Verksamhetsplan 2015-2017 Budget 2015 Vård och omsorg
Innehåll Planeringsprocessen --------------------------------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Vision, strategiska mål och strategier ------------------------------------------------------------------- 8 Verksamhetsidé och organisation ----------------------------------------------------------------------- 9 Om Vård och omsorg ------------------------------------------------------------------------------------- 9 Medborgare, brukare och kunder ----------------------------------------------------------------------- 11 Medarbetare/arbetssätt ----------------------------------------------------------------------------------- 13 Förnyelse, tillväxt och utveckling ---------------------------------------------------------------------- 14 Ekonomi---------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Budget ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 16 Drift ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 16 Verksamheterna ---------------------------------------------------------------------------------------- 16 Större förändringar ------------------------------------------------------------------------------------ 20 Investeringar -------------------------------------------------------------------------------------------- 22
Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen och bolagens borgensramar. Därefter utarbetar nämnder och bolag fram sina verksamhetsplaner. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, driftoch investeringsramar samt resultat-, finansierings- och balansbudget, som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål, ramar och inriktning arbetar respektive nämnd fram förslag till verksamhetsplan och internbudget, där de kommunövergripande målen konkretiseras. Verksamhetsplanerna är ett planeringsinstrument för verksamheten samt en återrapportering, från kommunstyrelsen och övriga nämnder till kommunfullmäktige, som beskriver hur den strategiska planen brutits ner på verksamhetsnivå. Kommunstyrelsen och övriga nämnder fastställer normalt sina respektive verksamhetsplaner i december månad och återrapportering till fullmäktige sker tidigast i januari. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januari-april, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Delårsbokslut Tertial 2, KF Nämnderna fastställer verksamhetsplan och internbudget September November Underlag för verksamhetsplan och internbudget för KS och övriga nämnder utarbetas Januari Arbete med bokslut och årsredovisning Beredning i de politiska partierna startas upp Underlag för strategisk plan utarbetas KF delges de verksamhetsplaner som fastställts av nämnderna Årsredovisning och bokslut, KF Allmänpolitisk debatt i KF Maj Juli Delårsrapport Tertial 1, KF Strategisk plan och budgetramar samt bolagens borgensramar fastställs av KF Kommentar: Kommunstyrelsen fastställer årligen dokumentet Planerings- och uppföljningsprocessen som omfattar ytterligare uppföljningsmoment utöver vad som beskrivs ovan. Exempel på ytterligare moment är kommundirektörens månatliga rapport till kommunstyrelsen. 3
Omvärldsanalys Inom Vård och omsorg ser vi framför oss följande som påverkar planen för perioden: Verksamheten behöver fortlöpande arbeta med att ta fram förslag på effektiviseringar och anpassningar för att klara budgetramen. Den strategiska planen för de kommande åren redovisar att det kommer att bli svårare för kommunen att klara de ekonomiska förutsättningarna. Socialstyrelsen har tagit fram en ny utredningsmodell för behovsbedömning av äldre, det vill säga Äldres behov i centrum (ÄBIC). Modellen beskriver varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Kommunen har fattat ett politiskt beslut om ett införande av modellen. Det treåriga kommunövergripande projektet Friskare Arvika startades 2012. Målet var att minska ohälsotalet och öka livskvalitén. Projektet kommer att förlängas under 2015 för att kanske landa i en permanent organisation/struktur från 2016. Till denna bör arbetet kring sjukdomsförebyggande åtgärder anslutas och riktlinjer behöver tas fram. Inom planperioden behöver verksamheten arbeta med att öka attraktiviteten för arbete inom vårdyrket. Den regionala kompetens plattformen Hälsa, vård och omsorg har genom olika arbetsgrupper haft fokus på att öka attraktionen för arbete inom området. Det är redan nu svårt att rekrytera framför allt utbildade kockar, utbildad omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biståndshandläggare. Bemanningscentralen är många gånger vägen in för arbete inom vård och omsorg och det behövs en kontinuerlig utveckling av enheten. Den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen innebär att en person även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Vård och omsorg har infört lokala värdighetsgarantier och dessa har utvärderats under hösten 2014. En ansökan