för att förstå principerna för objektet (adeya) och dess bas (adhara). Man bör förstå denna sanning och leva enligt detta. Slösa inte bort er tid på att bara utföra ritualer. Verklig andlighet innebär att uppleva att människan bara är en gudomlig gnista. Det är detta som förkunnas i Bhagavad Gita: Atma som finns i alla varelser är en del av Mitt eviga väsen. Hela världen genomsyras av Gud. Ni måste uppleva detta och förkunna det för världen. 1968 hölls Sathya Sai tjänande-organisationernas första världskonferens i Bombay (numera Mumbai). Det var då Dharmakshetra invigdes. Indulal Shah var den huvudansvarige för byggandet av Dharmakshetra. Han har arbetat outtröttligt för att sprida Svamis budskap. Hans hustru Sarla Shah spelade en aktiv roll i utvecklingen av Bal Vikas och Mahila Vibhag. På så sätt har både man och hustru i hög grad bidragit till att sprida 4 Sathya Sai Information, september 2003

Sai s budskap i hela världen. Till och med vid denna höga ålder bemödar de sig verkligen att tjäna Sai-organisationen. Många enskilda människor har i det förgångna fått utstå stora svårigheter när de bildade pilgrimscenter. Badrachalam är ett exempel på ett sådant pilgrimscenter. Adi Sankara, vandrade, helt obekymrad om den fysiska ansträngningen, hela vägen långt nerifrån i södra Indien till långt upp i norra Indien för att upprätta pilgrimscenter i Badrinath och Kedarnath. Många pilgrimscenter har etablerats runt om i världen. Varje center har sin egen historia. Dharmakshetra är inget undantag. Bara Svami känner till de oräkneliga svårigheter Indulal Shah ställdes inför under byggandet av Dharmakhestra. Vid den tiden fanns inga tillfartsvägar fram till dess nuvarande plats. Han fick gå igenom taggigt buskage för att kunna välja ut en lämplig plats för dess uppförande. Han visade mig platsen för att få mitt godkännande. Den ligger vid Mahakali Cavesvägen. Han arbetade hårt för att uppföra denna byggnad. Många hjälpte honom att fullfölja denna uppgift. Det är inte möjligt att genomföra ett arbete av denna omfattning utan hjälp av andra. När man åtar sig ett gott arbete möts man till en början av vissa hinder, det kan inte undvikas, men man får inte tappa modet. När gudar och demoner kärnade oceanen av mjölk uppkom först ett dödligt gift, men detta avskräckte dem inte. De fortsatte sina ansträngningar med orubblig beslutsamhet och lyckades till slut få fram den gudomliga ambrosian. Vårt hjärta kan jämföras med oceanen av mjölk och andliga övningar med kärnandet. Ni kan inte undgå att möta hinder första tiden ni utför era övningar. Ni får inte ge vika för dessa hinder, utan fortsätta era ansträngningar med full tillit. Först då kan ni uppnå ett tillstånd av upphöjdhet och sällhet. Sarla Shah och Indulal Shah mötte oräkneliga svårigheter på den tiden. De övervann dem alla med mod och tålamod. De bor i Bombay (numera Mumbai) som inte är någon vanlig plats. Bombay är som en bomb. Vad ni än företar er, det må vara gott eller ont, kommer ni att möta svårigheter. De gjorde ett bra jobb trots alla problem. Indulal Shah möttes av många svårigheter, men han fortsatte sitt arbete med orubblig hängivenhet och nådde framgång. Man måste vinna Guds nåd för att åstadkomma något. Dessutom är det nödvändigt att söka andras hjälp och samarbete för att fullfölja ett stort projekt. I denna Kalis tidsålder saknas denna anda av enhet mellan människor. Det finns varken enhet eller renhet. Därför har fiendskap fått fäste i människors hjärtan och detta föder problem och kaos. I själva verket är enhet behovet för dagen. I enheten ligger mänsklighetens verkliga styrka. De som ägnar sig åt Guds arbete måste vara beredda på att möta alla slags hinder med fast beslutsamhet. Indual Shahs liv vittnar klart om detta. Han har tjänat Sai de senaste fyrtio åren med fast tro och beslutsamhet. Han Sathya Sai Information, september 2003 5

reste runt i världen och för att sprida Sais budskap. Närhelst människor vände sig till honom med sina tvivel gav han fullt uttömmande svar och skingrade deras tvivel. Man måste vara beredd att anta varje utmaning, den må vara världslig, etisk eller andlig. Makarna Shah har offrat all sin energi på att outtröttligt arbeta för organisationen. Jag vill dela en liten incident med er. Förra månaden kom Indulal Shah till Brindavan för att besöka mig. Han såg mig ligga och vila på sängen och blev mycket ledsen. Han bad inte högt utan inom sig att Svami snart skulle tillfriskna. Han hade varken ätit eller sovit tillräckligt den senaste månaden eftersom han hela tiden oroat sig för Svamis hälsotillstånd och Sai organisationens framtid. Följaktligen försämrades hans hälsa och hans kropp blev svag. Annars är han alltid vid god hälsa. Han har flera planer för organisationens tillväxt. Han ber att Svami skänker honom den nödvändiga styrkan för att förverkliga dessa planer. Både Sarla Amma och Indulal Shah var mycket oroliga för Svamis hälsa och tänkte hela tiden på Svami. De går inte efter vad andra säger. De litar till sin egen övertygelse. Såsom tankarna blir handlingarna. Såsom handlingarna blir resultatet. I våra dagar är människan oförmögen att nå sitt livs mål då hon inte hyser heliga tankar. Först och främst bör hon utveckla heliga tankar. Det finns många som har bedragit sig själva genom att tro att de älskar Gud. I själva verket är de fast i kroppsmedvetandet och fyllda av begär efter pengar och materiella ägodelar. Sådan kärlek kan inte alls vara sann kärlek. Det är konstlad kärlek. Många skriver till mig: Svami, vi älskar Dig. Låt oss få vara Dig nära och kära. Låt mig i detta sammanhang betona för er att Sai inte vinns så lätt. Ni må säga at ni älskar mig, men hur ska jag kunna tro er? Finns det en anda av uppoffring i er kärlek? Det finns ingen överensstämmelse mellan ord och handlingar. Ni lovar något en dag och bryter det redan nästa dag. Hur ska man kunna lita på sådana falska personer? Sann och evig kärlek kommer från hjärtat och är en relation från hjärta till hjärta. Sann kärlek måste vara odelad. Man kan inte hysa kärlek till både Gud och till obeständiga föremål och relationer. Splittrad kärlek är endast konstlad. Ni har bara ett hjärta. Ni kan inte sönderdela det och ge delarna till olika personer. Det är inte som godis som man delar i bitar och bjuder på. Kärleken är den eviga sanningen. Den är som nektar och full av sällhet. Människorna bortser från den odödliga sällheten som finns inom dem och vänder sig mot den yttre världen och tror att de kan finna sällhet där. Detta är bara ett fantasifoster. Sann kärlek är knuten till den Gudomliga (atmiska) principen som finns i alla som medvetande. Detta medvetande är förkroppsligandet av Gud (Atman och Brahman). Det finns ingen skillnad mellan Atman och Brahman. Människan 6 Sathya Sai Information, september 2003

