Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa

Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa Kunskapssammanställning om att skapa förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete

FÖRORD I vår befolkningsstudie Liv & Hälsa ung kan vi utläsa att de flesta barn och ungdomar mår bra och ser ljust på sin framtid. Samtidigt ökar den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sörmland och i Sverige. Vi vill med föreliggande rapport sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan, och då menar vi hälsa och välbefinnande, inte i första hand ohälsa. Det vill säga ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten är att genom att stärka och skapa förutsättningar för hälsa ökas också motståndskraften mot ohälsa och sjukdom. I rapporten tar vi upp viktiga faktorer i familjen och i samhället som påverkar psykisk hälsa. Här beskrivs också hur landsting, kommuner och andra organisationer kan arbeta för att långsiktigt stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. För att få bra effekt behöver samhällets insatser ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. För att underlätta fortsatta steg utifrån rapportens resultat har vi utvecklat checklistan På rätt spår. Checklistan kan ses som en hjälp för kommuner att stämma av och planera sin verksamhet utifrån rapportens resultat. Vi vill tacka alla kommunala och landstingsbundna tjänstemän och professioner som läst rapportens olika delar och gett oss värdefulla synpunkter. Vår förhoppning är att denna kunskapssammanställning kan bidra till en gynnsam och hållbar utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska hälsa. Nyköping 11 mars 2009 Åsa Ranung Chef för Folkhälsocentrum Rapporten är sammanställd av: Heidi Leppäniemi Sektionen för folkhälsoarbete Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 2

SAMMANFATTNING Psykisk hälsa utgör en viktig del av människors hälsa och innebär så mycket mer än bara frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan ses som en resurs för individen som möjliggör att kunna leva ett gott liv och att kunna delta i det sociala livet, likväl som i skola eller arbetsliv. Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv identifiera och presentera; faktorer, arenor, verksamheter, metoder och arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år. I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. En god självkänsla, socialt stöd och ett gott samspel med föräldrar har stor betydelse för främjande av barns psykiska hälsa. Jämställdhet, delaktighet & inflytande, trygghet, utbildning, naturupplevelser och fysisk aktivitet är exempel på andra viktiga faktorer som bidrar till att främja pysisk hälsa. För unga vuxna är tillgång till ett arbete och egen bostad betydelsefulla faktorer. De arenor där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, en välfungerande förskola och skola är exempel på hur samhället kan skapa en grogrund för psykisk hälsa hos barn och unga. Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, och samhällsekonomiska beräkningar talar för att insatser som främjar psykisk hälsa bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. Samordning och samverkan inom och mellan verksamheter är centralt för att få en helhetssyn kring barn och ungas situation och undvika så kallat stuprörstänk. Arbete inom detta område ska alltid vara baserat på vetenskap, erfarenhetsbaserade och evidensbaserade metoder. Insatser behöver också följas upp och utvärderas, det gäller såväl på kommunal nivå som på länsnivå. Det kan bland annat handla om att utveckla indikatorer för att följa hur de samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas psykiska hälsa verkligen tillgodoses i såväl det korta som långa perspektivet. Hur ser det ut i din kommun? En stor del av de faktorer som främjar psykisk hälsa är påverkbara inom kommunal verksamhet. Som ett komplement till denna rapport finns ett verktyg framtaget På rätt spår? En checklista för psykisk hälsa. Verktyget kan användas inom kommunal verksamhet för att belysa den lokala situationen och förutsättningarna beträffande barn och ungas psykiska hälsa. Förslagsvis används verktygen av en centralt placerad tjänsteman eller en nämnd/beredning/grupp med uppdrag att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Checklistan finns att ladda ned på Folkhälsocentrums hemsida: www.landstinget.sormland.se/folkhalsocentrum 3

