PROMEMORIA Datum 006-05-3 FI Dnr 06-4001-30 Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Etapp trafikljusmodellen skadebolag försäkringsrisker inkluderas i modellen från med 007 Sammanfattning Finansinspektionen utvecklar successivt sin tillsynsmetodik för att förbättra tillsynen över svenska försäkringsbolag. Som ett led i detta har FI utvecklat trafikljusmodellen för att mäta bolagens exponering mot olika risker. Trafikljusmodellen hjälper FI att på ett tidigt skede hitta bolag som har så stora riskexponeringar, att de inte med fullgod säkerhet kan uppfylla sina åtaganden mot kunderna. Sedan början av 006 har den första versionen av trafikljuset använts i tillsynen av livbolagen 1. Den nuvarande trafikljusmodellen mäter bolagens exponering mot finansiella risker, såsom aktier räntor. Från med 007 kommer trafikljuset även att användas i tillsynen av skadebolagen. Samtidigt som trafikljuset börjar användas i tillsynen av skadebolagen, kommer det dessutom att breddas. Från med 007 kommer trafikljuset utöver att mäta finansiella risker, också att mäta försäkringsrisker. Det betyder att också risken för att bolagens kostnader för försäkringsfall kraftigt avviker från deras förväntningar kommer att mätas. Enligt olika skattningar som Finansinspektionen har genomfört, medför införandet av försäkringsrisker i trafikljusmodellen för livbolag endast en mindre påverkan av mätresultatet, jämfört med om endast finansiella risker mäts. Idag har bolag med mindre än 1 procent av branschens tillgångar rapporterat att de ligger i rött ljus. Denna andel ökar troligen inte av införandet av försäkringsrisker i modellen. Av skadebolagen bedöms inget bolag, eller endast något eller några mindre bolag, få rött ljus i trafikljusmätningen. 1 I den här texten inkluderas även tjänstepensionskassor i gruppen livbolag. Livbolag är bolag som bland annat säljer pensionsförsäkringar dödsfallsförsäkringar. De bolag som bland annat säljer hemförsäkringar, trafikförsäkringar, sförsäkringar företagsförsäkringar. 1(11)
Trafikljusmodellen från med 007 Trafikljusmodellen skadebolag (007) Trafikljusmodellen livbolag Finansiella risker* (007) Försäkringsrisker (007) Finansiella risker* (006) Försäkringsrisker (007) * Ingen förändring i modellen avseende finansiella risker jämfört med rådande trafikljusmodell för livbolag. Samma modell kommer att användas för såväl livbolag som skadeförsäkringsbolag. Trafikljusmodellen för skadebolag 007 Finansiella risker i skadebolag Den metod som används för att mäta de finansiella riskerna i livbolagen idag kommer att användas även på skadebolagen. Det betyder att skadebolagen kommer att behöva värdera sina försäkringsåtaganden (försäkringstekniska avsättningar, FTA) till verkligt värde, beräkna en kapitalbuffert utifrån det verkliga värdet på FTA. Tillgångarnas skuldernas värde, efter kraftigt förändrade priser på finansiella tillgångar 3, jämförs sedan mot kapitalbufferten. Kapitalbufferten är förenklat det överskott som finns i bolagen som täcker förluster innan kunderna drabbas. En stor kapitalbuffert räcker för att täcka stora förluster möjliggör därför ett större risktagande än en liten kapitalbuffert. Försäkringsrisker i skadebolag FI har tagit fram en testmodell för mätning av försäkringsrisker i skadebolag. Testmodellen kommer att testas på en grupp skadebolag under sommaren hösten så att en slutlig modell kan presenteras i oktober november. Även bolag som inte ingår i testgruppen kan pröva testmodellen skicka resultatet till FI, genom att hämta ner den från FI:s hemsida. 3 De finansiella risker som mäts är räntor, aktiepriser, fastighetspriser, valutakurser, kreditmarginal.
