Avlopp på rätt sätt. Information från miljö- och hälsoskyddskontoret i Vänersborg till dig som skall anlägga enskilt avlopp

2007

Avlopp på rätt sätt Vatten, miljömål, restriktioner och miljömärkningar 4 Avloppsanläggningens placering 5 Tilloppsledning, slamavskiljare och fördelningsbrunn 7 Kretsloppsanpassade toalettsystem 9 Infiltration 12 Markbädd 14 Resorption 16 Ansökan 17 Så här handläggs ditt ärende 19 Illustrationer: Omslagsteckning Jan Hamberg övriga teckningar Jan Hamberg och Maria Fridén Alexandersson Tekniska illustrationer är hämtade ur Naturvårdsverkets allmäna råd 87:6 Layout: BildMakarna Kerstin & Jan Hamberg Kopiering: Kommuntryckeriet, Vänersborg Februari 2007

Avlopp på rätt sätt Information från miljö- och hälsoskyddskontoret i Vänersborg till dig som skall anlägga enskilt avlopp

Avlopp på rätt sätt Information för dig som skall anlägga enskilt avlopp Vatten är viktigt.. Vatten är vår viktigaste resurs och vi måste vara aktsamma om dess kvalitet. En förorening av både yt- och grundvattnet kan lätt uppstå av t ex utsläpp från avlopp. Övergödning och höga halter av fosfor, kväve och bakterier påverkar både sjöar och egna vattentäker negativt. Många hushåll har en egen avloppsanläggning och det är viktigt att den placeras, dimensioneras och anläggs på rätt rätt. Denna broschyr ger stöd och råd om hur en avloppsanläggning skall projekteras. Miljö- och hälsoskyddskontorets personal står till förfogande med besök på platsen och ger i viss mån även råd om lämpliga handlingsalternativ. Ansvaret för att en anläggningen blir korrekt dimensionerad och utförd, ligger dock på fastighetsägaren. Läs noga igenom denna broschyr för att enklast kunna utföra avloppsanläggningen på rätt sätt. Det krävs tillstånd för nyanläggning och anmälan för ändring av avlopp. Överträdelser av miljöbalkens regler kan medföra sanktionsavgift. Miljö- och hälsoskyddskontoret yttrar sig också i bygglovsärenden angående hur avloppet skall lösas om fastigheten ligger utanför kommunens avloppsnät. Även vid ombyggnation kan krav ställas på förbättring av befintligt avlopp. Nationella miljömål Sveriges Riksdag har fastställt 15 nationella miljömål. Bland dessa miljömål finns åtminstone tre mål som påverkas av de enskilda avloppsanläggningarna: Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Alla kommuner i landet kommer att se över vilka åtgärder som är lämpliga för att miljömålen skall kunna uppnås. Förbättring av gamla otidsenliga avlopp är en åtgärd. Nyanläggning av kretsloppsanpassade avlopp är en annan. Naturvårdsverkets allmäna råd om enskilda avlopp 2006:7 Råden började gälla juni 2006. I stället för krav på utformning ställs nu krav på att anläggningen skall klara en viss reningsnivå. Kommunen är geografiskt indelad i flera skyddsnivåer där olika krav ställs på rening av organiska ämnen, kväve och fosfor. Beroende på var fastigheten är belägen ställs olika krav på vad avloppsanläggningen skall klara i rening vad avser organiska ämnen, kväve och fosfor. Råden finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se) eller som länk på Vänersborgs kommuns hemsida (www.vanersborg.se/miljoochhalsa) Välj miljömärkta hushållskemikalier En mycket viktig åtgärd är att hushållen med enskilda avlopp konsekvent väljer miljöanpassade produkter för hushållets behov av tvätt och disk. Genom att byta till miljöanpassade disk- och tvättmedel minskas utsläppen av framför allt fosfor betydligt. På Svenska Naturskyddsföreningens hemsida finns förteckning över fosfatfria produkter. Bra Miljöval finns på produkter som uppfyller miljökriterier fastställda av Naturskyddsföreningen. Bra miljöval ställer inga krav på produktens funktion. Svanen är den gemensamma nordiska miljömärkningen. Den ställer även krav på produktens funktion. I Sverige sköts den av SIS-miljömärkning. 4

