av Ann-Marie Hansson Inledning Vid den arkeologiska undersökningen av Rössberga i Odensala socken, Uppland, togs prover för analys av växtmakrofossil. Till den arkeologiska undersökningen är också knutet ett miljöhistoriskt projekt som drivs av Kvartärgeologiska institutionen. Samarbete pågår även mellan det miljöhistoriska projektet och mitt eget arbete med analys av botanisk makrofossil, som utförs på Arkeologiska Forskningslaboratoriet. Kontinuerliga kontakter har dessutom ägt rum mellan mig och Karin Viklund, Umeå, som har varit engagerad med analys av botaniskt makrofossil från Åshusby, Norrslunda, Norrsunda socken, Uppland. Jämförelser är viktiga mellan de botaniska makroresterna på de samtida (huvudsakligen äldre järnålder) och näraliggande boplatserna Åslunda, Åshusby och Rössberga, som är knutna till helt olika terrängformationer. Åshusby, med sitt stensträngsystem, antas vara centralbygdsbosättning, medan Rössbergabosättningen, med sitt fossila åkersystem, är belägen på en moränsluttning, som vetter mot en nutida sankmark och har mer karaktär av utmark. De ekonomiska förutsättningarna för de båda bosättningarna kan alltså vara olika. Rössbergas bebyggelseområde innefattar bl.a. tre hus från olika faser inom äldre järnålder. Hus II kan möjligen representera den äldsta fasen. Utanför husytorna finns även härdar och härdgropar, gravar, åkersystem med röjningsrösen, vilka i några fall har kulturindikerande lager i botten. Här finns också terrassytor och ett litet område med lera och sipprande vatten, som kan ha använts som vattenhål eller liknande. I dessa strukturer har jordprov tagits. I vissa fall har jord för pollen- och växtmakrofossilanalys tagits i samma prov för jämförelse. Provhantering och metod 115 jordprover à 2 liter har floterats och analyserats på Arkeologiska Forskningslaboratoriet. I 16 av dessa återfanns säd eller fragmenterade sädeskorn. Det fossila växtmaterialet var hårt bränt. I de fall där säd konstaterades, har också resterande jord från provet undersökts, där jord fanns kvar. För flotering av jordproverna har använts siktsats med maskstorlek på de olika siktarna: 1,4 mm, 1,0 mm och 0,5 mm. Kvarvarande jord efter flotering torkades och undersöktes. Små benfragment, lerklining och i övrigt vad som bedömdes härröra från den förhistoriska bosättningen plockades ut (se tabell 2). Organiskt material som tillvaratogs under utgrävningens gång har även undersökts (se tabell 3). Bl a har förkolnade rotknölar av brudbröd, Filipendula vulgaris, återfunnits både under utgrävningen och vid den senare växtmakrofossilanalysen. Små förkolnade fragment av organiskt ursprung med en porös struktur, som liknar gröt-/brödrester eller möjligen fekalier, har också påträffats. Rössberga boplats i fornborgens skugga 1
Som referenslitteratur har använts, Beijerick (1947), Berggren (1969, 1981), Katz, Katz & Kipiani (1965), och som jämförelsematerial vid analysen Arkeologiska Forskningslaboratoriets referenssamling av recenta frön och frukter. Ett stort tack riktas här till Karin Viklund och Roger Engelmark, som har kontrollerat mina identifieringar av några av de mest svårbestämda sädeskornen. Växtmakrofossil (se tabell 3) I proverna förekom förutom en hel del rötter och rottrådar (bl a från tall) samt en stor mängd