Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48

Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48

Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare LERUMS KOMMUN Box 225 443 25 LERUM Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Edgar Villarreal Uppdragsnr: 101 14 33 Filnamn och sökväg: N:\101\14\1011433\0-Mapp\Leverans\Utredningar - PM\\Almekärr 3_48 090213.doc Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl Tryck: Norconsult AB

3 (16) Innehållsförteckning 1. Orientering...4 2. Allmänt om Säveåns avrinningsområde...6 3. Metodik för modellering av sjön Aspen...7 3.1 Dataunderlag till modell...7 3.1.1 Inkommande flöde till Aspen...7 3.1.2 Utgående flöde från Aspen... 9 3.1.3 Sjön Aspens geometri... 11 4. Beräkningar... 12 4.1 Beräkningar för framtida klimatpåverkade flöden... 12 4.1 Nivåpendlingar på grund av vind... 13 5. Beräkningsresultat... 13 6. Slutsatser... 14 Bilageförteckning Bilaga 1. Förslag första utkast förskola i Nyebroparken Bilaga 2. Dimensioneringsunderlag för Säveån Bilaga 3. Dimensioneringsunderlag för Alebäcken Bilaga 4. Flödesberäkningar för Säveån vid Jonsered

4 (16) 1. Orientering På uppdrag av Lerums kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande översvämningsbedömning för del av fastigheten Almekärr 3:48. Inom fastigheten finns det idag en park, Nyebroparken, kommunen planerar bygga en förskola på en del av fastigheten, se bilaga 1. Fastigheten Almekärr 3:48 är belägen i den nordöstra delen av den befintliga parken mellan Aspenäsvägen och Nyebrostigen, ca 200 m från väg E20, se figur 1 nedan. Figur 1. Den svarta markeringen visar lokaliseringen av planområdet Fastigheten gränsar till Säveån strax uppströms det att Säveån mynnar ut i sjön Aspen. Marknivån inom planområdet varierar mellan ca +24 m och ca +24,7 m inom parkområdet finns det dock ett par konstgjorda kullar som kan vara så höga som ca +25 m respektive ca +27 m, se figur 2 nedan.

5 (16) Figur 2. Nyebroparken Av Program för Del av Almekärr 3:48 förskola i Nyebroparken framgår att översvämningsrisker ska beaktas genom att lägsta golvnivå anpassas till en nivå som svarar mot ett 100-årsflöde i Säveån. Ett yttrande från Statens geotekniska institut (SGI) på programmet lyder enligt följande: Av programmet framgår att översvämningsrisker planeras att beaktas genom att lägsta golvnivå anpassas till en nivå som svarar mot ett 100-årsflöde. Vi vill uppmärksamma på att detta i princip innebär att man kan förvänta sig att denna nivå kommer att överskridas under en normal byggnads livstid. Vi vill även väcka frågan om nivån är tillräcklig mht förväntade effekter av klimatförändringar. Syftet med föreliggande översvämningsbedömning är således att beräkna den lägsta golvnivå som motsvarar ett flöde med 100-års återkomsttid samt analysera och inkludera effekter av klimatpåverkan. Planområdets placering strax intill där Säveån mynnar i Aspen medför att det mest sannolika är att vattennivån i Aspen är dimensionerande för den fortsatta planeringen inom planområdet.

6 (16) 2. Allmänt om Säveåns avrinningsområde Säveån, som tillhör Göta älvs huvudavrinningsområde, är ca 130 km lång och har ett avrinningsområde på ca 1475 km 2, se figur 2 nedan. Ån rinner ur sjön Säven mellan Borås och Vårgårda. Ån passerar Vårgårda tätort, rinner genom Alingsås och mynnar i sjön Mjörn, för att sedan fortsätta via Lerum och Partille till Göteborg. Avrinningsområdet domineras av skogsmark, vatten, bebyggd mark samt en del jordbruksmark. Figur 2. Säveåns avrinningsområde I denna översvämningsbedömning beaktas bara den delen av Säveåns avrinningsområde som finns uppströms Vattenfalls regleringsanordning i sjön Aspen. Regleringsanordningen är belägen ca 600 m uppströms vattenkraftverket i Jonsered, Partille kommun.