har inget liv utan medvetandet. Det är källan till evig, bestående och icke-dualistisk sällhet. Vem är det som är ansvarig för denna sällhet inom dig? Människor är hjältar (eng. heroes) i ord men nollor (eng. zeros) i handling. Nu för tiden duperas världen av sådana personer. De som hyser sann kärlek i sitt hjärta hänger sig inte åt stora ord. De visar sin kärlek i handling. I vår tid pratar många väldigt mycket utan att handla i överensstämmelse med orden. Sådana personer är i sanning tjuvar. Hur ska ni kunna nå ert livs mål om ni tror på sådana samvetslösa personer och förlitar er på dem? Ert hjärta måste smälta och er kärlek flöda mot Gud. Först då kan ni vinna Hans nåd. Människor må säga vad de vill; låt er inte ryckas med. Bekymra er inte över motgångar och svårigheter, utan håll fast vid den gudomliga grunden och nå livets mål. I vår tid saknar människorna viljan och beslutsamheten att nå detta mål. En sann hängiven strävar efter att uppleva Gud med fullständig tro och beslutsamhet, utan at bekymra sig över prövningar och motgångar. Ni bör ha fast beslutsamhet om ni önskar nå livets mål. När du har föresatt dig det som bör eftersträvas, håll fast vid det tills du lyckas. När du har önskat dig det som bör önskas, håll fast vid det tills din önskan blir uppfylld. När du har bett om det som bör efterfrågas, ge inte upp förrän du får det. När du har tänkt det som bör tänkas, håll fast vid det tills du har lyckats. När ditt hjärta är fyllt av kärlek måste Gud uppfylla dina önskningar. Du bör be till honom av hela ditt hjärta utan själviska tankar. Var ihärdig, håll ut, ge aldrig upp för det är utmärkande för en sann hängiven att aldrig ge upp eller överge sitt beslut. De hängivnas böner är min medicin. Nutidens hängivna försöker lura t.o.m. Gud med ljuva ord och konstlad kärlek. Sådana personer kan aldrig nå det gudomliga. Ni måste ha orubblig tro. Också i tider av faror och svårigheter måste er tro förbli fast. Gud kan bara upplevas i tider av svårigheter. Hårt arbete ger riklig belöning. Man säger också: Man kan inte vinna lycka genom lycka. Betrakta svårigheter som Guds gåvor och acceptera dem i rätt anda. Ingen behöver oroa sig för Svamis hälsa. Ingen fara kan någonsin drabba Svami. Svami går igenom alla svårigheter och besvär oskadd. Han kommer att nå total framgång. Det kan bli några förändringar på det fysiska planet. De är tillfälliga, inte bestående. Därför vill jag att ni alla är modiga. Nu har jag tillfrisknat och står här framför er. Vilken medi- Sathya Sai Information, september 2003 7

cin har jag använt? De hängivnas intensiva böner har varit min medicin. Under den senaste månaden har hängivna, vare sig de bor i Madras (numera Chennai), Hyderabad, Bangalore eller Mumbai, intensifierat sina böner och andliga aktiviteter. I vartenda hem sjöngs lovsånger och upprepades Guds namn (namasmarana). En del hängivna utförde botövningar och offer. På detta sätt togs ett antal andliga aktiviteter upp där man bad för Svamis hälsa. Det är tack vare sådana brinnande böner jag kan stå framför er och tala till er. Jag varken önskade detta lidande eller dess botande. Det var ni som önskade att den här kroppen befriades från smärta, och ni åstadkom det genom era böner. Den här kroppen är inte min. Den är er. Därför är ni ansvariga för dess vård. Jag är inte kroppen (deha); jag är den som vistas där (dehi). Kroppen består av de fem elementen och måste för eller senare dö, men Gud (atma) som bor i kroppen har varken födsel eller död. Han har inga bindningar alls och är det eviga vittnet. I sanning är den som bor i kroppen Gud (atma) själv. Gud (atman) varken föds eller dör. Gud varken känner smärta eller lider. Ni kanske inte tror det, men läkarna har sett min höftskadas omfattning. För alla andra skulle det tagit åtminstone två eller tre år att kunna gå som vanligt. Kulleden i höften bröts sönder. Det fanns inga stödjande muskler. Mina ben är starka som diamanter. Det var inte möjligt att återförena dem. Därför opererade de och satte dit en metallstav. Efter att ha genomgått ett så komplicerat ingrepp behöver man flera år för att åter kunna gå normalt. Utan att ta hänsyn till detta började jag gå. Läkarna gjorde allt vad de kunde för att skydda den här kroppen. De gjorde sin plikt, men jag tänkte inte alls på den här kroppen. Jag framhöll på så sätt idealet att man inte ska vara bunden till kroppen. Inte bara nu utan också under de senaste två åren har jag gång på gång uppmanat er att ge upp bundenheten till kroppen. Reducera gradvis ert kroppsmedvetande och utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande. Ni är inte kroppen; ni är atman förkroppsligad. Den fysiska kroppen kommer och går. Bara kroppen, inte atman, lider. Enastående hängivenhet ett exempel för alla att följa. När jag bröt min höft, var det omöjligt t.o.m. att röra mitt ben. Minsta rörelse orsakade olidlig smärta liknande den vid elektrisk chock. Jag sade till läkarna: Detta är inte min kropp, utan er. Gör vad ni finner lämpligt med den. Den som givit upp kroppsmedvetandet kommer inte att känna någon smärta alls. Satyajit var hos Svami hela tiden. Han 8 Sathya Sai Information, september 2003