av små (ca 0,5 1,0 mm) svarta kulformade sclerotier av svampen Cenococcum geophilum även rikligt med recenta frön och frukter. Björkfrön, Betula sp, hallonkärnor, Rubus idaeus och veronika, Veronica sp, var mycket vanliga. Men proven innehöll även olika starrarter, Carex spp, harsyra, Oxalis acetosella, fryle, Luzula sp och tallfrön, Pinus silvestris. Mycket sparsamt förekom även frön från nässla, Urtica dioica, och svinmålla, Chenopodium album. Den flora, som har varit förhärskande under de senaste årtiondena(?) indikerar en något öppen skogsmark men också en störd kväverik miljö. Att här har varit en antropogen påverkan visar den stora mängden av daggmaskkokonger som påträffades i jordproven. Daggmaskar kräver ett ph-värde, som inte är alltför lågt, för att trivas. Vid förhistoriska bosättningar deponeras aska från härdarna och ev bränder samt ben och andra måltidsrester. Vedaska och ben höjer markens ph-värde. Även avfall från den sentida torpbebyggelsen kan ha hjälpt till med detta. Många av proverna saknade fossilt växtmaterial. Hus När det gäller de tre husstrukturerna generellt, så har det inte varit möjligt, att vid den arkeologiska undersökningen i Rössberga, ta prover systematiskt i stolphål, eftersom de synliga tecknen på den forntida bebyggelsen har varit mycket svaga. För att växtrester ska kunna bevaras, måste också en förkolning ske. I de tre husen har så vitt man kan bedöma, bara fläckvisa bränder skett, förutom härdarna. En funktionsanalys, eller en bedömning av vilka aktiviteter, som försiggått i husen utifrån förkolnade växtrester, återfunna i stolphålen, är alltså inte möjlig att genomföra. Detta är en metod, som introducerats av Roger Engelmark (1981, 1985). Det fossila växtmaterialet som påträffats är ganska magert, och blir därför svårtolkat. Men vissa mycket intressanta detaljer och tendenser kan ändå utläsas av det förkolnade växtmaterialet. Hus I Detta hus innehöll de flesta sädeskornen, 12 st påträffades i 3 av jordproverna; nr 20 (A81a) härd, nr 93 (A100) stolphål och nr 94 (A98) stolphål, övre del. Fyra av sädeskornen identifierades till korn, Hordeum sp. och ett bestämdes till emmer, Triticum dicoccum, eller speltvete, Triticum spelta. 2 Rössberga boplats i fornborgens skugga
Det är något droppformat och mycket likt ett sädeskorn som av Behre (1991:Tafel I:1) bestämts till speltvete, Triticum spelta. Speltvete och emmer är dock ganska lika varandra, och den hårda förkolningen, som kan ha deformerat sädeskornet, gör att emmer, Triticum dicoccum, inte helt kan uteslutas. Sju av sädeskornen var i fragmentariskt skick och är därför inte identifierade. För övrigt var det fossila växtmaterialet magert. Hasselnötsskal och enbärsfrön återfanns. Enbärsfröna kom också från jordprovet från härden (A81a). Vid den arkeologiska undersökningen tillvaratogs 3 rotknölar från Filipendula vulgaris, brudbröd i hus I. En något tveksam rotknöl kommer från hus I eller III. Även ett förkolnat granbarr påträffades. Inga benfragment fanns, men däremot lerklining/keramik. I hus I domineras det fossila växtmaterialet av säden (se tabell 1). Hus II Från prov nr 30 (A125) härd, kommer husets enda sädeskorn, som bestämdes till skalkorn, Hordeum vulgare. Från 5 olika prover kommer 9 st rotknölar från brudbröd, Filipendula