7 (16) 3. Metodik för modellering av sjön Aspen Beräkning av vattennivå korresponderande till inkommande flöden i sjön Aspen har genomförts med en relativt enkel men realistisk vattenbalansmodell. Modellen, som är baserad på massbalans ekvationen, beaktar ändringar i volym i sjön under en viss tidsperiod som skillnaden mellan inkommande flöde och utgående flöde under samma period. Observera att i modellen för sjön Aspen har ej hänsyn tagits till eventuell minskning av vattenvolymen i sjön genom avdunstning eller infiltration. Eventuella hydrauliska effekter som kan påverka flödet såsom strukturerna i bron över Säveån vid Aspenäsvägen samt järnvägsbron vid Aspens utlopp till Säveån har ej beaktats i modellen. Datormodellen har skapats i programmet PondPack version 10 som utvecklats av Bentley Systems. PondPacks beräkningar baseras på storage indication en metod för att genomföra magasinsberäkningar, hänsyn tas till att inkommande flöde till en sjö eller damm dels ska öka nivån i magasinet samt bidra till utflödet ur magasinet. För att genomföra simulering i PondPack behövs indata i form av en inkommande flödeshydrograf och funktionssambanden för höjd och areal i sjön samt vattenstånd och utflöde. Detta beskrivs nedan. 3.1 Dataunderlag till modell Som underlag till modellen har använts dimensioneringsunderlag från SMHI gällande Säveån och Alebäcken, tidigare genomförda rapport såsom Höga Nivåer i Sjön Aspen. Lerums Kommun PM 02 09 01. VEGAB Vattenenergi AB och Översiktlig översvämningskartering längs Säveån, sträckan Alingsås till mynningen i Göta älv. SMHI som erhållits från kommunen samt digitalt kartmaterial. 3.1.1 Inkommande flöde till Aspen Sjön Aspens avrinningsområde består av följande delavrinningsområden: Tabell 1. Delavrinningsområden till sjön Aspen Delavrinningsområde Areal [km 2 ] Säveån vid inloppen i Aspen 1 1342,1 Aspen 2 16,3 Älsjöbäcken 2 9,9 Svartåbäcken 2 12,9 Alebäcken1 1 21,3 Totalt 1402,5 km 2 1 Källa: SMHI, se bilaga 2 och 3 2 Källa: Vattenöversikt för Lerums kommun. Etapp 1. Naturcentrum AB, december 2007

8 (16) Det totala inkommande flödet till sjön Aspen består av markavrinning från dessa delområden. SMHI har konsulterats för att ta fram den högsta högvattenföringen med 100-års återkomsttid (HHQ 100 ) för Säveån, se bilaga 2, och Alebäcken, se bilaga 3. Värdena på HHQ 100 för de andra delavrinningsområdena har uppskattats med hjälp av Vägverkets publikation 1990:11. Med hjälp av beräkningsmetoden enligt publikation kan högsta högvattenföring med 50-års återkomsttid (HHQ 50 ) beräknas. Beräkningarna från SMHI påvisar att HHQ 100 är ca 10% större än HHQ 50 för både Säveån och Alebäcken. Samma förhållanden har använts för att ta fram värdena på HHQ 100 för de andra delavrinningsområdena, se tabell 2: Tabell 2. Uppskattad HHQ 100 till sjön Aspen från delavrinningsområden Delavrinningsområde HHQ 50 [m 3 /s] HHQ 100 [m 3 /s] Säveån 1 105 115 Alebäcken 1 3,0 3,3 Aspen 2 6,90 7,6* Älsjöbäcken 2 3,30 3,6* Svartåbäcken 2 5,91 6,5* 1 Källa: SMHI, se bilaga 2 och 3 2 Källa: Vattenöversikt för Lerums kommun. Etapp 1. Naturcentrum AB, december 2007 * Uppskattad enligt HHQ 100 = 1,10 x HHQ 50 HHQ 100 -värden för varje delområde samt respektive områdes topografiska förhållanden har använts för att ta fram det totala flödet in i sjön Aspen. Detta har gjorts med hjälp av så kallad syntetisk enhetshydrograf som utvecklades av den amerikanska Soil Conservation Service (numera National Resources Conservation Service). Denna enhetshydrograf brukar användas när det saknas vattenföringsserier, vilket är fallet för Säveåns inflöde i Aspen. Inkommande flöde till modellen är således den designade hydrografen som motsvarar 100-års återkomsttid, visas i figur 3 nedan. Totalt bidrar samtliga avrinningsområden till att inkommande högsta högvattenföring till Aspen uppgår till 116,5 m 3 /s.

