Årsredovisning 1999 Stål är det ledande konstruktionsmaterialet i världen. Enda verkliga konkurrenten till stål är ett ännu bättre stål. SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka ger kunden ett väsentligt mervärde.
Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Oxelösund torsdagen den 27 april 2000 kl 13.00. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs måndagen den 17 april 2000, dels anmäler sin avsikt att delta på bolagsstämman senast tisdagen den 25 april 2000 kl 12.00. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 17 april 2000. Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker per brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB, Koncernstab Ekonomi Box 26208, 100 40 STOCKHOLM Telefon 08-45 45 700, fax 08-45 45 705 Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste göras senast tisdagen den 25 april 2000 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Leif Gustafsson, styrelsens ordförande Carl-Erik Feinsilber, styrelseledamot i SSAB och Industrivärden Björn Franzon, vvd Fjärde AP-fonden Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter samt revisorer och arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 3 maj 2000. Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 10 maj 2000. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 1999 lämnas med 4,50 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB har för avsikt att lämna följande information för verksamhetsåret 2000: Rapport för första kvartalet den 27 april 2000. Halvårsrapport den 11 augusti 2000. Rapport för de tre första kvartalen den 26 oktober 2000. Bokslutskommuniké i februari 2001. Årsredovisning i mars 2001. Innehåll 2 Verksamhet 4 Koncernchefens kommentar 6 Swedish Steel Prize 7 Ny masugn i Luleå 8 SSAB och miljön 12 Aktien Förvaltningsberättelse 14 Koncernöversikt 24 SSAB Tunnplåt 28 SSAB Oxelösund 32 Plannja 34 SSAB HardTech 36 Tibnor 38 Dickson PSC 39 SSAB Finans 40 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets redovisning 41 Koncernens resultaträkning 42 Koncernens balansräkning 43 Koncernens kassaflödesanalys 44 Moderbolagets resultaträkning 45 Moderbolagets balansräkning 46 Moderbolagets kassaflödesanalys 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Noter 63 Vinstdisposition 64 Revisionsberättelse 65 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 66 Styrelse 68 Adresser SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429 Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Olsson, Hans Wretling, Bo Björkdahl. Tryck: Graphium Västra Aros, Västerås 2000.
1995 1996 1997 1998 1999 Försäljning (Mkr) 18 611 17 162 17 474 17 835 16 807 Resultat efter finansnetto (Mkr) 3 832 2 091 1 906 1 424 467 Investeringar i anläggningar (Mkr) 1 069 1 311 2 145 2 035 1 218 Kassaflöde (Mkr) 1 945 1 373 242 604 436 Nettoskuld (Mkr) 2 754 3 687 2 929 1 644 1 728 Sysselsatt kapital (Mkr) 12 994 13 740 14 121 12 864 12 747 Balansomslutning (Mkr) 17 245 17 587 18 211 17 126 17 255 Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) 33 16 14 11 5 Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) 28 13 11 8 3 Soliditet (%) 64 68 70 58 56 Utdelning per aktie (kr) 1999 förslag 4,00 4,00 4,50 4,50 4,50 Vinst per aktie (kr) 21,30 11,60 10,40 8,20 2,50 Medelantal anställda 9 778 9 705 9 630 9 661 9 595 Produktion av råstål (kton) 3 256 3 405 3 349 3 390 3 398 Definitioner framgår av not 21. Kassaflödet redovisas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 7, varför förändringar har gjorts i jämförelsetalen för tidigare år. Värdeutveckling SSAB-aktien Börskurs Återinvesterade utdelningar Återinvesterat värde inlösenrätter Kr 200 175 150 125 100 Leveranser av specialprodukter Kton 1200 1050 900 750 600 Det vänstra diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen 1989. Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSABaktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på drygt 18% per år före skatt. Som framgår av det högra diagrammet har koncernens satsning på specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål medfört att leveranserna av dessa ökat med 40% sedan 1995. 75 450 50 300 25 150 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 0 1
Verksamhet Koncernen driver en målmedveten nischstrategi som syftar till att befästa ställningen som en ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Denna nischorientering och ett nära samarbete med kunderna har givit koncernen en ställning som specialstålsföretag inom handelsstålsområdet. Tunnplåtsverksamheten bedrivs inom SSAB Tunnplåt och grovplåtsverksamheten inom SSAB Oxelösund. Försäljning på export sker huvudsakligen via egna försäljningsbolag. Produktionsflödet framgår av figuren nedan. Handels- och vidareförädlingsrörelserna utgör en viktig försäljningskanal för stålrörelsens produktsortiment på den svenska marknaden. Under 1999 såldes drygt 350 kton av stålrörelsens produkter genom dessa verksamheter. Koncernens finansrörelse drivs i SSAB Finans, som är en självständig resultatenhet inom moderbolaget, och i det irländska dotterbolaget Coronet Finance. Stålrörelsens produktionsflöde Råstål 177 kton Malm Kol Varmvalsad tunnplåt 1187 kton Kallvalsad tunnplåt 526 kton Metallbelagd tunnplåt 371 kton Färgbelagd tunnplåt 187 kton Malm Kol Grovplåt 473 kton Stålämnen 50 kton Koksverk i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Metallbeläggning i Borlänge Metallurgi i Luleå och Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång 2
Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt tillverkar varm- och kallvalsad samt metall- och färgbelagd tunnplåt med tonvikt på höghållfasta kvaliteter. Tunnplåtens huvudsakliga användningsområden finns inom verkstads- och byggindustrin. Tibnor Handelsföretaget Tibnor svarar för en stor andel av stålhandeln i Sverige. Metaller, byggvaror, verktyg, maskiner och andra industri- och byggförnödenheter kompletterar sortimentet. SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund tillverkar grovplåt. Merparten utgörs av kylda stål, dvs höghållfasta konstruktionsstål och slitstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar och broar. Dickson PSC Dickson PSC förbehandlar tunnplåt genom bl a slittning och formatklippning. Försäljningen sker via Tibnor och SSAB Tunnplåt. Plannja Plannja färgbelägger och profilerar byggplåt i stål och aluminium samt tillverkar byggelement och system för vattenavrinning. SSAB HardTech SSAB HardTech tillverkar presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Produktprogrammet omfattar sidokrockskydd, stötfångarskenor och detaljer i bilarnas säkerhetsbur. SSAB Finans SSAB Finans ansvarar för koncernens placering av likvida medel på den svenska penningmarknaden, för hantering av koncernens valutaflöden och upplåning samt tillgodoser kapitalbehovet hos koncernens svenska dotterbolag. Coronet Finance Coronet Finance ansvarar för koncernens placering av likvida medel på den internationella penningmarknaden samt tillgodoser kapitalbehovet hos främst koncernens utländska dotterbolag. Organisation Moderbolaget VD Koncernledning SSAB Finans Koncernstaber Stålrörelse SSAB Tunnplåt Vidareförädling Dickson PSC Handel Tibnor SSAB Oxelösund Plannja Utländska försäljningsbolag SSAB HardTech 3
Koncernchefens kommentar Ett svagt stålår 1999 blev lönsamhetsmässigt det sämsta stålåret i Västeuropa sedan den djupa lågkonjunkturen 1992. Då berodde den svaga lönsamheten på en kraftigt minskad stålkonsumtion. Även under andra halvåret 1998 och inledningsvis under 1999 kände vi av en minskande efterfrågan. Nedgången blev dock till skillnad från 1992 varken långvarig eller djup. Vi kunde redan i slutet av 1999 notera att efterfrågan åter ökade. Stålkonsumtionen i Västeuropa blev därför endast marginellt lägre än 1998 och var drygt 30% högre än 1992. Ur efterfrågesynpunkt blev därför 1999 inte alls dåligt. Den finansiella krisen i Asien medförde dock att stålförbrukningen där minskade kraftigt vilket medförde en betydande omkastning av handelsflödena av stål i världen. Västeuropa som normalt varit en stor nettoexportör av stål blev därigenom 1998 istället nettoimportör. Detta innebar ett betydande ökat utbud av stål i Västeuropa och att priserna snabbt kom under stark press. Våra priser låg i början av 1999 nästan 20% lägre än ett halvår tidigare, vilket isolerat innebar att vår årliga intjäningsförmåga på ett halvår minskade med nästan 2 000 Mkr. I slutet av 1998 och början av 1999 tvingades därför vi och övriga stålföretag i Västeuropa att minska produktionen. I takt med att marknaden kom i bättre balans under våren stabiliserades priserna och kapacitetsutnyttjandet i stålindustrin ökade successivt. Under hösten kunde vi sedan genomföra begränsade prishöjningar på tunnplåtsprodukter. För året i sin helhet var dock våra priser i svenska kronor 14% lägre än 1998. Till viss del kompenserades lägre stålpriser av att den svaga stålmarknaden även möjliggjorde betydande prissänkningar på stålrörelsens insatsvaror malm, kol, skrot och legeringar. Sammantaget försämrades dock marginalerna i stålrörelsen med hela 900 Mkr jämfört med 1998. Stark utveckling för våra specialprodukter Följdeffekterna av den finansiella krisen i Asien var därför den huvudsaktiga förklaringen till att vi redovisade vårt sämsta resultat sedan 1992. Detta är naturligtvis inget vi är nöjda med, även om vi fortsatt tillhör de lönsammaste stålföretagen i Europa. Det positiva under 1999 var att vi väsentligt stärkte vår position speciellt inom vårt satsningsområde höghållfast tunnplåt och att vår fokusering på kostnadssänkande åtgärder gav förväntade resultat. Vi har de senaste fem åren investerat ungefär 3 000 Mkr i vår stålrörelse för att skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt inom våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Ett ytterligare steg i denna riktning togs under året genom vårt beslut att investera ytterligare 550 Mkr i en ny härdlinje i vår grovplåtsverksamhet i Oxelösund. I kombination med tidigare investeringar i bl a ett nytt kvartovalsverk har vi därmed de anläggningsmässiga förutsättningarna att öka våra leveranser av kylda stål med ungefär 50%. Vi måste nu också skapa de marknadsmässiga förutsättningarna för att fortsatt växa inom dessa områden. Därför är det mycket positivt att vi under 1999 trots en svag stålmarknad lyckades öka våra leveranser av höghållfast tunnplåt med hela 16%. Sedan 1995 har därigenom våra leveranser av specialprodukter ökat med 40% och försäljningen av dessa under året översteg 4 000 Mkr. Det interna arbetet har koncentrerats på att trimma in de nya anläggningarna och att hålla förädlingskostnaderna under kontroll. I takt med allt bättre prestanda kunde produktionsvolymerna i stålrörelsen ökas med drygt 10%, vilket i kombination med en successivt förbättrad balans på stålmarknaden möjliggjorde ökade leveranser. Trots denna väsentligt ökade volym i stålrörelsen kunde förädlingskostnaderna i absoluta tal hållas oförändrade, vilket medförde en betydande produktivitetsförbättring. Vår strategi ligger fast Konsolideringen av stålindustrin inom EU har fortsatt. I gruppen av de nio största handelsstålsföretagen har det nu utkristalliserat sig en grupp på fem stora och fyra medelstora stålföretag. Som ett av de medelstora stålföretagen valde vi redan i slutet av 1980- talet en utpräglad nischstrategi, dvs att inom några väldefinierade och inte alltför stora marknadssegment uppnå en dominerande ställning. De marknadssegment vi valt att fokusera på är som jag tidigare nämnt höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Dessa marknader har den senaste tioårsperioden uppvisat en högre tillväxt än stålmarknaden generellt. 4