vulgaris, dessutom finns en förkolnad rotknöl från detta hus, som upptäcktes vid den arkeologiska undersökningen. Till åkerogräsen eller växter från störd mark räknas dån, jordreva och revsmörblomma. Ganska märkligt är prov nr 154 (A176) lerplatta/ugn, varifrån 10 av nötterna från halvgräs, Cyperaceae, kommer. De flesta består troligen av olika starrarter, Carex spp. Det vanliga är, att man återfinner frön/frukter från våtmarksväxter, där man hållit kreatur. Vinterfodret (tillsammans med kvistar från lövträd) togs ofta på sankängar eller andra våtmarker, där de flesta starrarterna trivs. Eftersom det här provet togs i lerplatta/ ugn, som man gärna förknippar med matberedning, kunde man ha väntat sig att finna säd här. Även i detta hus fanns förkolnade granbarr. fragment förekom i två av jordproverna och lerklining i härdprovet nr 30 (A125). Hus III 3 jordprover innehöll tillsammans 10 st sädeskorn; nr 107 (A265) stolphål, nr 123 (A277) stolphål och nr 146 (A284) också stolphål (inner). Från stolphål A277 kommer de flesta sädeskornen, bl a 2 havrekärnor, Avena sativa tillsammans med ett sannolikt sädeskorn från emmer eller speltvete, cf Triticum dicoccum/spelta, 1 kärna från skalkorn, Hordeum vulgare och 1 oidentifierat sädeskorn. De övriga proverna innehöll 1 kärna från skalkorn, Hordeum vulgare samt 4 oidentifierade sädeskorn. Åkerogräs och ruderatväxter (växter från avfallshögar och liknande biotoper) finns svagt representerade av målla, Chenopodiaceae, linmåra, Galium spurium, lusern, Medicago sp och trampört, Polygonum aviculare. Den sistnämnda växten trivs bäst på trampad jord såsom stigar, gårdsplaner osv, precis som namnet antyder. Linmåran behöver dock inte växa i linåkrar, vilket man kan tro av dess namn. Vid de senaste årens Rössberga boplats i fornborgens skugga 3
makrofossilanalyser av botaniskt material i Mälardalsområdet har en hel del förkolnat frömaterial av linmåra påträffats i anknytning till säd. Det är ganska troligt att den även har uppträtt som ett vanligt åkerogräs (muntl. meddelande Karin Viklund). I detta hus fanns också 3 st mjölonkärnor, Arctostaphylos urva ursi. De kommer alla från olika prov; nr 123 (A277) stolphål, nr 144 (A1010) stolphål/grop, nr 151 (A1004) stolphål? De 4 enbärsfröna är funna i 2 prover; nr 146 (A284) stolphål (inner), och från nr 148 (A285) stolphål (inner). Liksom hus I, domineras detta hus av de odlade växterna. Anläggningar utanför hus Här visar en sammanställning, hur många jordprover som innehåller fossilt växtmaterial i de olika typerna av anläggningar. Tabell 1 Anläggningstyp Antal prover Antal prover m. fossilt växtmaterial Grav 3 1 33 % Vattenhål 4 1 25 % Avfallslager 4 2 50 % Härd/härdgrop 23 12 52 % Odlingsröse 13 7 54 % Odlingsröse m. 3 1 33 % kulturlager/härd Hus 65 32 49 % % prover m. fossilt växtmaterial Denna sammanställning bör endast ses som en tendens på var, i vilken anläggningstyp, man kan räkna med att finna växtmakrofossil, eftersom antalet jordprover från de olika anläggningarna varierar kraftigt. Också mängden växtmakrofossil i proverna varierar. I graven liksom i vattenhålet är bara 1 frö i vardera anläggningstypen återfunna. Vi kan emellertid se att finns förkolnat växtmaterial i odlingsrösen, och att härdarna utanför husen också har gett ganska