står fast vid sina beslut och har föresatt sig att han ständigt ska vara hos Svami. När jag fördes till sjukhuset i en ambulans satt han vid huvudgärden. När jag fördes till operationssalen följde han också med. När en operation utförs tillåts vanligen inte någon annan närvara, men Satyajit ville inte lämna Svami. Han ville se vad läkarna skulle göra med Svamis kropp. Därför tog han på kirurgkläder och gick in i operationssalen. Jag sade till honom: Du kommer inte att stå ut med åsynen av blod, stanna kvar i det yttre rummet. Han insisterade dock kärleksfullt på att få stanna kvar i salen. Han var hos mig under operationen. Han såg läkarna göra hål med en hammare. När operationen var klar, frågade han: Svami, hur kunde du uthärda sådan smärta och sådant lidande? Jag svarade: Kärleken hos hängivna som du är min styrka. Kärlekens kraft är den största kraften. Man kan övervinna all smärta och alla faror med kärlekens kraft. Ni bör hysa en stark och orubblig tro utan minsta spår av tvivel. Era tankar ord och handlingar måste harmoniera med varandra. Många hängivna som har en sådan stark och fast tro får ta emot Svamis nåd. Under den senaste månaden sjöngs lovsånger i alla byar. Bybornas enda bön var att Svami snabbt skulle tillfriskna och ge dem darshan. Svamis väl var det som alla tänkte mest på. Jag tog emot hundratusentals telegram från hängivna som önskade mitt snara tillfrisknande. Många hängivna var mycket oroliga och bad inom sig. Deras oro övergick till botgöring. Kraften i denna skänkte Svami god hälsa och lycka. Det är tack vare deras kärlek och hängivenhet Svami är ganska frisk och kry nu. Jag har aldrig använt min gudomliga kraft till att bota mig själv. Hade jag använt den skulle jag blivit frisk ögonblickligen. Jag har inte den själviska känslan att jag måste botas. Det finns inte minsta spår av själviskhet i mig. Alla bör vara lyckliga. Alla bör uppleva och se det goda. Detta är kärnan i den indiska kulturen. Ni bör införliva detta höga ideal i ert liv. I denna Kalis tidsålder har människorna mycket tvivel, särskilt den yngre generationen som är högt utbildad med både en och två akademiska grader. Det är bara naturligt att den yngre generationen under Kaliålderns inflytande och mot bakgrunden av sin moderna utbildning inte har förmågan att utveckla en fast tro på det gudomliga. Satyajit och Dilip tjänade mig med total hängivenhet. När jag mitt i natten vid den sena tiden mellan kl. 1 och 2 stiger upp ur sängen och ser mig omkring, finner jag dessa två pojkar Satajit och Dilip helt vakna sitta hos mig en nära mitt huvud och den andre vid mina fötter för att ta hand om den här kroppen. Dilip, arbetar på Superspecialistsjukhuset här. Nyligen drabbades han av en fraktur i ett ben och detta var fortfarande gipsat. Trots detta for han till Bangalore samma morgon han hörde talas om Svamis ohälsa, för att tjäna Sathya Sai Information, september 2003 9

Svami. Båda dessa pojkar har med stor hängivenhet tagit hand om Svami. Jag kan helt bestämt säga att ingen kan jämställas med dem i deras kärlek och hängivenhet till Svami. Människor kan säga tomma ord med sina läppar och mekaniskt yttra ordet kärlek, kärlek ; men ingen kan tjäna så storslaget som dessa två pojkar gjort. Till och med på ovanliga tider räckte det att jag yttrade ordet Sathya med svag röst för att pojkarna omedelbart skulle stiga upp och hjälpa till med det jag behövde. De var så alerta och påpassliga. De tog hand om allt som jag behövde, också att ge mig mat. I själva verket glömde de totalt sina egna personliga behov när de tjänade Svami. Det är endast tack vare deras föräldrars hängivenhet för Gud och de meriter dessa samlat på sig som dessa pojkar har kunnat utveckla sådana ädla känslor av hängivenhet och sådant tjänande. Därför bör först föräldrarna bli gudshängivna. Jag brukade ofta säga till pojkarna att jag kände mig bättre och att de kunde gå och äta, men de ville inte lämna mig. Närhelst de tog emot telefonsamtal från hängivna som oroligt hörde sig för om Svamis tillstånd brukade de helt enkelt svara att Svami mådde bra. De gav aldrig några detaljer. De brukade besvara de hängivnas frågor med stor kärlek och finkänslighet. Hur kunde de utveckla sådan kärlek och taktfullhet? Inte på grund av högre utbildning eller ålder. Det är enbart tack vare sin djupa hängivenhet och tro på Svami. Det är den värdefullaste egenskapen. Tack vara en så ädel egenskap tjänade de Svami på ett storslaget sätt. Idag kan jag stå framför er och hålla tal endast tack vara den stora hjälp jag fått av dessa två pojkar. Många är beredda att tjäna Svami, om de får tillfälle, men ingen annan kunde få den möjligheten. Dessa pojkar fick det unika tillfället, och de utnyttjade det på bästa sätt. Vilken andlig övning kan vara högre än att tjäna Svami? Kan det finnas någon större tillfredställelse för dem än att Svami bekräftar deras kärlek? Ni kan inte finna någon som vid så unga år utför sådant ädelt tjänande dag och natt under en hel månad. Många kanske talar om kärlek och tjänande, men ni kan inte finna så kärleksfulla och hängivna pojkar. Jag har sett dessa pojkars stora tro, hängivenhet och uthållighet. Det är därför de kan vinna Svamis hjärta. Med tro och hängivenhet kan man genomföra stora uppgifter, till och med lyfta ett berg. Ta exemplet med Hanuman. När Lakshmana svimmade på slagfältet blev Rama djupt bedrövad. Då sändes Hanuman iväg för att skaffa sanjeevani-örten som kunde återuppväcka Lakshmana. Hanuman visste inte precis var örten växte. Därför lyfte han hela berget där örten fanns och placerade det framför Rama. På liknande sätt måste en gudshängiven vara beredd att utföra varje form av tjänande, hur mäktig uppgiften än må vara. Vanligen visar människor en tendens att undvika svårigheter och ivrigt söka efter lycka. Det är inte 10 Sathya Sai Information, september 2003