om ytterligare statliga medel har skickats till socialstyrelsen för en fortsatt utveckling och konkretisering av garantierna. Särskilt boende Under senare delen av våren och sommaren har det blivit ett ökat antal ansökningar till särskilt boende för brukare med demenssjukdom. Verksamheten uppskattar att det kan bli behov av cirka 10 till 15 nya boendeplatser inom planperioden trots att befolkningsutvecklingen visar att antalet äldre över 80 år inte kommer att öka förrän 2020. Boverket har beviljat kommunen medel för att inventera den fysiska miljön vid nuvarande lägenhetsbestånd utifrån aspekten att öka den allmänna tillgängligheten. Detta skulle kunna minska det kommande behovet av platser inom särskilda boenden. Projektet Tryggt och säkert län som finns inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också fokus på att öka den allmänna tillgängligheten. Flera kommuner har sett att en ökad fysisk tillgänglighet har minskat och skjutit upp behovet av flytt till särskilt boende med flera år. Verksamheten ser också att en satsning på någon form av trygghetsboende skulle kunna minska behovet av framtida gruppboende platser. Karlstad kommun har satsat på en form av trygghetsboende inom ett bostadsområde. Verksamheten är tillsammans med Arvika Fastighets bolag positivt inställda till denna alternativa lösning och kommer att undersöka detta närmare under nästa år. En viktig satsning för att öka kvarboendet är också att skapa möjligheter till sociala aktiviteter och mötesplatser. 4
Rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten och då särskilt för äldre. Socialstyrelsen vill skärpa vårdens och omsorgens ansvar för att förebygga och behandla undernäring. Ny föreskrift börjar gälla 1 januari 2015. De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Hög ålder och sjukdom ökar risken för undernäring. Tillståndet får ofta negativa följdeffekter som depression, infektionskänslighet och svårighet att klara annars lindriga sjukdomar. År 2012 infördes en ändring i Socialtjänstlagen som innebar att det i skälig levnadsnivå skulle vara möjligt för den som beviljats särskilt boende att kunna sammanbo med sin make eller sambo, om de tidigare har bott varaktigt tillsammans. Detta kan på sikt innebära en ökad efterfrågan på större lägenheter. Under 2012 kom en föreskrift från socialstyrelsen vars syfte var att tydliggöra kommunernas ansvar för att varje gruppboende är bemannat så att de som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Föreskriften skulle träda i kraft januari 2014, men har nu blivit framskjuten till tidigast mars 2015. Reglerna ställer krav på att socialnämnderna utreder och dokumenterar vad varje demenssjuk person behöver ha hjälp med, vilket kan innebära att verksamheten kommer att behöva förstärka personaltätheten på helger och även till viss del nattetid. Förändringen innebär också ett ökat krav på biståndshandläggningen och därmed en ökad arbetsbelastning. Avdelning särskilt boende har redan nu fokus på det enskilda individuella behovet genom att arbeta utifrån brukarnas genomförandeplaner. Under året har det varit ett minskat behov av korttidsvård. Vårdplaneringsteamet har haft fokus på att föreslå rehabilitering och omvårdnad i det enskilda hemmet efter en sjukhusvistelse. Verksamheten behöver arbeta med att tydliggöra vilka insatser som kan erbjudas i det ordinära boendet för att öka tryggheten vid vård i livets slutskede. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Inom rehabverksamheten kommer behovet av kognitiva hjälpmedel att öka. Det finns fortsatt ett kontinuerligt behov av gruppträningar och verksamheten ser över om det är möjligt att slussa brukare som har uppnått sina mål med träningen vidare till friskvården. För att effektivisera samt för att förbättra arbetsmiljön finns behov av att samlokalisera arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Behovet av individuella bostadsanpassningar är fortfarande relativt stort, men kan minska i framtiden om den allmänna fysiska tillgängligheten ökar. Boverket har fått i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen när det gäller bostadsanpassning, vilket kan innebära att det blir nya begränsningar i besluten. Inom sjuksköterskeorganisationen behövs en ökad flexibilitet för att klara kommande behov av mer avancerad hemsjukvård. Regeringen beslöt under den förra mandatperioden att det inom äldreomsorgen skulle ske ett kvalitetsarbete för att kunna erhålla statliga prestationsersättningar. Totalt har regeringen satsat 1,3 miljarder. Fortlöpande har det kommit nya kvalitetsaspekter och syftet har varit att kvalitetsarbetet skulle bli en naturlig del i det vardagliga arbetet. Inför 2015-2018 har nuvarande regering avsatt 2 miljarder kronor per år för en satsning på stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Samverkan med landstinget fortsätter kring arbetet med de mest sjuka äldre. Syftet är att vård i högre grad ska ges i det egna hemmet för att undvika inläggningar på sjukhuset. Regionen har som en del i detta ett gemensamt arbete främst via Nya perspektiv. 5