mycket fossilt växtmaterial. Det förkolnade växtmaterialet Kornet, Hordeum vulgare, dominerar i Rössberga, vilket man kunde vänta. Inga sädeskorn från bröd-/klubbvete, Triticum aestivo-compactum, återfanns. Det finns en tendens till ökning av brödvetet redan under äldre järnålder i Mälardalsområdet (muntlig uppgift Karin Viklund), och brödvete är påträffat i Åshusby. I Rössberga är det istället de återfunna kärnorna av de speltoida vetesorterna (emmer eller speltvete), som representerar vetet. Även havre förekommer. Sammansättningen av sädesslagen skiljer sig från den påträffade säden i Åshusby. Kornet dominerar även där, men som andra sädesslag kommer bröd-/klubbvetet, som ju helt saknas i Rössberga. I Rössberga finns istället mer av emmer/speltvete, sädesslag, som anses vara något mindre krävande odlingsmässigt än brödvetet. Fördelarna med de speltoida vetesorterna framför de fritröskande, såsom brödvete, är att de speltoida är 4 Rössberga boplats i fornborgens skugga
mindre känsliga för fåglelangrepp. Dessutom förlorar man mindre mängd säd från t. ex. emmer och speltvete under transporten från fältet och till tröskladan än från brödvete (Hillman 1985:4,5). Frekvensen av de speltoida vetesorterna (här ingår även enkorn, Triticum monococcum) för både yngre och äldre järnålder är mindre än 1 % av samtliga sädesavtryck i keramik. Det har alltså skett en tillbakagång av de speltoida vetesorterna sedan bronsåldern (Hjelmqvist 1979:54). Kan det vara skillnaden på typ av odlingsmark som avspeglar sig i denna skilda fördelning av sädesslagen i Rössberga och Åshusby. Rössberga, som man skulle kunna tänka sig som en bosättning i odlingsmarginalbygd, och Åshusby, mera centralt beläget med bättre åkermark? Kan fördelningen av sädessorterna visa på en konservativ typ av odling eller kan man få en vink om dateringen för odlingen genom detta? Jag vill emellertid betona att fynden av säd är få, och kärnorna är så skadade att också identifieringen i många fall är osäker, därför kan man inte dra några långtgående slutsatser ur materialet. I jordproven återfanns hasselnötsskal och enbärsfrön. Hasselnötter tycks ha spelat en stor roll i den svenska förhistoriska dieten, att döma efter de många fynden av förkolnade hasselnötsskal vid arkeologiska undersökningar. Även enbär hittas ofta vid analyser av växtmakrofossil. Enbär har använts bl a till enbärsdricka. Varje år är emellertid inte enbärsår, så det gällde att lägga upp ett förråd. För att enbären skulle hålla sig bättre, rostades de ibland lätt i ugn eller vid härden (Keyland 1989:79). Då kunde det vara lätt hänt att en del bär hamnade för nära elden och förkolnades. Enen i sig själv användes naturligtvis också för en rad olika ändamål i det gamla bondesamhället (Arnborg 1992), så var säkerligen fallet även under förhistorisk tid. Rotknölar från brudbröd har också påträffats. Det anses att dessa kan ha använts som föda under förhistorisk tid (Engelmark 1984:87ff) för att senare tid ha använts till grisfoder. Dessa rotknölar har en obehaglig smak. De innehåller emellertid metylsalicylsyra som har en smärtstillande effekt och lindrar bl a reumatisk värk (muntl. meddelande Stefan Källman). Enligt Lindman (1982:279) blir brudbrödsknölarna mjukare framåt hösten och ganska välsmakande. De lär i