Avloppsanläggningens placering Markundersökning Allmänt En enkel markteknisk undersökning är nödvändig för att klargöra vilka möjligheter till avloppslösningar som finns. Ibland måste en geohydrologisk undersökning göras. Undersökningen ska ge svar på bl a följande frågor: Är jordmaterialet lämpligt för infiltration, d v s kan en sådan avloppsanläggning fungera tillfredställande? Är avståndet till högsta grundvattennivå eller berg tillräckligt? På vilket djup bör ledningarna läggas? Finns risk för förorening av yt- och grundvatten? Provgrävning För att få en uppfattning om det finns förutsättningar att infiltrera avloppsvatten behöver en eller flera provgropar grävas. Groparna grävs i det område som, med hänsyn till vattenbrunnar, marklutning m m, bedöms vara det lämpligaste för infiltration. Det är en fördel om undersökningen kan göras under våren då grundvattennivån i allmänhet är högst. Det är dock fullt möjligt att utföra provgrävning t o m under vintern. Gropens djup skall vara ca 2 m. Jordprov Markmaterialet består ofta av en blandning av grövre och finare partiklar. Därför det är i regel inte möjligt att bedöma förutsättningarna för infiltration enbart genom att se och känna på materialet i provgroparna. Därför bör ett jordprov tas ut som lämnas in för siktanalys. Denna analys ligger även till grund för dimensionering av anläggningen. Provet skall tas ut på den nivå där infiltrationsledningarna planeras att läggas. Det är den som söker tillstånd som ansvarar för provtagningen och bekostar analysen. Personal från miljö- och hälsoskyddskontoret medverkar vid uttagandet av provet. Prov lämnas in för siktning hos geoteknisk konsult. Miljöoch hälsoskyddskontoret har förslag på lämpliga laboratorium, eller sök under rubrikerna Ingenjörer- Geologi och Geoteknik i telefonkatalogens gula sidor. Skyddsavstånd Skyddsavstånd till vattenbrunnar Infiltration av avloppsvatten och behandling i markbädd innebär alltid risk för att grundvattnet förorenas. Vid planeringen av en avloppsanläggning är det därför mycket viktigt att ta hänsyn till grannars eller den egna befintliga eller planerade vattentäkten. Grundvattenströmmens riktning sammanfaller i regel med terrängens lutning och avloppsanläggningen bör därför placeras lägre än (nedströms) de befintliga och/eller planerade vattenbrunnarna. Det är inte möjligt att ange generella mått på hur stora skyddsavstånden bör vara. Räkna dock med 50 m om avloppsanläggningen placeras nedströms vattenbrunnen och 100-200 m om avloppsanläggningen placeras uppströms. Placering av avloppsanläggning uppströms vattentäkt är olämpligt och bör undvikas. Har fastigheten en liten tomt kan det vara svårt att lösa både vatten- och avloppsfrågan. Gemensam vattentäkt med en eller flera grannar kan vara en lösning. Fig 5:1 Placering av anläggningen i normalfall. Avloppsanläggningen placeras nedströms vattentäkten. Fig 5:2 Avloppsanläggningen placeras uppströms vattentäkten. 5

Avloppsanläggningens placering Avstånd till grundvatten och berg Den rening avloppsvattnet genomgår i en infiltrationsanläggning sker enligt samma princip som när regnvatten filtreras i marklagren. Förutsatt att avloppsanläggningen är riktigt utförd och rätt dimensionerad, är avloppsvattnet praktiskt taget fritt från föroreningar när det når grundvattnet. Reningsgraden beror till stor del på hur lång tid det tar för vattnet att nå grundvattnet. Avståndet mellan infiltrationsledningarna och grundvattnets högsta nivå bör därför vara så stort som möjligt, dock minst 1 meter. Samma minimiavstånd (1 meter) gäller även mellan infiltrationsledningar och berg. Fig 6:1 Bergborrad vattentäkt. Anläggningen placerad nedströms i förhållande till marklutningen. Men p g a vattenuttag är anläggningen i verkligheten placerad uppströms vattentäkten. Hur sker rening av kväve, fosfor och bakterier? Kväve: Rent kväve är en helt oförarglig gas som utgör 79 % av jordens atmosfär. Det är de olika kväveföreningarna som ställer till miljöproblem. Avloppsvattnet består av olika organiska kväveföreningar. I slamavskiljaren och i efterföljande reningssteg bryts kväveföreningarna ner till ammoniumkväve. Syretillförseln i avloppsanläggningen är livsviktig för bakterierna som ser till att ammoniumkvävet oxideras till nitrit och vidare till nitrat. Om detta inte sker i avloppsanläggningen utan istället i sjöar och vattendrag så förbrukas syret i vattnet och sjön dör. Ammonium och nitrat tas upp av växter. Nitraten omvandlas också till ofarlig kvävgas som avgår till atmosfären där innehållet av kväve alltid är konstant. Fosfor: Fosfor kan förekomma i flera olika former. I marken är fosfor ofta bundet till partiklar t ex sand, grus, växtdelar och lerpartiklar. Det förekommer också som löst fosfat och lösa organiska föreningar. Fosfor övergår aldrig i gasform som kväve gör. Sandlagret som finns i ett reningssteg är i huvudsak till för att fånga upp fosfor. Det är därför viktigt med fraktionsstorleken. Utan att riskera igensättning vill man ha så liten fraktion som möjligt för att få en stor total yta som kan ta upp mycket fosfor. Så småningom blir sandlagret mättat på fosfor, och reningseffekten avtar. Bakterier: I ett reningssteg bildas en biohud där bakterienedbrytande mikroorganismer finns. Mikroorganismerna är beroende av syre för att trivas och det är en orsak till att luftare är mycket viktiga på anläggningen. Ingen rening kan ske till 100%, det är därför viktigt att man tänker igenom hur och var ett utsläpp från ett reningsteg ska ske. Tak- och dräneringsvatten Det är inte tillåtet att leda tak- och dräneringsvatten genom, eller i närheten av avloppsanläggningen. Detta innebär att avloppsanläggningen överbelastas och reningsfunktionen kan inte garanteras. Tak- och dräneringsvatten skall istället ledas till en stenkista eller dylikt. Fig 6:2 6

