Finlands svenska Marthaförbund rf, 2016 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors tfn 010 279 7250 martha@martha.fi/www.martha.fi

1

Finlands svenska Marthaförbund rf riktar ett varmt tack till Föreningen för främjande av huslig utbildning Föreningen konstsamfundet Helsingfors stad, Socialverket Jord- och skogsbruksministeriet/landsbygdsverket Lisi Wahls stiftelse RAY (Penningautomatföreningen) Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Svenska folkskolans vänner Svenska kulturfonden Undervisningsministeriet William Thurings stiftelse Finlands svenska Marthaförbund rf, 2016 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors tfn 010 279 7250 martha@martha.fi/www.martha.fi Du hittar oss också på: Facebook, Pinterest, Soundcloud, Twitter, Instagram, Youtube GRAFISK FORMGIVNING Magnus Lindström TRYCK FRAM UPPLAGA 500 FOTO Sara Holtkamp (omslag), Karin Lindroos, Frida Lönnroos, Emilia Nyberg

Martha gör gott Frida Nylund, verksamhetsledare År 2015 kännetecknas av ett år med stor synlig verksamhet. Ett år då matsvinnet äntligen diskuterades och Svinnkampen lyftes fram som det projekt som konkret försöker råda bot på människors avsaknad av respekt för råvaran. Den största enskilda boven för matsvinnet är faktiskt konsumenten. Det handlar alltså om val du och jag kan göra i vardagen. Detta beskriver kärnan i Marthaförbundets hela verksamhet: medvetna val i vardagen för en hållbar livsstil. Rådgivnings- och projektverksamheten har under året nått över 8 000 personer. Kurs- och föreläsningsverksamheten har handlat om att kemikaliebanta sin vardag, de nya näringsrekommendationerna, hemmets ekonomi, en hållbar garderob, måltidspedagogik och förstås matsvinn. Medierna har tacksamt spridit vår kunskap och via sociala medier når vi ännu fler. För många utgör Martha det sunda bondförnuftet och personalen tar ställning till både smått och stort i människors vardag. Projektet Tack för maten har fortsatt påverka måltidspedagogiken på daghem, Vi och vår baby har erbjudit stöd och kunskap för småbarnsfamiljer och Hantera vardagen har stött vardagshanteringen i såväl familjer som bland grupper med nedsatt förmåga att hantera sin vardag. Den ekonomiskt kärva tiden och den oroliga situationen i hela Europa ökar efterfrågan på vår verksamhet. Därför känns det bakvänt att allt mera av vår tid går åt till att lobba för att trygga vår basfinansiering. Med relativt små resurser kan vi påverka människors hälsa och välbefinnande till det bättre. Men då understöden skärs ned, måste också vi se över vår verksamhet: varför finns vi till och vem är primärmålgruppen för vår verksamhet? Plikten att göra gott har alltid funnits med i vår historia och i dag är jag otroligt stolt över det integrationsfrämjande goda arbete som görs, både på förbundet och bland våra frivilliga. Tillsammans kan vi öppna upp vårt nätverk och erbjuda vårt stöd och vår kunskap till dem som ska skapa en ny vardag i vårt samhälle. Det är dags att tacka. Tack bästa bidragsgivare för att ni tror på Marthas förmåga att göra gott. Tack bästa samarbetsparter för att vi tillsammans kan göra gott. Tack alla följare och gillare i sociala medier som delar vårt budskap om en hållbar livsstil. Tack bästa förtroendevalda för att ni ger av er tid och ert engagemang, så att Marthas verksamhet lever vidare. Tack bästa martha för att du tror på din organisation. Ditt medlemskap möjliggör Marthaförbundets verksamhet för en hållbar livsstil. Nästan 10 000 medlemmar som tror det är kvinnokraft! I år vill jag rikta ett särskilt stort tack till förbundspersonalen. Det har varit ett år med mycket arbete och många förändringar. Men också ett år då kärnan i Marthaförbundets arbete har blivit allt klarare. Det är ett viktigt jobb ni utför ett jobb som påverkar människors liv till det bättre. Det ska ni ha ett ödmjukt tack för! 3

Rådgivningen Syftet med Marthaförbundets utbildnings- och rådgivningsverksamhet är att påverka konsumenternas såväl stora som små val i vardagen genom att sprida kunskap och inspiration samt skapa utrymme för nya attityder för en mera hållbar livsstil. Rådgivningsverksamheten bygger på tre huvudområden: hushåll, ekonomi och konsumtion samt ekologi/miljöhänsyn i vardagen. Rådgivningen arbetar i nära samarbete med Marthaförbundets projektverksamhet. Hushållsrådgivningen har som mål att sprida Marthaförbundets matvision och genom den öka medvetenheten om en måttlig och hälsosam matkonsumtion. Intresset för hushållet och för en hållbar matvardag är stort, vilket syns i såväl det mediala intresset som i efterfrågan på kursverksamhet. Hushållsrådgivningens kursverksamhet förverkligas till en del inom ramen för övriga matprojekt. Inom kurs- och föreläsningsverksamheten har bland annat matsvinnet, kost for äldre och god vardagsmat varit i fokus, och därtill har intresset för naturen som skafferi, speciellt vilda växter, varit enormt. Ekologirådgivningen har som mål att på ett pedagogiskt och inspirerande sätt öka medvetenheten om frågor kring miljöhänsyn i vardagen. Via interaktiva workshops och kurser samt föreläsningar erbjuds jordnära och konkreta kunskaper, färdigheter och attityder för en mera hållbar livsstil. Den allmänna rådgivningen har omfattat teman som matsvinn ur miljöperspektiv, kemikaliefri vardag, smarth fisk och naturen som skafferi. Därtill har vi fokuserat starkt på hållbar textilkonsumtion inom ramen för projektet/kampanjen Garderoben. Föreläsningar kring en stilsmarth garderob har ordnats, en modell för en marthakasse och ett förkläde av återvunnet material har tagits fram. På den nationella klädbytardagen 14.11 ordnades tolv evenemang i olika delar av Svenskfinland och på Åland. Det stora intresset för Garderoben har också inneburit ett nytryck av dito broschyr, kompletterad med nya uppslag om klädvård. Därtill har vi samarbetat intensivt med Marttaliitto, till exempel då Internationella klädrevolutionsdagen uppmärksammades den 24 april. Kampanjen #marthadraråtskogen genomfördes i huvudsak under våren. Vilda växter lyftes fram likaså tips och idéer för möten i skogen samt kunskap hur man startar sitt eget örtapotek. Våra hushålls- och ekologirådgivare är utbildade rådgivare för vilda växter och intresset för dessa har ökat väldigt kraftigt det senaste året, vilket ses i ett ökat antal kurser kring temat. En viktig del av kampanjen har också varit att via Instagram och podcasts visa på hur enkelt det är att helt enkelt dra åt skogen. Under hashtaggen #marthadraråtskogen kan man följa med hur gammal som ung dragit till skogs. Vår vision om en hållbar livsstil tar sig för ekonomi- och konsumentrådgivningens del uttryck i en balanserad ekonomi, där man inte lever över sina tillgångar och där man konsumerar genomtänkt och beaktar den egna ekonomin, men också miljön. Under år 2015 har vi speciellt fokuserat på unga och ekonomi, delvis i samarbete med projektet Hantera vardagen. Efterfrågan på föreläsningsverksamhet har ökat märkbart de senaste åren. Genom samarbete med andra organisationer, ungdomsverkstäder samt församlingar når vi såväl unga med risk för utslagning som grupper som behöver extra stöd i sin vardag. Ekonomirådgivningen har också deltagit i förverkligandet av Internationella dagen för konsumenträttigheter. Intresset för rådgivningsverksamheten har åter varit väldigt stort. Rådgivningen kring Marthaförbundets rådgivningsområden både syns och hörs. Via innehållssamarbeten med massmedier, videoklipp på Youtube, inspirationsbilder på Pinterest och Instagram samt via marthapodden sprids marthakunskapen till en allt bredare målgrupp. En del av kurs- och föreläsningsverksamheten förverkligas i samarbete med olika organisationer för att nå specifika målgrupper och marthakunskapen har också spritts på olika matmässor och övriga marknader. Svinnkampen Svinnkampen (Hävikinkaatajat) är Marthaförbundets projekt för att skapa en rörelse mot matsvinnet. Enligt MTT:s forskning åren 2010 2012 slänger vi finländare årligen i medeltal cirka 23 kilo ätbar mat per person. Undersökningen gäller hemhushållen, det vill säga matsvinn som vi alla kan påverka och undvika. Vårt projekt har som mål att sprida kunskap och tankeväckande information om matsvinnet genom att lära ut livsmedelshantering, inspirera till mera kreativitet i köket och åstadkomma en attitydförändring och en ökad förståelse för matkultur och matproduktionen. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet och målgruppen är hemhushållen med särskild fokus på unga vuxna. Många saknar i dag både livsmedelskännedom och matlagningskunskaper, och för att minska matsvinnet, bör vi lära oss att respektera och hantera råvaran i sin helhet. Unga vuxna (speciellt kvinnor) är också de som står för det största matsvinnet. Projektet har under år 2015 fått en rivstart och väckt stort intresse såväl bland konsumenterna som bland medierna. Under år 2015 genomfördes tre av de fyra planerade kampanjveckorna. Målet med dessa är att väcka konsumenterna och skapa diskussion om det matsvinn som var och en kan påverka. Kampanjveckorna har inkluderat idéer, inspiration och recept kombinerat med forskning och fakta som sprids via våra och våra samarbetspartners informationskanaler, podcasts och vide- 4

