Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund
60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna i första älgjaktsveckan 40000 30000 20000 10000 0 13-okt 14-okt 15-okt 16-okt 17-okt 18-okt 19-okt 20-26 okt 27okt - 2 nov 3-9 nov 10-12 nov
0,08 Obs/timme visar älgstammens utveckling 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 I Viltdata finns användbar älgobs från 1997 0,02 0,01 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Älgobs hjälper er att balansera älgstammen på den nivå som ni kommer överens om. 2010
3500 Obs/timme och avskjutning 0,08 3000 2500 2000 1500 1000 500 2776 Vid en jämförelse mellan obs/h och avskjutningen framkommer om ett års avskjutning har gjort att stammen ökar eller minskar nästa år vid allt annat lika. Dock finns det många faktorer som påverkar 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avskjutning Obs / tim 0
3500 Obs/timme och avskjutning 0,08 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2776 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avskjutning En del av nergången i obs/h 2010 kan förklaras av lägre reproduktion 2010 men inte allt. Vid en jämförelse mellan obs/h och avskjutningen framkommer om ett års avskjutning har gjort att stammen ökar eller minskar nästa år vid allt annat lika. Dock finns det många faktorer som påverkar Obs / tim 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna betydligt mer för att få användbara diagram
0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen
0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ålem Kommunen
0,14 Mönsterås Obs/timme 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ålem Mönsterås Kommunen
0,14 0,12 0,1 Mönsterås Obs/timme Kravet på 5000 mantimmar för att en säker skattning som kan användas som jämförelse innebär att många kretsar i delar av Sverige får ihop för få timmar för att enskilt använda Älgobs. De måste då slås ihop med angränsande enheter. Källa: SLUs manual 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ålem Mönsterås Fliseryd Kommunen
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar
Förändring i avskjutningsreglerna påverkar antalet obs En eller fem obs Vissa älgar ser vi inte alls och vissa flera gånger
0,08 Emådalen Obs/timme 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Nya regler Endast en av dubbelkalvar lovlig Minskad tilldelning Vuxna snabbt färdigskjutna 0 2010 2011 2012 2013 2014
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret
0,08 Obs/timme kan påverkas av vädret 0,07 0,06 Dimma 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Obs / tim
0,08 Obs/timme kan påverkas av vädret 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Om enstaka år avviker se till trenden Ett enskilt år kan ha en avvikelse i Älgobsen som inte beror på en förändring i älgpopulationen utan orsakas av andra faktorer, t ex en ovanligt varm period. Källa: SLUs manual 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Obs / tim
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna (Långsam förändring)
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna Hård avskjutning i ett ÄSO påverkar områdena runt om
Vilda djur väljer i första hand de bästa habitaten (Vilt, människa, samhälle) Antal/1000 ha habitat kan sägas vara områdets lämplighet som livsmiljö sedd ur artens perspektiv
Antal/1000 ha Först när dessa är så tätbefolkade att det är lika värdefullt att vara på de sämre habitaten fylls dessa på (Vilt, människa samhälle )
Antal/1000 ha Om människorna sätter ett mål som innebär lika många älgar överallt
Antal/1000 ha Om människorna sätter ett mål som innebär lika många älgar överallt och skjuter hårt på de bästa habitaten och sparar på de sämre..
Antal/1000 ha.förblir det då så här jämt?
Antal/1000 ha Svaret är nog nej
Antal/1000 ha I praktiken har de flesta populationer och arter en ihopklumpad fördelning i landskapet, vilket helt enkelt betyder att tätheten är högre i för arten lämpliga miljöer och lägre i de mindre attraktiva. Källa: Vilt, människa samhälle
Antal/1000 ha Vid lika värdefulla marker i genomsnitt inom några ÄSO men där ett ÄSO lever sitt eget liv
Antal/1000 ha Vad händer?
Antal/1000 ha Även här kommer det att flytta in älgar från omgivningarna som gör att älgobsen blir lite förvirrande
Älgars rörlighet Förr hade varje by/jaktlag sina egna stamkor etc när de fick säga det själva, men är det så?
Under vår- och sommarperioden hade älgkorna en genomsnittlig hemområdesstorlek på 3200 ha och de sex tjurarna 4220 ha Hemområdena under vintern var något mindre för korna och betydlig mindre för tjurarna. Kor: 2500 ha, tjurar: 1590 ha. Misterhult 2010-2011
Under vår- och sommarperioden hade älgkorna en genomsnittlig hemområdesstorlek på 3200 ha och de sex tjurarna 4220 ha Hemområdena under vintern var något mindre för korna och betydlig mindre för tjurarna. Kor: 2500 ha, tjurar: 1590 ha. Misterhult 2010-2011 Figur 4. Avstånd mellan vinterområde (1 mars) och sommarområde (1 juni) för GPS-märkta älgar i Misterhultsområdet.