somliga trakter ha samlats in och använts för att ge smak åt vissa maträtter vid festliga tillfällen (därav namnet brudbröd). Här finns alltså olika åsikter om dessa knölar. Brudbrödsknölar är emellertid funna i gravar från järnåldern, där de med stor sannolikhet har utgjort gravgåva (Hjelmqvist 1955:121ff, 1982:232f). I Rössberga är brudbrödsknölar funna framförallt i hus II, men också utanför husen. Då man inte kan vara säker på, om dessa rotknölar är insamlade eller inte, finns två tårtdiagram av ekologiska växtgrupper i hus II och i ej hus (se ATA). I tabell 2, är brudbrödsknölarna förda till gruppen torrängsväxter, och i tabell 3 är de förda till gruppen bär och nötter (som skulle kunna vara insamlade). Det faktum att i flera jordprover var brudbrödsknölar det enda förkolnade växtmaterialet och att proverna för övrigt innehöll mycket lite kol skulle ev kunna tala för att rotknölarna varit insamlade. Hade de växt på platsen borde också andra rötter och annat växtmaterial ha förkolnats? Tabell 2. Artefakter (och ekofakter) funna i den kvarvarande jorden efter flotering av jordprover för växtmakrofossilanalys. Prov nr R 7 R 9 R 10 R 12 R 20 R 26 R 27 R 30 R 62 R 105 R 107 R 116 R 118 R 123 R 125 R 127 R 130 R 133 R 136 R 153 R 157 Lerklining eller keramik Lerklining, ben, förkolnade granbarr Lerklining eller keramik Kolbitar(?), lerklining Lerklining Lerklining, hasselnötsskal Kol(?), lerklining Harts(?) Keramik Rössberga boplats i fornborgens skugga 5
Hus III är det enda huset i Rössberga, där mjölon har påträffats. Mjölon är en torrbacksväxt, som inte är helt vanlig. Den liknar lingon, men mjölonbären har en mjölig konsistens. De innehåller samma mängd energi och C-vitamin som lingon, men också bensoesyra liksom lingonen (muntlig uppgift Stefan Källman). Mjölon kan alltså ha samlats in för flera ändamål, som föda eller som medicin. De har också använts för färgningsändamål och vid garvning (Höeg 1985:183). Även ett frö av lindådra har återfunnits, det är något skadat, så identifieringen är inte alldeles säker. I tabell 3 har lindådran inom parentes förts till de odlade växterna, eftersom man vet att den ibland odlats som ensamgröda under romersk järnålder och in i folkvandringstid, därefter verkar den ha förlorat sin betydelse som oljeleverantör och förekom mer som ogräs i linåkrar (Hjelmqvist 1950, Behre 1988, Hansson et al in print). Förkolnade granbarr påträffas då och då vid makrofossilanalyser, kanske har granris använts som golvtäckningsmaterial (Jensen 1991:344). Det fossila växtmaterialet från Rössberga har gett mycket intressanta upplysningar särskilt om insamlade bär, nötter och rötter. Tabell 3. Innehåll av fossila växtrester i 115 jordprover. Provnr RAÄ nr Anl. Anl. typ Övrigt 1 RAÄ 403 A14 Moränskikt, odlingsröse Ingen notering 2 RAÄ 403 A14 Kulturlager, odlingsröse Ingen notering 4 RAÄ 403 A15 Undre lager, röjningsröse Cerealia indet 5 RAÄ 403 A15 Övre fyllnadslager, röjningsröse Granbarr, 1 6 RAÄ 403 A17 Undre fyllnadslager, röjningsröse Ingen notering 7 RAÄ 403 A17 Övre fyllnadslager, röjningsröse Lerklining/keramik Hordeum vulgare, korn, 1; Cerealia indet., 1; Caryophyllaceae sp, nejlikväxt, 1; 9 RAÄ 403 A20 Norra delen, odlingsröse Chenopodiaceae sp, målla 2; Chenopodium album, svinmålla, 5; Galeopsis