rätt. Man måste vara beredd på allt. Människokroppen är mottaglig för allehanda sjukdomar och svårigheter. Man får inte nedslås av dem. Man måste utveckla fast tro på det gudomliga. Denna viswasa, tro, måste vara ens swasa, andning. Jag måste tala om ännu en sak för er. Miljontals människor över hela världen har under Svamis sjukdomstid ständigt bett för Svamis tillfrisknande. Många har avlagt andliga löften. Oräkneliga telegram och telefonförfrågningar har mottagits rörande Svamis hälsa. Jag vill särskilt nämna Geetha Reddy, ordförande för Andhra Pradesh-kongressen (Mahila Vibhag), som stannade en hel månad i Brindavan och då bad för Svamis väl och hoppades få uppleva Hans darshan på något sätt. Eftersom ingen då tilläts komma in i Svamis bostad fick hon inget tillfälle till darshan. Icke desto mindre stannade hon kvar med fast beslutsamhet, fastän brådskande åtaganden väntade i Hyderabad. Hon pendlade nästan dagligen mellan Bangalore och Hyderabad med flyg under denna tid. Hon bekymrade sig inte en för de enorma kostnaderna detta medförde och svårigheterna hemma. Vad hon önskade och längtade efter var Svamis snara tillfrisknande. Hon betraktar Svami som själva sitt liv. Detta är verklig kärlek och hängivenhet som kan behaga Svami. Hängivenhet och överlämnande till Gud kan lindra även det största lidande. Jag vill avslöja en annan liten incident för er. Det fanns en patient i USA. Hon var ytterst rädd för den sjukdom läkarna diagnostiserat hos henne. Diagnosen avslöjade att hon drabbats av en cancertumör i hjärttrakten. Hon och hennes man kom till Bangalore och bad om Svamis nåd. Jag försäkrade att jag skulle eliminera tumören och att de inte skulle frukta den. Hon lät sig behandlas i en vecka och cancern försvann! En elakartad utväxt återstod, och jag instruerade läkarna att operera bort denna. Läkarna opererade enligt mina instruktioner. Redan nästa dag började hon gå. Hon är nu helt frisk och återställd. Det förekommer åtskilliga sådana fall. Genom att sjunga Guds namn kan man bota till och med den mest obotliga sjukdom. Sjunga Guds namn är precis vad hon gjort. Damen har för vana att ständigt sjunga det gudomliga namnet Sairam, Sairam. Det är många som på så sätt sjunger Guds namn. Jag har botat många från de mest fruktade och obotliga sjukdomar. Åtskilliga människor har jag också hjälpt på väldigt många olika sätt. Alla dessa har nu bett för mitt tillfrisknande. Det är enbart deras böner som har hjälpt mig att tillfriskna så snart. Inte bara det. Jag förlorade synen på mitt vänstra öga för ungefär nio år sedan. Under de senaste nio åren har jag bara sett med ett öga. Nu bad läkarna på vårt sjukhus, liksom också Narasmha Murthy (föreståndare för gästhemmet vid Sathya Sai College, Brindavan), att jag skulle låta operera mitt vänstra öga samtidigt Sathya Sai Information, september 2003 11

med höftbenet. Jag sade till dem att då jag kunde klara mig med ett öga var det inte nödvändigt att operera det andra. Men jag var tvungen att ge efter för deras kärleksfulla böner och genomgå ögonoperationen. När jag önskade komma ner till Sai Kulwant Hall i Prasanthi Nilayam kl. 7.00 för att ge darshan till de hängivna, bad Satyajit mig att uppskjuta min darshan något, till kl. 7.30, med tanke på den fysiska ansträngning det krävde att ge tidig morgondarshan. Han är alltså ständigt angelägen om mitt väl. Inte bara han; det finns åtskilliga hängivna som har sådana ädla tankar. Därför sjöng helgonet Thyagaraja sin odödliga hymn Många är de odödliga själar. I själva verket är det endast tack vare sådana ädla själar som Indien kan leva i fred och säkerhet. Detta land upptar inte bara en del av jordens yta, Indien är verkligen hela världens hjärta. Om Indien är tryggt och säkert blir hela världen trygg. Tyvärr inser inte det indiska folket detta. Vart man än ser frodas själviskheten. Överge era själviska motiv och ägna er åt att hjälpa andra. Be för allas väl. Det är den verkliga innebörden i bönen Må alla varelser bli lyckliga (lokah samastah sukhino bhavantu). Be helhjärtat för hela världens välfärd. Då kommer ni med säkerhet att ha framgång. Jag är rädd att jag talat så länge att det blivit obekvämt för er. Alla bör följa Sarla och Indulal Shahs exempel och leva i en anda av tjänande. Jag önskar dem båda ett långt, lyckligt liv och god hälsa. Sathya Sai Baba Ur: Sanathana Sarathi, augusti 2003, s. 225. Livet är som en resa i ett fordon mellan födelse och död. Kroppen är det fordon i vilket du färdas mot döden. Ju mindre bagage du bär med dig desto bättre. Varför belasta dig med världsliga rikedomar och materiell komfort när du kanske måste slå in på en ny kurs eller till och med tvingas flytta eller drabbas av olycksfall och, i vilket fall som helst, vid slutet av resan måste lämna efter dig alla dina ägodelar utom din själ? Skulle det inte vara bättre att vårda din odödliga ande istället för att spilla bort den tid som blir allt knappare på att samla rikedomar och skaffa dig bekvämligheter? Detta är den andlighetens logik med vilken jag försöker förändra människors attityder. Sathya Sai Baba Ur: Frågor och svar, s. 25. 12 Sathya Sai Information, september 2003