Anhörigstödet i form av anhörigkonsulenter är en viktig verksamhet som bidrar till att underlätta för anhöriga att klara av den tillsyn, vård och omsorg de ger sina närstående. Stödet har och behöver även fortsatt utvecklas för att stödja anhöriga och anhörigvårdare oavsett diagnos och ålder på den drabbade. Dagverksamheten för de demenssjuka har ett minskat underlag och verksamheten behöver se över om den kan utvecklas för att locka fler brukare. Verksamheten tror att en bättre placering av lokalen skulle kunna öka attraktiviteten. Det har också under året skett en minskning när det gäller användandet av de fria timmarna för anhörigavlösning. Nationella riktlinjer för demensvården fastställdes 2010. Här ställs krav på verksamheten som bland annat innebär ökade satsningar på kompetensutveckling och aktivering. Tillsammans med landstinget har kommunen utvecklat ett demensteam. Handledning av personal är en viktig del som teamet arbetar med. Inom hemvården pågår en utveckling av arbetet kring brukare med en demenssjukdom. Medarbetare med ett särskilt uppdrag har utbildats under hösten och kommer att bidra till att arbetet utvecklas hos brukarna. Dessutom arbetas det med att personalkontinuiteten ska öka genom en bättre planering av insatserna. På grund av förekomsten av multiresistenta bakterier och andra smittspridningar blir hygienkraven allt högre. Smittskydd erbjuder regelbundna utbildningar. Webbutbildning planeras 2015. En ny Patientlag börjar gälla från januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. LSS Varje år är det en osäkerhet kring vad som kommer att hända när det gäller behovet av personlig assistans inom LSSverksamheten (lag om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade). Antalet ansökningar har ökat, men antalet brukare med insatsen har inte ökat eftersom inte alla uppfyller personkretstillhörighet och de grundläggande behoven. Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning vilket bidrar till att det är svårt att prognostisera förändringarna. Vård och omsorg behöver öka kunskapen om LSSlagen bland medarbetarna. Det finns ibland en uppfattning att LSS-lagen kan ta över när det blir brister i insatser via Socialtjänstlagen. Inom boende med särskild service enligt LSS har det fortsatt varit flera brukare med komplexa behov vilket inneburit ett ökat behov av extra personal. För att möta framtida behov behövs det både andra professioner och andra former av boenden. Det behövs också en utökad samverkan med socialtjänsten för att komma fram till vilket stöd brukarna behöver utifrån var och ens utvecklingsnivå när det gäller problem kring missbruk, psykiatri och kriminalitet. Verksamheten har bland medarbetarna kartlagt kompetensnivån utifrån socialstyrelsens nya rekommenderade nivåer. Resultatet kommer att sammanställas för att få fram förslag på olika kompetensutvecklingar. Verksamheten ser också att införandet av fler pedagoger är en viktig målsättning. Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur kommunerna tillämpar LSS när det gäller ett antal insatser bland annat ledsagarservice och bostäder med särskild service. Syftet är att ta reda på om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka likvärdighet och säkerhet i kommunens beslut av insatserna. Socialstyrelsen har tagit fram en högskoleutbildning för handläggare inom LSS. Utbildningen ska bland annat stärka kompetensen gällande kommunikationens betydelse för den enskildes möjligheter att vara delaktig i utredningen. 6
Hemvården Vård och omsorg har ett stort behov av en ständig utveckling av IT-stödet. Planeringsmodulen (TES) inom hemvården har varit i full drift sedan 2012 och börjar ge förväntad effekt. Syftet med införandet var att optimera planeringen men också en kvalitetssäkring för att insatserna skulle bli utförda genom att de blir rapporterade. Verksamheten kommer också att testa en mobil lösning för dokumentation och informationsåtkomst inom hemvården. Planeringen gällande utförande av insatserna kräver en fortsatt utveckling. Verksamheten kommer att se över om antalet personal som gör planeringen behöver minskas för att specialisera ett fåtal. Det framförs också ett behov av att öka kontinuiteten hos brukarna. Under planperioden planerar verksamheten att åter se om det är möjligt att införa nyckelfria lås. E-hälsa pågår som ett projekt i hela Värmland och Arvika deltar aktivt. Under året har det testats olika former av mobil dokumentation. Dessutom ett fortsatt införande av identitetskort för säker inloggning. Nattetid införs möjligheten att få en ostörd nattsömn genom att ge brukarna tillfälle att välja om tillsynsbesök skall utföras via en webbkamera istället för ett personligt besök. Landstinget har tagit fram ett förslag kring hur man