Tilloppsledning, slamavskiljare och fördelningsbrunn Fig 7:1 Tilloppsledning Ledningen (fig 7:1) mellan hus och avloppsanläggning skall vara styv och ha en invändig diameter av minst 100 mm. Den bör läggas med en lutning av 10 (1 cm per meter ledning). Den bör vara av styvhetsklass T eller M och kvalitetskontrollerad. Fogen mellan ledning och slamavskiljare bör ha tätningselement av gummi för att undvika rörbrott vid marksättningar. För att inte få obehaglig lukt från slamavskiljaren skall den anslutas till ventilerad avloppsinstallation som avluftas över byggnadens tak. Detta gäller oavsett vilken typ av rening som väljs. Slamavskiljare Slamavskiljarens viktigaste funktion är att avskilja de grova partiklarna och därmed fungera som ett säkerhetssteg, så att den efterföljande anläggningen inte slammar igen. Någon nämnvärd rening av vattnet sker dock inte i slamavskiljaren. Till avloppsanläggning där WC är anslutet används en trekammarbrunn (fig 7:2). När WC inte är anslutet räcker det med en tvåkammarbrunn av något mindre volym. Slamavskiljare kan vara utförda i plast eller betong och vara godkända. (T ex P-märkning, CE-märke eller "gaffelmärket") Det är viktigt att en slamavskiljare är av god kvalitet. Många infiltrations- och markbäddsanläggningar slammar igen p g a att slamavskiljare har dålig funktion. Detta märke anger att produkten kontrollerats av Kontrollrådet för betongvaror, KRB. CE märkning kommer att succesivt ersätta "gaffelmärket". CE utförs av tillverkare och är en deklaration av värden på vissa egenskaper. Fig 7:2 Slamavskiljare P-märkning är ett komplment till CEmärkning och är Svensk Provningsanstalts kvalitetsmärke. Fig 7:3 7

Tilloppsledning, slamavskiljare och fördelningsbrunn Slamtömning Avståndet mellan slamavskiljare eller sluten tank och uppställningsplats för slamtömningsfordon bör inte vara mer än 20 m. Kostnadstillägg tas ut vid längre avstånd, (fig 8:1). Tömning av slamavskiljare med WC påkopplad skall ske en gång/år. Detta sker genom kommunens försorg. Slamavskiljare där bara BDT-vatten (Avloppsvatten från bad, dusch och tvätt) är anslutet skall tömmas vartannat år. Betalning sker enligt fastställd taxa. Tömning av slutna tankar utöver ovanstående sker efter budning. Exempel på fördelningsbrunnar Fig 8:1 Fördelningsbrunn Fördelningsbrunnens uppgift är att fördela vattnet så att lika mycket kommer till respektive spridningsledning. Eftersom sättningar i marken gör att fördelningsbrunnen kan ändra lutning bör utloppet till varje spridningsledning kunna justeras, (fig 8:2). Fördelningsbrunnen och röranslutningarna skall vara täta. Brunnens diameter skall vara minst 40 cm om den har två utlopp och större vid fler utlopp. Ledningen mellan slamavskiljare och fördelningsbrunn skall ha en lutning av 0,5 cm per meter ledning. Från fördelningsbrunnen fram till infiltrationens eller markbäddens början skall det vara minst 1 m tät ledning. Därefter läggs spridningsledningarna. Övriga ledningar Hur ledningarna i markbädds- eller infiltrationsanläggningen skall vara utformade kan du läsa om under byggnadsbeskrivning vid respektive anläggning längre fram i broschyren. Fig 8:2 Tunna pilar visar hur flödet kan regleras Tjocka pilar visar flödet 8