9 (16) Sjö Aspen - design hydrograf (vattenstånd i sjön = +23,74m) 140,0 120,0 100,0 Q [m 3 /s] 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 0 20 40 60 80 100 120 Tid [timmar] Figur 3. Designad hydrograf motsvarande 100-års återkomsttid 3.1.2 Utgående flöde från Aspen Vattenfall reglerar tappningen från Aspen genom en regleringsanordning som består av fem dammluckor, se figur 4. Figur 4. Vattenfalls regleringsanordning vid sjön Aspens utlopp till Säveån

10 (16) För Vattenfalls regleringsanordningen gäller följande avbördningskurva enligt tabell 3. Tabell 3. Avbördningskurva för Aspens utlopp till Säveån Nivå i sjön [m] Utflöde ur sjön [m 3 /s] +23,74 48 +23,79 53 +23,84 57 +23,89 61 +23,94 65 +23,99 68 +24,04 71 +24,09 74 +24,14 76 Källa: Höga Nivåer i Sjön Aspen. Lerums Kommun PM 02 09 01. VEGAB Vattenenergi AB. Enligt telefonsamtal (2009-01-20) med Jonas Larsson på Vattenfall är det möjligt att vid en nivå på +24,14 m i Aspen släppa upp till 100 m 3 /s ur sjön. Detta konstaterades i samband med översvämningstillfället 2006-12-12, vid denna händelse släpptes drygt 100 m 3 /s och vattennivån i Aspen uppmättes till +24,13 m. I modellen har detta värde antagits som det maximala flödet som kan släppas från Aspen till Säveån. Skulle ett högre utflöde antagas i modellen baseras det endast på spekulationer vilket skulle bidra till en osäkerhetsfaktor i modellen. Om det skulle uppkomma ett större utflöde ur sjön än det som antagits i modellen blir resultatet endast att lägre vattennivåer erhålls, vilket medför att modellen inkluderar en viss säkerhetsmarginal.

11 (16) 3.1.3 Sjön Aspens geometri Sjön Aspens geometri ovan nivån +23,74 m är beräknad utifrån nivåkurvor i den digitala kartan. Sjöns geometri över nämnda nivå implementeras i modellen i form av en höjd vs areal-kurva, se figur 5. Sjö Aspens geometri 6,80 6,60 6,40 6,20 Areal [km 2 ] 6,00 5,80 5,60 5,40 5,20 5,00 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Höjd [m] Figur 5. Höjd areal förhållande för Sjön Aspen Beräkningarna i modellen utgår från att vattennivån i Aspen är +23,74 m. Denna nivå motsvarar dämningsgränsen, dvs. den nivå i sjön till vilken högst får uppdämmas vid normal drift. Under sommartid (15/4 till 31/8) brukar denna nivå vara +23,64 m.

12 (16) 4. Beräkningar I de beräkningar som genomförts har hänsyn tagits till de eventuella ändringarna i klimatet som kan komma att påverka flödesförhållanden för Aspen i framtiden samt eventuella nivåpendlingar som kan uppkomma på grund av starka och ogynnsamma vindar. 4.1 Beräkningar för framtida klimatpåverkade flöden Utifrån klimatmodeller och en hydrologiskmodell har SMHI beräknat fyra olika framtidsscenarier för inkommande flöde till Säveån från Aspen, se bilaga 4. Poängteras ska att detta endast är scenarier, ingen kan med säkerhet veta hur det framtida klimatet kommer att bli. Beräkningarna innehåller därmed en stor dos osäkerhet. De fyra olika framtidsscenarier, år 2071-2100, har beräknats utifrån en tyskrespektive engelsk klimatmodell. Referensperiod är 1961-1990. I regionen sydvästra Sverige ger scenarierna baserade på den tyska klimatmodellen (RCAO-E) en ökning av medelårsavrinningen. Scenarierna baserade på den engelska globala klimatmodellen (RCAO-H) ger däremot en minskning eller ingen förändring av medelårsavrinningen. För de extrema flödestopparna är bilden mer entydig. Frekvensanalys av de olika modellkörningarnas resultat ger som resultat att dygnsflödet i Säveån vid Jonsered med återkomsttid 100 år mot slutet av detta sekel kommer att stiga i alla de fyra scenarierna. Ökningen varierar mellan 20 och 70 %. Ett annat sätt att jämföra kan formuleras så att flödet av den storleksordning som i dag har en statistisk återkomsttid på 100 år ser ut att bli vanligare i framtiden. Återkomsttiden blir i de olika scenarierna mellan 5 och 20 år. De fyra scenarierna för klimatpåverkade flöden i Säveån strax uppströms Aspen, vid det aktuella planområdet, är enligt följande: Tabell 4. Inkommande flöde till Aspens inkl klimatpåverkade flöden i Säveån Scenario Q [m 3 /s] Statistiskt 100-års flöde 116,50 Statistiskt 100-års flöde + 20% 139,70 Statistiskt 100-års flöde + 40% 163,00 Statistiskt 100-års flöde + 50% 174,70 Statistiskt 100-års flöde + 70% 198,00