Svinnkampen ordnade popup-restaurang i Vasa i augusti. oklipp kring temat samt genom innehållssamarbeten i massmedierna. Intresset för projektet är stort och får omnämnande som en av de få satsningar som görs för att minska matsvinnet. Det är många som kommit med i kampen skapandet av en rörelse mot matsvinn är i gång. För att stärka och öka konsumenternas livsmedels- och matlagningskunskaper har vi under året ordnat matlagningskurser med namnet Left(l)Overs. Under året har vi ordnat 17 kurser för sammanlagt 180 personer. Därtill har vi under året spridit svinnkampen via föreläsningar, sammanlagt 24 tillfällen för 1 900 personer. Svinnkampen har också arrangerat popup-restauranger och deltagit matmarknader med målet att inspirera och sprida kunskap kring en livsstil utan matsvinn. Vid dessa tillfällen når vi flera av de unga vuxna som följer oss på social medier, speciellt under popup-restaurangerna. För oss är detta ett viktigt nytt sätt att skapa samhällsdebatt. Sammanlagt fyra popup-restauranger har arrangerats år 2015 och vi har deltagit i fyra mat- och julmarknader. Därtill har Svinnkampen fått synlighet i 58 medieklipp. En av våra följare på Instagram gav följande respons på projektet: Marthaförbundets svinnkamp har inspirerat mig något så otroligt! Jag, drottningen av att slänga, finner mig plötsligt i att försöka ta till vara ALLT. Svinnkampen finns i mina tankar och handlingar nu för tiden då det gäller allt som har med livsmedel att göra. Tack för maten! Målet med projektet Tack för maten!, som understöds av Brita Maria Renlunds stiftelse, är att utveckla måltidspedagogiken och bespisningsverksamheten på de privata svenskspråkiga daghemmen i Svenskfinland och på våra språköar. Under år 2015 har projektet förverkligats på följande orter: Björneborg, Åbo, Helsingfors, Vasa, Karleby, Grankulla och Sibbo. Därtill har fortbildning erbjudits barnträdgårdslärarstuderande både i Jakobstad och i Helsingfors. Målsättningarna med projektet är att inspirera till att öka användningen av säsongsbundna råvaror, att införa grönsaksbuffé i den varma måltiden samt att inspirera till en hälsosam och hållbar mellanmålstrend. Att införa saperemetoden (utforska mat med alla sinnen) som en del av daghemmens verksamhet har varit en målsättning som vi inspirerar till genom att hålla smakskolor för barnen på daghemmen och genom att ge personalen konkreta verktyg för metoden. Därtill har vi samarbetat med bespisningsverksamheten och erbjudit familjematlagningskurser samt spridit kunskap vid föräldramöten och temaeftermiddagar kring måltidspedagogik. Sammanlagt 222 barn och 40 i personalen har tagit del av smakskolan som ordnats fem gånger för varje barngrupp. Fortbildning har ordnats för 95 personer och cirka 200 personer berörts av bespisningsveckan. Därtill har 490 personer tagit del av temaeftermiddagar och föräldramöten. Ett daghem gav följande respons: Personalen säger att projektet väckt ett intresse för måltidspedagogik hos personalen. Dessutom har barnen blivit mer intresserade av att smaka på nya maträtter och diskussionerna kring matbordet har fått nytt innehåll då man bland annat börjat diskutera måltiderna, matens innehåll och koncistens. Daghemmet har även tagit med nya maträtter på sin meny. Vi och vår baby 2015 2016 Vi och vår baby är ett nationellt familjeprojekt som ger småbarnsfamiljer konkret hjälp i vardagen, både med vardagsrutiner och med matlagning. Familjeprojektet genomförs med Marttaliitto som huvudman och inom ramen för finansiären Penningautomatföreningen RAY:s program Emma & Elias. År 2015 inleddes fas två av projektet med målet att fortsättningsvis via hushållsrådgivning stödja småbarnsfamiljers vardag så mångsidigt som möjligt, men också att utveckla nya samarbetsformer för att trygga projektets verksamhet även efter avslutad finansiering. Under året har vi via projektet kunnat erbjuda småbarnsfamiljer såväl kurser och föreläsningar som hembesök, dock i mindre utsträckning än under tidigare år. Efterfrågan på kunskap är dock fortfarande större än de tillfällen vi kan erbjuda. Projektet samarbetar med både familjecentraler och kommunernas familjearbete för att kunna erbjuda kurser där behovet är störst. Målet är att skapa en samarbetsmodell som kunde trygga en fortsättning av verksamheten också efter att projektfinansieringen har upphört. Under året har 488 personer deltagit i verksamhet via 41 till- 5