Toalettsystem Kretsloppsanpassade toalettsystem Fig 9:1 Avloppsanläggning med urinseparation Kretsloppsanpassning En kretsloppsanpassning av avloppet definieras av att urin och fekalier tas tillvara på åkermark eller egen odlingsmark. Systemet kan antingen baseras på en urinseparerande toalett eller en torr toalett. Urinseparerande toaletter I urinseparerande toaletter skiljs urin och fekalier åt. Urinen samlas upp tillsammans med en mindre mängd vatten i en urintank. Innan urinen sprids skall den ha lagrats i minst 6 månader. Undantag kan göras för spridning i egen trädgård men lagring rekommenderas. Detta måste göras för att undvika smittspridning. Det finns system med UV-strålning som avdödar bakterier. Fekalierna leds till en godkänd avloppsanläggning eller alternativt till en behållare där fekalierna kan komposteras under minst 6 månader. Denna kompost kan sedan användas som jordförbättring. Torrklosett Även den traditionella torrklosetten kan kompletteras med urinavskiljning. 9

Kretsloppsanpassade toalettsystem Övriga toalettsystem Fig 10:1 Sluten tank Fig 10:2 Multrum Multrum Multrum är en typ av torr lösning och består av stor kompostbehållare som tar emot toalettavfall och komposterbart hushållsavfall. Detta förfarande gör att multrummet tar till vara en stor mängd näringsämnen från hushållet som kan användas till jordförbättring. Ett multrum kräver stort utrymme under golv. Behållaren bör hålla en temperatur av 18-20 o C för att komposteringsprocessen skall vara optimal. Multrummet förses med ventilationsrör för att den stora mängd vatten som bildas vid nedbrytningen skall ventileras bort. Avloppsvattnet från BDT (Bad, dusch och tvätt) tas om hand i en konventionell reningsanläggning. Sluten tank WC-avlopp kan avledas till sluten tank. För att begränsa antalet tömningar får endast avloppsvatten från snålspolande toaletter anslutas. Den slutna tanken skall läggas ned enligt fabrikantens anvisningar. Den skall alltid förankras och förses med överfyllnadslarm. Minireningsverk Minireningsverk med kemisk fällning och biologisk rening kan användas för att rena avloppsvattnet efter slamavskiljaren. Kemisk fällning är den teknik som vanligen används i konventionella avloppsreningsverk. Erfarenhet av småskalig kemisk fällning från 1970 och 80-talen är ganska dåliga. Detta beror framför allt på bristande tillsyn och underhåll. Men med ett väl utformat skötselavtal från tillverkaren och engagemang från fastighetsägaren kan ett minireningsverk vara ett alternativ vid t ex svåra geografiska förhållanden eller när det inte finns plats med en konventionell reningsanläggning på tomten. Minireningsverk kan vara en lämplig lösning då ett antal fastigheter vill göra en gemensam avloppsanläggning. Fig 10:3 Mulltoa Mulltoalett Mulltoaletter är små toalettkomposter som är känsligare för överbelastning än multrum. De kräver mycket skötsel för att fungera tillfredsställande. Vid låg och jämn belastning kan de fungera bra. Urinseparerande mulltoaletter finns numera på marknaden. 10

Övriga toalettsystem Fig 11:1 Modulsystem Moduler finns i olika fabrikat och utförande. Anläggningen kan utformas som infiltration eller markbädd. Principen bygger på att avloppsvattnet fördelas i en spridningsledning. Denna är placerad ovanpå eller i modulerna som i regel läggs i en sträng bestående av 6-8 moduler. Dessa är uppbyggda av en bioduk där det bildas en biohud som reducerar bakterieantalet. Under modulerna läggs ett spridningslager av sand. Hur tjockt och brett detta lager skall vara avgörs helt av de befintliga marklagren. Ju mindre genomsläpliga marklagren är desto större spridningsyta krävs. Dock skall minst 15 m 3 sand användas för att uppnå tillräcklig rening om anläggningen utformas som en markbädd. Ytan och tjockleken på sandlagret är också viktigt vid tunna marklager, hög grundvattennivå och begränsade fallhöjder Eftersom det inte finns några centrala direktiv om hur en anläggning med moduler skall utformas, så tillämpas tillverkarens anvisningar. 11