INLEDNING 5 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 5 MÅL 6 SYFTE 6 AVGRÄNSNING 6 METOD 6 DEFINITIONER 6 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN 8 Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? 9 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 11 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? 14 Trygga och goda uppväxtvillkor 14 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer 15 FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 17 Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande 17 Sysselsättning, utbildning och bostad 19 Jämställdhet 21 Fysisk miljö och naturmiljöer 23 Alkohol och drogförebyggande arbete 25 Trygghet och brottsförebyggande arbete 28 ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA 30 Föräldrastöd 30 Familjecentraler 33 Förskolan och skolbarnomsorg 35 Skolan 37 Skolhälsovård 40 Ungdomsmottagningar 42 Den fria tiden- Fritiden 44.OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP? 47 BILAGA 1 50 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens 50 BILAGA 2 51 Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa 51 BILAGA 3 52 Barn och ungas utveckling 52 BILAGA 4 56 Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid 56 BILAGA 5 57 Samtalsgrupper 57 BILAGA 6 58 Faktorer som påverkar fritiden 58 4

INLEDNING Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att han/hon kan förverkliga sin intellektuella och emotionella potential och bidrar till att vi kan och vill delta i det sociala livet likväl som i skolan och arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar positivt till psykisk hälsa. Det ökar också motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera och för att uppleva livskvalitet och balans i livet. 1 FN s deklaration om mänskliga rättigheter framhåller rätten till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa som ett viktigt fundament för människors liv. Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär också att folkhälsopolitiken får en central betydelse både nationellt och internationellt. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bl.a. tydliggörs i Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik och målområde 3 som handlar om Barn och ungas uppväxtvillkor. FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tydliggör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Samhällsekonomiska beräkningar visar på att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter barn och unga och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om åtgärder, metoder eller arbetssätt. UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland gav i uppdrag till dåvarande Folkhälso- och miljödelegationen att utreda hur antalet självmord och självmordsförsök kan minskas i Sörmland. Den utredning som genomfördes initialt visade att modern suicidprevention har övergått från snäv suicidprevention till ett bredare förebyggande och främjande perspektiv där psykisk hälsa/ohälsa fokuseras snarare än suicidhandlingen. Rapportens förskjutning till förmån för hälsofrämjande och förebyggande perspektiv utgår från referens- och planeringsmöten med olika aktörer verksamma inom området psykisk hälsa, samt med Folkhälso- och Miljöberedningen, som också utgjort styrgrupp för uppdraget. Denna prioritering ligger också väl i linje med utvecklandet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i enlighet med Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 1 Europeiska gemenskapernas kommission. (2005) Grönbok- förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Bryssel 5

MÅL Målet för uppdraget är att på lång sikt (10 år) medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för psykisk hälsa och bidra till att den sörmländska befolkningen uppvisar en god psykisk hälsa i relation till länets förutsättningar. SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett salutogent perspektiv presentera; - faktorer, arenor, verksamheter, av betydelse för barn och ungas psykiska hälsa - metoder och arbetssätt som kan främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år AVGRÄNSNING Den åldersgrupp som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är 16-25 åringar. Fokus i denna rapport avgränsas därför till barn, ungdomar och unga vuxna i ålder 0-25 år. Rapporten berör också vuxna i form av att de utgör företrädare, beskyddare och förebilder för barn och ungdomar. METOD Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar i Landstinget Sörmland bibliotekskatalog, befintlig litteratur och material inom Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Sökningar och granskning av elektroniska rapporter har gjorts på olika verksamheters och myndigheters hemsidor. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Cochrane Library, Science Direct, Google Scholar. Efter sammanställningen har innehållet kommunicerats med tjänstemän och professioner inom landstingets och kommunernas verksamheter. DEFINITIONER Bestämningsfaktorer för hälsa Här avses faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkor som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns beroende på effekt, skyddsfaktor eller friskfaktor. Strukturella bestämningsfaktorer benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera. 6