med stöd från kommunerna kan ge palliativ vård för barn 0 7 år i hemmet. För kommunerna är detta svåra situationer och den medicinska kompetensen finns idag hos landstinget. att verksamheten konkurrensutsattes. För närvarande finns en privat aktör, men ett ytterligare företag har ansökt om att få etablera sig. Under planperioden kommer verksamheten att utvärdera effekten av införandet. Kostavdelningen Politiskt beslut har tagits gällande ombyggnation av centrala kök. Först ut blir Taserudsgymnasiets kök. Förutom planerade ombyggnationer finns det även ett relativt stort renoveringsbehov och totalt är ett 20-tal kök berörda av antingen ombyggnation eller renovering. Till viss del hänger beslut om åtgärder ihop med framtida beslut om skolbyggnader. Det finns idag 13 tillagningskök och det är svårt att ha tillräckliga resurser för det utbud som krävs utifrån nya riktlinjer som har trätt i kraft. Ny EU-förordning gällande märkning av livsmedel träder i kraft december 2014. Det framkommer ännu inte om märkning av innehåll måste vara skrivet eller om det räcker med muntlig upplysning. Verksamheten behöver göra en satsning för att minska matavfallet inom äldreomsorgen. En översyn av beställningssystemet integrerat på sikt med ekonomisystemet skulle kunna bidra på ett positivt sätt. Det sker också en maskinell utveckling som bidrar till att göra exempelvis färsrätter från grunden. Matsalen vid Korpralen är populär och lokalytan skulle behöva utökas. Det är en viktig mötesplats ur ett socialt perspektiv. Valfrihetssystem för hemtjänstens servicetjänster infördes 2012. Införandet innebar 7
Vision och verksamhetsidé Arvika en attraktivare kommun Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Våra strategiska mål Att vara en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet Strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Att vara en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande Att vara en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling Strategier för att uppnå målet Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Att ha en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt Strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel 8
Verksamhetsidé och organisation Utskottet för Vård och omsorg har från kommunstyrelsen uppgiften att lösa behovet av vård och omsorg genom individuellt utformade insatser som bygger på delaktighet, flexibel organisation och tillgängliga resurser, vilket ska leda till nöjda invånare med fungerande dagligt liv och goda levnadsvillkor. Vårt förhållningssätt kännetecknas av Medborgarfokus Stolthet Resultatinriktning Öppenhet Förnyelse och utveckling 9
Om Vård och omsorg Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Biståndsavdelning Avdelningen svarar för bistånds- och avgiftshandläggning. Handläggningen omfattar insatser enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Äldreomsorg boende Avdelningen svarar för insatser när äldre behöver mer omsorg och vård i vardagen än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården. Äldreomsorgen har två olika typer av boendeplatser. Demensboende och boende för brukare med normalt åldrande. Avdelningen består av sju enheter. Äldreomsorg hemvård Avdelningen består av hemtjänst, hemsjukvård och en enhet med korttidsplatser. Hemtjänsten är uppdelad i service och omvårdnad inom Arvika tätort, men inte i övriga områden. Hemsjukvården utförs på delegation. Inom varje enhet arbetar till största delen omvårdnadspersonal. Avdelningen består av tio enheter, varav två enheter är boende i form av servicehus med insatser i form av både hemtjänst och hemsjukvård och en enhet är verksamhetens korttidsplatser. LSS-avdelning Avdelningen svarar för insatser till särskilt stöd och service åt personer med: Intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Svårigheterna ska vara betydande och omfattande. Avdelningen består av sju enheter inkluderat arvoderade insatser. Hälso- och sjukvård/ rehabilitering Avdelningen svarar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för äldre och funktionshindrade, sjuksköterskeinsatser, dagverksamhet för demenssjuka samt för somatiskt långtidssjuka, anhörigstöd, frivillig- och aktivitetssamordning samt bemanningscentralen. Dagverksamhet för demenssjuka har även verksamhet för brukare i tidigt skede av sin sjukdom. Avdelningen är indelad i fem enheter samt anhörigstöd/frivilligcentral. Bemanningscentralens intäktsbudget ska vid årets slut vara plus minus noll. Det innebär att överskott går tillbaka till beställande enheter och ett minusresultat innebär att underskottet fördelas på samma sätt. Kostavdelning Avdelningen svarar för kommunens samlade kostverksamhet. Det finns inom avdelningen tre enheter. Kostavdelningens intäktsbudget ska vid årets slut vara plus minus noll, vilket innebär att överskott betalas tillbaka till beställande enheter. 10