Vi har kunnat öka våra marknadsandelar inom dessa nischer genom att arbeta tillsammans med våra kunder och fokusera på nyckelbegreppen kvalitet, leveranssäkerhet och service. Vi har därigenom gemensamt kunnat skapa ett mervärde för kunden genom att utnyttja våra specialprodukter i kombination med nya konstruktionslösningar. Genom att dela detta mervärde med våra kunder har vi också kunnat säkerställa en högre lönsamhet för våra specialprodukter än för de mer standardbetonade produkterna. Därigenom har vi även kunnat skapa ett värde för våra aktieägare. Den aktieägare som varit med sedan SSAB börsnoterades 1989 har haft en genomsnittlig avkastning på sin investering på drygt 18% per år. Vi ser fortsatt god tillväxt inom våra nischmarknader och har genom våra investeringar de senaste åren skapat förutsättningar för att väsentligt öka leveranserna av våra specialprodukter. Ambitionen är att vi inom fem år skall leverera 50% mer höghållfast tunnplåt och kylda stål än vi gör idag. Detta innebär inte att vi lämnar det mer standardbetonade tunn- och grovplåtssortimentet. På vår närmarknad Skandinavien skall vi bl a genom att utnyttja vår handels- och vidareförädlingsrörelse stärka våra marknadsandelar och fortsatt erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Goda förutsättningar för år 2000 Vi kunde sålunda under 1999 väsentligt förbättra vår produktivitet i stålrörelsen och stärka vår position inom främst höghållfast tunnplåt, vilket har förbättrat vår grundläggande intjäningsförmåga. Under 2000 kommer vi dessutom att få draghjälp av en ökande stålkonsumtion. Detta skapar sammantaget goda förutsättningar för att vi under år 2000 skall kunna uppvisa en väsentlig förbättring av vår lönsamhet. I konjunkturuppgången skall vi marknadsmässigt koncentrera oss på att utnyttja våra nya anläggningsmässiga möjligheter och fortsatt öka volymerna av höghållfast tunnplåt och kylda stål. Våra möjligheter att även öka volymerna av mer standardbetonade produkter kommer dock att vara begränsade till följd av att vi under sommaren genomför en omfattande ombyggnad av en av våra masugnar. Därför kommer vår tillgängliga stålkapacitet att vara den trånga resursen i stålrörelsen år 2000. I det interna arbetet kommer vi därför att fokusera på att upprätthålla god produktionsstabilitet i främst metallurgierna för att skapa så bra volymmässiga förutsättningar som möjligt för stålrörelsen. Vidare kommer vi att fortsatt arbeta med kostnadssänkande åtgärder för att kunna hålla förädlingskostnaderna i stort sett oförändrade trots ökade volymer i stålrörelsen. Avslutningsvis skall vi kraftsamla för att kunna genomföra den omfattande masugnsombyggnaden i sommar inom planerade 73 hektiska dygn. Med dessa åtgärder skall vi ytterligare förbättra vår grundläggande intjäningsförmåga och därmed skapa förutsättningar för en fortsatt lönsam utveckling av SSAB som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet. Därigenom skall vi också fortsatt kunna skapa värde för våra aktieägare. Torsten Sandin 5
Swedish Steel Prize Swedish Steel Prize instiftades av SSAB Tunnplåt under 1999. Priset skall årligen delas ut till den som på ett kreativt och innovativt sätt utnyttjat de höghållfasta stålens egenskaper. Förstapriset utgörs av ett stipendium på 100 000 kronor och en statyett. Dessutom utdelas tre andrapris på vardera 10 000 kronor. Pristagarna utses av en jury bestående av representanter från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och SSAB Tunnplåt. Priset skall sporra dem som verkar inom verkstadsindustrin till att utveckla ännu bättre produkter och metoder. Pristagaren skall ha utvecklat en produkt där höghållfasta stål ingår eller utvecklat en metod som ökar användningsområdet för höghållfast stål. Till 1999 års Swedish Steel Prize inkom 105 ansökningar från sexton länder. Förutom ett 60-tal bidrag från Sverige kom ansökningar från bland annat Tyskland, Norge, Polen, Italien, Sydafrika, Storbritannien, Sydkorea och USA. Bland bidragen fanns många innovativa lösningar kring konstruktion, produktion och material, vilka i sina tillämpningar lett till bättre prestanda, lönsamhet och miljöegenskaper. Förstapriset gick till: Bromma Conquip som fick mottaga priset av kung Carl XVI Gustaf vid ELMIA-mässan i Jönköping. Företaget fick priset för sina lyftok för containrar som används i ett flertal hamnar. Genom att utnyttja höghållfasta stål i konstruktionerna har okens lyftförmåga kunnat ökas med upp till 80%. Vinnare av Swedish Steel Prize 1999 lyftok för containrar. Detalj till whiplashskydd i bilstolar. De tre andraprisen gick till: Autoliv och Volvo Personvagnar, som tillsammans utvecklat WHIPS (Whiplash Protection System). Genom detta system där bl a en nykonstruerad detalj i höghållfast tunnplåt ingår kan antalet nackskador minskas vid påkörning bakifrån. Dessutom begränsas följdproblem efter inträffade skador. ExTe, som med sin konstruktion fick ner vikten på sidostolpar till järnvägsvagnar med 20 procent och dessutom mer än fördubblade stolparnas styrka. Sidostolpe till järnvägsvagnar. Stomme till tågstolar. Ring Mekanikk, som minskade vikten med närmare 60% på de dubbelsäten som finns i snabbtågen mellan Oslo och Gardermoens flygplats. Samtidigt blev stolarna säkrare och deras livslängd ökade. Utvecklingen av de höghållfasta stålen pågår ständigt. Höghållfasta stål har en bra pris/prestanda-relation både i förhållande till konventionella stål och alternativa material. De sökande företagen har genom att välja höghållfasta stål kunnat utveckla och tillverka nya konkurrenskraftiga produkter. Vinnarna i Swedish Steel Prize visar de möjligheter som de moderna höghållfasta stålen erbjuder. 6
Ny masugn i Luleå Råjärnsproduktionen i Luleå sker för närvarande i två masugnar. I början av 1998 fattades beslut att modernisera och utvidga den större av dessa två masugnar. Genom att bygga den nya masugnen på befintligt fundament och utnyttja redan uppbyggd infrastruktur kunde investeringen avsevärt reduceras. Masugnen dimensioneras så att all råjärnsproduktion i Luleå kan köras i den nya ugnen, vilket innebär att den befintliga mindre masugnen kan läggas ned i slutet av 2000. Härigenom åstadkoms en betydande rationalisering. Den nya masugnen är också förberedd för framtida ökad råjärnsproduktion. I projektet, som omfattar investeringar på 850 Mkr, ingår även en ny råmaterialhantering. Anläggningen för råmaterialhantering, som svarar för drygt 200 Mkr av investeringen, färdigställdes under sommaren 1999 och startades som planerat efter sommarstoppet. Själva masugnsombyggnaden som omfattar ny masugnskropp, ny gasrening samt ombyggnad av tapphall och blåsmaskin, kommer att genomföras under ett förlängt sommarstopp 2000. För att minimera produktionsbortfallet sommaren 2000 har ett omfattande förberedelsearbete genomförts för att få tiden för rivning av befintlig masugn och uppbyggnad av den nya så kort som möjligt. Förberedande fundamentarbeten samt förstärkningar och montage av stora delar av den omgivande stålstrukturen kommer att göras under full masugnsdrift våren 2000. När ugnen sedan stannats och tömts på material rivs den med start uppifrån. Efter rivningen av den övre delen transporteras den nedre delen bort på ett balksystem. Den mest tidskrävande delen av rivningsarbetet kan därigenom ske vid sidan av masugnen. Montaget av den nya ugnen görs i tre stora enheter som förtillverkas under våren 2000. De två översta hängs upp i ugnens torn innan bottendelen skjuts in på det modifierade fundamentet. Omfattande montagearbeten i och kring ugnskroppen görs avslutningsvis innan den nya ugnen efter 73 dygns arbete fylls med material och startas upp i slutet av augusti 2000. 1 2 3 4 5 6 7