13 (16) 4.1 Nivåpendlingar på grund av vind Enligt Riktlinjer för bestämning av dimensionerade flöden för dammanläggningar, utgåva 2007, vågor på grund av vindpåverkan beaktas under antagande av vind i ogynnsammaste riktning med hastigheten 20 och 25 m/s. Beräkningar av vindpåverkan för Sjön Aspen enligt US Army Corps of Engineers rekommendationer för insjöar (publikation EM 1110-2-1420, 1997) ger i detta fall en höjning av vattennivån med ytterligare ca 0,20 m till ca 0,30 m. 5. Beräkningsresultat I tabell 5 nedan framgår beräkningsresultaten i form av flöde med korresponderande vattennivå för sjön Aspen och således för det planerade planområdet på fastigheten Almekärr 3:48. Tabell 5. Inkommande flöde till Aspen med korresponderande vattennivå Flöde inkl klimatpåverkan [m 3 /s] Vattenstånd inkl [+ m] Vattenstånd inkl påverkan av vind (0,3 m) [+ m] Scenario 100 år 116,50 24,24 24,54 100 år + 20% 139,70 24,44 24,74 100 år + 40% 163,00 24,76 25,06 100 år + 50% 174,70 24,94 25,24 100 år + 70% 198,00 25,35 25,65 Vattennivån i sjön blir som högst +24,24 m, exkl. påverkan av vind, för det statistiska 100-års flödet vilket innebär att dämningsgränsen överskrids med 0,50 m. Detta resultat överensstämmer med nivån +24,2 m förespråkade av Vattendomstolen (se Höga Nivåer i Sjön Aspen. Lerums Kommun PM 02 09 01. VEGAB Vattenenergi AB.). I översiktlig översvämningskartering längs Säveån genomförd av SMHI har det beräknats en nivå i sjön på +23,87 m för ett 100- årsflöde och en nivå på +25,27 m vid ett beräknat högsta flöde. Dessa nivåer stämmer relativt bra överens med beräknad nivå för scenario 100 år respektive 100 år + 70 %.

14 (16) 6. Slutsatser Enligt resultaten från modellen rekommenderas att allt bebyggelse och tekniska anordningar inom föreslaget planområde bör dimensioneras utifrån att framtida vattennivåer i Aspen och tillika Säveån kan uppgå till ca +25,35 m. Hänsyn är då taget till det flöde i Säveån som inkluderar uppskattad maximal påverkan av framtida klimatförändringar men inkluderar ej aspekterna av nivåpendlingar på grund av ogynnsamma vindförhållanden. Det bör föras diskussioner i kommunen huruvida de klimatpåverkade flödena i Säveån ska beaktas och om de eventuella nivåpendlingarna på grund av ogynnsamma vindar även ska inkluderas. I den fortsatta planeringen av planområdet kan vidare utredningar belysa om det eventuellt är möjligt att åstadkomma någon sorts vall mot Säveån för att minska risken för att Säveån kan komma att översvämma planområdet. Om det är tekniskt möjligt att anordna ett skydd mot översvämningar från Säveån kan eventuella golvnivåer inom planområdet anläggas lägre än den beräknade högsta vattennivån i Aspen. Föreslagen gc-väg mellan Säveån och den planerade förskolan skulle eventuellt kunna användas som vall mot Säveån, men detta kräver vidare utredning. Det är dock troligt enligt de geotekniska undersökningar som gjorts i närområdet att marken längs Säveån intill planområdet inte torde vara speciellt vattenförande sidledes vilket medför att Säveån inte tränger in i planområdet genom vattenförande jordlager. Norconsult AB Mark och Vatten Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com Edgar Villarreal edgar.villarreal@norconsult.com