sp, dån, 1; Lerklining; fragment 10 RAÄ 403 A20 Norra delen, odlingsröse Cyperaceae, distigm., halvgräs, 1; Granbarr, 1; fragment 12 RAÄ 403 A3 Härd, undre svart lager fragment 13 RAÄ 403 A3 Härd, övre gråaktigt lager Ingen notering 14 RAÄ 403 A20 Odlingsröse, under flat sten Cerealia indet., 1 15 RAÄ 403 A20 Odlingsröse, under flat sten Cf Camelina sativa, lindådra, 1 20 RAÄ 403 A81a Härd, hus I Hordeum sp, korn, 3; Hordeum vulgare, korn, 1; cf Triticum dicoccum/spelta, emmer/speltvete, 1; Cerealia indet., 5; cf Filipendula vulgaris, brudbröd, rotknöl, 1; Juniperus communis, en, 3; Lerklining 21 RAÄ 403 A31 Under A4, östra delen Cf Hordeum sp, korn, 1 22 RAÄ 403 A31 Övre skiktet Ingen notering 23 RAÄ 403 A12 Härdgrop Ingen notering 24 RAÄ 403 A12 Härdgrop Ingen notering 26 RAÄ 403 A81b Sotlager i härd, hus I Lerklining 27 RAÄ 403 A123 Mörkfärgning i avfallsområde, Granbarr, 2; Lerklining; fragment v. delen 29 RAÄ 403 A122 Avfallsgrop? Fröfragment, indet., 1; Lerklining; fragment 30 RAÄ 403 A125 Härd, hus II Hordeum vulgare, skalkorn, 1; Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknöl), 1; Lerklining 31 RAÄ 404 A1 Härd 1 i grav Cf Trifolium sp, klöver, 1 32 RAÄ 403 A83 Härd, hus III Polygonum aviculare, trampört, 1 33 RAÄ 403 A27 Härd, övre del Ingen notering 34 RAÄ 403 A27 Härd, undre del Ingen notering 35 RAÄ 403 A204 Stolphål, hus I Corylus avellana, hassel (nötskal), 1 36 RAÄ 403 A124 Stolphål, hus II Galeopsis sp, dån, 1; Poaceae sp, gräs, 1 6 Rössberga boplats i fornborgens skugga
Provnr RAÄ nr Anl. Anl. typ Övrigt 37 RAÄ 404 Härd 2 i grav Ingen notering 39 RAÄ 404 Nedgrävning i Ingen notering grav 41 RAÄ 403 A127 Stolphål, hus II Ingen notering 42 RAÄ 403 A103 Stolphål, hus III Lerklining 43 RAÄ 403 A128 Stolphål, hus II Fröfragment, indet., 1 45 RAÄ 403 A129 Stolphål, hus II Ingen notering 46 RAÄ 403 A131 Stolphål, hus II Ingen notering 48 RAÄ 403 A133 Stolphål, hus II Cyperaceae sp, tristigm., halvgräs, 1; Fröfragment, indet., 1 51 RAÄ 403 A135 Stolphål, hus II Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknöl), 1 59 RAÄ 403 A201 Grop, hus I Ingen notering 61 RAÄ 403 A96 Stolphål i hus I el. III Fröfragment, indet., 1 62 RAÄ 403 A208 Stolphål, hus I Lerklining 63 RAÄ 403 A26 Vattenhål, ö. delen Cyperaceae sp, distigm., halvgräs. Troligen Carex sp, 1 64 RAÄ 403 A31 Härd under odlingsröse A4, undre delen Ingen notering 65 RAÄ 403 A26 Vattenhål, mellanlager, ö. delen Ingen notering 66 RAÄ 403 A26 Vattenhål, v. delen Ingen notering 67 RAÄ 403 A26 Vattenhål, ö. delen Ingen notering 68 RAÄ 403 A44 Härd Ingen notering 69 RAÄ 403 A316 Härd Ingen notering 70 RAÄ 403 A50 Härd Cf Rosaceae sp, rosenfamiljen, 1 72 RAÄ 403 A206 Härd Fröfragment, indet., 1 73 RAÄ 403 A136 Stolphål? Hus II Ingen notering 74 RAÄ 403 A140 Stolphål? Hus II Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknölar), 5 76 RAÄ 403 A317 Härd Chenopodiaceae sp, målla, 1 77 RAÄ 403 A318 Härd Fröfragment, indet., 2 78 RAÄ 403 A138 Stolphål, Hus II Ingen notering 81 RAÄ 403 A46 Härdgrop Ingen notering 82 RAÄ 403 A142 Nedgrävning, hus II Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknöl), 1; Fröfragment, indet., 2 83 RAÄ 403 A12 Härdgrop Fröfragment, indet., 2; Lerklining 84 RAÄ 403 A218 Stolphål, hus I Cyperaceae sp, tristigm., halvgräs, troligen