DEN INRE DÖRREN Fråga 150) Bhagavan! I raden av Gudsnamn (naamavaali) använder vi så många namn när vi tilltalar Gud. Vi har mer än ett hundra namn (astottara) och tusen namn (sahasranaama). Vilket av dessa olika namn är det bästa och korrekta namnet på Gud? Bhagavan: Alla namn och former tillhör Honom. Det finns ingenting i universum som inte är Hans. Ni bör betrakta Gud som inneboende i ert hjärta (hridayavaasi). När Draupadis sari drogs av och hon förödmjukades bad hon till Krishna om hjälp och kallade Honom för brindaavanasancaari och mathuraanaatha, vilket medförde en viss försening av Krishnas manifestering för att rädda henne. För att bevisa sanningen i det hon uttryckte i bönen måste Krishna först bege Sig till Brindavan och sedan till Mathura, och, först därefter anlände Han inför sittande rätt för att rädda henne. Hade hon kallat Krishna Hridayavaasi, dvs. den som bor i hennes hjärta, skulle Han omedelbart varit där och genast räddat henne från vanära. Ni sjunger Brindavanasancari i era lovsåger. För närvarande finns jag i Kodaikanal. Sjunger ni inte fel då? Ni sjunger prasantivasa, partivihara, vilket betyder en som befinner sig i Prasanthi Nilayam, går omkring i Puttaparti, i era lovsånger. Är detta riktigt? Nej. Jag är i Kodaikanal, inte i Parti eller Prasanthi, men om ni säger Hridayavasi den som bor i ert hjärta, kommer ni genast att få svar av Mig, även om jag fysiskt kanske är någon annanstans. Fråga 151) Svami! Gayatrimantrat sjungs sedan urminnes tider här i detta heliga land, men vi hör att kvinnor förbjuds att sjunga Gayatri, liksom icke-brahminer. Bör vi bara sjunga detta mantra vid speciella tillfällen och inte när det passar oss? Vilken betydelse och Sathya Sai Information, september 2003 13

innebörd har Gayatraimantrat? Vi skulle verkligen bli mycket lyckliga om vi fick höra Svami själv berätta om detta. Bhagavan: Alla måste sjunga Gayatri. Det står över alla begränsningar beträffande samhällsklass, samhälle, kön, nationalitet, tid och rum. Det är det enda mantra alla bör sjunga regelbundet. Det finns tre huvudaspekter på det. Först och främst ska ni veta att Bhuur Bhuvah Suvah i Gayatri inte är separata världar. Ni tror de utgör tre separata världar. Det är ett missförstånd att tro det. De existerar inom er. Gaayamulu betyder sinnen eftersom Gayatri också handlar om sinneskontroll har det detta namn. Kroppen har perceptions- och handlingssinnen. Denna första aspekt av Gayatri kallas fysisk manifestation eller Gayatri. Kroppen kan bara fungera om det finns livsenergi i den. Pulsen aktiveras av denna energi. Därför vibrerar livsenergien i kroppen, vilket gör att den fungerar. Denna andra aspekt av Gayatri, livskraften, kallas vibration eller Savitri. Den tredje aspekten av Gayatri är ursprungsljudet omkar, som uppstår i navelområdet. Om-ljudet är en kombination av tre ljud, A, U och M. A ljuder när om börjar vid naveln. U börjar vid strupen, M uppstår vid läpparna, Soham ljuder med vår andning fastän vi inte är medvetna om det. Detta kallas Japa Gayatari. När vi andas in formar vi ljudet so och när vi andas ut uppkommer ljudet ham. Soham mantrat upprepas dagligen 21600 gånger med andningsprocessen. I detta mantra bildar det andra ljudet i so, dvs. o och det andra ljudet i ham, m, tillsammans om. Detta soham sjungs upprepade gånger under alla tre stadierna: vaken-, dröm- och djupsömnsstadiet. Hela alfabetet har uppkommit ur alla bokstävers moder, ursprungsljudet OM. För att belysa detta ger Jag er ett exempel: I det engelska alfabetet finns 26 bokstäver, från A till Z. Alla ord och meningar uttalas och skrivs med användning av endast dessa bokstäver, eller hur? Ni vet att ett harmonium har metalltungor. När man trycker på bälgarna pressas luften in och när man trycker på tangenterna får man fram toner som sa, re, ga, ma, pa, dha, ni. Med hjälp av endast dessa sju ljud komponeras olika melodier eller ragor, eller hur? Ni känner till fiolen, den har strängar på vilka man kan spela alla melodier. På samma sätt är omkar ursprungsljudet, från vilket allt annat ljud härstammar. När ni håller för båda era öron kan ni höra pranava, omkar, inom er. Om ni ställer er tätt intill en stolpe till en elektrisk ledning och lyssnar med ert öra mot den, kan ni höra detta ursprungsljud omkar. Detta är det inre ljudet i den yttre tystnaden. Detta är det gudomliga ljud som hörs i tystnadens djup. Ni kan bara höra Guds fotsteg i tystnaden. Denna tredje aspekt av Gayatri som hänför sig till detta ursprungsljud 14 Sathya Sai Information, september 2003