Infiltration Infiltration Med infiltration menas att avloppsvattnet sprids ut genom perforerade rör som ligger i singel- eller makadamfyllda diken. Från dessa diken sjunker avloppsvattnet under biologisk rening ner genom marklagren och når slutligen grundvattnet och förs bort. Det här är det bästa sättet att ta hand om avloppsvatten. Rätt utfört ger det en god rening och är därför den behandlingsmetod som bör väljas i första hand, (fig 12:1). Infiltration av avloppsvatten kan endast fungera i genomsläppliga och väldränerade marklager. Grundvattnet påverkas av bakterier från avloppsvatten. Läs om skyddsavstånd på sid 5. Fig 12:1 Infiltration (sektion) Förstärkt infiltration När marklagrens genomsläpplighet är något begränsad kan förutsättningarna för infiltrationen förbättras genom att infiltrationsytan ökas. Infiltrationsdikena grävs bredare och djupare än vid vanlig infiltration. Dikena fylls på med grusig sand, (fig 12:2). Förutsättningarna för denna typ av avloppsanläggning är alltså att marken måste ha en relativt god genomsläpplighet samt vara väldränerad. Fig 12:2 Förstärkt infiltration (sektion) Upplyft eller ytlig infiltration Om grundvattennivån i området ligger högt men marken för övrigt är lämpad för infiltration kan upplyft eller ytlig infiltration vara en tänkbar lösning, (fig 12:3). Infiltrationsledningarna läggs då nära markytan. Anläggningen måste isoleras mycket noggrant. Upplyft eller ytlig infiltration förutsätter att det finns en viss nivåskillnad mellan huset och avloppsanläggningen samt att marken är genomsläpplig. I annat fall måste avloppsvattnet pumpas. Fig 12:3 Ytlig infiltration (sektion) 12

Infiltration Fig 13:1 Infiltration (plan) Fig 13:2 Infiltration (profil) Bygganvisning Anläggningens storlek måste anpassas efter belastningen på den och markens genomsläpplighet. a) Luftningsrörets mynning förses med luftningshuv eller krök (180 o ). Eventuellt kan finmaskigt nät användas över röröppningen. Rören dras upp över normalt snödjup. b) Återfyllnad med befintliga jordmassor från vilka större stenar tas bort. Återfyllnaden bör utformas som en lätt förhöjning för att avleda ytvatten. c) Materialavskiljande skikt bör utgöras av fiberduk, eller isoleringsmaterial. Plastfolie är olämpligt eftersom den inte släpper igenom luft. d) Spridningsledningar skall vara styva, invändigt släta och utvändigt helst kamförsedda. Hålen bör ha en diameter på 8 mm och vara placerade enligt fig 11:3. Avståndet mellan hålen bör vara 30-60 cm. Hålen skall vändas nedåt, enligt figuren. Färdiga rör finns i handeln. Ledningens lutning skall vara mellan 0,5 och 1 cm per meter ledning. e) Spridningslagret skall bestå av makadam eller singel. Kornstorleken väljs så att inträngning i och tilltäppning av spridningsledning undviks. Minsta fraktion skall vara 11-16 och största fraktion 16-24. Spridningslagret skall minst vara 10 cm tjockt under lägsta änden av spridningsledningen och minst 5 cm ovanpå. Sammanlagd tjocklek skall dock vara minst 30 cm (fig 12:1). Tvättade material bör alltid användas och om krossprodukter används är tvättning ett absolut krav. Anläggningen kan annars sättas igen. f) Infiltrationsgravens bottenyta skall vara helt plan och horisontell, vilket bör kontrolleras genom avvägning. Bredden skall vara omkring 1 meter. Vid parallella gravar skall bottenytorna ligga på samma nivå. Avståndet mellan två parallella gravar bör vara minst 2 meter. (fig 13:1) Fig 13:3 Exempel på spridningsledning vid självfall 13