Carex sp, starr, 1; Potentilla sp, fingerört, 1 st 85 RAÄ 403 A34 Härdgrop Galium spurium, linmåra, 1 86 RAÄ 403 A315 Härd under odlingsröse Galeopsis tetrahit/bifida, pipdån/toppdån, 1 87 RAÄ 403 A143 Stolphål, hus II Fröfragment, indet., 1 88 RAÄ 403 A88 Ränna i hus II Fröfragment, indet., 1 91 RAÄ 403 A56 Härd Stellaria media, våtarv, 1;Lerklining 93 RAÄ 403 A100 Stolphål, hus I Cerealia indet, 1; cf Glechoma hederacea, jordreva, 1 94 RAÄ 403 A98 Stolphål, övre del i hus I Cf Cerealia, 1; Lerklining 95 RAÄ 403 A98 Stolphål, undre del i hus I Ingen notering 96 RAÄ 403 A7 Röjnings/odlingsröse Ingen notering 98 RAÄ 403 A215 Stolphål, hus III Ingen notering 99 RAÄ 403 A231 Härd Ingen notering 103 RAÄ 403 A58 Härd Cf Viola sp, viol, 1 105 RAÄ 403 A106 Under kokplatta i härd Arctostaphylos uva ursi, mjölon, 1;Granbarr; fragment 106 RAÄ 403 A106 Botten av härd Triticum dicoccum/spelta, emmer/speltvete, 2; fragment 107 RAÄ 403 A265 Stolphål, hus III Hordeum vulgare, skalkorn, 1; Alchemilla sp, daggkåpa, 1; Chenopodiaceae sp, målla, 1; Galium spurium, linmåra, 1; Lerklining; fragment 110 RAÄ 403 A147 Härd Cf Triticum dicoccum/spelta, emmer/speltvete, 1; Fröfragment, indet., 1 111 RAÄ 403 A269 Stolphål, hus I eller III Lerklining 112 RAÄ 403 A82 Nedgrävning med härd Cf Hordeum sp, korn, 1; Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknöl), 1; Lamiaceae sp, plister, 1; Luzula sp, fryle, 1 113 RAÄ 403 A204 Stolphål, hus I Ingen notering 115 RAÄ 403 A71 Härdgrop Hordeum sp, korn, 1; Cyperaceae sp, distigm., halvgräs, 1 116 RAÄ 403 A282 Härd Corylus avellana, hassel (nötskal), 1; Fröfragment, indet., 1; fragment Rössberga boplats i fornborgens skugga 7
Provnr RAÄ nr Anl. Anl. typ Övrigt 117 RAÄ 403 A281 Nedgrävning med brända ben Fröfragment indet., 2 118 RAÄ 403 A232 Nedgrävning Cerealia indet., 1; Corylus avellana, hassel (nötskal), 1; cf Glechoma hederacea, jordreva, 1; Fröfragment, indet., 1; fragment 119 RAÄ 403 A224 Stolphål? Hus I Ingen notering 120 RAÄ 403 A223 Grop. f.d. A17b, hus I Granbarr 122 RAÄ 403 A1013 Stolphål, hus I eller III Ingen notering 123 RAÄ 403 A277 Stolphål, hus III Avena sativa, havre, 2; Hordeum vulgare, skalkorn, 1; cf Triticum dicoccum/ spelta, emmer/speltvete, 1; Cerealia indet., 1; Arctostaphylos uva ursi, mjölon, 1; fragment 124 RAÄ 403 A202 Stolphål, hus I Ingen notering 125 RAÄ 403 A167 Stolphål, hus II fragment 126 RAÄ 403 A150 Stolphål, hus II Fröfragment, indet., 1 127 RAÄ 403 A278 Stolphål, hus III Ingen notering 128 RAÄ 403 A275 Stolphål, hus III Cf Medicago sp, lucern, 2 129 RAÄ 403 A1005 Stolphål, hus I Ingen notering 130 RAÄ 403 A1000 Stolphål, hus III Lerklining; fragment 131 RAÄ 403 A148 Stolphål, hus II Granbarr 132 RAÄ 403 A1006 Stolphål, hus III Ingen notering 133 RAÄ 403 A149 Stolphål, hus II Hartsfragment 136 RAÄ 403 A279 Nedgrävning, hus III fragment 137 RAÄ 403 A286 Stolphål (inner), hus III Fröfragment, indet., 1 138 RAÄ 403 A280 Stolphål, hus III Ingen notering 139 RAÄ 403 A163 Stolphål, hus II Cf Glechoma hederacea, jordreva, 1 140 RAÄ 403 A170 Stolphål, hus II Cf Veronica sp, veronika, 1; Granbarr 141 RAÄ 403 A126 Härd, hus II Ingen notering 142 RAÄ 403 A153 Stolphål, hus II Ingen notering 143 RAÄ 403 A164 Stolphål, hus II Ingen notering 144 RAÄ 403 