den 8 mas 2000 Pessmeddelande Fån FöeningsSpabanken Institutet fö pivatekonomi Stockholm Tänk även på lönen nä du välje utbildning Det ä viktigt att välja ätt utbildning om högskolestudie ska löna sig. En hög ingångslön ä inga gaantie fö en ba lönekaiä unde esten av ykeslivet. Det visa en ganskning av löneutvecklingen i tolv olika akademikeyken, fån FöeningsSpabankens Institut fö pivatekonomi. Rappoten bygge på löneutvecklingen fö tolv lika ykesguppe som examineats 1968, 1978, 1988 och 1998. Ganskningen visa bl a att civilingenjöena ha den högsta ingångslönen, men den bästa lönekaiäen ha gjots av pivatanställda juiste och ekonome, säge Ulla Samuel FöeningsSpabankens Institut fö pivatekonomi. Någa ytteligae slutsatse fån appoten: Skillnaden mellan ingångslönen fö en pivatanställd civilingenjö och en offentliganställd abetsteapeut va ca 4 000 kono pe månad, 1998. Men skillnaden efte tettio s abete va 23 150 kono pe månad. En pivatställd civilingenjö som utexamineades 1968 tjänade tettio senae i genomsnitt 40 400 kono i månaden medan abetsteapeutens lön va 17 250 kono. Fö fem av tolv akademikeyken låg ingångslönena unde genomsnittslönen fö industiabetae i samma ålde. Fem av de undesökta akademikeykena hade 1998 en ingångslön som inneba att deas ekonomiska standad, då allt nödvändigt ä betalt, va mellan 15 och 25 pocent läge än standaden fö en industiabetae. Det finns inget självklat samband mellan lång utbildning och god löneutveckling. Psykologe och gymnasieläae hamna långt efte löneutvecklingen fö juiste och civilingenjöe, tots att de ha minst lika långa utbildninga.
Den som välje att utbilda sig till ett yke inom den offentliga sekton välje också en betydligt säme löneutveckling än vad som ä möjligt om man abeta inom den pivata sekton. Juiste, civilingenjöe och civilekonome som valt den pivata sekton, ha efte 30 s ykeskaiä passeat en lön på i genomsnitt 40 000 kono i månaden. Sämst ha löneutvecklingen vait i de typiska kvinnodomineade ykena inom den kommunala sekton. Efte tettio i yket ha abetsteapeute, sjukgymnaste och socialseketeae fotfaande löne unde 20 000 kono pe månad.
- Det ta tettio efte examen fö att också de sämst betalda akademikenas löne ska komma i nivå med en genomsnittlig industiabetalön. Unde dessa tettio ha de alltså levt på en läge standad, haft säme möjlighete till spaande och f dessutom senae i livet en läge pension, än många av dem som inte satsat på en lång högskoleutbildning, säge Ulla Samuel. Den som däemot läste till juist och valde abete inom pivat sekto, ha edan 20 examen fya gånge så mycket penga kva efte skatt och nödvändiga utgifte, än vad en genomsnittlig industiabetalön kan ge. -------------------------------------------------------------- -------------------- Ytteligae infomation FöeningsSpabanken (publ), Institutet fö pivatekonomi
Ulla Samuel, telefon 08-585 916 38 Cathaina Andéen, telefon 08-585 916 10
Tabell 1 Genomsnittlig ingångslön fö nyutexamineade 1998. Kono pe månad. Utbildning Abetsmaknadss Ingångs ekto lön Civilingenjö Pivat 19 540 Civilingenjö Kommunal 18 350 Civilekonom Pivat 17 680 Civilingenjö Statlig 17 420 Juist Pivat 16 990 Psykolog Kommunal 16 730 Civilekonom Statlig 16 350 Juist Statlig 15 480 Socialseket Kommunal 15 410 eae Gymnasieläa Kommunal 15 250 e Sjukgymnast Kommunal 15 130 Abetsteape Kommunal 14 970 ut Källa: Lönestatistik fån SACO Tabell 2 Genomsnittlönen 1998 fö examineade 1968. Kono pe månad. Utbildning Abetsmaknadss Genomsnitt ekto slön Juist Pivat 45 990 Civilekonom Pivat 43 140 Civilingenjö Pivat 40 400 Juist Statlig 33 390 Civilingenjö Statlig 33 130 Civilingenjö Kommunal 29 620 Civilekonom Statlig 27 990 Psykolog Kommunal 22 240 Gymnasieläa Kommunal 21 570 e Socialseket Kommunal 19 010 eae Sjukgymnast Kommunal 18 030
Abetsteape Kommunal 17 250 ut Källa: Lönestatistik fån SACO
Tabell 3 Buttolönen 1998 i elation till industiabetaen. (Industiabetaen = 100) Utbildning Abetsmakn adssekto 1998 1988 1978 1968 Juist Pivat 105 192 243 267 Civilekonom Pivat 109 185 229 251 Civilingenjö Pivat 121 187 220 235 Juist Statlig 96 138 176 194 Civilingenjö Statlig 108 153 180 192 Civilingenjö Kommunal 113 136 160 172 Civilekonom Statlig 101 130 152 163 Psykolog Kommunal 103 108 122 129 Gymnasieläa Kommunal 94 104 117 125 e Socialsekete Kommunal 95 99 107 110 ae Sjukgymnast Kommunal 93 94 100 105 Abetsteapeu Kommunal 92 92 98 100 t Industiabet 100 100 100 100 ae Källa: Lönestatistik fån SACO Tabell 4 Kva efte nödvändiga utgifte 1998 i elation till industiabetaen. (Industiabetaen = 100) Utbildning Abetsmakn adssekto 1998 1988 1978 1968 Juist Pivat 117 288 403 463 Civilekonom Pivat 132 278 377 428 Civilingenjö Pivat 172 280 354 395 Juist Statlig 85 175 262 309 Civilingenjö Statlig 126 208 271 306 Civilingenjö Kommunal 146 173 230 263 Civilekonom Statlig 103 163 214 244 Psykolog Kommunal 111 127 148 174 Gymnasieläa Kommunal 80 97 142 167 e Socialsekete Kommunal 83 84 113 132 ae Sjukgymnast Kommunal 78 73 97 115 Abetsteapeu Kommunal 74 67 86 101 t
Industiabet 100 100 100 100 ae Källa: Lönestatistik fån SACO och Metall