1,6 1,4 1,2 Avskjutning av hondjur i två intilliggande ÄSO/1000 ha - dock ej samma ÄFO Alla kalvar lovliga o också alla hondjur 1 0,8 0,6 0,4 Endast ensamma hondjur lovliga en vecka under vilken endast en dubbelkalv får fällas 0,2 0 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 53 1 2 3 4
1,6 1,4 1,2 Avskjutning av hondjur i två intilliggande ÄSO/1000 ha - dock ej samma ÄFO Alla kalvar lovliga o också alla hondjur 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Endast ensamma hondjur lovliga en vecka under vilken endast en dubbelkalv får fällas Hur tror ni att obs/mantimme och antal kalvar per hondjur påverkas i omkringliggande områden? 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 53 1 2 3 4
Några fallgropar med obs/timme Obs/mantimme är ett index som bara går att jämföra inom samma geografiska område Det måste vara minst 5000 mantimmar och gärna mer för att få användbara diagram Stor förändring av rapporterad areal påverkar Ändring av avskjutningsregler påverkar Observerbarheten kan påverkas av vädret Observerbarheten påverkas av jaktmetoderna Hård avskjutning i ett ÄSO påverkar områdena runt om Egenintresse
0,08 Obs/timme 0,07 0,06??? 0,05 0,04 0,03 0,02 Det var några saker som påverkar Obs/timme. Hur tolkar ni årets uppgång av obs/timme? 0,01 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Obs / tim
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Observerade kalvar/tim och skjutna kalvar v 1 länet 2012 2013 2014 Skjutna kalvar v 1 Kalv/h 0,018 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0
500 Observerade dubbelkalvsekipage och skjutna kalvar v 1 länet 450 400 350 300 250 0,0035 0,003 0,0025 0,002 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 Skjutna kalvar v 1 Dubbelkalv/h 0,0015 0,001 0,0005 0
450 Observerade ensamma hondjur och skjutna hondjur v 1 länet 0,012 400 350 0,01 300 0,008 250 200 0,006 150 0,004 100 50 0,002 0 2012 2013 2014 Skjutna hondjur v1 Ensam ko/h 0
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Observerade tjurar och skjutna tjurar v 1 länet 2012 2013 2014 Skjutna tjurar v1 Tjur/h 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0
Frågan har ställts om olika avskjutningsregler påverkar utfallet i obsen när det gäller tjurandel o antal kalvar per hondjur? Antalet djur är högst på söndagskvällen före jaktpremiären, men varken tjurandel eller antalet kalvar per hondjur behöver vara högst den kvällen. men kan vara det
Frågan har ställts om olika avskjutningsregler påverkar utfallet i obsen när det gäller tjurandel o antal kalvar per hondjur? Antalet djur är högst på söndagskvällen före jaktpremiären, men varken tjurandel eller antalet kalvar per hondjur behöver vara högst den kvällen. men kan vara det Generellt får de som följer den ursprungliga Kalmarmodellen något högre tjurandel och något fler kalvar/hondjur i obsen än de som inte har några restriktioner trots att utgångsläget på söndagskvällen är detsamma
0,45 Tjurandel 0,4 0,35 0,3 0,25 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
0,45 Tjurandel 0,4 0,35 Varför så högt mål? 0,3 0,25 Framför allt viktigt för att hondjuren ska bli dräktiga vid första brunsten 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Det fanns ett signifikant samband mellan handjurens kroppsvikt och andelen normala spermier (i prov från bitestikeln).. Alla 1,5-åriga tjurar var inte könsmogna och bland de 2,5- och 3,5-åriga tjurarna fanns individer som inte bedömdes vara fullt könsmogna baserat på den spermiemorfologiska bilden. Testiklarnas vikt i förhållande till kroppsvikten, det vill säga kvoten testikelvikt:kroppsvikt, var mycket låg hos älgtjurarna (medelvärde 0,033 %), vilket indikerar att de inte har förutsättningar för att betäcka ett flertal hondjur under en kort tidsperiod. Andelen morfologiskt normala spermier minskade mot slutet av oktober och början av november jämfört med i början av oktober månad, vilket tyder på att den reproduktiva säsongen hos tjurarna sannolikt då befann sig i slutfas. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala
Borttaget foto som visade skillnader i pungstorlek mellan en älgtjur och köttrastjur med hänvisning till föregående bild Idag går det i länet i genomsnitt 2,5 3 hondjur per tjur som är minst 2,5 år vid brunsten. Kon är bara mottaglig för befruktning under ett enda dygn. Om hon inte befruktas det dygnet kan hon brunsta om tre veckor senare.