Modellen mäter risken för att: Bolaget har underskattat kostnaden för de skador som kommer att inträffa 4. Bolaget har underskattat vad kostnaden kommer att bli för de skador som redan har inträffat, men där bolaget ännu inte har betalt ut hela ersättningen till kunden 5. FI:s modell ska när den är färdigbyggd på en approximativ nivå mäta hur mycket större bolagens kostnader blir än förväntat, vid det värsta av 00 år. Det vill säga, den värsta oväntade försäkringsförlust som bolaget riskerar att råka ut för med 99,5 procents sannolikhet. Detta är i linje med det nya solvensregelverk för försäkringsbolag som EU håller på att arbeta fram. I bilaga 1 beskrivs den testmodell som bolagen i referensgruppen kommer att pröva. Testmodellen gör inte anspråk på att mäta risken på 99,5 procentnivån. Testmodellen ska istället ses som ett första tillfälle för bolagen att kommentera hur modellen bör utformas kalibreras för att på ett så rättvisande sätt som möjligt nå dit i slutändan. Konsekvenser av att tillämpa trafikljusmodellen på skadebolagen I Sverige finns cirka 140 skadebolag, utöver ett antal mindre lokala försäkringsbolag försäkringsföreningar. Dessa mindre avser FI i nuläget att exkludera från trafikljusmätningarna. Av de 140 skadebolagen är drygt 10 aktiva resten under avveckling. Skadebolagen har placeringstillgångar som uppgår till drygt 400 miljarder kronor. Merparten av dessa finns i obligationer i aktier. Skadebolagens tillgångar 006-03-31 Riksbolag Större lokala bolag Totalt mrd kronor % Mrd kronor % mrd kronor % Korta placeringar 30,6 8 4,8 11 35,5 8 Obligationer 40,3 61 8,5 19 48,8 57 Lån 5,5 1 0,3 1 5,8 1 Aktier 104,8 7 8,4 63 133, 30 Fastigheter 10,8 3 3,0 7 13,8 3 Summa tillgångar 39,0 100 45,0 100 437,1 100 Skadebolagens skulder uppgår till cirka 360 miljarder kronor. I princip alla långa skulder i skadebolagen är indexerade med prisbasbeloppet (dvs. i praktiken inflationen). Dessa, långa skulder uppgår till cirka 15 miljarder kronor. 4 Stresstestet sker av det verkliga värdet av bokföringsposten Avsättning för ej intjänad premie kvardröjande risker. 5 Stresstest sker av det verkliga värdet av bokföringsposten Avsättning för oreglerade skador. 3
Av dessa återfinns cirka 80 miljarder i ett bolag, AFA. Bortsett från AFA utgör således de långa åtagandena på skuldsidan endast 45 miljarder kronor. Ränterisken på skuldsidan är därför betydligt mindre än i livbolagen. Preliminära skattningar som Finansinspektionen har gjort av hur trafikljusmodellen kommer att slå i skadebolagen visar att: Beräkningarna med dagens trafikljusmodell, dvs. före inkluderandet av försäkringsrisker, visar att ett fåtal bolag riskerar att få rött ljus i mätningen. Av de finansiella riskerna i skadebolagen är aktierisken den klart dominerande. Ränterisker utgör som regel endast en mindre del av riskerna i bolagen. Inkluderandet av försäkringsrisker, givet olika antaganden om utformningen av mätningarna, påverkar inte mätresultatet mer än marginellt för de flesta bolagen. Det finns dock vissa undantag, där försäkringsriskerna är den största risken. Enligt huvudscenariot ökar antalet bolag som får rött ljus inte alls eller endast marginellt, till följd av att försäkringsriskerna ingår i mätningen. Dessa beräkningar är dock behäftade med stor osäkerhet. Till exempel har inga justeringar gjorts för övergång till värdering enligt verkligt värde. Det har inte heller i dessa beräkningar tagits hänsyn till hur katastrofrisker ska hanteras i mätningen. Trafikljusmodellen för livbolag 007 FI arbetar med en metod för att mäta försäkringsriskerna i livbolagen. FI kommer att avvakta den utredning av dödlighets/livslängder som görs av Försäkringstekniska forskningsnämnden 