Hälsofrämjande åtgärder/arbete Ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa kan ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet ligger på skyddsfaktorer/friskfaktorer sådana faktorer som stärker hälsan/det friska hos människor. Prevention I det förebyggandebyggande arbete strävas att förhindra att ohälsa/sjuklighet uppstår. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av ohälsa/vissa bestämda sjukdomar. Fokus ligger främst på riskfaktorer och insatser som syftar till att minimera dessa. Promotion I det främjande arbetet (promotion) strävar mot att främja och stärka psykisk hälsa. Psykisk hälsa WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället. 2 Riskfaktor Avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om insats syftar till att reducera en riskfaktor kallas det för förebyggande. Salutogenes Läran om hälsans ursprung och de mekanismer som leder till hälsa. Begreppet har lyfts fram som en motsats till medicinens fokus på de sjukdomsskapande, patogena förhållanden i sammanhang där hälsa diskuteras. Stödjande miljöer Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor. Skyddsfaktor (Friskfaktor) Avser en faktor som skyddar individen mot ohälsa och främjar hälsa. Om en insats syftar till att bidra till tillgången till en friskfaktor kallas den hälsofrämjande. 2 WHO. Strengthening mental health promotion. Geneva. Faktablad nummer 220. 2001 7

PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation. I enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 svarar i genomsnitt 80 procent av de sörmländska eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de mår bra, ser ljust på sin framtid och trivs i skolan. Samtidigt uppger en ganska stor del av eleverna att de upplever psykisk ohälsa i form av att de mår dåligt, är stressade, nedstämda och ängsliga/oroliga. Undersökningen visar mellan 2006 och 2008 en ökning av elever som angett att de senaste året mått dåligt i två veckor i sträck, ökningen är störst bland flickor. Elever som uppger att de mått dåligt minst två veckor i sträck det senaste året Andel i Flickor Pojkar procent 2006 2008 2006 2008 Årskurs 2 53 56 22 25 gymnasiet Årskurs 9 45 58 17 25 Källa: Liv & Hälsa ung 2006 och 2008. Enkätundersökningen Liv och Hälsa, riktad till den vuxna befolkningen (18-84 år) inom CDUST- länen, 3 visar att i åldersgruppen 18-34 år är psykiska besvär vanligare än i övriga åldrar. Undantaget är sömnproblem, trötthet och kraftlöshet, som är mest uttalade i åldern 80-84 år. 4 Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression är den fjärde största sjukdomsbördan i världen. Nationella studier visar att den självupplevda psykiska hälsan i hela befolkningen försämrats mellan år 1980 och 2006. Fler upplever symtom som ängslan, oro, ångest. Men sådana symtom är vanligare bland kvinnor i alla åldrar, symtomen är också vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda och vanligare bland icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Störst ökning av ängslan, oro och ångest har skett bland 16-24 åringar. 5 Avsiktliga destruktiva handlingar har ökat hos båda könen men problemet är störst i gruppen flickor 15-19 år. Suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1990-talet har suicid minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år där förekomst av suicid har varit oförändrad. 6 3 CDUST- Landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Värmland och Örebro län. 4 CDUST. Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004: Rapport nr 2. 5 http://www.scb.se/templates/tableorchart 170772.asp 6 Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige, Underlagsrapport (2006) Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se 8

Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? Forskning har ännu inte kunnat ge några fullständiga svar på varför psykisk ohälsa ökat eller varför kvinnor är överrepresenterade när det gäller att drabbas av ängslan, oro, ångest och depressioner. I Sverige har orsaker sökts i de förändringar som skett i samhället. Vi har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket tack vare den teknologiska utvecklingen. Samtidigt som en bättre välfärd utvecklats i Sverige har det skett en individualiseringsprocess av våra liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart, detta kan vara orsak till att allt fler upplever stress. Individen ses inte längre som en del av redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Vi har i Sverige idag stora möjligheter att själva forma det liv vi vill leva. Möjligheten till det goda livet finns, vi upplever det möjligt att förändra och påverka, samtidigt finns en ökad osäkerhet om vem man är, vad man vill bli och hur det goda livets innebörd ser ut. 7 Dagens samhälle ställer krav på människors egna initiativ och engagemang. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare dvs. den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress. Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. 8 Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade. Samtidigt har också unga vuxnas situation i samhället försämrats på flera sätt, de har sämre möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. De mellan 19-24 år som flyttat hemifrån har generellt sätt sämre ekonomisk situation, detta gäller särskilt unga kvinnor, 7 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 237-244 8 Ungdomsstyrelsens utredningar fokus 07- en analys av ungas hälsa och utsatthet.. 2007:14. Sid. 91 9