fällen (matlagningskurser, föreläsningar och hembesök). Genom den konkreta verksamheten har vi kunnat visa på hur vardagen kan fungera ur Marthaperspektiv; genom att laga babymaten själv sparar man både pengar, tid och miljön och genom att involvera hela familjen i matlagningen underlättas de vuxnas börda. En familj gav följande respons: Ni måste fortsätta jobba med projektet! Det var så bra och gjorde massor för vår familj. Vi använder fortsättningsvis recepten från rådgivarbesöket. Hantera vardagen Hantera vardagen-verksamheten är en del av förbundets rådgivningsverksamhet och har fått öronmärkt verksamhetsunderstöd av Penningautomatföreningen RAY sedan 2005. Målet är att erbjuda kunskap och redskap för vardagshantering och därigenom kunna förebygga utslagning och främja hälsa på individ- och familjenivå samt understödja integration av sådana grupper i samhället som annars löper risk för marginalisering. Det finns ett uttalat behov av kurser och föreläsningar inom huslig ekonomi i frågor som rör hanteringen av vardagen. År 2015 utvecklades verksamheten till att också omfatta ekonomihantering för ungdomar och unga vuxna. Målgrupperna för verksamheten är personer som helt saknar eller har bristfälliga kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi och vardagshantering. Målgrupperna under 2015 har varit unga personer, familjer och olika specialgrupper, såsom invandrare och flyktingar samt personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Verksamheten för dessa senare nämnda grupper sker för det mesta i samarbete med andra organisationer, exempelvis Finlands flyktinghjälp, flyktingmottagningscentralerna i Oravais, Närpes, Kristinestad, Familia Club, Sympati rf, Primula i Kristinestad, Bridgeprojektet i Helsingfors och Kårkulla samkommun. Efterfrågan på kursverksamheten är fortsättningsvis stor, och tack vare samarbetsorganisationer når vi exakt de grupper som behöver vårt stöd. Under året har vi arrangerat 97 kurser samt 17 ekonomiföreläsningar för 1 669 personer. En samarbetsorganisation gav följande respons: Vad har ni gjort med våra klienter? Plötsligt är de fulla av iver att lära sig mera om matlagning det är första gången de tar egna initiativ. Tack! Matkulturdagen 2015 Den finlandssvenska matkulturdagen firades med en matkulturfrukost i Nykarleby och en popup-restaurang i Helsingfors den 9 oktober 2015. Matkulturtemat var potatis och samarbetspartner i år var Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund. Årets matkulturstipendium tilldelades jordbrukaren Thomas Snellman för hans gedigna arbete att grunda Reko-ringarna som helt stöder Marthas matvision. Matkulturbroschyren omarbetades till ett matkulturmagasin fyllt av kunskap, inspiration och nya recept på potatisrätter. RÅDGIVNINGS- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHET UNDER ÅR 2014 Totalt Hushåll Ekonomi Ekologi Kundrådgivning 1 454* 910 133 411 Kurser, seminarier, föreläsningar Antal tillfällen - 25 20 28 Antal deltagare - 1 322 255 913 Projekttillfällen - 302 Projektdeltagare - 6 771 Materialproduktion Nya broschyrer 4 2*** 0 2 Artiklar, radio-/tv-inslag 82 71** 7 4 * inkluderar personer vi nått via marknader, mässor som stannat upp och tagit del av vår verksamhet ** inkluderar Svinnkampens synlighet ***Därtill har inspirationsmaterial, såsom receptkort, klistermärken, planscher m.m. producerats inom ramen för projektverksamheten 6

Övrig verksamhet Kommitén för Fredrika-stipendiet. Från vänster: Veronica Fellman, Petra Adlercreutz, Ann-Luise Bertell, Frida Nylund. Sittande: Andrea Hasselblatt, Jeanette Björkqvist, Anna Junger-Nordgren. Fredrika Runeberg-stipendiat år 2015: Jeanette Björkqvist Årets Fredrikastipendiat är en kvinna som har valt att ge en röst åt människor som annars inte hörs och syns. Kommittén för Fredrika Runeberg-fonden valde att utse journalisten Jeanette Björkqvist till Fredrika Runebergstipendiat 2015 för hennes samhällsmoderliga insats när det gäller att synliggöra människohandel och prostitution i dagens Finland. Människohandel är ett allvarligt brott och en allvarlig kränkning av individens människovärde, integritet och mänskliga rättigheter. Offer för människohandel utnyttjas, kontrolleras och berövas sin frihet. Stipendiaten har skapat diskussion kring offrens ställning i Finland och Europa samt gett dem en röst. En röst som äntligen blir hörd. Marthaförbundet innehar ordförandeskapet för Fredrika Runeberg-fondens stipendiekommitté åren 2015 2016. De övriga organisationerna i kommittén är Svenska Kvinnoförbundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Årets marthagärning Marthaförbundet beslutade att tilldela marthakretsen Brinkaspinglorna utmärkelsen Årets marthagärning 2015 för dess insats att arrangera välgörenhetsevenemanget Clownloppet. Syftet med loppet var att samla in medel till förmån för sjukhusclownerna vid Åbo universitets centralsjukhus och sprida glädje i vardagen. Loppet var öppet för alla och evenemanget samlade hundratals deltagare över generationsgränserna. Såväl skratt och glädje som en känsla av samhörighet spred sig bland deltagarna och välgörenhetsloppet gav god synlighet för martharörelsen. Internationell verksamhet År 2015 har fokus inom det internationella arbetet legat på stöd för kvinnostödscentret Marta Centrs i Riga och verksamheten inom ramen för Nordens Kvinnoförbund (NKF). Marta Centrs arbetar för att stödja kvinnor och för ett mera jämställt, tolerant och jämlikt samhälle. De synliggör fenomen som prostitution och människohandel samt erbjuder utsatta kvinnor och barn stöd och rehabilitering samt granskar lagstiftningen ur ett kvinno- och barnperspektiv. Därtill ordnas seminarier och utbildningar för att lyfta frågor om kvinnors situation i Lettland. Marthaförbundet är medlem i Nordens Kvinnoförbund, som är en takorganisation för Marthaförbundet, Marttaliitto, Norges Kvinne- og Familieforbund, Riksförbundet Hem och samhälle (Sverige) samt Kvenfélagasambands Islands (Island). Medlemskapet i NKF ger Marthaförbundet en god kontaktlänk till kvinnoorganisationer i de övriga nordiska länderna. Gemensamma kurser och initiativ i olika samhällsfrågor står på programmet. Varje år ordnas en sommarkonferens. Sommaren 2015 stod Riksförbundet Hem och samhälle för de praktiska arrangemangen kring konferensen, som hölls i Gränna under temat Livskvalitet. Ett tjugotal marthor deltog i konferensen. 7