(oomkaar) och talförmågan är huvudkällan. Den är känd som strålning eller Saraswati. Därför är Gayatri på kroppens nivå fysisk manifestation. Som livsprincip är det vibration (Savitri), och slutligen som ljudets yttersta ursprung är det strålning (Saraswati). Detta är Gayatrimantrats tre aspekter. Med andra ord är den gudomliga (aatmiska) kraften, den gudomliga källan, strålning (Saraswati) som framträder i kroppen som vibration eller livsprincip (Savitri), så att denna kropp gjord av materia börjar fungera, vilket kallas fysisk manifestation (Gayatri). Fråga 152) Svami! Hur bör vi tillbe Dig? Hur bör vi tjäna Dig? Vi kan inte själv avgöra det. Skulle Svami vilja visa oss vägen! Bhagavan: Gud behöver inte ert tjänande. Han kräver inte er tillbedjan. Gud önskar bara en sak av er, och det är kärlek. Denna kärlek är inte er egendom heller. Den är inte er nedärvda egendom. Denna kärlek har ni inte fått som gåva av någon. Den är inte en vara som tillverkas av något företag. Den kan inte förvärvas av en guru. Man föds med kärlek. Den är Guds gåva. Därför måste den ges tillbaka till Honom. Den är Hans och därför måste ni återgälda den till Honom genom att oavbrutet älska Honom. Låt oss ta ett litet exempel. Vid tillfällen som bröllopsceremonier inbjuds många människor, och för att laga mat till alla dessa behöver ni mycket stora kokkärl. Ni hyr dem i en eller två dagar och återlämnar dem efter användandet, men de måste återlämnas hela, rengjorda och i ett gott skick, utan skador eller hur? På samma sätt är människohjärtat ett kärl fyllt av kärlek, en Guds gåva, och måste återlämnas oskadd till Honom. Detta är den verkliga formen av tillbedjan. Hur ska man älska Gud? Bästa sättet att älska Gud är att älska alla och tjäna alla. När allt är Hans och Han är den som ger er allt ni behöver, vad annat än kärlek kan Han önska av er? Ett rent hjärta är Guds tempel. Vad innebär det? Jag säger alltid till eleverna att det måste råda perfekt harmoni mellan tanke, ord och handling. Nuförtiden finner vi själviskhet på alla nivåer. I allt som sägs och görs finns en underliggande själviskhet, men sann tillbedjan är en osjälvisk handling av kärleksfullt tjänande. Utför er plikt efter bästa förmåga. Att tjäna människan är att tjäna Gud. Ni behöver inte tillbe Gud med blommor som vissnar och förmultnar. Plocka dygdens, karaktärens och kärlekens blommor i ert hjärtas trädgård och offra dessa värdefulla blommor till Gud. Fråga 153) Svami! Vi ber Dig att låta oss få veta hur vi kan uppnå bestående lycka och slippa lidande. Sathya Sai Information, september 2003 15

Bhagavan: Dessa två medvetandenivåer är inte åtskilda som ni påstår. När lidandet upphör uppnår ni lycka. Frånvaro av lycka är orsaken till olycka. Det finns ett samband mellan dem. Frånvaron av ljus är mörker. Där ljus råder finns inget mörker. Frånvaro av det ena tillståndet innebär det andras närvaro. Om ni därför finner metoder att undgå lidande kommer lyckan naturligt och automatiskt av sig själv. Om ni undersöker orsaken till allt lidande kommer ni att inse att det är okunnigheten som är dess orsak. Vad är ansvarigt för okunnigheten? Det är egot. Vad är ego? Det är bindningar. Vad är bindningar. Det är kroppsmedvetande, så lidande kommer av bundenhet till kroppen: Man kan dock vara lycklig fysiskt så väl som andligt om man har kontroll över sina sinnen. I själva verket är inte känslan av sorg naturlig för människan. Därför måste man finna metoder att fördriva sorgsenheten, eftersom detta tillstånd är onaturligt. Lidande kan bara fördrivas med bön och genom att man följer den andliga vägen. Om lata hästar övergöds blir de ännu latare. På samma vis är det om ni styrs av era sinnens nycker och föreställningar; era sinnens inflytande stärks då dag för dag och slutligen upphör ni att vara mänskliga varelser. Människan drabbas av tre slag av lidande adhyatmika, adhibhautika och adhidaivika. Adhyatmika är fysiskt och mentalt lidande. Fysiskt lidande gör er mentalt sjuka. Er mentala obalans bidrar till er fysiska sjukdom. Därför betecknas fysiskt och mentalt lidande som adhyatmika. Den andra formen av lidande kallas adhibhautika, och är det lidande som orsakas av ormbett, skorpionbett eller andra skador tillfogade av djur och andra varelser. Den tredje formen av lidande, kallas för adhidaivika och det lidande som drabbar en på grund av cykloner, översvämningar, jordbävningar, bränder och andra naturkatastrofer. Först och främst måste ni inse att sinnet är orsaken både till njutning och smärta. Om ert sinne är positivt spelar det ingen roll om ni vistas i ert hem eller i en skog. Ni bör fylla ert sinne med kärlek. Om ni ständigt tänker på Gud, alltmer stärker er tro på Honom och följer den andliga vägen, kan ni utan tvekan befria er från lidande. Naturligtvis är kontroll av sinnena helt nödvändig. Om ni förstår ert sanna jag, dvs aatmaa, uppnår ni sällhet (aananda). Sällhet är ett tillstånd bortom smärta och njutning; sällhet är icke-dualistisk. Detta kallas också prajnaa. Då prajnaa är oändlig beskrivs den i skrifterna som Prajnaanam Brahma. Prajnaa är gudomlig. Prajnaa genomsyrar både kroppen, sinnet och intellektet. Prajnaa är också känt som antarvaani, den inre rösten. Genom att kontrollera de yttre och inre sinnena, kan ni höra er inre röst (antarvaani). Om ni följer er inre röst och handlar enligt den, kommer ni att uppleva sällhet. Födelse (janma) är orsaken till allt lidande. Utan födelse finns ingen möjlighet till njutning eller smärta. Födelse (janma) beror dock på karma, konsekvensen av tidigare 16 Sathya Sai Information, september 2003