SSAB och miljön Skyddet av miljön är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Koncernens strävan är att ha en framskjuten position inom stålbranschen även vad gäller produkters och processers miljöprestanda. Ambitionerna sammanfattas i en miljöpolicy för koncernen. I denna betonas bl a ständig förbättring av stålprodukternas miljöegenskaper samt utnyttjande av sådana resurssnåla tilllverkningsprocesser som även är tekniskt och ekonomiskt användbara. Koncernen arbetar med tydliga och mätbara miljömål. Miljöarbetet skall bedrivas på ett öppet och sakligt sätt. Den affärsmässiga verksamheten förutsätter ett miljöarbete som bidrar till en varaktig och hållbar utveckling av stålanvändningen i samhället. Stålet ett kretsloppsmaterial Stål är det ledande konstruktionsmaterialet i världen och spelar en väsentlig roll i uppbyggnaden av det moderna samhället. För insamling och återanvändning av stålskrot finns väl utvecklade system i samhället. För närvarande baseras ca 45 procent av stålproduktionen i världen på återvunnet stålskrot. Ungefär samma andel gäller för ståltillverkningen i Sverige. Stålets speciella egenskaper bidrar till minskad miljöbelastning genom lättare konstruktioner, större lastkapacitet och ökad livslängd. I kombination med väl utbyggda återvinningssystem har stålet därmed de grundläggande förutsättningarna för att passa i ett kretsloppssamhälle. Ståltillverkningen Ståltillverkningen sker i moderna anläggningar med effektiva processer. Tillverkningen är malmbaserad vilket är en förutsättning för framställning av de höghållfasta specialprodukterna. För att utvinna järnet måste en kemisk reduktion ske. Som reduktionsmedel används stenkolsprodukter och i processen bildas därför koldioxid. Några alternativa reduktionsmedel som är ekonomiskt försvarbara finns inte. Produkterna Samhällets utveckling går mot en resurssnålare produktion och användning av material. Detta sammanfaller väl med koncernens strategi att utveckla och tillverka starkare och tåligare stålsorter. Traditionellt har miljöfrågorna inom stålindustrin varit fokuserade på produktionsanläggningarna. I takt med att emissioner från dessa har kunnat minskas inriktas intresset alltmer på de miljöeffekter som uppstår vid stålets nyttjande. Koncernens strategi att utveckla och tillverka allt starkare och tåligare stålsorter innebär mindre resursåtgång vid stålets användning. Genom att utnyttja höghållfasta, slitstarka eller korrosionståliga stål erhålls många positiva effekter. Nyttolasten kan ökas i transportfordon. Personbilars säkerhet kan förbättras samtidigt som bränsleförbrukningen kan minskas. Vidare kan livslängden ökas i utomhusapplikationer. Bilden på nästa sida visar skillnaden på den mängd stål som behövs för att erhålla samma funktion. Till vänster ett normalt stål. Till höger slitstålet HARDOX 600. Det krävs väsentligt mindre mängd råvaror i form av järnmalm, koks och energi för att använda HARDOX 600 jämfört med vanligt stål för samma slitarbete. Transporterna Stålrörelsens transportbehov är till stor del anpassat för att ge en låg miljöbelastning. Leveranserna av koncernens råvarubehov utförs nästan helt med järnväg eller båt. Leveranserna till kund av färdiga stålprodukter sker till ca 85 procent med järnväg eller båt. De omfattande transporterna av stålämnen från koncernens stålverk i Luleå och Oxelösund till varmbandverket i Borlänge sker uteslutande med järnväg. Möjligheten att utnyttja returkapacitet används i största möjliga utsträckning. Restprodukter Det övergripande målet med restproduktverksamheten är att minimera de mängder som deponeras genom att både öka den egna återvinningen och söka kommersiell avsättning av restprodukter för återanvändning eller återvinning. Restprodukterna har efter vidareförädling ofta ett ekonomiskt värde. Om sådant inte kan åstadkommas måste restprodukterna mellanlagras och/eller deponeras. SSAB Merox har under många år arbetat långsiktigt och uthålligt med att öka återvinningsgraden samt öka vidareförädlingen av restprodukter. De vidareförädlade produkterna säljs på en konkurrensutsatt marknad där materialens funktion sätts i centrum. Idag används restprodukter bl a inom väg- 8
Koncernens strategi att utveckla och tillverka allt starkare och tåligare stålsorter innebär mindre resursåtgång. Det högra stålet, HARDOX 600, har trots drygt 80% lägre vikt och materialåtgång samma livslängd som det ordinära stålet till vänster. byggnad och markstabilisering, som cementråvara samt vid tillverkning av färgpigment och elektronik. Aktivt miljöarbete Miljövillkoren för koncernens stålrörelse är offentligt prövade. Återkommande prövningar och nya tillstånd har successivt lett till att stålrörelsen idag har högt ställda miljövillkor. Utsläppen kontrolleras genom ett stort antal mätningar. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter för kontroll. Samverkan med intressenter sker bland annat genom möten med representanter för kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket. För att undersöka miljöeffekter och förändringar i omgivningen runt stålproduktionsanläggningarna genomförs olika typer av undersökningar rörande luft, vatten, deponier etc. Koncernen bedriver ett aktivt miljöarbete vars syfte är att utveckla och säkra verksamheten så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Arbetet omfattar utsläpp till luft och vatten, hushållning med energi och råvaror, hantering av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Väl fungerande system finns för källsortering. Processerna och produkterna utvecklas i många fall med hänsyn till miljön ur ett livscykelperspektiv. Uppgifter om produkternas miljöegenskaper efterfrågas i ökad utsträckning av kunder och andra intressenter. Respektive dotterbolagschef ansvarar för att koncernens miljöpolicy följs. Det finns inarbetade rutiner för miljöstyrning. Särskilda avdelningar på stålorterna sköter tillsyn, revisioner och rådgivning i miljöfrågor. Koncernens miljöråd ansvarar för samordning såväl inom koncernen som med stålbranschen i övrigt. Dotterbolagen tillämpar redan många viktiga delar av de etablerade miljöledningssystem EMAS och ISO 14001. Certifiering av miljöledningssystem enligt ISO 14001 kommer att göras med början 2000. Koncernen har ett omfattande nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar aktivt i ett flertal projekt rörande den branschspecifika forskningen såväl inom Jernkontoret som hos andra svenska institut och högskolor. Vidare finns ett omfattande kontaktnät med andra företag i branschen såväl inom som utanför Sveriges gränser. Jämförelser med andra stålföretag visar att koncernens miljöarbete ligger på en internationellt hög nivå. Material- och energibalans Under året tillverkades 3,4 miljoner ton råstål som förädlades till 3,0 miljoner ton färdiga produkter. Figuren på nästa sida visar material- och energibalansen vid tillverkning av 1 000 kg färdig produkt. Miljöhändelser under 1999 Under året tillvaratogs spillvärme inom stålrörelsen som omvandlades till fjärrvärme och elkraft. Den tillvaratagna spillvärmen motsvarade energiinnehållet i 9
222 000 kubikmeter eldningsolja. Fjärrvärmen svarade för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenätet inom Luleå och Oxelösunds kommuner och för ca 10% i Borlänge. Produktionen av elkraft motsvarade nästan 50% av stålrörelsens totala förbrukning av elkraft. Utsläppen från verksamheten låg fortsatt på en låg nivå. Diagrammen på vidstående sida visar utsläppen av stoft och svaveldioxid till luft samt av olja och fetter till vatten. Under året har flera större förändringar genomförts i verksamheten vilka leder till minskad belastning på miljön. I Oxelösund har en ny stålhamn färdigställts. Härigenom blir lastningsarbetet till båt effektivare, vilket ökar kapaciteten för miljövänliga båttransporter. I Luleå installerades en ny pumpstation för kylvatten till kraftvärmeverket vilken möjliggör att en större del av överskottsgasen från stålrörelsens verksamhet kan nyttiggöras för produktion av elkraft. Vidare togs en ny anläggning för omhällning av råjärn i drift. Genom förbättrad inkapsling och utsugning har stoftutsläppen därigenom minskat betydligt. I kallvalsverket i Borlänge har en ny utrustning installerats för återvinning av saltsyra och järnoxid. Härigenom kan utsläppen av dessa ämnen minskas ytterligare. Koncessionsnämnden för miljöskydd gav 1998 tillstånd för ökad stålproduktion i Luleå. Koncessionsnämnden har dock krävt åtgärder för att minska stoftutsläppen i koksverket i Luleå före 2002. Dessa åtgärder kan komma att kräva investeringar på 50 100 Mkr. Inom koncernen finns totalt mer än 170 villkorspunkter för verksamheten på stålorterna. Dessa är av olika karaktär och anges bland annat som rikt-, gräns- och målsättningsvärden eller krav på kompletterande utredningar. Tillåtna produktionsvolymer SSAB SSAB kton Oxelösund Tunnplåt Koks 530 800 Råjärn 1 700 2 300 Råstål 1 900 2 500 Varmvalsad plåt 820 2 800 Betad plåt 2 200 Kallvalsad plåt 1 200 Glödgad plåt 520 Varmförzinkad plåt 300 Aluzinkbelagd plåt 250 Målad plåt 200 Miljödomstolen kommer under våren 2000 att pröva ansökan om tillstånd för att öka produktionen i Borlänge av glödgad plåt med 130 kton, varmförzinkad plåt med 100 kton samt målad plåt med 32 kton. Utsläppen från verksamheterna är i de flesta fall lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna angivit. Inga gränsvärden har överskridits under året. Koncernens bolag har heller inte haft några miljörelaterade tvister. Koncernen har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person samt lagstadgad miljöskadeförsäkring. Hittills genomförda inventeringar av verksområden har inte visat saneringsbehov av större ekonomisk betydelse. Inventeringen fortsätter. Stoft 0,36 (0,42) kg SO2 0,45 (0,41) kg NOX 0,51 (0,54) kg CO2 1 080 (1 050) kg Järnråvaror 1600 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 680 kg Energi (olja, el och gasol) 950 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 1999 (1998) per producerat ton färdig produkt Stål 1 000 kg Restprodukter till återvinning 610 kg, deponering 90 kg Energi för el- och värmeproduktion 790 kwh Suspenderade ämnen 0,065 (0,072) kg Syretärande ämnen 0,049 (0,059) kg Olja och fett 0,008 (0,013) kg 10
Råmaterialhantering En ny anläggning för hantering av råmaterial togs i drift vid råjärnstillverkningen i Luleå sommaren 1999. Råmaterialanläggningen kommer årligen att hantera upp till 5 miljoner ton järnmalmspellets, koks och tillsatsmaterial samt de restprodukter som återförs via masugnen. Den nya anläggningen omfattar intransport, lagring i bunkerfickor, siktning, uppvägning och upptransport av materialet till masugnstoppen. Transport och hantering av stora mängder material betyder traditionellt problem med damning och buller. Såväl arbetsmiljön som den närliggande yttre miljön är utsatt. Med den nya anläggningen har råjärnsproduktionen i Luleå fått en av världens effektivaste och mest miljövänliga materialhanteringar. Betydande förbättringar för såväl arbetsmiljö som omgivningsmiljö har uppnåtts. Hanteringen är långtgående automatiserad och styrs i sin helhet från masugnens kontrollrum. Lagring och transport av material sker i täckta silos och på täckta bandtransportörer ända upp till masugnstoppen. Hanteringen av järnmalmspellets är exempelvis helt sluten från det att de levereras med tåg tills de når masugnen. Detsamma gäller koksen som transporteras från koksverket på 3 km långa transportband i en sluten bandgång. Tillsatsmaterialen, som utgör knappt 10% av den totala materialmängden, transporteras med lastfordon från hamn och mellanlager till inlastningsfickor vid den nya anläggningen. För att minska bullerolägenheter av dessa transporter har lagringskapaciteten i silos anpassats så att dessa transporter kan ske på dagtid. Avsiktat fingods från hanteringen av råmaterial återanvänds i processerna eller säljs. Hanteringen av dessa material har i den nya anläggningen förbättrats så att damning och fordonstransporter minimeras. Allt fingods från koksen transporterades tidigare ut till koksverket med lastfordon och siktades upp i olika fraktioner i en mobil siktanläggning utomhus. En av dessa fraktioner används vid masugnarna och fick därför fraktas i retur. Denna hantering sker nu internt i den nya anläggningen varvid såväl damning som transporter undviks. Stoft Svaveldioxid Olja och fett Kg/ton Kg/ton Kg/ton 1,40 1,40 0,014 1,20 1,20 0,012 1,00 1,00 0,010 0,80 0,80 0,008 0,60 0,60 0,006 0,40 0,40 0,004 0,20 0,20 0,002 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 0 11