Markbädd Återfyllnad Fiberduk Min. 10 cm 30-35 cm spridningslager 5 cm övergångslager Fig 14:2 Exempel på spridningsledning vid självfall 80 cm Min. 5 cm Min. 15 cm Fig 14:1 Markbädd (sektion) 5 cm undre materialskiljande skikt 30-35 cm När marklagren består av täta material kan en markbädd anläggas. I en markbädd filteras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt grus- och sandlager. Då rening av näringsämnena kväve och fosfor är dålig i en markbädd bör vattnet ej släppas ut direkt i ett dräneringssystem efter att ha passerat markbädden, då någon ytterligare rening knappast sker i ett täckdike. Bättre rening av kväve och fosfor blir det när avloppsvattnet efter markbädden släpps ut i ett öppet dike. Det bästa är om det finns möjlighet att låta avloppsvattnet passera en våtmark, stenkista eller helt enkelt låta det överstrila marken innan det når recipienten. Obs! Avloppsvattnet får inte avledas till vägdike eller till vattendrag där betande djur kan dricka av vattnet. På grund av markbäddens djup, vanligen drygt 2 meter, är det svårt att anlägga en markbädd på tomter med ingen eller liten marklutning. Det måste vara omkring 2 m höjdskillnad mellan huset, markbädden och utsläppspunkten. Om tillräcklig höjdskillnad saknas kan avloppsvattnet pumpas. Bygganvisning och dimensionering av infiltrationsyta och spridningsledningens längd vid markbädd Längden på spridningsledningen bestäms med utgångspunkt från maximal vattentillförsel per m 2, vattenförbrukningen och markbäddens bredd i nivå med sandens överyta. Lämplig vattentillförsel per m 2 är mellan 50 och 60 liter per dygn, beroende på markbäddssandens kvalitet. Finkornig sand medför krav på en lägre vattentillförsel. Räkneexempel: Ett hushåll med WC förbrukar 1.000 liter vatten per dygn. Vattentillförseln får vara högst 50 liter/m 2 och dygn. Det fordras alltså en totalyta på 1.000:50=20 m 2. Om gravens bredd vid markbäddssandens överyta är 1,2 meter motsvarar varje löpmeter 1 m x 1,2 m=1,2 meter. Ledningens längd blir då 20:1,2=16,7 meter. 14 I detta läge kan två 8,5 meter långa spridningsledningar läggas eller bredda infiltrationsytan till 1,4 meter. a)utloppsledningen utgörs av en tät markavloppsledning eller av ett styvt husdräneringsrör om vattnet kan tillåtas infiltrera ner i marken. Lutningen bör vara minst 0,3 cm per meter ledning. Markbädden skall läggas så att vatten inte kan tränga upp i markbädden via utloppsledningen och därmed skada eller förstöra anläggningen. b) Inspektions-/utloppsbrunn. Dräneringsledningarna kopplas till en inspektionsbrunn. Diametern bör vara minst 300 mm. c) Luftningsrör. Flera dräneringsledningar kan förbindas och luftas med ett gemensamt rör. Luftrörets mynning förses med luftningshuv eller krök (180 o ). Eventuellt kan finmaskigt nät användas över röröppningen. Röret dras upp över normalt snödjup. d)återfyllnad, med befintliga jordmassor från vilka större stenar tas bort. Djupet skall vara frostfritt. Återfyllnaden bör formas som en lätt förhöjning för att avleda ytvatten. e) Det övre materialskiljande skiktet, (fig 14:1 och fig 15:1), bör utgöras av fiberduk eller isoleringsmaterial. Plastfolie är olämpligt eftersom den inte släpper igenom luft. f) Spridningsledningarna skall bestå av styva, invändigt släta och utvändigt helst kamförsedda rör. Hålen bör ha en diameter av 8 mm och vara placerade enligt fig 12:2. Avståndet mellan hålen bör vara 30-60 cm. Hålen skall vändas nedåt, enligt figuren. Färdiga rör finns i handeln. Ledningens lutning skall vara mellan 0,5 och 1 cm per meter ledning.