det beräknas att 40 % av alla biståndstagare i Sverige är i åldern 18-29 år. 9 Liv & Hälsa undersökningen visar att i åldersgruppen 18-34 år återfinns flest andel som upplever; ekonomisk stress, oro för att förlora arbetet, låg känsla av sammanhang och att ha blivit nedlåtande behandlad. 10 Studier visar att personer som blivit utsatta för kränkningar, nedlåtande behandling är överrepresenterade då det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig 11 12 självskattad hälsa. 9 I SOU 2006:77. sid. 179-180 refereras till Socialstyrelsen. Individ och familjeomsorg- Lägesrapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006. 10 Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004. CDUST. Rapport nr 2. 2006. sid14-24, 43. 11 Wamala S, Bildt C. Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland utlandsfödda i SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering. s. 35-84. 12 Eriksson L. Bremberg S. Nationell uppföljning av ungdomars levnadsvillkor 2007. Statens folkhälsoinstitut, februari, 2008. 10

INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA Barns och ungdomars psykiska hälsa formas i växelverkan mellan ärftliga, individuella egenskaper och den miljö som de växer upp i. Under uppväxten samspelar individen med föräldrar, andra vuxna som släkt och vänner, personal inom förskolan skola, fritidsverksamhet och med andra barn och ungdomar. Barn och unga som får erfarenheter av ett positivt samspel bär vanligen med sig förmågan till gott samspel med andra människor. Förmåga till samspel kan beskrivas som social kompetens. På jämförande sätt utvecklar barn och unga intellektuella, språkliga, emotionella, kompetenser. Hur individen hanterar olika situationer i livet är dels beroende på vilka erfarenheter individen har och dels beroende av vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. (Bilaga 3) I detta kapitel presenteras individuella egenskaper/förmågor som är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Kognitiv förmåga Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära av sina egna erfarenheter, kunna planera, resonera, anpassa sig till den miljö individen lever i. Människors mentala tillstånd och kognitiva förmåga bestäms av flertal olika faktorer som kan vara; biologiska (genetiska faktorer och kön), individuella (personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt stöd), samt ekonomiska och miljömässiga (social status och levnadsvillkor). Det beräknas att 60 % av variation av kognitiv förmåga människor emellan kan härledas till uppväxtmiljön. God kognitiv förmåga leder till mindre utagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem (oro, ångest och depression), färre suicidförsök och färre fullbordade suicid. 13 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens Emotionell intelligens avser förmåga att uppfatta, tolka, hantera känslor och känslostämningar. Detta gäller såväl de egna som andras känslor. Forskning visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat depression. 14 15 (Bilaga 1) Skolor som förmår att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella förmågor främjar både skolprestationer och den psykiska hälsan. 16 Det förebygger också riskbeteenden som alkohol- och droganvändning bland unga. 17 Studier visar att ju tidigare träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre. 13 SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 211 14 Webster DS. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm. Gothia. 2004 15 Wennberg B, Norberg S. Makt känslor och ledarskap i klassrummet: - Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. 2004 16 Kimber B.Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectivenessstudy in Sweden. Oxford journals. Januari 2008. 17 Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004;36:945-954. 11