Medborgare och kunder Strategiskt mål Att vara en attraktiv kommun, där medborgarna är nöjda med vår verksamhet. Strategier - Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka - Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda - Vi ser möjligheter med mångfald Vård och omsorg Indikatorer Enhet Utfall Mål Mål Mål 2015 2016 2017 Vårdare som besöker en Antal 13 13 13 13 hemtjänsttagare under 14 dagar Genomsnittlig väntetid innan Dagar 49 30 30 30 beslut blir verkställt till särskilt boende SOL Genomsnittlig väntetid innan Dagar 18 40 40 40 beslut blir verkställt till boende LSS Genomsnittlig procent av % 59 65 65 65 antalet brukare som skrivs ut till hemmet vid vårdplanering Antalet allvarlig fallskada Antal 28 24 24 24 med fraktur Andelen brukare på särskilt boende med olämpliga läkemedel % 8,5 < 7,5 < 7,0 < 6,5 Aktivitetsplan För att vara en attraktiv verksamhet med hög kvalité: Utifrån resultat i utvärdering konkretisera de lokala värdighetsgarantierna. Ny uppföljning 2016. Fortsätta samverkan mellan kostverksamheten och gruppboenden för att öka kunskapen inom kost och näringsbehov. Fortsätta samverkan mellan kostverksamheten och hemvården för att utveckla innehållet i kvällsmaten. Utveckla verksamhetens kök utifrån livsmedelsverkets och skolverkets riktlinjer. Fortsätta arbetet med att ha fokus på måltidernas innehåll och miljö. 11
Fortsätta teamarbetet i enheterna med fokus på Senior alert. Utveckla teamen inom personlig assistans. Arbeta för att informationen på hemsidan ska vara lättläst för alla. Genomföra läkemedelsgenomgångar med apotek och primärvård 1-2 gånger/år. Samverka med landstinget i arbetet med undvikbar slutenvård och för att minska antalet återinläggningar. Fortsatt utveckla rehabiliteringen i hemmet med fokus på hemgång direkt från sjukhuset. Utveckla anhörigstöd för att möta nya behov samt arbeta med nya metoder. Marknadsföra fixartjänsten. Bidra till att tillgängligheten allmänt ökar i och omkring ordinära bostäder. Öka kontinuiteten inom hemvården hos brukare med demenssjukdom och specifika rehabiliteringsinsatser. Utveckla arbetet med personcentrerad vård och omsorg. 12
Medarbetare Strategiskt mål Att vara en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Strategier - Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter - Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel - Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande Vård och omsorg Indikatorer Enhet Utfall Sjukfrånvaro varav kvinnor varav män % 7,6 (juli 2014) Kompetensutveckling Dagar/årsarbetare 3,14 (2013) Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 <6,8 <6,5 <6,0 3,7 4,0 4,0 Aktivitetsplan För att bli en attraktiv arbetsgivare: Arbeta vidare med det salutogena/hälsofrämjande förhållningssättet. Samordna och prioritera kompetensutvecklingsbehov via ledningsgruppen. Arbeta mer aktivt och tydligt vid olika satsningar, som bidrar till att hälsotalen ökar. Utöka samverkan med personalavdelningen med syftet att ta fram mer konkreta åtgärder för att öka hälsotalen. Arbeta för ett ökat ansvarstagande bland medarbetarna genom aktivt engagemang på arbetsplatserna inklusive samverkan enligt FAS (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan). Arbeta för ett fortsatt införande av datorer inom personlig assistans. Upprätta handlingsplaner utifrån resultat i medarbetarundersökning. Utöka antalet BUI -anställningar (Bestämmelser för arbetstagare i Utbildning- och Introduktionsanställning), om försöksprojektet blir positivt. 13
Förnyelse, tillväxt och utveckling Strategiskt mål Att vara en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Strategier - Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har - Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer - Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv - Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap - Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus - Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå - Vi arbetar för en god folkhälsa Vård och omsorg Indikatorer Enhet Utfall Mål Mål Mål 2015 2016 2017 Andelen ekologiska % 12 17 19 21 livsmedel Andelen kockutbildade % 44 50 52 55 Mängden matavfall på Vågen Gram/port 173 120 100 80 Plan:2 Antal körda mil hemvården Mil 227 986 (2013) 205 000 204 000 203 000 Aktivitetsplan För att vara en hållbar verksamhet: Utveckla inne- och utemiljön inom särskilda boenden utifrån respektive målgrupp. Fortsätta arbete med kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior alert samt BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) registret. Öka andelen ekologiska livsmedel. Minska andelen matavfall genom att strukturera beställningarna samt anpassa matsedlarna via verksamhetssystemet Mashi. Minska användandet av bil genom att öka användandet av alternativa transportmedel. Minska användandet av bil genom att tydliggöra när bil får användas i tjänsten. Se över områdesindelning inom hemvården i samverkan med övriga verksamheter. Införa alternativ tillsyn via webbkamera nattetid i hemvården. Utveckla samverkan internt inom koncernen. Arbeta för en fortsatt organisation och struktur för folkhälsoarbetet inom kommunen. Utvärdera införandet av valfrihetssystem inom hemvårdens servicetjänster. Införa utrednings- och klassifikationsmodellen ICF samt ÄBIC (Äldres behov i centrum). Fortsätta utvecklingsarbetet inom e-hälsa. Se över nyckelhanteringen inom personlig assistans och testa en ny hanteringsmodell. 14