Markbädd Fig 15:1 Markbädd (profil) Fig 15:2 Markbädd (plan) 15 g) Spridningslagret (fig 14:1) skall bestå av makadam eller singel. Kornstorlek väljs så att inträngning i och tilltäppning av spridningsledningarna undviks. Minsta fraktion skall vara 11-16 och största fraktion 16-24. Spridningslagret skall vara minst 10 cm under lägsta ändan av spridningsledningen och 5 cm ovanpå. Det skall dock vara minst 30 cm tjockt. Tvättade material bör alltid användas och om krossprodukter används är tvättning ett absolut krav. Anläggningen kan annars sättas igen. h) Övergångslagret (fig 14:1). Mellan spridningslager och markbäddssand läggs ett 3-5 cm tjockt skikt med dräneringsgrus eller finsingel 4-8 mm. i) Markbäddssanden skall vara gjutsand eller dräneringssand med kornstorlek 0-8 mm Innan sanden läggs bör nivån märkas ut, dit sanden skall fyllas. Sand fylls på ca 30 cm i taget, genomvattnas ordentligt och packas försiktigt. Ytan skall vara helt plan. j) Det undre materialskiljande skiktet förhindrar en omblandning av sand och sten. Skiktet kan bestå av dräneringsgrus eller finsingel med storleken 5-8 mm. Vid finare markbäddssand väljs den finare grusfraktionen. Tjockleken bör vara ca 5 cm. Använd inte fiberduk. k) Uppsamlingsledningen kan utgöras av styva husdräneringsrör. Samma rör som till spridningsledningarna kan också användas. Dräneringsslang får ej användas. Om bottenytan är plan bör ledningen ges en lutning på maximalt 0,5 cm per meter ledning. l) Dräneringslagret består av makadam eller singel 11-16 eller 16-24 mm och bör vara tvättat. Dräneringslagret skall vara minst 15 cm under lägsta delen av uppsamlingsledningen och minst 5 cm ovanpå. Sammanlagd tjocklek skall vara minst 35 cm. m) Bottenytan skall vara helt plan och horisontell. Gravbredden skall, om en spridningsledning läggs i graven, vara minst 1 meter om inte annat anges i miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Läggs två eller flera spridningsledningar i samma rörgrav skall centrumavståndet mellan dem vara minst 1,5 meter. Spridningsledningarnas avstånd till schaktkant skall vara minst 0,5 meter.

Resorption Resorptionsanläggning är en liten avloppsanläggning (sommaranläggning) som bara klarar av en ringa vattenmängd. Med resorptionsanläggning avses en anläggning där avloppsvattnet efter slamavskiljning sprids i ytliga marklager och tas upp av växtligheten. Då det emellertid ej kan undvikas att en del av avloppsvattnet sjunker ner och sprids i omgivande marklager, måste det finnas ett skyddsavstånd mellan resorptionsanläggningen och närliggande vattentäkter och recipienten. Resorptionsanläggningen bör ligga inom det egna tomtområdet, undantagsvis på intillliggande fastighet, om marklagren där är gynnsammare. I mark med liten vattengenomsläpplighet är resorption en enkel och praktisk lösning av avloppsfrågan. Eftersom resorptionsanläggningens kapacitet är beroende av växtligheten är användningen begränsad till sommarhalvåret (växtsäsongen). Användningens begränsade kapacitet medger inte att vattenklo- sett, dusch, badkar, diskmaskin eller tvättmaskin ansluts. Inom området för resorption och någon meter kring detta bör marklagrets tjocklek vara minst 0,5 m. För att förbättra förutsättningarna för markvegetation på och omkring resorptionsanläggningen kan matjord påföras. Anläggningen utförs lämpligen med två fördelningsledningar om vardera 10 m. Avståndet mellan de två fördelningsledningarna bör vara minst 2 m. Ledningarna läggs med en lutning av ca 5. Anläggningen måste tillföras syre och det görs genom att fördelningsledningarna avslutas ovan mark (se fig 16:1). Resorptionsanläggningens utformning framgår av figuren nedan. Lämpligaste växtslag på resorptionsanläggningen med hänsyn till vattenupptagningen är våra vanliga grässorter. På några meters avstånd från resorptionsanläggningen kan plantering av buskar och träd, t ex häckväxter och björkar, vara lämpligt. Fig 16:1 Resorption (plan) Fig 16:2 Resorption (profil) 16

Ansökan Ansökningshandlingar En ansökan om tillstånd till enskild avloppsanläggning skall innehålla följande handlingar för att vara fullständig: Ansökningsblankett Situationsplan Eventuella protokoll från siktanalys SITUATIONSPLAN Utformning av handlingar 1. Ansökningsblankett Miljö- och hälsoskyddskontorets förtryckta ansökningsblankett skall användas. 2. Situationsplan Situationsplanen skall vara i lämplig skala, förslagsvis nybyggnadskarta eller motsvarande i skala 1:400. En enkel men tydlig och skalenlig skiss över tomten går också bra. Av situationsplanen skall framgå: Fastighetsgränser och tillfartsväg Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten Egen befintlig eller planerad vattenbrunn Andra vattenbrunnar inom 150 m från avloppsanläggningen. Förslag till placering och utformning av avloppsanläggning Höjdangivelser Fig 17:1 Ansökningshandlingar Fig 17:2 Exempel på utformning av situationsplan 17