Informationsteamet En viktig del av informationsarbetet under det gångna verksamhetsåret har varit att via Marthaförbundets informationskanaler skapa synlighet för verksamheten, initiera till debatt och diskussion, främja en medveten och hållbar livsstil samt fördjupa samarbetet med andra organisationer och samarbetspartner. Arbetet med att förnya Marthaförbundets hemsida gav resultat och sidan kunde lanseras i början av året. Målet var att skapa en informativ och tidsenlig plats på nätet, där användarvänligheten står i fokus, särskild vikt lades därför vid design och teknik. Nya martha.fi bjuder på skräddarsydda lösningar som gör det lätt att navigera och hitta på sidan. Designen och färgvalet baserar sig på förbundets grafiska profil, som är en del av vårt varumärke. Arbetet med hemsidan gjordes i samarbete med Webbhuset. Fokus lades också på att utveckla användningen av diverse sociala medier och förnya det tryckta materialet, framför allt det material som utkommer i anslutning till matkulturdagen. Målsättningen har varit att informationen till alla delar är enhetlig, trovärdig och modern vad gäller innehåll, språk och visuellt uttryck. Som ett led i arbetet såg ett nytt matkulturmagasin dagens ljus i oktober. Aktuell information och inspiration har varje månad, förutom i semestertider, via medlemsbrev gått ut till alla medlemmar som har angivit en e-postadress i medlemsregistret. Marthapodden publicerades två gånger i månaden via Itunes och Soundcloud och tog upp aktuella ämnen, bland annat matsvinn, vilda växter, klimatsmart mat, potatis och hållbar jul diskuterades. Förbundets Instagram- och Pinterestkonto uppdaterades regelbundet. En extra satsning gjordes på webbtjänsten för delning av videoklipp Youtube, där sammanlagt 17 videor med aktuella teman lades upp. Flyers, inbjudningar, affischer och annonser som kompletterar information om kurser och evenemang trycktes upp och distribuerades främst lokalt, via samarbetspartner och e-post. Marthaförbundets kampanjer under året, såsom Svinnkampen och Klädbytardagen i november, fick stor synlighet i såväl sociala som traditionella medier. Under året fortsatte samarbetet med KSF Media och inalles 22 artiklar publicerades i utomstående tidningar som Hufvudstadsbladet, Östnyland och Västra Nyland samt i Åbo Underrättelser, Österbottens Tidning, Nyan, Landsbygdens Folk, Kuriren och Kotitalous-lehti. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- ARBETET ÅR 2015 Pressmeddelanden 16 Artiklar i utomstående tidningar 22 Medlemsbrev 11 Broschyrer 3 Podcast-avsnitt 11 Youtube-videor 17 Instagram-följare 921 Facebook-gillare 3 268 Pinterest-följare 284 Ställningstagande 2 Martha har nöjda läsare Tidskriften Martha är Marthaförbundets språkrör och medlemstidning som utkommer med sex nummer per år. Tidningen tar upp aktuella frågor om en hållbar livsstil och sprider information om förbundets verksamhet, såväl lokalt som på förbundsnivå. Artiklar om hushåll och miljöfrågor är starkt framme, liksom vardagsekonomi och konsumtion. Martha steg in i det nya året med en satsning på en läsarundersökning i syfte att ta reda på vad läsarna tycker om tidningen. En digital enkät sändes ut som en Webropol-länk till alla medlemmar som har uppgett en e-postadress. Svarsresultaten visar att nio av tio marthor är nöjda med sin medlemstidning. Under året utkom Martha med ett 44-sidigt temanummer i februari, april, maj, september, oktober och december. Vi skrev om bland annat mat, matsvinn, miljö- och konsumentfrågor samt publicerade artiklar om gör det själv och potatis, årets matkulturtema. En röd tråd under tidningsåret var Martha gör gott, vilket också var Marthaförbundets devis för det gångna verksamhetsåret. Marthorna var själva flitiga med pennan och sände aktivt in egna bidrag till de populära föreningssidorna "aktiva marthor". Läsarnas engagemang och idéer kom sålunda andra föreningar till godo och gladde även redaktionen, som under året fick ta emot många bidrag om resor, jubelfester och olika marthaaktiviteter på fältet. 8

MARTHAS REDAKTION Frida Nylund, tf. ansvarig huvudredaktör (1.1 31.7 och fr.o.m. 31.10) Gunilla Granberg, ansvarig huvudredaktör (1.8 31.10) Mikaela Groop, redaktionschef Annéa Forss, ekonomichef Marika Seger, prenumerationer Adverbi Oy, formgivning Tilinurkka Kb, annonsförsäljning REDAKTIONSRÅDET Andrea Hasselblatt, ordförande Marianne Blom Mikaela Groop Anna Häggqvist Petra Högnäs Frida Nylund (1.1 31.7 och fr.o.m. 31.10) Marthaförbundets personal och förtroendevalda Centralstyrelsen 2015 Förbundsordförande: Andrea Hasselblatt 1:a vice ordförande: Kitty Schulman (Gunilla Nykopp) Helsingfors svenska Marthaförening 2:a vice ordförande: Gun Forsén (Ann-Sofie Larsson) Jakobstads Marthadistrikt Eva Kullas (Gertrud Rögård), Nykarleby Marthadistrikt Camilla Hautala (Susanna Ginström- Wuorio), Åbolands svenska Marthadistrikt Lisbeth Bergman (Gun Carlson), Ålands Marthadistrikt Marita Ehnström (Anne Ohls), Vasabygdens Marthadistrikt Agneta Lindroos (Camilla Holmström) Västra Nylands Marthadistrikt Anne-Louise Nilsson (Susanne Ahlqvist), Borgå svenska Marthadistrikt Marianne Blom (Christina Grönroos), Mellersta Nylands Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Marthadistrikt Ann-Mari Koivula (Sickan Nybondas), Östra Nylands Marthadistrikt Maja Ottelin (Eva-Helen Ahlberg), Ungmartha Ulla Smeds (Anna Häggqvist), Sydösterbottens Marthadistrikt ARBETSUTSKOTTET 2015 Andrea Hasselblatt, förbundsordförande Kitty Schulman, 1:a vice ordförande Gun Forsén, 2:a vice ordförande Ann-Mari Koivula, Camilla Hautala ERSÄTTARE: Agneta Lindroos Marianne Blom HEDERSORDFÖRANDE I FÖRBUNDET Anna Ehrnrooth HEDERSMEDLEMMAR I FÖRBUNDET Margit Aromäki, Disa Flythström, Anita Gustafsson, Martina Harms-Aalto, Catharina Hindrén, Ingegerd Wikström LILLA GULDMÄRKET 2015 Christina Backman, Eva Backström, Greta Blomqvist, Mona-Lisa Brännkärr, Else-Maj Bäckström, Carita Ekström, Ella Enberg, Maj-Britt Engström, Carita Eriksson, Barbro Grannabba, Maj-Len Grön, Erja Holmberg, Kristina Holmqvist, Barbro Häggman, Eva Kangas, Eva Kullas, Agneta Lindroos, Gunvor Lithén, Ulla-Britt Ljungberg, Eva Ljungqvist, Berit Matikainen, Anne-Wi Mattsson, Benita Merilä, Katrina Niemelä, Vivan Nylund, Anna-Lisa Sandbäck, Regina Sjöblom, Viola Sjöblom, Nina Ström, Gunnevi Söderlund, Anne-Maj Westerlund, Gunilla Witting-Isaksson. 9