6. En testmodell för livförsäkringsrisker kommer att presenteras under hösten. Uppdaterade tabeller för aktuell framtida dödlighet är central för utformningen av stresstestestet. Metoden i sig är i linje med det arbete som för tillfället pågår inom EU i det så kallade Solvens projektet. I båda fallen eftersträvas att mäta risken på 99,5 procentnivån. FI:s förslag kommer dock sannolikt inte att bli lika detaljerat som de lösningar som övervägs inom EU. Metoden för mätning av finansiella risker i livbolagen påverkas inte av inkluderandet av försäkringsrisker i modellen, eller arbetet med att även tillämpa trafikljusmodellen på skadeförsäkringsbolag. 6 Försäkringstekniska forskningsnämnden är en nämnd under Försäkringsförbundet. 4
Konsekvenser av införandet av försäkringsrisker i trafikljusmodellen för livbolag Livbolagen rapporterar redan den finansiella risken med trafikljusmodellen. Från med 007 ska de även rapportera försäkringsriskerna, dvs. risken för att försäkringsutfallet blir ett annat än förväntat. Det är ännu oklart exakt hur mätningen kommer att utformas. Arbetet med utformandet av mätningen pågår för närvarande. En viktig beståndsdel är de nya tabeller för aktuell framtida dödlighet som Försäkringstekniska forskningsnämnden håller på att arbeta fram. FI har analyserat hur införandet av försäkringsrisker påverkar mätresultatet i traditionella livbolag tjänstepensionskassor. Ingen analys är ännu gjord av effekten på grupplivbolag fondförsäkringsbolag. Idag har bolag med mindre än 1 procent av branschens tillgångar rapporterat att de ligger i rött. Givet vissa antaganden om utformningen av trafikljusmätningen av livförsäkringsrisker påverkas inte antalet bolag i rött av införandet av försäkringsrisker. Under andra mer konservativa mindre troliga antaganden skulle något eller några bolag som idag klarar trafikljuset, kunna hamna i rött på grund av införandet av försäkringsrisker i modellen. Beräkningarna är dock än så länge mycket preliminära, bygger på grova antaganden om hur testet kommer att utformas. 5
Bilaga 1. Testmodell för mätning av försäkringsrisker i skadebolag Testmodellen är ett steg i att utforma mätningen av försäkringsrisker i skadebolag i trafikljusmodellen. Testmodellen kommer att användas för att möjliggöra en dialog med skadebolagen om hur mätningen av försäkringsrisker lämpligen utformas. Strukturen på testmodellen, där avsättningen för ej intjänad premie kvardröjande risker avsättningen för oreglerade skador stressas, är dock den som FI ser framför sig att den slutliga modellen också kommer att bygga på. Utgångspunkter I det nuvarande stresstestet, trafikljusmodellen, belyses hur livbolagens kapitalbuffert påverkas av förändrade priser på de finansiella marknaderna. Finansinspektionens avsikt är att tillämpa trafikljusmodellen även på skadebolagen att komplettera den med en stressning av bolagen försäkringstekniska avsättningar (FTA). Storleken på förändringen av FTA ska väljas så att de ungefär representerar en 99,5 procentskvantil för de möjliga utfallen på ett års sikt. Nedan beskrivs den grundmetod som FI avser att utgå ifrån vid skattningen av 99,5 procentskvantilen. Det är dock viktigt att notera att nedanstående modell inte gör anspråk på att på ett rättvisande sätt skatta 99,5 procentskvantilen. Testmodellen är dock ett steg mot en sådan modell. Förändrade avsättningar för skadebolag De förändrade antagandena för avsättningarna inom ett skadebolag omfattar En bästa avsättning enligt aktsamhetsprincipen Ökad avsättning för ej intjänad premie kvardröjande risker Ökad avsättning för oreglerade skador Bästa avsättning enligt aktsamhetsprincipen Dagens avsättningar är normalt betryggande. Det