Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havet?
Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Förändringen varierar över jordklotet http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=8875
Så här sammanfattade FNs klimatpanel frågan om stigande havsnivåer i januari 2007: The sea level will rise 18-59 cm until 2100 + some 20 cm for local effects in the North Sea Dynamical processes related to ice flow not included in current models but suggested by recent observations could increase the vulnerability of the ice sheets to warming, increasing future sea level rise. Understanding of these processes is limited and there is no consensus on their magnitude. May lead to additional 20 cm
Local differences in sea level change Figure 10.32. Local sea level change (m) due to ocean density and circulation change relative to the global average (i.e., positive values indicate greater local sea level change than global) during the 21st century, calculated as the difference between averages for 2080 to 2099 and 1980 to 1999, as an ensemble mean over 16 AOGCMs forced with the SRES A1B scenario. Stippling denotes regions where the magnitude of the multimodel ensemble mean divided by the multi-model standard deviation exceeds 1.0.
Havsnivån ändrar sig på grund av Isostatisk rörelse Landhöjning/landsänkning Eustatisk förändring förändring av havets totala massa (volym) Sterisk förändring Vattenvolumen förändrar sig med temperatur Regional variation Vindar Hur salthalt och temperatur fördelar sig Gravitation
Global nerkylning enligt klimatskeptiker
NOAA Response to Congressional Questions Regarding Climate Change The Honorable Joe Barton and the Honorable Fred Upton
http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html
Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.
Världens temperaturavvikelse under januari 2010
Isutbredning 2009 i relation till medelvärdet för perioden 1979 2000 Figures from the National Snow and Ice Data Center Sea Ice Index: nsidc.org/data/ seaice_index
Långsiktig utveckling av isen i Arktis 1978-2009 http://www.arctic.noaa.gov/reportcard/seaice.html
Tecken på ökad avsmältning från Grönland
Some recent assessments of sea level rise by 2100 Date Source Reference period SLR about 2100 (cm) January 2007 IPCC 1980-1999 18-59 (excl. ice dynamics) Autumn 2008 Dutch Delta committee 1990 55-120 April 2009 Rummukainen och Källén 2009 About 1 m in 100 years June 2009 Ministry of Natural Resources and Environment, Vietnam 1980-1999 75 (65-100) June 2009 UK Climate Projections science report 1980-1999 11,6 75,8 around UK and Ireland November 2009 Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group1 of the IPCC AR4 it may well exceed 1 m November 2009 NOAA by the end of this century 3 4 fot (90-120 cm) November 2009 Netherlands Environmental Assessment Agency PBL m.fl. 1990 55-110 (40-105 locally for Holland)
Vilka nivåer pratar vi om idag? En meters höjning av havsnivån fram till år 2100 Ca 30 cm havsnivåhöjning till 2050
Sea level rise 2050: + 0.4 m 2100: + 0.65-1.30 m 2200: + 2-4 m
Maeslant barrier Port of Rotterdam
Examples from UK
Thames Barrier 2010-11-18
Effekten av 2 m i Nordsjön
Vad händer med havet i Stockholm?
Här mäter SMHI vattennivåerna i havet
Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889
Räkna med landhöjning i Sverige!
Havsnivåerna i Stockholm 1774-2009
Så här mycket varierade vattenstånden i Stockholm 2007 Vattenstånd i Stockholm-Saltsjön 2007 cm relativt medelvatten 100 80 60 40 20 0-20 Timvärden Dygnsmedel -40 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad
Återkomsttider för höga vattenstånd (RH00) 2 år 10 år 50 år 100 år Dagens klimat Tyresö 1961-1990 21 17 25 46 41-53 63 56-77 69 61-87 Lågt scenario Tyresö 2071-2100 2-2 6 27 22-34 44 37-58 50 42-68 Högt scenario Tyresö 2071-2100 56 52 61 87 81-94 107 99-122 114 105-134
Utredningar av havsvattenstånd Österåker; 2005, 2008 Norrtälje; 2007 Södertälje; 2007 Nynäshamn; 2007, 2008 Tyresö; 2008 Stockholm Slussen; 2008, 2010 Lidingö; 2009 Vaxholm; 2009 Danderyd: 2009 Botkyrka: 2010
Stockholm 1924
Stockholm i april 2003 Foto: Sten Bergström, SMHI
2.0 1.5 1.0 0.5 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens tappning 0-250 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01
Förutsättningar för framtiden: Under 1900-talet steg havet med ungefär 1,7 mm/år. Då var nettohöjningen av land ca 3,5 mm/år i Stockholm.
Förutsättningar för framtiden: Landhöjningen i Stockholm uppskattas för närvarande till 5,2 mm per år. Havet stiger för närvarande med drygt 3 mm/år. Det innebär att den nettolandhöjning vi upplever nu är ca 2 mm/år.
Förutsättningar för framtiden: Eftersom Mälarens medelnivå idag ligger ungefär 70 cm över havets medelnivå innebär en meters höjning av havsnivån fram till år 2100 att marginalen till havet minskar till drygt 20 cm. Dagens marginal Landhöjning på 100 år Global havsnivåhöjning Marginal om 100 år 70 cm +52 cm -100 cm 22 cm (En meter är ett högt scenario)
Förutsättningar för framtiden: Eftersom Mälarens medelnivå idag ligger ungefär 70 cm över havets medelnivå innebär en meters höjning av havsnivån fram till år 2100 att marginalen till havet minskar till drygt 20 cm. Om vi räknar med ca 30 cm havsnivåhöjning till 2050 så har marginalen till havet då minskat från 70 till ca 65 cm.
Så här mycket varierade vattenstånden i Stockholm 2007 Vattenstånd i Stockholm-Saltsjön 2007 cm relativt medelvatten 100 80 60 40 20 0-20 Timvärden Dygnsmedel -40 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad
Göteborgs stad STUDERADE HAVSNIVÅER FN:s klimatpanel beräknade i sin februarirapport från 2007 att havet globalt skulle stiga med 0,2-0,6 m beroende på ökande temperatur i havet. De angav vidare att Nordsjön skulle stiga upp till 0,8 m Sedan dess har ett flertal forskningsrapporter från olika håll i världen publicerats som anser att dessa siffror är en underskattning. Med hänsyn taget till havsströmmar och den islossning som pågår på Arktis är en mer trolig siffra 0,8 m upp till 2 m på 100 år. I denna rapport har vi valt att redogöra för kostnader för att säkra dagens extrema högsta högvatten samt + ½ m och +1 m havshöjning. Dessa nivåer markeras med fetstil i tabellen nedan. Eftersom scenarierna för framtida havshöjning är osäkra bör åtgärder som görs nu vara enkelt påbyggnadsbara till en högre nivå. Dessutom anser vi att samhällsviktiga funktioner bör vara säkra mot en nivå 2 m över dagens extrema högsta högvatten. Det senare har inte kostnadsberäknats.
Projekt Slussen
Vad händer med havsnivåerna? Ca 30 cm höjning av medelvattenytan fram till 2050 Ca 100 cm höjning av medelvattenytan fram till 2100 Hur hanterar vi osäkerheten? Större säkerhetsmarginaler Påbyggningsbara åtgärder Speciell tonvikt på samhällsviktiga funktioner
Tack för uppmärksamheten