Personal och utveckling VERKSAMHETSLEDARE: Frida Nylund 1.1 31.7 och 1.11 31.12 (tf. verksamhetsledare) Gunilla Granberg 3.8 31.10 FINANS OCH ADMINISTRATION (1) Ekonomichef; Annéa Forss (1) Ekonomiassistent; Marika Seger RÅDGIVNING OCH PROJEKT (1) Utvecklingschef; Frida Nylund (inte 1.1 31.7 och 1.11 31.12) (1) Hushållsrådgivare med ansvar för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamheten, matkulturen samt projektledare för Svinnkampen; Elisabeth Eriksson (0,75) Ekologirådgivare med ansvar för rådgivnings-, kurs och föreläsningsverksamheten, inkluderande projektarbete för textilprojektet (fr.o.m. 1.4.2015): Anita Storm (0,5) Ekonomirådgivare med ansvar för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamhet (fram till 30.9.2015): Janine Smeds (1) Projektledare för Hantera vardagen och Vi och vår baby (inkluderar kurs- och föreläsningsarbete); Solveig Backström (1) Projektledare för Tack för maten!: Sofia Grynngärds (föräldraledig fr.o.m. 10.10.2015) (1) Projektkoordinator för Tack för maten!: Ann-Louise Ahrenberg (tf projektledare fr.o.m. 10.10.2015) (1) Projektkoordinator (vikarie) för Tack för maten!: Silvia Englund (fr.o.m. 1.10.2015) MEDLEMSSERVICE (1) Utvecklingschef; Petra Högnäs INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING (1) Redaktionschef (och informationschef): Mikaela Groop (0,8) Informatör och web- och kampanjansvarig (0,6 från och med 1.10): Karin Lindroos (0,6) Innehållsproducent (från och med 16.11): Emilia Nyberg Ur personalförteckningen framgår att 2015 har varit ett år med underbemanning nästan hela året. Den nya verksamhetsledaren tillträdde först i augusti och valde under prövotiden att återgå till sitt tidigare jobb. Därtill inledde vår nya ekologirådgivare sitt arbete i april, och i september gick vår mångåriga ekonomirådgivare i pension. Trots allt har verksamheten uppfyllt alla uppställda mål, tack vare en stark insats av den engagerade personalen. Personalstyrkan uppgår till i medeltal 12 personer, av vilka 3 arbetar deltid. Av personalen är 3 personer stationerade i Vasa, de övriga i Helsingfors, där också Ungmarthas verksamhetsledare är stationerad. Under 2015 har personalens fortbildningsverksamhet och personalutbildningsdagar dels fokuserat på välmående i arbetsgemenskapen, dels på frågor som berör det egna kärnområdet. Målet med personalens fortbildning är att garantera en fortsatt utveckling av verksamheten och gedigen kunskap i våra verksamhetsområden. Personalen uppmuntras till att aktivt ta del av utbildning som hänför sig till deras yrkesområde. Representation i andra organisationer Centralutskottet för Marthaförbunden i Finland Andrea Hasselblatt, Marianne Blom, Frida Nylund Delegationen för Finland projektet 100-årsjubileet av Finlands självständighet Gunilla Granberg till och med 31.10, Frida Nylund från och med 1.11 Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationer DHK Frida Nylund, Janine Smeds till och med 30.9.2015, Elisabeth Eriksson från och med 1.10 Finlandssvensk Festivalförening rf Petra Högnäs (ordinarie), Frida Nylund (ersättare) Fredrika Runebergs stipendiefond Andrea Hasselblatt ordförande, Frida Nylund sekreterare Frivilliga Räddningstjänsten rf Åsa Mattson Föreningshusdelegationen Mikaela Groop (representerar Marthaförbundet och Marttaliitto) Kvinnornas Beredskapsförbund rf (styrelse) Anita Paulig (ordinarie), Camilla Hautala (ersättare) Kvinnoorganisationernas centralförbund (styrelsen) Anita Paulig Lisi Wahls stiftelse (styrelsen) Andrea Hasselblatt, Christel Raunio till och med 31.5, Gunilla Granberg 3.8 21.11, Ann-Mari Koivula från och med 2016 Marta Centrs styrelse Frida Nylund Naistenkartano ry Frida Nylund (ordinarie), Elise Hindström (ersättare) Nordens Kvinnoförbund (styrelsen) Petra Högnäs Nordens Kvinnoförbunds sommarkongress Petra Högnäs, Camilla Hautala Svenska Semesterförbundet i Finland (styrelsen) Gun Forsén, Frida Nylund och Elise Hindström (ordinarie), Kitty Schulman (ersättare) Svenska lantbrukssällskapets förbund föreningsmöten Christina Lillhonga Svenska Studieförbundet (styrelse) Frida Nylund, ersättare Svensk-Finlands Textilarkiv Camilla Hautala Ungmartha (styrelse) Frida Nylund (ordinarie), Mikaela Groop (ersättare) 10

Ekonomin år 2015 Finlands svenska Marthaförbund rf:s bokslut för 2015 uppvisar, efter uppskrivning av värdepapper med 2 716,90 euro, ett överskott om 167 051,77 euro. Fondernas resultat visar ett underskott om 3 503,20 euro efter nerskrivning av värdepapper med 10 125 euro. I resultatet för förbundet ingår ett underskott för tidskriften Martha om 4 048,85 euro. Denna ekonomiska redovisning bygger på verksamheten som presenterats i årsrapporten. Bidragsgivarna framgår av förteckningen i början av årsrapporten under rubriken Vi tackar. Tidskriften Martha Medlemstidningen Martha som hade en upplaga på cirka 9 000 exemplar uppvisade ett underskott om 4 048,85 euro. Tidningens andel av medlemsavgifterna uppgick till 126 067 euro. Förbundet Intäkterna uppgick till sammanlagt 1 437 625,39 euro (inkl. uppskrivning av värdepapper på 2 716,90 euro). Medlemsavgifterna, inklusive den andel som tillfaller tidskriften Martha, uppgick totalt till 238 183 euro, vilket utgör en minskning på cirka 4 procent jämfört med föregående år. Resultatet för förmedlingsverksamheten blev ett överskott om 3 913,34 euro vilket är cirka 23 procent mindre än föregående år. Ränte- och dividendintäkterna uppgick till 117 354,49 euro, vilket är en minskning med cirka 7 procent jämfört med föregående år. Omplaceringar av värdepapper resulterade i en försäljningsvinst på 127 742,31 euro. De totala kostnaderna uppgick till 1 270 573,62 euro. Personalkostnaderna inklusive lönebikostnaderna uppgick till 643 470,14 euro, vilket är cirka 51 procent av de totala kostnaderna. Under året hade förbundet i medeltal 12 anställda varav 3 personer på deltid. Maskiner och inventarier avskrevs enligt plan med 9 164 euro. Understödsverksamhet Som understöd för ungdomsverksamheten år 2015 beviljades Ungmartha rf ett anslag om 62 156 euro. Till nya kretsar betalades 400 euro i startbidrag. Insamlingen till förmån för Marta Centrs i Riga uppgick till 4 598,50 euro. Fonderna Fondernas bokslut för 2015 uppvisar ett underskott om 3 503,20 euro. I underskottet ingår en nerskrivning av värdepapper på 10 125 euro. Uppskattning av den framtida utvecklingen Marthaförbundets verksamhet är i ständig utveckling för att kunna svara på de utmaningar och behov samhället har. I ekonomiskt kärvare tider förtydligas organisationens grundsyfte: att arbeta för att alla hem och familjer skall ha kunskap och övriga resurser att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomisk, ekologisk som social. En medborgarorganisation ska också kunna engagera och attrahera samtidigt som förbundet i egenskap av vuxenutbildnings- och rådgivningsorganisation skall betjäna allmänheten. I år ser vi också en liten ökning i medlemsantalet. Marthaförbundets ekonomi är till stor del beroende av understöd från olika fonder och stiftelser samt av den avkastning som erhålls på förbundets egna placeringar. Detta innebär också att verksamheten förverkligas i den mån det är möjligt enligt erhållet bidrag. Förbundet har som mål att trygga en mera långsiktig finansiering genom bland annat projektverksamhet som sträcker sig över flera år. År 2016 inleds även organisationsutvecklingsarbete med målet att förenkla organisationsstrukturen. Erhållna anslag och donationer I statsunderstöd erhölls 155 000 euro för verksamheten av Undervisningsministeriet. Övriga bidrag uppgick till 612 226,07 euro. Förbundet erhöll också 45 000 euro i föreningsstöd av Svenska kulturfonden, varav 20 000 euro till Ungmartha rf och 25 000 euro att delas ut för verksamhet i förbundets distrikt, föreningar och kretsar. 11