Aktien Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 2 803 Mkr fördelat på 112,1 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 81,9 miljoner av serie A och 30,2 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt tabellen på vidstående sida. Utdelning Styrelsen beslöt under året att ändra utdelningspolitik. Utdelningen skall även fortsatt anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel men nu långsiktigt utgöra 30 50% mot tidigare en tredjedel av vinsten efter skatt. För verksamhetsåret 1999 föreslås utdelningen uppgå till 4,50 (4,50) kronor per aktie, dvs 80% högre än vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 35% av vinsten efter skatt. SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholms Fondbörs A-lista. Sedan 1994 noteras de bland mest omsatta aktier. En börspost utgörs av 200 aktier. Under 1999 omsattes aktier för ca 7 500 Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till ca 30 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade knappt 45% av de utestående aktierna och motsvarade 0,5% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren för aktier av serie A respektive B framgår av vidstående diagram. Aktien har under året handlats som lägst till 76 kronor och som högst till 138,50 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet drygt 14 500 (8 600) Mkr en ökning med 69%. Sedan våren 1994 har OM ställt ut köp- och säljoptioner på aktierna. 0 Kursutvecklingen 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Lägst/högst 1995 1996 1997 1998 1999 A-aktier Affärsvärldens Generalindex Antal omsatta aktier per månad B-aktier Kr 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Milj 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Ägarstruktur Robur var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Industrivärden, Fjärde AP-fonden, Handelsbanken fonder och LKAB. Robur och Handelsbanken fonder har ökat sin ägarandel under året och det utländska ägandet har ökat från 12% till 15%. Antalet aktieägare minskade under året med 10% och uppgick vid årets slut till drygt 31 000. Härav äger knappt 29 000 aktieägare 1 000 aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger nästan 45% av antalet aktier. 90 85 80 75 70 65 60 12
Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989 Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antalet aktier Antal aktier kapitalet (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering +1 500 000 26 500 000 +150 2 650 1994 Konvertering + 5 500 000 32 000 000 + 550 3 200 1995 Split 4:1 + 96 000 000 128 000 000 0 3 200 1998 Inlösen 15 891 199 112 108 801 397 2 803 Data per aktie 1995 1996 1997 1998 1999 Börskurs A-aktien, 31 dec, kr 68,00 113,50 130,00 77,50 132,00 Vinst, kr 21,30 11,60 10,40 8,20 2,50 Vinstmultipel, P/E 3,2 9,8 12,5 9,5 52,8 Kassaflöde, kr 15,20 10,75 1,90 5,05 3,90 Eget kapital, kr 85,75 93,50 100,00 88,70 86,50 Utdelning, kr* 4,00 4,00 4,00 4,50 4,50 Direktavkastning, % 5,9 3,5 3,5 5,8 3,4 * Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret 1999. Största aktieägare Andel i % av: kapitalet rösterna Robur aktiefonder 13,9 9,9 Industrivärden 10,8 14,2 Fjärde AP-fonden 7,2 7,5 Handelsbanken fonder 6,3 5,5 LKAB 4,3 5,7 SPP 4,1 1,5 Skandia 3,9 3,8 SEB fonder 3,1 3,0 Länsförsäkringar 2,3 2,2 AMF Sjukförsäkringar 1,8 1,9 Utländska ägare 14,5 15,7 Övriga 27,8 29,1 Summa 100,0 100,0 Analyser Under 1999 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB: Alfred Berg Aros Carnegie CI Nordic Securities Den Danske Bank Deutsche Morgan Grenfell Enskilda Goldman Sachs Handelsbanken HSBC Kleinwort Benson Matteus Merrill Lynch Nordiska Fondkommission Paribas Salomon Smith Barney Société General Swedbank Warburg Dillon Read Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet 1 500 25 661 82,4 6,8 501 1 000 3 309 10,6 2,3 1 001 5 000 1 608 5,2 3,0 5 001 10 000 186 0,6 1,2 10 001 50 000 199 0,6 4,2 50 001 100 000 56 0,2 3,6 100 001 110 0,4 78,9 Totalt 31 129 100,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserad på uppgifter från VPC per den 31 december 1999. 13
F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Enligt IISIs (International Iron and Steel Institute) bedömning ökade stålkonsumtionen i världen med 2% under 1999. Stålkonsumtionen bedöms därmed ha uppgått till 705 Mton, vilket skulle vara den högsta nivån någonsin nästan 2% högre än under det tidigare rekordåret 1997. Utvecklingen skiljer sig starkt åt mellan olika marknader. Stålkonsumtionen var i stort sett oförändrad inom EU men ökade i Korea med 35% och i Kina med 15%. Kina har därmed blivit världens största stålmarknad. Återhämtningen i Asien med ökad stålförbrukning i framförallt Kina och Korea medförde att exporten till Asien från främst Östeuropa ökade samtidigt som exporten från asiatiska stålproducenter till USA och Västeuropa minskade. Västeuropa blev därför åter en nettoexportör av stål och i USA minskade stålimporten med nästan 15% till 30 Mton. Stålkonsumtion Mton 1998 1999 Förändr % EU-15 138 137 1 Övriga Europa 35 31 11 Fd Sovjetrepubliker 30 31 +3 Nordamerika 131 126 4 Japan 70 69 1 Kina 114 131 +15 Övriga Asien 101 109 +8 Övriga länder 73 71 3 Totalt 692 705 +2 Källa: IISI Kina har haft en mycket snabb utveckling under hela 1990-talet. Stålförbrukningen har den senaste tio årsperioden ökat med 90%. Kinas andel av världsmarknaden har under samma tidsperiod ökat från 9 till nästan 20%. Även i USA har stålförbrukningen ökat starkt under 1990-talet och var 1999 nästan 30% högre än 1989. I det forna Sovjetunionen minskade stålförbrukningen kraftigt i slutet av 1980-talet. Denna marknad har minskat sin