Tidigt födda kalvar är större vid jakten Om kon blir betäckt i normal tid kan kalven direkt och indirekt tillgodogöra sig de tre - fyra viktigaste vegetationsmånaderna...men vilket foder finns det? Borttaget foto som visade ett hygge med bara kruståtel Borttaget foto som visade mjölkört
Tidigt födda kalvar är större vid jakten Om kon blir betäckt i normal tid kan kalven direkt och indirekt tillgodogöra sig de tre fyra viktigaste vegetationsmånaderna...men vilket foder finns det? Borttaget foto som visade ett hygge med bara kruståtel Borttaget foto som visade mjölkört
Det naturliga urvalet Pinntjuren kan mycket väl bli en produktiv skoveltjur -- om han får leva. Men just nu får han bida sin tid och han kanske inte ens är könsmogen!!! Fotograf: Kenneth Johansson
100% 90% 100% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 80% 70% 60% 50% 64% 40% 30% 20% 10% 0% 23% 15% 7% 4% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 D län 2013
100% 90% 80% 70% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 100% 100% 74% 60% 50% 40% 64% 53% 30% 20% 10% 0% 31% 23% 19% 15% 8% 7% 4% 2% 1% 1% 1% 0% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 H Län 2013 D län 2013
100% 90% 80% 70% 60% 100% 100% Andel tjurar som är tillgängliga i brunstens början av dem som överlever sin ettårsdag 92% 75% 74% 50% 40% 53% 35% 30% 20% 10% 0% 23% 31% 20% 16% 19% 8% 6% 1% 1% 0% 0% 0% 2% 1% 1% 1% 0% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 H Län 2013 D län 2013 Ryssby-Åby 2007-2013 inkl felskjutningar
Det fanns ett signifikant samband mellan handjurens kroppsvikt och andelen normala spermier
0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Obs/timme och tjurandel 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel tjur i obsen Obs / tim 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50 Utg stam 63 87 150
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50 Utg stam 63 87 150 Andel 42% 58%
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50 Utg stam 63 87 150 Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -75-75 -150
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50 Utg stam 63 87 150 Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -75-75 -150 Utg stam 13 37 50 Andel 26% 74 %
50 % tjur i avskjutningen kan både höja och sänka tjurandelen Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -25-25 -50 Utg stam 63 87 150 Andel 42% 58% Tjur Hondjur Summa Ing stam 35 65 100 Tillväxt 53 47 100 Avskjutning -75-75 -150 Utg stam 13 37 50 Andel 26% 74 %
0,84 Andel kalvar per vuxet hondjur 0,82 0,8 0,78 0,76 0,74 0,72 0,7 0,68 Extremt torrår 2006 0,66 0,64 0,62 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Hos de undersökta hondjuren var kroppsvikten snarare än åldern avgörande för när en älgkviga blev könsmogen. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala
Medelvikter efter antalet gulkroppar (Hultsfred 1997-2001) 300 250 200 150 100 129,2 162,2 181,8 50 0 0 GK 1 GK 2 GK Folke Fagerlund
50% 45% 40% 43% Andel skjutna hondjur 2013 i olika viktklasser 35% 30% 25% 20% 25% 22% 15% 10% 10% 5% 0% under 140 140-159 160-179 180+
Jämförelse åldersfördelning skjutna hondjur 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 32% 51% 0% Procent i avskjutningen länet 2012,2013 (371 djur) 1 år 2 års 3 års Äldre Ryssby-Åby 2007-2013 (78 djur)
Älgkorna hade ovulerat (haft ägglossning), dvs. passerat brunst tidigare på säsongen än kvigorna, även om en viss överlappning sågs mellan grupperna. Trettio dagar in på älgjaktsperioden hade dock ett fåtal älgkor inte ovulerat och för kvigor var denna andel högre. Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden Jonas Malmsten Faculty of Veterinary Medicine and Animal Sciences Department of Clinical Sciences Uppsala Andelen morfologiskt normala spermier minskade mot slutet av oktober och början av november jämfört med i början av oktober månad, vilket tyder på att den reproduktiva säsongen hos tjurarna sannolikt då befann sig i slutfas.
1 år 2 års 3 års Äldre Gulkroppar/hondjur och ålder + 1 0 0,2 1 1,2 Sommaröverlevnad snitt 84 % 84% 84% 84% Kalvar/hondjur och ålder 0 0,168 0,84 1,01
1 år 2 års 3 års Äldre Gulkroppar/hondjur och ålder + 1 0 0,2 1 1,2 Sommaröverlevnad snitt 84 % 84% 84% 84% Kalvar/hondjur och ålder 0 0,168 0,84 1,01 Andelen ett- och tvåårskvigor påverkar antalet kalvar per hondjur 1. För att få en låg andel ettårs-kvigor krävs en hög kalvavskjutning 2. För att få en låg andel tvåårs-kvigor krävs en hög andel ettårskvigor i avskjutningen av hondjur
Sammanfattning Det är alltså viktigt att ha en hög tjurandel, en hög medelålder/vikt på både tjurar och hondjur för att dels få en hög andel kalv per hondjur och dels få tidigt födda och därmed tyngre kalvar