RESULTATRÄKNING 2015 2014 2015 2014 ORDINARIE VERKSAMHET FONDERNA Intäkter Bidrag Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader Hyror Övriga kostnader Avskrivningar Tidskriften Martha Ordinarie verksamhetens underskott MEDELANSKAFFNING 612 226,07 69 500,99 681 727,06 643 470,14 84 784,02 287 071,15 1 015 325,31 9 164,00 4 048,85 346 811,10 611 062,72 66 646,11 677 708,83-677 268,14-83 795,41-281 153,31-1 042 216,86-9 094,00-6 092,51-379 694,54 Marthafonden Intäkter Beviljade bidrag Kostnader Lisi Wahls Minnesfond Intäkter Morsdagsfonden Intäkter Kostnader Ellen von Julins fond Intäkter 2 217,79 159,78 2 058,01 251,66 992,86 98,16 894,70 554,26 2 529,16 - - 2 529,16 287,05 1 132,49-25,00 1 107,49 632,07 Medlemsavgifter Andel till medlemstidningen Förmedlingsverksamhet 238 183,00 126 067,00 112 116,00 3 913,34 116 029,34 247 320,00-129 938,00 117 382,00 5 093,42 122 475,42 Anna Ehrnrooths fond Intäkter Disa Flythströms fond Intäkter 1419,23 239,13 1 225,86 213,54 PLACERINGSVERKSAMHET Intäkter Kostnader Försäljningsvins/ -förlust på värdepapper Upp-/nedskrivning av värdepapper 117 354,49 4 980,17 127 742,31 2 716,90 242 833,53 126 617,07-4 503,83 70 762,75-61 595,20 131 280,79 Ulla-Kristina Frigrens fond Intäkter Beviljade bidrag Övriga kostnader Upp-/nedskrivning av värdepapper Årets resultat 3 668,84-2 000,00 464,03 1 0125,00 8 920,19 3 503,20 3 193,94-2 000,00-553,88 3 350,00 3 990,06 9 985,23 ALLMÄNNA UNDERSTÖD Undervisningsministeriet Räkenskapsperiodens resultat 155 000,00 167 051,77 155 000,00 29 061,67 12

BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 PASSIVA EGET KAPITAL 31.12.2015 31.12.2014 Immateriella tillgångar Övriga långfristiga utgifter ADB-program 1 722,34 2 295,34 Låneamorteringsfond 01.01 Årets ökning/minskning 2 522,82-2 522,82 2 522,82-2 522,82 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 25 775,77 24 989,73 Testamentsdonation 132 942,13 132 942,13 Placeringstillgångar Aktier och andelsbevis FONDER MED EGEN TÄCKNING Värdepapper Banktillgodohavanden Tillgodohavanden hos FSM FM-Sommarbarn 2 252 567,83 34 800,00 2 656,32 151 325,59 30178,50 218 960,41 2 113 702,23 45 157,94 2 681,20 144 445,97 28 763,51 221 048,62 Verksamhetskapital Kapital från tidigare år Årets resultat Kapital från Marthas Bokförlag Kapital från Marthas Catering och uthyrning Fonder med egen täckning: 01.01 Årets resultat 1 980 025,87 167 051,77 2 147 077,64 1 823,24 183,10 2 149 083,98 192 285,11 3503,20 188 781,91 1 950 964,20 29 061,67 1 980 025,87 1 823,24 183,10 1 982 032,21 182 299,88 9 985,23 192 285,11 RÖRLIGA AKTIVA FM-Sommarbarn: Medel som skall användas för Omsättningstillgångar Varulager 36 217,33 42 405,94 sommarbarnsverksamhet och förvaltas av Marthaförbundet FRÄMMANDE KAPITAL 30 178,50 28 763,51 Fordingar Kontofordringar Övriga fordringar Kassa och banktillgodohavanden Kassa och banktillgodohavanden 39 479,49 41 930,55 81 410,04 411 875,41 3 028 529,13 18 462,69 89 995,78 108 458,47 312 037,36 2 824 937,69 Kortfristigt Förskottsbetalningar Kontoskulder Övriga kortfristiga skulder Skuld till egna fonder Resultatregleringar 280 552,54 11 786,25 12 229,51 151 325,59 6 9125,9 525 019,79 3 028 529,13 242 438,00 16 156,02 24 038,36 144 445,97 59 313,56 486 391,91 2 824 937,69 13

Noter till bokslutet Under år 2015 införskaffades inventarier till ett värde av 9 377,04 euro. Tidigare anskaffning av maskiner, inventarier och ADBprogram samt anskaffningar under året avskrev med 25 procent. Under året såldes aktier i Fortum 1900 st., Huhtamäki 1200 st., Kemira 2268 st. och Kone 2000 st. Dessutom såldes hela innehavet på 2317,6040 andelar i Nordea Östeuropa Avkastningsfonden. En del av de sålda värdepappren har tidigare nerskrivits med totalt 575,55 euro. Försäljningarna samt återbetalningen av Nordea UPM skogslån resulterade i en försäljningsvinst på 127 742,31 euro. Varulagret i omsättningstillgångarna har värderats till inköpspris eller i vissa fall lägre utgående från det sannolika försäljningspriset. Bokföringsvärdet på aktier och andelar som finns i balansräkningen är värderade enligt anskaffningspriset eller enligt ett lägre värde. I värdepappersförteckningen ingår aktier och andelar som under tidigare år skrivits ner med 229 193,02 euro. År 2015 gjordes uppskrivningar på 2 716,90 euro, vilket ger en nedskrivningsrest på totalt 226 476,12 euro. Marknadsvärdet för de officiellt noterade värdepappren vid årsskiftet var 3 914 309,78 euro d.v.s. 1 661 741,95 euro högre än bokföringsvärdet vid tidpunkten för bokslutet. Säkerheter och ansvarsförbindelser Som hyresgaranti för kansliutrymmen på Bölegatan är 10 906 euro deponerade på konto hos Nordea Bank till förmån för John Nurmisen Säätiö. Övriga förbindelser är: Leasingavtal med Danske Finance/Xerox WC 7835F per 14.2.2018 ca 15 300 euro Siemens Financial Services/Frankeringsmaskin DM160i per 31.5.2020 ca 4 900 euro En garanti för Marta Centrs kredit hos Nordea Bank i Riga, Lettland på 15 000 euro för år 2016. 14