Ekonomi Strategiskt mål Att ha en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Strategier - Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav - Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden - Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel Vård och omsorg Indikatorer Enhet Utfall Mål Mål Mål 2015 2016 2017 Uppföljda biståndsbeslut % - 100 100 100 enligt SoL Uppföljda biståndsbeslut % - 100 100 100 enligt LSS Beviljade SoL timmar Antal 338 200 (september 2014) 332 200 328 000 325 000 Beviljade HSL timmar Antal 57 200 (september 2014) Medicinskt färdigbehandlade Antal dygn 0 (september 2014) Ekonomiskt resultat Tkr +3 396 (2013) Aktivitetsplan 54 800 54 000 53 500 0 0 0 0 0 0 För att nå en hållbar ekonomi: Utvärdera nya resursfördelningssystemet inom hemvården. Fortsätta arbetet med en utveckling av planeringsmodulen i hemvården för att använda den optimalt både utifrån ekonomi- och brukarperspektiv. Fortsätta översyn av lokaler inom Daglig verksamhet LSS samt samlokaliseringen av rehab med målsättning att effektivisera verksamheten och minska antalet hyrda kvadratmeter. Arbeta med en fortsatt översyn av hjälpmedelsförskrivningen. Optimera befintliga resurser inom sjuksköterskeorganisationen. Utreda eventuella vinster vid ett införande av resursfördelningssystem LSS. Undersöka möjligheten att ha trygghetscentral i egen regi och samtidigt göra en översyn om det är möjligt att organisera larmbesvarandet på ett effektivare sätt. Ta fram en strategisk plan gällande behov av lokalförändringar inom de närmaste fem åren. 15
Budget Drift 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan Intäkter 180 709 181 720 181 720 181 720 Kostnader -606 561-614 969-617 969-617 969 Nettokostnader -425 852-433 249-436 249-436 249 Kommunbidrag (Tilldelad ram) 425 852 433 249 436 249 436 249 Resultat 0 0 0 0 Specifikation av nettokostnader Administration 17 046 18 556 18 556 18 556 Särskilda boende/servicehus/ 133 942 134 545 137 545 137 545 familjehem Medicinskt utskrivningsklara 176 685 179 109 179 109 179 109 /hemvård/rehab/korttidsvård/ hälso- och sjukvård LSS 85 424 88 238 88 238 88 238 Färdtjänst 1 200 1 175 1 175 1 175 Bostadsanpassning 3 520 3 520 3 520 3 520 KHR/KPR/dagverksamhet/öppen 7 360 7 445 7 445 7 445 verksamhet Kostverksamhet 665 661 661 661 Summa 425 852 433 249 436 249 436 249 Verksamheterna Administration Vård och omsorg är indelat i sex avdelningar; kost, LSS, bistånd, hälso- och sjukvård/rehabilitering, boende och hemvård. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vilka tillsammans med verksamhetschefen bildar ledningsgruppen. I stab underställd verksamhetschef finns MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) samt TÖS (tillsynshandläggare inom socialtjänst och LSS). Dessutom finns ett visst administrativt stöd. Särskilda boendeformer Särskilda boenden är en övergripande benämning för gruppboende för demenssjuka och för somatiskt långtidssjuka samt servicehus. Det finns totalt 387 platser. Innan bostad beviljas i en särskild boendeform utreds behovet av biståndshandläggare som fattar beslut om insatsen. Medicinskt utskrivningsklara Kommunerna har betalningsansvaret för de medicinskt utskrivningsklara inom somatisk/psykiatrisk akutsjukvård och geriatrik, som väntar på service och vård inom kommunens vård och omsorg. Hemvård I hemvården utförs hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), hem- 16
tjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt i mindre omfattning insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om assistansersättning numera Socialförsäkringsbalken (SFB). Hemvården syftar till att underlätta det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionshinder gör det svårt att klara sig själv och att bo hemma. Hemvården är behovs-anpassad och bedömning görs av biståndshandläggare i samråd med den enskilde. En rätt insatt hemvård utgör en viktig förutsättning för att man ska klara målet "att bo kvar hemma". Även trygghetslarmen utgör ett viktigt stöd. I kommunen finns fem nattpatruller, där både undersköterskor och vårdbiträden arbetar. De har till uppgift att följa de insatser som beslutats av biståndshandläggaren när det gäller de personer som beviljats tillsyn och omvårdnad på natten. Vidare finns kvälls- och nattsjuksköterska som ansvarar för de medicinska insatserna. Inom hemvården finns det en särskild serviceenhet som i Arvika tätort utför serviceinsatser i form av städning och tvätt. Det finns även en privat aktör som brukarna har möjlighet att välja för utförande av serviceinsatser, vilket sker utifrån LOV (Lagen omvalfrihet). AKKVA, kommunens korttidsvård har inklusive några platser på Lövåsen i Glava totalt 26 platser. En korttidsplats kan vara en tillfällig period för återhämtning efter en sjukhusvistelse eller en avlastning för anhöriga som vårdar i hemmet. Det är också möjligt att ansöka om växelvård, det vill säga att växla mellan att bo hemma och att vara på korttidsplats. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Hemsjukvården utgör en integrerad del av hemvården. Distriktssköterskorna har ansvaret för de medicinska insatserna och delegerar arbetsuppgifter till hemvårdspersonalen. Rehabenheten svarar för rehabilitering, habilitering, utprovning av tekniska hjälpmedel och handläggning av bostadsanpassningsbidrag. Inom enheten finns arbetsterapeuter, sjukgymnaster, rehabiliteringsassistenter, förflyttningsinstruktör, förrådsbiträde, hjälpmedelstekniker/ reparatör, larmtekniker samt arbetsterapi-biträde. En dagrehabilitering för gruppaktiviteter finns belägen i anslutning till korttidsvården, men allt viktigare blir rehabilitering där insatserna utförs i brukarens hem. Anhörigcentrum och dess anhörigkonsulenter huvudsakliga arbetsuppgift är att på olika sätt stödja anhöriga, sprida information om befintligt anhörigstöd som finns. Dessutom samordna aktiviteter och tjänster som syftar till att underlätta för anhöriga som vårdar en äldre, eller en yngre med långvarig sjukdom eller en funktionshindrad närstående. Anhörigkonsulenten ansvarar för att ge stödjande samtal till enskilda närstående, kartlägga anhörigvårdarens stödbehov, ge råd och vägleda anhöriga, förmedla kontakter internt i egna organisationen samt ha ansvar för handledning och utbildning av vårdpersonal och anhöriga efter behov samt önskemål. Samarbetar med demenssjuksköterska och administrerar kostnadsfri avlösning i hemmet. Insatser enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd med betydande, bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som 17
uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt lagen har verksamheten en skyldighet att särskilt bevaka de funktionshindrades situation. I kommunen finns bland annat gruppbostäder, korttidshem, personlig assistans, daglig verksamhet, ledsagarservice och kontaktpersoner. För att ansöka om insatser enligt LSSlagen kontaktar man kommunens LSShandläggare, som utreder och fattar beslut om insats/insatser. Därefter skickar handläggaren beställning till berörd utförare, som planerar och genomför insatserna enligt beställningen. Bostäder med särskild service bygger på småskalighet och syftar till att skapa ett integrerat boende i en lugn och hemlik boendemiljö. Boendena har bemanning dygnet runt. Det finns 68 lägenheter varav 20 är servicebostad, bostäderna finns i Arvika, Glava, Jössefors samt Edane. Korttidsvistelsen utgör en avlastningsresurs för barn och ungdomar med stora funktionsnedsättningar. I Arvika finns två enheter för korttidsvistelse, Sävsjövägen och Ljungåsgatan. Den dagliga verksamheten organiseras i 10 olika verksamheter. Innehållet varierar och rör sig om hantering av tvätt, bakning och städning på Akkva och Vågen. På Smedberg innebär det att vara en resurs i matsalen och köket. Det utförs också paketering och monteringsarbeten åt privata företag samt källsortering åt bostadsrättsföreningar och privata företag. Vidare drivs cafeterian på Verkstaden som en daglig verksamhet. Dessutom finns sinnesstimulering, skapande verksamhet och en del rörelseträning. En strävan är att få fler platser integrerade i verksamheten. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika komplicerade livssituationer. Insatsen ges i den enskildes hem och styrs av beslut från försäkringskassan (gäller behov över 20 timmar/ vecka). För mindre behov än 20 timmar/vecka svarar kommunen. Utöver ovanstående redovisning finns familjehem, kontaktpersoner, kontaktfamilj, ledsagare och avlösarservice. Färdtjänst Människor som på grund av sitt funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer, har rätt till färdtjänst med specialfordon eller taxi för resor inom kommunen. För att möjliggöra för gravt funktionshindrade att företa längre resor inom landet finns riksfärdtjänsten. Kommunen är ansluten till en trafiksamordningscentral som drivs av Värmlandstrafik och de har hela ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Kommunalt handikappråd (KHR)/ Kommunalt pensionärsråd (KPR) KHR som är ett referensorgan till kommun-styrelsen består av elva ledamöter. Bland handikapprådets uppgifter kan nämnas att hålla sig underrättad om samhällsplanering och samla in funktionshindrades synpunkter och erfarenheter. KPR som består av tolv ledamöter är ett referensorgan till kommunstyrelsen. Rådet är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig information till ålders- och förtidspensionärernas organisationer å ena sidan och kommunen å andra sidan. Dagcentral och dagverksamhet Dagcentralerna riktar sin verksamhet till pensionärer i eget boende och är bland annat till för att skapa sociala kontakter och avlastning för de anhöriga och stöder där-med målet "att bo kvar hemma". Dagcentraler finns vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen. Stor vikt läggs vid att få pensionärerna att själva 18