A1010 Stolphål/grop, hus III Arctostaphylos uva ursi, mjölon, 1 145 RAÄ 403 A270 Stolphål? Hus I eller III Ingen notering 146 RAÄ 403 A284 Stolphål (inner), hus III Cerealia indet., 4; Juniperus communis, en, 3 148 RAÄ 403 A285 Stolphål (inner), hus III Juniperus communis, en, 1 149 RAÄ 403 A1012 Stolphål/grop, hus III Ingen notering 150 RAÄ 403 A158 Stolphål, hus II Ingen notering 151 RAÄ 403 A1004 Stolphål? Hus III Arctostaphylos uva ursi, mjölon, 1 152 RAÄ 403 A1009 Stolphål, hus III Cyperaceae sp, tristigm., halvgräs, troligen Carex sp, starr, 1; Granbarr 153 RAÄ 403 A175 Stolphål, hus II Cf Poaceae sp, gräs, 1; fragment 154 RAÄ 403 A176 Lerplatta/ugn, hus II Cyperaceae spp, halvgräs, 10 (8 st distigm., 2 st tristigm.); Euphrasia sp, ögontröst, 1; Filipendula vulgaris, brudbröd (rotknöl), 1; cf Fragaria vesca, smultron, 1; Potentilla sp, fingerört, 1; Ranunculus cf repens, revsmörblomma, 1; Trifolium sp, klöver, 1 156 RAÄ 403 A182 Stolphål, hus II Ingen notering 157 RAÄ 403 A184 Stolphål, väggränna? Lerklining/keramik 158 RAÄ 403 A178 Stolphål, hus II Ingen notering 8 Rössberga boplats i fornborgens skugga
Referenser Arnborg, G. 1992. Eneboken, Laholm. Behre, K-E. 1988. Die Umwelt prähistorischer und mittelalterlichen Siedlungen. Rekonstruktion aus botanischen Untersuchungen an archäologischem Material. Siedlungsforschung. Archäologie Geschichte Geographie 6, 1988. 1991. Umwelt und Ernährung der frühmittelalterlichen Wurt Niens/ Butjadingen nach den Ergebnissen der botanischen Untersuchungen. Probleme der Küstenforschung in südlichen Nordseegebiet. Band 18. Hildesheim. Beijerinck, W. 1947. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Wageningen. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 2. Cyperaceae. Stockholm. 1981. Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Engelmark, R. 1981. Carbonized plant material from the Early Iron Age in N Sweden. Wahlenbergia 7:39 43. Umeå. 1984. Two Useful Plants from Iron Age Graves in Central Sweden. Archaeology and Environment 2:87 92. 1985. Carbonized seeds in postholes a reflection of human activity. ISKOS 5. Finska fornminnesföreningen. Helsinki. Hansson, A., Lidén, K. & Isaksson, S. The charred seed-cake from Eketorp. Hillman, G. 1985. Traditional husbandry and processing of archaic cereals in recent times: Part II, the free-threshing cereals. Bulletin on Sumerian Agriculture. Vol II. Cambridge. Hjelmqvist, H. 1950. The flax weeds and the origin of cultivated flax. Botaniska Notiser. Lund. 1955. Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera Botanica. Vol. 1:3. Stockholm. 1979. Beiträge zur Kenntnis der prähistorischen Nutzpflanzen in Schweden. Opera Botanica 47. Lund. 1982. Arkeologisk botanik något om metoder och mål. Svensk Botanisk Tidskrift 76, 1982. Höeg, O.A. 1985. Ville vekster til gagn og glede. Oslo. Jensen, H.A. 1991. The Nordic Countries. Progress in Old World Palaeoethnobotany. Eds, Van Zeist, Wasylikowa & Behre. Rotterdam. Katz, N.Ja., Katz, S.V. & Kipiani, M.G. 1965. Atlas and keys of fruits and seeds occuring in the quaternary deposits of the USSR. Moscow. Keyland, N. 1989. Svensk allmogekost. Malmö. Lindman, C.A.M. 1982. Nordens Flora. Aarhus. Muntliga uppgifter Källman, Stefan Viklund, Karin Rössberga boplats i fornborgens skugga 9