innebär att de innefattar implicita /eller explicita säkerhetstillägg. En bästa avsättning enligt aktsamhetsprincipen ska motsvara väntevärdet eller 50procentskvantilen av de framtida diskonterade utbetalningarna för bolagets försäkringsrisker. Beräkningarna ska vara gjorda med bästa aktuariella metoder. Diskonteringen ska ske med en riskfri ränta. Ökad avsättning för ej intjänad premie kvardröjande risker Riskfaktorerna i denna avsättning är huvudsakligen skadeinflation skadefrekvens. Den genomsnittliga durationen för den återstående riskperioden är ofta av storleksordningen 4 månader. Ökningen av skadefrekvensen antas vara 10 % per år ökning av inflationen % per år, båda utöver de ökningar som eventuellt lagts in i den bästa skattningen av avsättningarna. Den sammanlagda ökningen av bolagets avsättning för ej intjänad premie kvardröjande risker 6
(ÖPR) är därför (10 % + %) 4/1 = 4 % av bolagets avsättning för ej intjänad premie kvardröjande risker (AEIP), dvs. ÖPR =4 % AEIP Ökad avsättning för oreglerade skador Riskfaktorerna i denna avsättning är huvudsakligen skadebelopp, skadeinflation utbetalningsmönster. Finansinspektionen har uppskattat osäkerheten i gjorda avsättningar genom att studera variationen i efterbetalningsfaktorn, dvs. kvoten mellan total ersättning hittills utbetalad ersättning. FI har skattat standardavvikelsen σ id för efterbetalningsfaktorn för olika försäkringsgrenar i olika utvecklingsår D. Under 006 prövas denna metod där det senaste skadeåret är 004. Standardavvikelserna σ id för efterbetalningsfaktorn ska således tillämpas på skadeåren Å = 004 D för D = 0, 1, Indelning av bolagen i grupper För att få bättre skattningar av standardavvikelserna har bolagen indelas i tre mer homogena bolagsgrupper: AFA Försäkring Riksbolag utom AFA Försäkring Större lokala bolag. Skattningen av standardavvikelserna för hela bolagsgrupperna framgår av Tabell 1 Tabell. Tabell 1. Standardavvikelser σ id för Riksbolag Utvecklingsår D Sjuk för Riksbolag utom AFA Sjuk för AFA Trygghet Hem villa Företag fastighet Trafik Sjöfart Transport Kredit borgen Motorfordon Avgångsbidrag Husdjur 0 1,50 15,00 3,30 0,15 0,70 0,06 0,50 1,00 0,35,00 1,30 0,04 1 0,75 0,50 1,5 0,05 0,0 0,04 0,15 0,5 0,08 1,5 0,0 0,0 0,60 0,10 0,30 0,01 0,10 0,0 0,1 0,15 0,06 0,10 0,05 0,00 3 0,45 0,075 0,5 0,08 0,10 0,11 0,06 0,10 0,05 4 0,30 0,065 0,0 0,06 0,10 0,08 0,05 0,10 0,05 5 0,0 0,055 0,05 0,09 6 0,15 0,05 0,05 0,08 7 0,10 0,04 0,04 0,07 8 0,0 0,03 0,03 0,07 9 0,0 0,0 0,03 0,06 10 0,050 11 0,040 7
Tabell. Standardavvikelser σ id för Större lokala bolag Utvecklingsår D Sjuk Hem villa Företag fastighet Motorfordon Trafik 0 1,35 0,09 0, 0,0 0,50 1 0,5 0,0 0,03 0,01 0,5 0,010 0,05 0,005 3 0, 0,05 4 0,15 0,0 5 0,15 0,0 6 0,15 0,0 7 0,15 0,01 8 0,05 0,005 9 0,04 0,003 För ett enskilt bolag B ska standardavvikelsen s för avsättningen för verksamhetsgren i för skadeåret Å beräknas som σ id s = (1 c ) min u ; 0, 3 f a där c = bolagets uppskattade andel avgiven återförsäkring för försäkringsgren i skadeåret Å u = bolagets hittills gjorda utbetalningar för försäkringsgren i för skadeåret Å D = 004 Å σ id = standardavvikelsen enligt tabell ovan a = bolagets branschandel i sin bolagsgrupp för försäkringsgren i för skadeåret Å f = bolagets avsättning för oreglerade skador för försäkringsgren i för skadeåret Å Andelen avgiven återförsäkring kan uppskattas med kvoten mellan premie för avgiven återförsäkring total premie eller med kvoten mellan ersättningar från återförsäkringsbolag total ersättning. Branschandelen mäts med hjälp av premieandelen i bolagsgruppen som a p = max P iå 1 ; 9 där p = bolagets premie för försäkringsgren i för skadeåret Å P iå = total premie i bolagsgruppen för försäkringsgren i för skadeåret Å AFA har andelen 1 inom sin bolagsgrupp. De totala premierna P iå är givna i Tabell 3 Tabell 4. 8