Cooping Människan hanterar problem i livet på olika sätt, vi uttrycker känslor, försöker stå ut, söker stöd från andra människor, slappnar av, motionerar och resonerar med oss själva för att lösa problem. Dessa strategier kallas för Cooping strategier. Forskning visar att de individer som har förmågan att resonera med sig själva för att aktivt lösa ett problem löper mindre risk att drabbas av depression och stress. 18 Genom att stödja barn och ungdomar i aktiv problemlösning stöds de i förmågan att resonera med sig själva och aktivt lösa problem. Självförtroende och självkänsla Självförtroende utvecklas då individen lyckas att klara en uppgift och får därmed större tilltro till sin egen förmåga att prestera. För att klara en uppgift krävs kompetens, att utveckla kompetens förutsätter i sin tur övning. När barn och ungdomar får utmaningar som ligger på övre gränsen av deras förmåga, utvecklas självförtroendet. Utmaningen behöver dock delas upp i mindre steg och trappas upp successivt. Inom skolan används detta sätt för att utveckla barn och ungdomars kompetens och förbättra skolprestationer. På liknande sätt används detta inom idrotten för att utveckla färdigheter och förbättra resultat och/eller inom kulturområdet för att hantera ett instrument och förbättra musicerandet. Studier visar att tilltron till den egna förmågan medför minskade risker för psykiska svårigheter så som exempelvis depression. 19 20 Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, att duga som du är utan koppling till det du gör eller presterar. Självkänsla utvecklas till stor del i relation till viktiga vuxna och relationen till kompisar under barn och ungdomsåren. 18 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdsförlag. 2006 sid. 36-37 19 Bandura A, Pastorelli C, Barbaranelli C, Caprara GV. Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol. 1999;76 (2): 258-69 20 McFarlane AH, Bellisimo A, Norman GR. The role of family and peers in social self-efficacy: link to depression in adolescence. Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):402-10 12

KASAM Det finns även andra begrepp för att beskriva mentala egenskaper som främjar hälsa. KASAM - Känsla Av SAMmanhang myntades av Aaron Antonovsky, professor i sociologi. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna hälsa ohälsa, det är graden av KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet 13

VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. Detta sker genom befolkningsinriktat arbete, till exempel genom att tillföra friskfaktorer och genom att skapa stödjande miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Stödjande miljöer handlar om de miljöer där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Exempel på stödjande miljöer, även benämnt arenor, där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Nästan hälften av all ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor familjen lever under. Exempel på sådana faktorer är svag ekonomi, arbetslöshet, boendesituation och låg utbildningsnivå. Dessa livsvillkor kan främst förbättras genom så kallade strukturella förändringar på nationell, regional eller kommunal nivå. Det innebär att skapa rättvisa förutsättningar för att befolkningen ska kunna ha en god hälsa och kan göras via politikområden som; arbetsmarknad utbildning boende jämställdhet integration familj barn ungdom I Sverige har vi länge satsat på en generell välfärdspolitik för att skapa trygga uppväxtvillkor. Några exempel på det är ekonomiskt stöd till alla barnfamiljer och erbjudandet av en god och jämlik hälso- och sjukvård. Vidare är mödra- och barnhälsovård, samt förskola och skola exempel på generella insatser/verksamheter som riktar sig till alla barn och bidrar till att skapa en grogrund för psykisk hälsa bland barn och ungdom. 14

Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Det är den samlade tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft som ligger till grund för hur en individs psykisk hälsa utvecklas. Ju fler skyddsfaktorer en individ har runt omkring sig desto bättre kan individen troligen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Studier visar samband mellan långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och risken att drabbas av psykisk ohälsa i uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper 10-20 gånger så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. 21 22 mfl. Det är viktigt dock i sammanhanget påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär någon påtalad risk. Det gör däremot närvaro av flera parallella riskfaktorer. Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister som finns i miljöer där barn växer upp och kan öka förutsättningarna för att barn som växer upp under svåra omständigheter kan utvecklas till trygga vuxna individer. Det bekräftas i forskning kring så kallade maskrosbarn som visar att vara behövd, bekräftad och integrerad i ett meningsfullt sammanhang kan bidra till en gynnsam utveckling av psykisk hälsa. Skyddsfaktorer som identifierats är; Omgivande skyddsfaktorer och resurser: regelbundna vanor och uppgifter i hemmet föräldrars attityd speglar omsorg, vilket ger barnen en positiv självkänsla förekomst av stödjande vuxna personer utanför familjen som visar barnet tillit och ger stöd det finns åtminstone en vuxen som villkorslöst accepterar och bekräftar den unga forum där frustration kunde levas ut och affekter få utlopp finns tillgängligt åtminstone en arena där de unga vistas har struktur och klara förväntningar på dem Individuella faktorer: förmåga att väcka positiva reaktioner hos vårdnadshavaren och omgivande människor förmåga att utveckla relationer och bärande vänskapsband förmåga att hjälpa andra känslan av att själv styra sitt liv och inte vara offer för sitt öde vilja att effektivt använda sina anlag för att planera studier och yrkesutbildning 23 Det går inte att förutse vem som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning visar att Psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan 21 Räsänen E. Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in adulthood. Acta Psychiatry. 1992; 55(1):19-24 22 Verhulst F C. Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J Am Acad Child adolesc Psychiatry 1992:31(5):924-319 23 Werner E, Smith R. Overcoming the odds; High risk children from birth to adulthood. Ithaca; NY: Cornell University press 1992. Refererad i, Hagström U. Redemo E. Bergmand L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet. Rapport 1998:41. sid 30. 15