andel av världsmarknaden från 20 till 5%. Förbrukningen låg under 1999 kvar på en låg nivå. Stålproduktionen i världen ökade med 1% och uppgick till ca 780 Mton råstål. Sedan 1990 har produktionen i de forna Sovjetrepublikerna minskat med knappt 50% medan produktionen i utvecklingsländerna fortsatt att öka. Europamarknaden Stålefterfrågan i Västeuropa kulminerade i mitten av 1998 och började sedan minska. Denna utveckling fortsatte under inledningen av 1999 men i sista kvartalet började efterfrågan åter öka. Nedgångsperioden blev därmed förhållandevis kort och volymmässigt mindre än tidigare konjunkturavmattningar under 1990-talet. Priserna kom dock under stark press under andra halvåret 1998 vilket främst var en effekt av den ekonomiska krisen i Asien som medförde kraftigt förändrade handelsflöden av stål i världen. För att möta denna situation minskade de europeiska stålproducenterna sin produktion under slutet av 1998 och början av 1999. Det minskade utbudet av stål och en minskad import till Europa förbättrade successivt balansen på marknaden. I takt med en förbättrad efterfrågan kunde därför priserna åter börja höjas under andra halvåret. Råstålsproduktion Västeuropa Nordamerika Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i Västeuropa Östeuropa inkl. Sovjet Asien Övriga världen Mton Mton Mton 700 175 175 600 150 150 500 125 125 400 100 100 300 75 75 200 50 50 100 25 25 70 75 80 85 90 95 0 70 75 80 85 90 95 0 70 75 80 85 90 95 0 14
Svenska marknaden Stålförbrukningen i Sverige bedöms ha minskat 1%. Efterfrågan på tunnplåt har dock varit ungefär densamma som 1998 ca 1900 kton medan förbrukningen av grovplåt minskat drygt 15% till ca 180 kton. Koncernens marknadsandelar för tunn- och grovplåt har varit oförändrat drygt 40%. Försäljning Priserna på tunnplåt och ordinär grovplåt föll under hösten 1998 och fortsatte att falla under första kvartalet 1999. Priserna på kylda stål var dock i stort sett oförändrade. Under andra kvartalet stabiliserades priserna och under andra halvåret kunde begränsade prishöjningar genomföras på främst varmvalsad tunnplåt. Koncernens stålpriser i svenska kronor blev därigenom i genomsnitt 14% lägre än under 1998. Prisutvecklingen i svenska kronor framgår av nedanstående diagram. De omfattande investeringar som genomförts de senaste åren inom såväl tunnplåts- som grovplåtsrörelsen har skapat förutsättningar för en fortsatt tillväxt speciellt inom specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Investeringarna har bl a medfört att kapaciteten i bredbandverket i Borlänge ökats med drygt 20% och kapaciteten i kvartovalsverket i Oxelösund med ca 50%. Tillväxten inom höghållfast tunnplåt var stark och leveranserna ökade med 16%. Sammantaget ökade leveranserna av stålrörelsens specialprodukter med 12%. Försäljningen av specialprodukter uppgick därmed till ca 4 100 Mkr. De totala leveranserna från stålrörelsen ökade med 13% och uppgick till 2681 (2381) kton. Andelen specialprodukter var oförändrat knappt 40%. Efterfrågan från den svenska marknaden var svag under inledningen av året men ökade sedan och låg under senare delen av året på ungefär samma nivå som under hösten 1998. Till följd av den svaga inledningen sjönk såväl stålrörelsens som handelsrörelsens leveranser till den svenska marknaden med 3%. Sammantaget minskade koncernens försäljning med 6% till 16 807 (17 835) Mkr. Högre volymer bidrog med 4 procentenheter medan lägre priser gav ett bortfall på 10 procentenheter. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av tabellen nedan. Försäljning per verksamhetsområde Mkr 1998 % 1999 % Stålrörelse 11 594 59 11 022 59 Vidareförädling 1519 8 1573 8 Handelsrörelse 6 545 33 6 033 33 Koncernjustering 1823 1821 Summa 17835 100 16 807 100 Minskade leveranser till den svenska marknaden medförde att stålrörelsens exportandel mätt i volym ökade till 65 (61)%. För koncernen i sin helhet var dock exportandelen i stort sett oförändrad, som framgår av tabellen på följande sida. Kostnadsstruktur och kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen sjönk till 16 290 (16 528) Mkr. Härav avsåg drygt 3 600 Mkr inköp av produkter för försäljning, vilka huvudsakligen säljs av koncernens Stålkonsumtion i Sverige Stålkonsumtion i Sverige Rullande 12 månader Prisutveckling Index 100 = 1988 kv 1 70 75 80 85 90 95 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 95 96 97 98 99 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 95 96 97 98 99 Index 140 130 120 110 100 90 80 70 15
Försäljning per region Mkr 1998 % 1999 % Sverige 8 910 50 8 237 50 Danmark 1 509 9 1 207 7 Finland 763 4 769 5 Norge 668 4 626 4 Tyskland 1 289 7 1 343 8 Storbritannien 1 098 6 969 6 Italien 784 4 833 5 Benelux 652 4 547 3 Övriga EU 735 4 790 5 Nordamerika 674 4 651 4 Övriga marknader 753 4 835 5 Summa 17 835 100 16 807 100 handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på ca 12 600 Mkr utgörs av tillverkningskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Tillverkningskostnaderna består huvudsakligen av kostnader för den egna personalen samt köpta tjänster. Dessa kostnader är till stor del lönerelaterade. Produktionen i såväl kvartovalsverket i Oxelösund som i bredbandverket i Borlänge var stabil. Produktiviteten i stålrörelsen uppgick till 3,5 (3,5) mantimmar per ton. Insatta åtgärder för att minska förädlingskostnaderna medförde att dessa trots ökade volymer i stålrörelsen var oförändrade jämfört med 1998. De stora investeringarna inom stålrörelsen och i SSAB HardTech medförde att avskrivningarna ökade till 1 077 (880) Mkr. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är ungefär hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Avtal om priser och leveranser för malm och kol träffas årsvis i början av året. Legeringsämnen däremot köps normalt kvartalsvis. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Kol och malm är de dominerande insatsvarorna. Kostnaden för kol och malm minskade med 7% och för legeringar med 15%. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur malmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också merparten ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1450 GWh elenergi och 1460 GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i det hälftenägda energibolaget Lulekraft och i kraftverket OK3 i Oxelösund. Under året producerade dessa anläggningar 701 (650) GWh el som användes i stålrörelsen. Sammantaget ökade kostnaden för energi (exkl kol) till 771 (746) Mkr. I kostnaden ingick 71 (69) Mkr i form av olika skatter. År 2000 För att säkerställa funktionen efter millennieskiftet har ett omfattande arbete lagts ned på att identifiera och genomföra nödvändiga förändringar i koncernens Kostnadsstruktur Försäljning Råstålsproduktion Avskrivningar 6% Insatsvaror 28% Köpta produkter 22% Mkr 17500 15000 12500 kton 3500 3000 2500 10000 2000 7500 1500 Energi 5% Förädlingskostnader 39% 95 96 97 98 99 5000 2500 0 95 96 97 98 99 1000 500 0 16