starta olika aktiviteter. En tjänst som frivillig-samordnare har till uppgift är att planera aktiviteter i hela kommunen och gör det bland annat tillsammans med frivillig-organisationerna. Vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen finns matservering och vid Smedberg även en café- och kioskverksamhet. Vid Vågen bedrivs dagverksamhet för personer med demenssjukdom och vid Strands dagverksamhet för övriga pensionärer. De som besöker dagverksamheterna erlägger en måltidsavgift samt färdtjänstavgift. Kostverksamhet Administrationen består av tre enhetschefer och en handläggare. Två enhetschefer har ansvar för varsitt geografiskt område inom Lärande och stöd och en enhetschef är ansvarig för kost som produceras för Vård och omsorg. Verksamheten ansvarar för kommunens gemensamma kostproduktion i 48 tillagnings- och mottagningskök. Sammanlagt produceras dagligen 625 portioner frukost, 4 600 portioner lunch, 730 portioner mellanmål samt 250 portioner kvällsmat. Enheten ansvarar också för drift av Korpralens matsal samt Stadshusets cafeteria. Bemanningscentral För att skapa en effektiv vikarieförsörjning och samtidigt attraktiva anställningsvillkor, finns en bemanningscentral. Bemanningscentralen ansvarar även för vikarieanskaffningen för Lärande och stöd. 19
Större förändringar Administration Verksamheten behöver förbättra arbetssituationen för enhetscheferna under planperioden. Ett första steg planeras genom att medel omfördelas för att kunna anställa ytterligare en enhetschef. Det administrativa stödet på bemanningscentralen behöver förstärkas med 0,50 årsarbetare för att kunna centralisera rekrytering av semestervikarier. Förändringen bidrar till att ge de flesta chefer ett utökat stöd i rekryteringsarbetet inför sommaren. Förstärkningen genomförs via omfördelning av resurser inom verksamheten. Biståndsavdelningen behöver förstärka budgeten för vikarier med cirka 300 tkr, vilket genomförs via omfördelning i budget Tjänsten inom administration som utför tillsyn enligt SoL samt LSS behöver utökas med 0,2 årsarbetare. Verksamheten ser att utökningen kan ske via statliga medel under de närmaste åren. Verksamheten har tillsammans med Lärande och Stöd utvecklat ett kvalitets ledningssystem kombinerat utifrån lagarna SoL, LSS samt utifrån HSL. För att underlätta införandet krävdes ett IT-baserat stöd, Ensolution, vilket verksamheten har införskaffat. Särskilda boendeformer Under planperioden kommer verksamheten att fortsätta arbetet med att utreda behovet av boendeplatser på både kort och lång sikt. Parboendegarantin har dessutom ökat efterfrågan på större lägenheter. Verksamheten ser att det främst är behov av fler platser för brukare med demenssjukdom. Under hösten 2014 har det inrättats fem tillfälliga boendeplatser vid korttidsboendet Akkva. Under 2015 kommer verksamheten att fortsätta se över om det är möjligt att bygga till fler lägenheter vid gruppboendet Nybacken. En satsning på inne- och utemiljön har påbörjats inom särskilt boende. Handlingsplan har upprättats tillsammans med kommunens fastighetsbolag. Socialstyrelsen kom redan 2012 med en ny föreskrift för att tydliggöra kommunernas ansvar för att varje gruppboende är bemannat så att de som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Föreskriften har ännu inte trätt i kraft och beräknas göra det tidigast mars 2015. Förändringen kan medföra att bemanningen behöver förstärkas på helger samt nattetid. Dessutom kommer förändringen att medföra att biståndsavdelningen behöver förstärka bemanningen. Hemvård Under 2015 fortsätter övergången mot fler digitala trygghetslarm, eftersom det analoga systemet successivt kommer att släckas ner. Förändringen innebär ökade kostnader med 100 tkr under år 2015. Organisationen för installation av larm kommer också att ses över inför att larmansvarig går i pension i början av 2015. Resursfördelningens centrala budgetram för beviljade timmar enligt Socialtjänstlagen förstärktes med 2 500 tkr inför 2014. Under året har dessutom 1 600 tkr omfördelats från korttidsvården. Nytt resursfördelningssystem har införts från september månad, vilket innebär en ekonomisk åtstramning. Verksamheten gör därmed bedömningen att budgeten inte behöver förstärkas ytterligare inför 2015. Under 2015 finns fortsatt behov av en extra nattpatrull. Kostnaden uppskattas uppgå till 2 000 tkr. Ett successivt införande av möjligheten att välja tillsyn via 20