förändras ofta över tid bland barn. Barn som vid en tidsperiod uppvisar tecken på psykiska problem som till exempel koncentrationssvårigheter, antisocialt beteende, depressioner, ångest kan över tid komma att må bra och fungera helt normalt. Detta medan andra barn tillkommer i den grupp som uppvisar psykiska problem. 24 Denna kunskap har betydelse för hur man ska välja att rikta insatser för påverka den psykiska hälsan. Om avsikten är att på sikt främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen är det inte verkningsfullt att enbart rikta insatser mot en problemlastad grupp. 25 26 Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Det behövs även riktade insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande insatser gentemot individer som redan har någon form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Inriktningen på hälsofrämjande och förebyggande insatser bör vara att öka skyddsfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer. 24 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 289 25 Esser G, scmidt M H, Woerner W. Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age children; results of a longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2):243-263. 26 Rose G. The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press.1998 16

FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA I följande avsnitt presenteras faktorer på samhällsnivå som är viktiga att beakta i arbetet med att främja psykisk hälsa bland barn, ungdomar och unga vuxna. I anslutning till faktorerna finns också några konkreta förslag Detta kan vi göra för att påverka olika faktorer. Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att beskriva människors relationer och tillit till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykiska problem. 27 Om begreppet utgår från den enskilda individen blir det liktydigt med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både till samhället i dess helhet och till andra människor. 28 Samhällen där människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen både bättre ekonomisk utveckling och bättre folkhälsa. 29 Sverige tillhör en liten grupp av länder där tilliten, det sociala kapitalet är mest utvecklad. En trolig förklaring till detta är att Sverige internationellt sett har små sociala skillnader i livsvillkor mellan medborgarna. 30 Det är särskilt det individuella perspektivet på socialt kapital som främjar psykisk hälsa. Delaktighet och inflytande i samhället är två viktiga delar i detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Föreningsliv som te.x. idrotts- och kulturföreningar, studieförbund etc. kan möjliggöra för individen att uppleva ökad känsla av tillhörighet och delaktighet vilket stärker det sociala kapitalet. Ungdomspolitiken i Sverige betonar att ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs och att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 31. FN s konventionen om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Ett sätt att arbeta med att beakta barnkonventionen är att anlägga ett barnperspektiv. Det är ett synsätt som fokuserar på det eller de barn som berörs av ett beslut eller en åtgärd. Om det konstateras att ett beslut eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska barnkonventionen beaktas och ett barnrättsperspektiv anläggas. Barnrättsperspektivet uttrycker att det åligger offentliga verksamheter att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 27 De Silva MJ. McKenzie K. Harpham T. Huttky SR. Social capital and mental ilness: a systematic review. J Epidemiol Community Health. 2005;59 (8):619-27. 28 Coleman JS. Social capital in the Creation of Human Capital. Am J Sociology. 1988;94:95-120. 29 Putman R. Leonardi R. Nanetti R. Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton:Princeton universitypress. 30 Refererad till Inglehart R et al. Human Beliefs and Values. Maxico:soglo Veintiuno Edituones; 2004, i Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:77 sid.194 31 Regeringens propposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd. 17