Tabell 3. Total premie P iå i tkr för Riksbolag utom AFA Skadeår Å Sjuk Trygghet Hem- villa Företag fastighet Motorfordon Trafik Sjöfart Transpo rt Kredit borgen Avgångs -bidrag Husdjur 004 3 493 675 674 535 6 930 10 7 577 030 7 940 008 10 188 917 6 10 887 301 71 996 96 354 1 35 393 003 3 373 154 81 088 6 563 753 7 590 779 7 463 144 9 084 890 58 695 857 567 771 708 78 37 1 140 101 00 3 070 05 77 907 6 146 3 6 81 33 6 83 316 7 493 577 54 30 810 96 960 043 49 50 997 81 001 3 38 379 10 138 5 464 591 6 459 56 764 530 788 805 69 871 37 965 000 3 138 30 90 03* 5 49 781 5 471 569 619 55 680 370 570 987 43 607* 1999 706 059 4 848 379 5 091 614 1998 687 800 5 703 08 4 60 90 1997 361 455 6 13 951 4 37 19 1996 38 90 6 789 876 4 36 881 1995 1 850 91 6 73 36 4 17 844 1994 4 08 608 1993 3 997 475 * = medel av skadeåren 001 00. Tabell 4. Total premie P iå i tkr för Större lokala bolag Skadeår Sjuk- Hem- Företag Motorfordon Trafik Å villa fastighet 004 99 405 3 347 445 4 499 341 3 180 448 1 910 641 003 65 163 3 034 153 3 94 694 856 0 00 31 540 631 638 3 1 698 356 007 001 10 083 494 37 000 0 906 319 798 1999 187 063 143 43 1998 158 085 1 81 731 1997 15 965 1 811 876 1996 148 39 1 804 535 1995 148 39 1 794 693 Standardavvikelsen s Bi(yngre) för bolagets avsättning för oreglerade skador för försäkringsgren i beräknas med kvadratrotsformel: s Bi = s ( yngre) Å där summeringen görs för de yngre skadeår för vilka standardavvikelser beräknats enligt ovan. Dessa år svarar inte för hela avsättningen för oreglerade skador, utan erfarenhetsmässigt finns en mindre avsättning för skadeår äldre än de särredovisade. Dessa äldre skadeår svarar för följande andelar b i av den totala avsättningen: 9
Tabell 5. Andel för äldre skadeår b i Riksbolag utom AFA Sjuk AFA 0,01 Trygghet Hem villa Företag fastighet Trafik Sjöfart Transport Kredit borgen Motorfordon Avgångsbidrag Husdjur 0,03 0,44 0,13 0,14 0,04 0,14 0,19 0,11 0,19 0,03 0,04 Större lokala bolag 0,1 0,16 0,05 0,05 0,00 Under antagande att den relativa standardavvikelsen för osäkerheten i avsättningen för dessa äldre skadeår är samma som för de nyare skadeåren är s Bi( äldre) = s Bi( yngre) bi 1 b i den totala standardavvikelsen blir då s = s + s Bi Bi( yngre) Bi( äldre) Ovanstående beräkningar kan göras endast för de försäkringsgrenar där Finansinspektionen har tillgång till tillförlitlig statistik. För grenarna Direkt utländsk försäkring Mottagen återförsäkring från svenska bolag Mottagen återförsäkring från utländska bolag ska i stället tillämpas följande schabloner: s B,utl = 0,06 avsättningen för oreglerade skador s B,mott sv åf = 0,15 avsättningen för oreglerade skador s B,mott utl åf = 0,0 avsättningen för oreglerade skador Standardavvikelsen s B för bolagets totala avsättning för oreglerade skador beräknas även den med kvadratrotsformel: s = s + s + s + s B i Bi B, utl B, mott sv åf B, mott utl åf Ökningen av bolagets avsättning för oreglerade skador (ÖOS) beräknas som 10
ÖOS = s B Stressad försäkringsteknisk avsättning Bolagets stressade försäkringstekniska avsättning SA blir SA = BS + ÖPR + ÖOS där BS är bolagets bästa skattning enligt aktsamhetsprincipen ÖPR ÖOS är definierade ovan. Kompletteringar I ovanstående beräkningar har inte tagits upp katastrofrisker. Bolaget kan genom simuleringar eller på annat sätt komplettera beräkningarna så att de på bästa möjliga sätt beskriver osäkerheten i bolagets totala affär. Bolaget kan också i samma syfte tillämpa andra värden på konstanter/parametrar än de som angivits ovan. Modifieringar ska motiveras. 11