3. Protokoll från siktanalys Vid infiltrationsanläggning ska protokoll från siktanalys av jordprov lämnas in till miljö- och hälsoskyddskontoret. Läs om provtagningen på sid 5. Provet ska tas på den nivå där infiltrationsledningarna planeras att läggas. Fig 18:1 Siktkurva som visar kornstorlekar i mm Om siktkurvan faller inom fält A och B är materialet lämpligt för infiltration 4. Redovisning för markbädd Eftersom anläggande av markbädd kräver vissa höjdskillnader mellan hus, avloppsanläggning och utsläppspunkt är det viktigt att göra en avvägning av de faktiska höjdförhållandena. Dessa höjduppgifter ska markeras på situationsplanen. 5. Geohydrologisk undersökning Om anläggningen riskerar att påverka en dricksvattentäkt eller annan skyddsvärd recipient (t ex bäck, å eller sjö) kan miljö- och hälsoskyddskontoret kräva en geohydrologisk undersökning på platsen. Tillståndet är tidsbegränsat Avloppstillstånd är i likhet med bygglov tidsbegränsat. Anläggningen skall vara påbörjad inom 2 år och helt färdigställd inom 5 år, annars förfaller tillståndet. Om du därefter, trots allt vill göra en avloppsanläggning måste du ansöka på nytt. Tiden räknas från beslutsdatum. Om du är förelagd att åtgärda avloppet gäller datum i beslutet när anläggningen skall vara färdig. Olovligt byggande Enligt miljöbalken är det förbjudet att nyanlägga eller ändra en avloppsanläggning utan tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Är du osäker kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret. Förutom att det utgår en sanktionsavgift för de som utan tillstånd utför en avloppsanläggning riskerar innehavaren att hamna i en mycket besvärlig situation om avloppet t ex visar sig förorena grannens vattenbrunn. Även om det kan synas mindre allvarligt om problemen drabbar den egna fastigheten kan en förstörd vattenbrunn eller ett icke fungerande avlopp vara nog så besvärligt. Att inhämta råd och anvisningar som miljö- och hälsoskyddskontoret ger i samband med handläggningen av avloppstillstånd är till stor nytta för fastighetsägaren. Slutbesiktning Innan återfyllnad av rörgravar m m sker skall anläggningen slutbesiktigas av personal från miljö- och hälsoskyddskontoret. Gör anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret i god tid så slipper du vänta på slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen skall hela anläggningen vara synlig för besiktning. Sökanden riskerar att få gräva upp redan gjorda igenfyllningar så att en noggrann inspektion kan genomföras. Avgifter Handläggningen av avloppsärenden medför flera besök på platsen. För att täcka kostnaderna tar miljöoch hälsoskyddsnämnden ut en avgift för prövning av tillstånd för nya avloppsanläggningar. 18

Så här handläggs ditt ärende Fig 19:1 Slutbesiktningen är viktig för att säkerställa anläggningens funktion. 1. Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret redan innan du lämnar in din ansökan Inspektören kan då hjälpa Dig med att göra en bedömning av de allmäna förutsättningarna och besiktiga provgropar. Eventuellt tas jordprov ut för siktanalys. Siktprotokoll skall bifogas din ansökan. 2. Ansökan inlämnas till miljö- och hälsoskyddskontoret Handlingarna granskas och eventuella kompletteringar krävs in. Om handlingarna är kompletta från början blir handläggningstiden kortare. 3. Tillstånd (eller avslag) meddelas Tillsammans med beslutet lämnar miljö- och hälsoskyddsnämnden detaljerade anvisningar om hur anläggningen skall utföras. Anläggningens utförande sker alltid på sökandens ansvar. Anlita gärna entreprenör men glöm inte att du som sökande ansvarar för att anvisningarna följs. Ett avslag i miljö- och hälsoskyddsnämnden kan överklagas till länsstyrelsen. 4. Slutbesiktning Innan återfyllnad av rörgravar m m sker skall anläggningen slutbesiktigas av personal från miljö- och hälsoskyddskontoret. Gör anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret i god tid så slipper du vänta på slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen skall hela anläggningen vara synlig för besiktning. Sökanden riskerar att få gräva upp förtida igenfyllningar så att en noggrann inspektion kan genomföras. Slutbesiktningsprotokoll är bra att ha vid t ex försäljning av fastigheten. Telefon 0521-27 12 72 www.vanersborg.se/miljoochhalsa 19

0521-27 12 72 www.vanersborg.se/miljoochhalsa