Detta kan vi göra; Verka för små sociala skillnader i livsvillkor. Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem. Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar, föreningsliv och kulturaktiviteter. Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar. Barnperspektiv ska beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som har konsekvenser för barn. 18

Sysselsättning, utbildning och bostad Det finns starka samband mellan sysselsättning och hälsa. Det är också väl kartlagt i nordiska studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av psykisk ohälsa. 32 Förutom att arbetet är viktigt för vår försörjning fyller den även andra viktiga funktioner för psykiskt välbefinnande. Dessa är: tidsstruktur regelbunden aktivitet deltagande i verksamhet med kollektiva mål socialt nätverk utanför familjen social status och identitet 33 Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och mentala välbefinnande. Bostaden fungerar som en viktig del i identitetsskapandet och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. 34 Den som inte har drägliga boende förhållanden har svårt att klara övriga delar i livet som utbildning och arbete. Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för delaktighet i samhället och var för sig viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Ungas människors etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse för deras välfärd samtidigt som utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett arbete idag. EU:s Lissabonstrategi framhåller att ungdomars utbildningstid behöver förlängas. Om satsning på längre utbildning skall ha avsedd effekt krävs fler arbetstillfällen som motsvarar denna kompetens. Utbildning som överensstämmer med arbetsmarknadens behov är mycket angeläget. 35 Regionförbundet Sörmland har i uppdrag att ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet och har arbetat fram en regional utvecklingsplan (RUP). RUP i Sörmland kallas för Sörmlandsstrategin och inom detta arbete följs de unga vuxnas situation upp, bl.a. med avseende på utbildning och sysselsättning, utifrån indikatorer som valts ut i länets arbete med Lissabonstrategin. 36 Ett angränsande ansvarsområde som åligger kommunerna är det kommunala uppföljningsansvaret (som är formulerat i skollagen 1 kap 18 ). Det innebär att en ungdoms hemkommun skall följa vad ungdomar under 20 år, med ofullständig gymnasieutbildning, har för sysselsättning. Detta görs i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder och för att minska risken för framtida bidragsberoende. 32 Björklund A. Eriksson T. Unemployment and Mental health: Evidence from research in the Nordic Countries. Scandinavian Journal of Social Welfare 1998;7 (3):219-35. 33 Jahoda M, Lazarfeld P E, Zeisel H. Merienthal The Sociography of an unemployed community. Alden: Atherton, Inc. 1971 34 Shaw M. housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1) :397-418 35 SOU 2006.77.Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 276-277 36 Inom ramen för Lissabonstrategin har EU- länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. 19

Viktiga förutsättningar för att kunna fullfölja det kommunala uppföljningsansvaret är; Samverkan mellan skolan/vuxenutbildning, individ och familjeomsorgen, arbetsförmedlingen och näringslivet Politiskt beslut som formulerar ett gemensamt ansvarstagande mellan de olika verksamheter som i sitt uppdrag möter dessa ungdomar. 37 Samverkan mellan regionala aktörer som länsstyrelsen, regionförbundet och landstinget kan tillsammans med näringsliv, kommuner och lokala arbetsförmedlingar förbättra möjligheterna för sysselsättning för unga i länet. I detta arbete är det viktigt att se att utbildning följer arbetsmarknadens behov och de satsningar som görs i länet för tillväxten. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten bl.a. för att skapa möjligheter för rörlighet och integration av unga på arbetsmarknaden. Det gäller därför att både skapa möjlighet till försörjning och eget boende för unga. 38 Detta kan vi göra; Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning för unga i länet. Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande unga. Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på kommunal nivå. Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till ungdomars behov. Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken. Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar. 37 Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Sveriges kommun och Landsting. 2008 38 Lundström S, Lind H, Borg L, Lundström P. Bostadsmarknad och Ekonomisk tillväxt. Nutek i samarbete med KTH. Stockholm. 2006 20