handlingar. Skälen till karma är raaga, bundenhet och dveesa, hat. Ni utför en handling bara om eller när ni önskar, eller föredrar den framför någon annan handling, annars inte eller hur? Så alla handlingar har sitt ursprung i någon av dessa två sinnestillstånd, raaga och dveesa. De i sin tur uppstår ur egot (ahamkaara,) och av okunnighet (ajnaana). Okunnigheten (ajnaana) är den främsta orsaken till lidande. Okunnigheten lämnar oss bara om egot överges. För detta krävs att man sätter sig över bundenhet och hat. Detta i sin tur kräver akarma, att man avstår från handlingar, ty dessa handlingar och deras konsekvenser leder till återfödelse (punarjanma). Som det sägs i Adi Sankharas Bhajagovindam: Efter döden återföds man gång på gång från sin moders sköte till ett nytt liv. Födelse och död är orsaken till allt lidande. I själva verket måste man följa den andliga vägen i livet för att inte återfödas. I stället för att äta socker kan ni bli själva sötman! Detta är sällhetens sötma. Detta är befrielsens sötma. Detta är sötman i uppgåendet i Gud. Därför är befrielse enda sättet att lindra lidandet. Den lycka ni känner när ni lyssnar till någon ni tycker om eller när ni får tag i en sak ni önskar beskrivs som priyam. När ni får det ni så starkt har önskat, upplever ni glädje, moodam. Upplevelsen av glädje som följer när ni fått det ni önskat kallas pramoodam, den högsta glädjen. Om någon börjar prata med er om allt ni tycker om, blir ni lyckliga, så det kallas priyam. Om ni ser eller möter dem som är er kära, blir ni oerhört lyckliga. Detta kallas moodam. När ni får och äger det som är er mest kärt, erfar ni det som kallas pramoodam. När ni hör talas om den gudomliga kraften som beskrivs i stora epos som Ramayana och Mahabharata och om Gudsinkarnationers mirakler (liilaas) och om hängivenheten som lovsjungs i Bhagavata och andra skrifter, blir ni oerhört lyckliga. Detta är priyam. Om ni praktiserar allt ni hört berättas om ur dessa odödliga verk får ni uppleva en form av glädje som beskrivs som moodam. Om ni identifierar er med det gudomliga och går upp i det uppnår ni den högsta sällheten som kallas pramoodam. Därför måste man först höra om Gud, priyam, sedan praktisera allt man hört, modam, och till slut uppleva sällheten som följer, pramoodam som tredje stadium. Detta är vägen till sällhet (aanandapraapti). Ur: Satyopanisad, av Anil Kumar, vol. 2, s. 211. Sathya Sai Information, september 2003 17

UTVECKLA GUDOMLIGT (ATMISKT) MEDVETANDE Gudomligt tal på läkarnas dag i Brindavan, 5 juli, 2003. Om ni vänder er till Mig så kommer Jag att se till er. Fördragsamhet är den verkliga rikedomen i detta heliga land Indien (Bharat). Av alla religiösa ritualer är det att hålla fast vid sanningen den högsta formen av andlig övning. Den mest upphöjda känslan i det här landet är kärleken till sin mor. Goda karaktärsegenskaper värderas vida högre än livet självt. Människor har glömt denna storslagna kulturs grundläggande principer och härmar västerländsk kultur. Tyvärr är indierna inte medvetna om storheten hos sitt kulturarv, precis som en väldig elefant inte inser sin egen styrka. (telugu-vers) Människan föds genom handling, hålls vid liv genom handling och blir slutligen ett med handlingen. Handling är orsaken till njutning och lidande. I själva verket är handling människans Gud. (telugu-vers) Ni som är Kärleken förkroppsligad! Vanligen beter sig människan som om hon vore helt frisk. Hon försöker uppnå lycka och ägnar sig hela tiden åt att göra sin kropp vackrare, men kroppen råkar ut för hundratals sjukdomar orsakade av obalans mellan vata, pitta och sleshma (kapha) ( luft, galla och slem ö.a.). När så är fallet, hur kan då människan vara helt frisk? Det är bara när hon utvecklar gudomligt (atmiskt) medvetande och kan hindra obalans av vata, pitta och kapha som hon kan bevara sin hälsa. 18 Sathya Sai Information, september 2003

Bundenhet till kroppen är orsaken till outsägligt lidande. Under månaden som gått kunde ingen av er få Svamis darshan. Vad var orsaken? Det berodde på den här kroppens ohälsa. Jag har inte tagit på mig någon annans sjukdom och inte heller har sjukdomen uppstått i min kropp. I dag ska jag avslöja sanningen för er. Kroppen är uppbyggd av fem element och kommer med säkerhet att förr eller senare dö, men Han som har sin boning där varken föds eller dör. Han har inga som helst bindningar. I själva verket är Han som bor i kroppen Gud Själv i form av Atman. (telugu-vers) Människan bekymrar sig ständigt för sin hälsa. Hon är offer för många sjukdomar. Hon utsätts för många sjukdomar eftersom hon glömmer det gudomliga (atmiska) medvetandet och snärjs i bundenhet till kroppen. Sjukdomar påminner människan om att hon måste ge upp denna bundenhet. Det är ytterst viktigt att hon inser denna sanning. Ni vet att jag råkade ut för en höftledsfraktur; benet bröts i tre delar och höftkulan bröts av. Den olidliga smärta man får utstå i ett sådant tillstånd är obeskrivlig. Det är omöjligt att röra sig över huvud taget. Kroppen utsätts för smärtor som kan liknas vid elektriska chocker, men jag led inte av detta. Jag utsatte mig för all denna smärta för att visa att man måste gå bortom kroppsmedvetandet och utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande. Jag är inte den här kroppen. Kroppsmedvetandet orsakar obeskrivligt lidande. Man måste göra sig av med kroppsmedvetandet för att kunna uppnå frid och lycka. Vad är egentligen kroppen för något? Kroppen är ett tillhåll för orenheter och utsatt för sjukdomar; den undergår förändring från tid till annan; den kan inte ta sig över Samsara, livets hav med kretsloppet av födsel och död. Den är inget annat än en benkonstruktion. O sinne, sväva inte i villfarelsen att kroppen är beständig. Ta istället din tillflykt till Gud. (telugu-vers) Jag var idel leende när jag fördes till sjukhuset. Jag var omgiven av många läkare på sjukhuset. De var alla mycket oroliga. Jag bad dem att inte oroa sig. Jag sade: Den här kroppen är inte min. Jag överlämnar den till er. Ni kan göra allt vad ni bedömer lämpligt för den. Jag har inga som helst smärtor. Jag kom ut från operationssalen efter tre timmar. Jag log hela tiden. En sann andlig sökare är en som utstår alla plågor med ett leende. Efter det kirurgiska ingreppet kunde jag gå inom tre dagar. Det beror på att jag inte hyser minsta spår av bundenhet till kroppen. Med gudomligt (atmiskt) medvetande förmedlar jag lycka till alla. Jag Sathya Sai Information, september 2003 19