15

Distriktens verksamhet NYKARLEBY MARTHADISTRIKT Ordförande Inga-Britt Lindvall Kontakt 050 066 3076 inga-britt.lindvall@multi.fi Under året har distriktet varit aktivt och deltagit i insamlingar för välgörenhetsorganisationen Hoppets Stjärna samt understött dagcentret Hyddan, som serverar mat till social utslagna i Nykarleby. Nykarlebymarthorna har även deltagit i föreläsningar om bland annat positiv livsstil och mental coaching. Den traditionella plättstekningen på kulturnatten i augusti var åter ett lyckat evenemang där plättjärnen gick heta och cirka 400 portioner serverades. På hösten deltog marthorna i den finlandssvenska matkulturdagen och i Världsarvsvandringen. Besök på ett äldreboende och en gemensam gudstjänst stod också på programmet. VÄSTRA NYLANDS MARTHADISTRIKT Ordförande Birgitta Wulff-Heikkinen Kontakt 040 550 6382 wulffheikkinenb@gmail.com Verksamheten i distriktet har i mångt och mycket varit densamma som under tidigare år, men år 2015 stod Västra Nylands Marthadistrikt även värd för Marthaförbundets vårmöte i Ekenäs. Detta var också en av årets höjdpunkter som krävde mycket planering, men arrangemangen lyckades väl och fick god respons. Sommarens pyssel- och matlagningskurser för barn var populära, och lockade totalt 323 barn på 9 olika orter under 19 kursdagar. Barnen fick bland annat använda batikmetoden på t-tröjor, göra nyckelringar samt i matväg tillreda limefisk, olika soppor och müsli. Under sommaren arrangerade distriktet även en resa till Öland för 26 deltagare, och i oktober hölls den traditionsenliga matmässan i Ekenäs kring temat potatis. Klädbytardagen, som Marthaförbundet ordnade i Ekenäs i november, lockade en stor publik. Under dagen kunde man bland annat byta kläder samt snappa upp idéer om återanvändning av textilier. HELSINGFORS SVENSKA MARTHAFÖRENING Ordförande Camilla Komonen Kontakt 050 577 0780 camilla@alyp.fi Verksamheten under Helsingforsföreningens jubileumsår 2015 har varit mångsidig och innehållsrik. Året inleddes med att alla medlemmar fick sig hemskickad en historisk årskalender i samarbete med Svenska centralarkivet, dessutom har det funnits en utställning till påseende i Hemvrån och elektroniskt material på arkivråttans blogg. Jubileumsåret kulminerade i en marthahistorisk, en sju sorters kakor -tillställning i september och i en jubileumsbrunch, där över 200 deltagare minglade bland gamla spårvagnar i spårvagnsmuseet på Korjaamo. Föreningen har under året också varit aktiv med en promenad runt Tölöviken och med barnfesten Barnens magiska dag till förmån för det nya Barnsjukhuset, en insamling av Jemenvästar, bakning av luciakakor, yllesockor till asylsökanden samt filtar och mössor till nyfödda på Barnmorskeinstitutet. I slutet av året inleddes även matlagningsträffar för asylsökanden i föreningens utrymmen. Dessutom provade föreningen ett nytt koncept och öppnade upp en relationsklinik med träff en gång i månaden tillsammans med terapeuten Maria Sundblom Lindberg. KARLEBYNEJDENS MARTHADISTRIKT Ordförande Anne-Mie Ranta Kontakt 040 967 2244 annemieranta@gmail.com Under året har marthaföreningarna i distriktet firat sina hundraårsjubileer och guld- och silvermärken har delats ut. Året höjdpunkt var sommarresan till Villmanstrand, Saimen och Punkaharju. I samband med vårmötet i Terjärv firades även husmodersdagen, där Solveig Kavilo deltog med en intressant föreläsning om kostens betydelse. På höstmötet i Kronoby deltog förbundets utvecklingschef Petra Högnäs och berättade om martharörelsens uppkomst och betydelse. I övrigt har tyngdpunkten för verksamheten legat på distriktets fem föreningar. MELLERSTA NYLANDS MARTHADISTRIKT Ordförande Christina Grönroos Kontakt 040 576 9768 ch.gronroos@gmail.com I Mellersta Nyland lyfter distriktet fram den så kallade vårmötesmarthagemenskapen som minnesvärd från det gångna året. Möten hållits på olika håll i distriktet och på så vis har de olika föreningarna, deras aktörer och verksamhetsmiljöer blivit än mer bekanta för distriktsstyrelsen. En viktig del av verksamheten har varit de matlagningskurser för barn och ungdomar som medlemsföreningarna har ordnat. ÅLANDS MARTHADISTRIKT Ordförande Gun Carlson, 045 752 216 07 Projektkoordinator Eva Eriksson 018 194 11, 045 734 355 11 Årets stora händelse var Julius Sundbloms 150-årsjubileum, en stor sångfest som ordnades på torget i Mariehamn. Marthor från alla åländska marthaföreningar deltog och cirka 110 olika kakor serverades till omkring 450 personer. Inom distriktet har man arbetat för ett utökat samarbete med andra organisationer med samma målgrupper, vilket också kommer att fortsätta. Bland annat genomförde man miljöprojektet Europa minskar avfallet tillsammans med ett flertal organisationer och föreningar. Dessutom arrangerade man för första gången en klädbytardag och två tillfällen med ett matsvinnstema. Därtill kan nämnas projektet Sunt och gott för hela familjen som genomfördes genom kurser i matlagning för barn. ÖSTRA NYLANDS MARTHADISTRIKT Ordförande Sickan Nybondas Kontaktuppgifter 050 561 8613 r.h.nybond@luukku.com Till årets höjdpunkt hör distriktets hundraårsjubileum som firades med en fest på föreningslokalen Lindarås i Lappträsk, där de hundratrettio gästerna fick ta del av utställningar och musikprogram. På våren samlades en grupp marthor för vandring i Valkmosa nationalpark i Pyttis, och under året gick stickorna varma då det stickades sammanlagt 620 par babysockor som donerades till Borgå och Kotka BB, vilket var mycket uppskattat. I de lokala marthaföreningarna hade man också en livaktig verksamhet. SYDÖSTERBOTTENS MARTHADISTRIKT Ordförande Ulla Smeds Kontakt 050 402 4184 ulla.smeds@agrolink.fi Den gemensamma österbottniska världsarvsvandringen i Björkö under hösten var ett lyckat evenemang, där ett trettiotal marthor från distriktet deltog. Vädret, vandringen, gemenskapen och hudkrämstillverkning med förbundets ekologirådgivare Anita Storm och utvecklingschef Petra Högnäs var högt uppskattade. Under vår- och höstmötena har medlemmar från de flesta föreningar och kretsar samlats, och under dessa tillfällen har alltid en föreläsare med lokal anknytning varit på plats. 16