administrativa informationssystem och produktionsstyrningssystem. Inga störningar inträffade vid millennieskiftet. Totala kostnaden för nödvändiga programförändringar uppgick till knappt 35 Mkr, varav 25 Mkr belastade årets resultat. Resultat Rörelseresultatet var 813 Mkr sämre än 1998 och uppgick till 542 (1355) Mkr. Resultaträkning Mkr 1998 1999 Försäljning 17 835 16 807 Kostnader 15 648 15 213 Avskrivningar 880 1 077 Intressebolag 48 25 Rörelseresultat 1 355 542 Finansnetto 69 75 Resultat 1 424 467 Som framgår av vidstående tabell försämrade lägre marginaler inom stålrörelsen och högre avskrivningar rörelseresultatet med 1100 Mkr medan högre volymer inom stålrörelsen och högre marginaler i handels- och vidareförädlingsrörelserna förbättrade resultatet med 335 Mkr. I rörelseresultatet ingår poster av engångskaraktär med 45 (20) Mkr samt kostnader för vinstandelssystemet inom koncernen på 5 (34) Mkr. En avsevärt lägre placeringsvolym till följd av den inlösen av aktier för drygt 3 300 Mkr som genomfördes 1998 medförde att finansnettot minskade till 75 (69) Mkr. Förändring av rörelseresultatet Stålrörelsen Mkr Lägre marginaler 900 Högre volym + 250 Handels- och vidareförädlingsrörelserna Högre marginaler + 85 Ökade avskrivningar 197 Poster av engångskaraktär + 25 Övrigt 76 Förändring av rörelseresultat 813 Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades därför med 957 Mkr till 467 (1 424) Mkr. Lönsamhet och soliditet Resultatförsämringen ledde till att räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt minskade till 5 (11)% och på eget kapital efter skatt till 3 (8)%. Soliditeten sjönk till 56 (58)%. SPPs överskottsmedel Enligt meddelande från SPP uppgår koncernföretagens andel av SPPs överskottsmedel till 724 Mkr. Efter Konkurrensverkets kritik i december 1999 fattade SPP vid ett extra styrelsemöte i januari 2000 ett nytt beslut om hur överskottsmedlen skulle utbetalas. SPPs nya förslag innebär att 5% av medlen direkt skall betalas ut kontant och resten kunna användas till framtida ITP-premier oavsett om dessa försäkras i SPP eller annat försäkringsbolag. Överskottsmedel föreslås också kunna betalas ut för förtida pensioneringar utöver ITP-planen. Konkurrensverket kommer troligen att meddela sitt Plåtproduktion Resultat efter finansnetto Rullande 12 månader Valutaflöden EUR =Valutor inom Euro-blocket Tunnplåt Grovplåt Inflöde Utflöde Mkr kton Mkr 4000 3500 3500 3000 3000 3000 2000 2500 2500 1000 2000 2000 0 1500 1500 1000 1000 1000 2000 500 500 3000 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 0 USD EUR DKK GBP NOK Övriga 4000 17
beslut avseende SPPs nya förslag till utbetalning av överskottsmedel i mars 2000. Först därefter kommer det att stå helt klart när och hur medlen kommer att kunna betalas ut. På grund av denna osäkerhet har överskottsmedlen inte redovisats i 1999 års bokslut. Baserat på koncernens premievolym och det nya förslaget från SPP beräknas överskottsmedlen komma att betalas ut under 6 7 år. Utdelning Styrelsen beslöt under året att ändra utdelningspolitiken. Utdelningen skall även fortsatt anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel men långsiktigt utgöra 30 50% mot tidigare en tredjedel av vinsten efter skatt. Utdelningen föreslås uppgå till 4,50 (4,50) kr per aktie motsvarande 504 Mkr. Valuta Försäljningen på exportmarknaderna sker huvudsakligen i lokala valutor. Exportförsäljningen skapar därför valutainflöden i europeiska valutor samt i USD. Inköp av främst malm och kol sker i USD. Därtill kommer valutautflöden till följd av större investeringsupphandlingar, vilka till viss del sker i främmande valutor, främst Euro-valutor. Sammantaget innebär detta att koncernen har ett nettoinflöde av samtliga valutor förutom USD. Nettoinflödet av främmande valutor ökade till 4 100 Mkr. Koncernens väsentligaste valutaflöden framgår av diagram på föregående uppslag. Valutarisker Valutariskerna hanteras av koncernens internbank SSAB Finans. Dotterbolagen terminssäkrar sina kontrakterade valutaflöden hos internbanken. I den mån dessa inte kan matchas mot andra valutaflöden avtäcker SSAB Finans valutariskerna främst genom terminskontrakt. Eftersom stålrörelsens orderstock normalt endast motsvarar sex sju veckors produktion innebär detta att förändrade valutarelationer relativt snabbt påverkar koncernens resultat. Förändringar av valutarelationerna mellan 1998 och 1999 medförde en negativ resultateffekt på ca 30 Mkr. Skatt Årets skatt på 177 (427) Mkr består av inkomstskatter på 98 (274) Mkr, latent skatt på årets bokslutsdispositioner med 76 (142) Mkr samt andel av intressebolagens skatter på 3 (11) Mkr. Den effektiva skattesatsen för koncernen uppgick till 37,9 (30,0)%. I årets skattekostnad ingår 17 Mkr avseende tidigare verksamhetsår, påförda efter genomförd koncernskatterevision. Den skattefordran som uppkommit genom ett skattemässigt underskott i ett utländskt dotterbolag har vidare inte tagits upp till något värde i bokslutet. Om fordran hade tagits upp till sitt fulla värde hade årets skattekostnad minskat med 21 Mkr. Investeringar Inom stålrörelsen är de två stora projekten Utvecklingsplan Domex 2000 inom tunnplåtsrörelsen och Generalplan OX 2000 inom grovplåtsrörelsen, som tillsammans innehåller investeringar på nästan 3 miljarder kronor, i Investeringar i anläggningar samt avskrivningar Likvida medel Kassaflöde Avskrivningar Mkr Mkr Mkr 2000 4000 2000 1750 3500 1500 1500 3000 1000 1250 2500 500 1000 2000 0 750 1500 500 500 1000 1000 250 500 1500 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 0 95 96 97 98 99 2000 18