lär alla: Mina kära! Var inte ett offer för bundenhet till kroppen; utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande och lev lyckliga. Er sällhet är min föda och hälsa. Vad innebär hälsa? Man kallar en person frisk när alla hans organ fungerar effektivt. Min kropps alla organ fungerar ytterst väl. Kroppen utsätts för fysiska sjukdomar, men dessa är övergående som passerande moln. De kommer och går. Livet är en utmaning, anta den. Livet är ett skådespel, spela det. Ni måste spela livets spel i rätt anda. Jag gör det. Jag upplever ingen som helst smärta. Vanligen är smärtan som följer av ett brutet höftben outhärdlig, men jag påverkas inte av skador på något organ i kroppen, inte ens på höftbenet. Lidande uppstår när man identifierar sig med kroppen. Jag känner ingen smärta eftersom jag inte är bunden av kroppen. Jag gläder mig åt er kärlek. Vad är skälet till mitt snabba tillfrisknande? De hängivnas böner är skälet. De hängivna i hela världen har bett oavbrutet. Man kan uppnå allt med bönens kraft. Det är bönens kraft som har återställt min kropps hälsa så snabbt. Lidandet som orsakas av bundenhet till kroppen kommer att upphöra när ni väl utvecklar gudomligt medvetande. Första steget på den andliga vägen är att frigöra sig från bundenhet till kroppen. Ni utsätts för allt slags lidande när bundenheten till kroppen tilltar. När kroppsbundenheten ökar så avtar det gudomliga (atmiska) medvetandet. Ingen kan undgå konsekvenserna av sina handlingar (karma). Karma leder till födelse och död. Människan som lever i världen binds av handling. Hur kan hon undkomma detta handlingens slaveri? Bhagavadgita förkunnar: Man har bara rätt till handlingen; inte till dess resultat. När människan utför handlingar (med kroppen) måste hon överge begäret efter resultatet och utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande. Dharmaraja (en av Pandavabröderna, ö:s. anmärkning) var rättfärdigheten själv. Ändå måste han utstå lidande. Tvingades inte de mäktiga Pandavabröderna att gå i landsflykt och leva ett liv fyllt av problem? Blev inte kung Harischandra, som förlorat sitt kungadöme, uppsyningsman på en kyrkogård? Var och en måste med nödvändighet stå för konsekvenserna av sina handlingar. Människan har dock möjligheten att undgå dessa konsekvenser. Hon har emellertid blivit svag då hon är oförmögen att utnyttja sin inneboende kraft på grund av bundenhet till kroppen. När man tagit en mänsklig kropp kan man inte undgå lidande. Kroppen är kortlivad; på ett ögonblick kan den falla ihop. Minska därför successivt er bundenhet till kroppen. Läkarnas Dag för att hedra osjälviska läkare Bekymra er inte för kroppens lidande. Detta lidande är helt naturligt. Bemöt allt lidande med gudomlig (atmisk) kraft. Efter att ha lagt ner mycket hårt arbete 20 Sathya Sai Information, september 2003

och studerat flitigt har läkarna kunnat finna botemedel för olika sjukdomar. Det finns många läkare i världen i dag, men finns det två läkare i ett hus, finns det fyra patienter! Antalet läkare ökar med antalet patienter, men detta är inte läkarnas fel. Vad är orsaken? Skälet är människans oförmåga att kontrollera sina begär. Ni som är kärleken förkroppsligad! Ge gradvis upp bundenheten till kroppen. Utveckla gudomligt (atmiskt) medvetande. Endast Gud (atman) är verklig och evig. Gud (atman) är vårt liv. Allt annat är som ett flyktigt moln. Förleds inte av bundenheten till kroppen. I dag firar vi Läkarnas Dag. Denna dag bör läkarna särskilt ägna sig åt att skänka patienterna glädje genom att lindra deras lidande. En del läkare utför osjälviskt sina plikter i en anda av uppoffring, med patientens väl som enda mål. Doktor Sundaresh bemödade sig i hög grad om att vårda min kropp. Han övervakade mitt tillfrisknande utan avbrott. Jag sade gång på gång till honom: Sundaresh Jag mår bra, oroa dig inte, men han lät sig inte nöja med det. Han fortsatte fråga om jag hade ont i någon del av kroppen. Han är lika angelägen om andra patienters väl också. När en av våra collegeelever råkade ut för en motorcykelolycka brukade doktor Sundaresh dag ut och dag in övervaka hans tillfrisknande. Utan att tänka på att vila sig ens på natten besökte han ofta Puttaparthi för att se till denna elev. Om det funnes sådana läkare som han i världen skulle det inte finnas några sjukdomar alls. I dag blir vi allt sjukare eftersom läkare är inriktade på att tjäna pengar. En dag för ungefär nio år sedan försökte jag torka håret med en hårtork som en amerikansk läkare gett mig. Jag är inte van att använda sådana moderna apparater. När jag försökte använda den gick strömmen. Medan jag granskade den närmare för att ta reda på varför den inte fungerade kom strömmen tillbaka, och därmed riktades plötsligt en pust av hetluft mot mitt vänstra öga och skadade linsen. Jag oroade mig dock inte alls. Jag tänkte att ett öga räcker för att se den vida världen. Gud har tusentals huvuden, ögon och fötter. När jag var inlagd på sjukhuset för höftingreppet bönföll doktor Hemanth Murthy (ögonkirurg) mig att också genomgå en ögonoperation. Han utförde denna operation och bytte ut linsen. Sedan dess kan jag se klart med båda ögonen. Med tillgång till sådana läkare blir alla slags operationer lyckade. Ögonkirurger som doktor Hermanth Murthy och ortopedkirurger som doktor Sudaresh är mycket sällsynta i vår tid. Sådana läkare måste ges all uppmuntran och stöd. I våra dagar finns det många diabetespatienter som behöver ögonkirurgi. Det behövs avancerad utrustning för att operera dessa, men regeringen är oförmögen att ge dessa läkare förutsättningar för detta arbete och förse dem med den Sathya Sai Information, september 2003 21