Den återkommande populära julmiddagen samlade drygt nittio marthor och ordnades på Frank Mangs centret. Asylsökande kvinnor har fått ta del av marthornas gemenskap och traditioner via Dustaneh-kretsen, som sponsoreras av olika föreningar. Många föreningar i distriktet har ställt upp för de flyktingar och asylsökande som under hösten har anlänt till Sydösterbotten. BORGÅ SVENSKA MARTHADISTRIKT Ordförande Anne-Louise Nilsson Kontakt 040 097 0191 anne-louise.nilsson@pp.inet.fi Under året har marthadistriktet bland annat ordnat matkurser för barn, roddtillfällen, matlag och kurser samt donerat babymatsboken till Borgå BB. En av höjdpunkterna under året var kvinnoinspirationsdagen Den sunda kvinnan som ordnades i oktober på yrkesskolan Amisto i Borgå. Här fick deltagarna bland annat ta del av föreläsningar om hur man får in mera motion i vardagen, de nya kostrekommendationerna och välmående i vardagen. Utöver detta har även föreningarna varit mycket aktiva. VASABYGDENS MARTHADISTRIKT Ordförande Marita Ehnström Kontakt 050 514 9699 marita.ehnstrom@gmail.com I Vasabygdens Marthadistrikt har man fått många nya medlemmar och verksamheten har rullat på som tidigare genom gemensamma träffar, en sommarmarthadag, kalenderutgivning med de övriga distrikten, deltagande i världsarvsdagen och trevlig samvaro. Höjdpunkten under verksamhetsåret var sommarmarthadagen i Gerby som bjöd på social samvaro, trevligt program och glada marthor. JAKOBSTADS MARTHADISTRIKT Ordförande Gun Forsén Kontakt 050 467 4976 gun.forsen@edu.larsmo.fi Under distriktets vårmöte deltog en informatör från Ekorosk som berättade om det senaste inom sophanteringen i nejden, medan det välbesökta höstmötet fick besök av förbundsordföranden Andrea Hasselblatt. Distriktets traditionella sommarfest var en populär tillställning, detta år var det föreningarna i Purmo som stod som värdar. Temat var Kvinnan i fokus och Carola Sundqvist stod för festtalet. Utöver detta har två föreläsningar med Marina Andersson och Gunnar Norrlund ordnas, och därtill har verksamheten i föreningarna varit aktiv. ÅBOLANDS SVENSKA MARTHADISTRIKT Ordförande Camilla Hautala Kontakt 040 530 9376 Distriktet ser som sin främsta uppgift att främja samarbetet mellan de 15 olika föreningarna i Åboland. Både vår- och höstmötet bjöd på en stor dos marthainspiration, på höstmötet fick de dessutom lära sig mera om flyktingarnas situation. Föreningarna har deltagit i många välgörenhetsprojekt och bland annat stickat Yemenvästar och sockor till flyktingar. Marthaföreningarna fungerar ofta som en drivande kraft på hemorten och hjälper gärna till vid marknader och hembygdsdagar. Matkulturtemat potatis, Klädbytardagen, Svinnkampen och kurser i ätbara vilda växter har väckt stort intresse under året. I synnerhet kursen i Labbnäs, som hölls en vacker vårkväll, lockade många deltagare. Marthorna vågade friskt smaka på växterna och fick många nya tips och recept. UNGMARTHA Ordförande Maja Ottelin 040 756 4477 Tf. Verksamhetsledare Muluken Cederborg ung@martha.fi Ungmartha har under verksamhetsåret 2015 erbjudit mångsidig aktivitet och program för barn, unga och vuxna i form av kurser, temadagar, föreläsningar, fortbildningar och evenemang. En av de mest populära verksamheterna var sommar-och höstläger i hela Svenskfinland och på Åland. Ungmartha ordnade totalt 50 dagsläger, varav 25 helt i Ungmarthas regi. De tvåspråkiga läger som finansierats av Svenska kulturfonden och som går under projektnamnet Ung på svenska sker i samarbete med Marttaliittos lokala distrikt. Det första projektåret av tre har samarbetet och feedbacken från dessa läger varit positiva. Den röda tråden för samtliga läger har varit matlagning, pyssel och hantverk. M-klubbarna utgör en viktig del av Ungmarthas verksamhet, och klubbarnas fortsatta verksamhet är viktig. Under verksamhetsåret har M-klubbarna ordnat allt från matklubbar och julpyntskurser till popup-evenemang. Temat för den finlandssvenska matkulturdagen år 2015 var potatis. Ungmartha och Marthaförbundet lyfte tillsammans upp barnvänliga recept, pysselidéer och rolig fakta om potatisen i en tilltalande och lättläst broschyr, Piffa potatisen. Broschyren togs emot med stort intresse av ett flertal daghem samt av olika föreningar och deras eftermiddagsverksamhet och klubbar. Broschyren, som gavs ut i 2 000 exemplar, har också delas ut vid mässor och andra större evenemang. Intresset blev stort för den recepttävling som utlystes för elever i högstadiet inför matkulturdagen i oktober. Sammanlagt 27 recept sändes in, vilket är en ökning jämfört med i fjol. Eleverna hade inspirerats och aktivt jobbat fram recept med potatistema, och det blev eleverna vid Övningsskolans högstadium som utgick med segern. Mellanmålsbroschyren Lätt som en plätt, som innehåller hälsosamma mellanmålstips för barn och unga, utkom i en reviderad upplaga i mars. Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson hade tillsammans med kocken Louise Mérus sammanställt text och recept, medan förbundets informatör Karin Lindroos producerade bildmaterialet. I den reviderade upplagan har man lyft fram nya sunda recept och betonat vikten av god hygien. Tanken är att barnen kan tillreda nyttiga mellanmål och samtidigt ha roligt. Ungmartha uppmärksammade den Internationella flickdagen den 11 november genom att sjuttonåriga Lotta Storbacka från Vasa skrev kolumnen Ja, du behöver den internationella flickdagen för Ungmartha. Det mångkulturella Finland är en del av vårt samhälle. Ungmartha och Marthaförbundet vill gärna vara med och främja integrationsarbetet. Ungmartha deltog i november på Barnfesten på G18 i Helsingfors till förmån för Röda Korsets flyktinghjälp. Evenemanget var mycket lyckat och flyktingfamiljer deltog från flera mottagningscentraler i Helsingfors. Inför Barnkonventionens dag den 20 november utlystes en kampanj tillsammans med Luckan i Helsingfors och Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs för att hitta den barnvänligaste platsen i Helsingfors. Sammanlagt 30 bidrag inkom och följande tre platser utsågs till vinnare: Richardsgatans bibliotek (Sagorummet), Spårvagnsmuseet i Tölö och Malms simhall. En julpyssellördag ordnades i mitten av december i Helsingfors, Åbo, Vasa och i Mariehamn. Under dagen bakade och pysslade barnen tillsammans med ledarna. Den traditionsenliga elektroniska julkalendern bjöd under decembermånad på pyssel och bakrecept samt tips för annat roligt inför julförberedelserna. 17