15 (16)

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se

BILAGA 1 Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se Förslag - första utkast förskola i Nyebroparken Almekärr 3:48, Lerums Kommun Uppdragsnummer: 101 14 33 Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Skala 1:1000 (A3)

2008-12-11 Vår ref 2008/2286/204 Er ref Norconsult AB Åsa Malmäng Pohl Box 8774 402 76 GÖTEBORG Dimensioneringsunderlag för Alebäcken Tack för din beställning 2008-11-20! I bilaga redovisas det hydrologiska dimensioneringsunderlaget för Alebäcken. Dessa beräkningar baseras på historiska data från SMHI:s stationsnät. Det finns tecken på att klimatet förändrats, vilket bl. a. visar sig i en global temperaturhöjning, glaciärers tillbakagång och förändrade nederbördsmönster. För att studera framtidens klimat, med förändringar orsakade av såväl naturliga variationer som av människan påverkade faktorer, behöver man använda klimatmodeller. De beräkningar som hittills gjorts på SMHI visar en ökning i medeltillrinningen under de kommande hundra åren, i jämförelse med perioden 1961-90, i det aktuella området. Simuleringar av extremvärdena pågår. Med vänlig hälsning SMHI Miljö och Säkerhet Hans Björn Telefonnummer direkt:011-495 8590, E-post: hans.bjorn@smhi.se Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 Norrköping Växel samtliga kontor 011-495 80 00, Fax 011-495 80 01 SMHI SMHI SMHI SMHI SMHI Box 40 Nya Varvet 31 Oceanografiska laboratoriet Hans Michelsensgatan 9 Universitetsallén 32 190 45 STOCKHOLM-ARLANDA 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA Nya Varvet 31 211 20 MALMÖ 851 71 SUNDSVALL 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 1(2)

Datum: 2008-12-11 Bilaga 1 Hydrologiskt dimensioneringsunderlag - för dimensionering, i vattenmål eller under byggplanering Objekt / ändamål: Vattendrag: Alebäcken Huvudavrinningsområde: 108 GÖTA ÄLV Kartblad: 07B SO Beräkningspunktens x y-koordinater (RAK): 640990-128875 Lägesbeskrivning: Avrinningsområdets storlek (km 2 ): 21.3 km 2 Sjöandel: 15 % Beräkningsunderlag/arbetsmoment: Alebäcken vid mynningen i Aspen. MQ bestäms mha areell avrinningskarta för perioden 1961-1990 och uppgifter från jämförbara områden. HHQ, MHQ, MLQ och LLQ bestäms mha medelvärdesberäkningar och statistisk analys av tidsserier. Information från platser med jämförbar flödesdynamik och områdets sjöandel mm vägs in i slutresultatet. Uppgifterna nedan gäller för: Oreglerade Reglerade framrinningsförhållanden Flöden (dygnsmedelvärden i m 3 /s) Vattenstånd (möh) Vattenhastigheter (m/s) HHQ-100 år 3.3 HHW-100 år... V(max) 100 år... HHQ-50 år 3.0 HHW-50 år... V(max) 50 år... MHQ 1.25 MHW... V(medel hög)... MQ 0.3 MW... V(medel)... MLQ 0.045 MLW... V(medel låg)... LLQ-50 år 0.01 LLW-50 år... V(min) 50 år... Faktor för momentanflöde, HHQ: 1.1 Höjdsystem:... Kommentarer och eventuella begränsningar / reservationer i beräkningarna: Enligt uppgift från Lerums kommun utnyttjas Stora Stamsjön och Öxsjön som vattentäkter med en årlig överledning på ca 2 miljoner kubikmeter vatten. Motsvarar en tappning på knappt 0.065 m³/s. Tappningen är inte konstant under året. Flödena i tabellen ovan är beräknade utan hänsyn till vattenuttaget. För förklaringar till ovanstående definitioner (HHQ, MHQ, MQ etc.) hänvisas till vår hemsida: www.smhi.se. Flöden i tabellen ovan är dygnsmedelvärden. Momentant kan det under dygnet förekomma ännu högre flöden. HHQ-100 år resp. HHQ-50 år räknas upp med ovan angiven Faktor för momentanflöde. Med HHQ-100år resp. 50 år avses det flöde som över en oändligt lång tidsperiod har en genomsnittlig återkomsttid på 100 resp 50 år. Flödet kan således inträffa flera gånger under en 100- resp. 50-årsperiod. Motsvarande definition gäller för vattenstånd och hastigheter. OBS! För en anläggning som står i 100 år är sannolikheten 63% att minst ett 100-årsflöde inträffar under dessa 100 år. Kontaktperson: Hans Björn Telefonnummer direkt:011-495 8590, E-post: hans.bjorn@smhi.se Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 Norrköping Växel samtliga kontor 011-495 80 00, Fax 011-495 80 01 SMHI SMHI SMHI SMHI SMHI Box 40 Nya Varvet 31 Oceanografiska laboratoriet Hans Michelsensgatan 9 Universitetsallén 32 190 45 STOCKHOLM-ARLANDA 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA Nya Varvet 31 211 20 MALMÖ 851 71 SUNDSVALL 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA

BILAGA 4 Norrköping 2008-04-29 Vår ref: 2008/997/204 GF-Konsult AB Åsa Pohl Box 8774 402 76 GÖTEBORG Flödesberäkningar för Säveån vid Jonsered Flödet med den statistiska återkomsttiden 100 år har beräknats för Säveån vid Aspens utlopp i Jonsered. För reglerade förhållanden och med statistik från Jonsereds kraftverk är dygnsvärdet 125 m 3 /s. För oreglerade förhållanden uppskattas värdet till 107 m 3 /s. Beräkningar för framtida klimatpåverkade flöden. Klimatmodeller är nödvändiga redskap när det gäller att studera det framtida klimatet. Framtiden är inte mätbar. Klimatsystemet är så komplext att det inte finns någon enkel formel för hur det reagerar på förändringar. Man måste beskriva de ingående processerna och deras relationer i modeller. Vid Rossby Centre på SMHI har tredimensionella regionala klimatmodeller utvecklats som beskriver atmosfären, landytorna, hav och is. RCAO (Rossby Centre Atmosphere and Ocean Model) är ett kopplat, högupplöst modellsystem som binder samman de olika delarna. Beräkningsområdet för RCAO motsvarar ungefär Europa. Klimatförändringar orsakade av förändringar i t ex atmosfärens sammansättning eller markytans beskaffenhet kan beräknas i klimatmodeller. Eftersom det är mycket osäkert hur stora förändringarna blir eller hur snabbt förändringarna sker, utgår man från olika scenarier, dvs olika tänkbara utvecklingsvägar. IPCC (Intergovernmental panel of Climate Change) har utarbetat olika utsläppsscenarier (SRES_Special Report on Emission Scenarios). De baseras på antaganden om befolkningsutveckling, socio- ekonomisk och teknologisk utveckling mm. I våra beräkningar används utsläppsscenarierna A2 och B2, varav A2 representerar en högre utsläppsnivå än B2. Det är viktigt att notera att inget framtidsscenario är mer sannolikt än något annat, och att eventuella internationella överenskommelser för att begränsa utsläppen av växthusgaser inte finns med i scenarierna. För mer information om de olika scenarierna kan man t ex läsa i naturvårdsverkets bok En ännu varmare värld (Monitor 2007), som kan beställas på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se. Klimatsystemet är globalt. Eftersom RCAO är ett regionalt modellsystem, behövs data från en global modell för att beskriva situationen längs kanterna på det regionala området. Vi använder data från två olika globala modeller; den tyska ECHAM/OPYC3 från Max-Planck Institutet och den brittiska HadAM3H från Hadley Centre. Ingen av modellerna är bättre än den andra. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 Norrköping Växel samtliga kontor 011-495 80 00, Fax 011-495 80 01 SMHI SMHI SMHI SMHI SMHI Box 40 Nya Varvet 31 Oceanografiska laboratoriet Hans Michelsensg. 9 Universitetsallén 32 190 45 STOCKHOLM-ARLANDA 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA Nya Varvet 31 211 20 MALMÖ 851 71 SUNDSVALL 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA

Hydrologiska beräkningar För att få kunskap om hur framtidens klimat enligt scenarierna påverkar hydrologin, används den hydrologiska modellen HBV. Modellen är en konceptuell, semidistribuerad avrinningsmodell som ursprungligen utvecklades vid SMHI för flödesprognoser. Den arbetar med 24 timmars tidssteg och inkluderar rutiner för snöackumulation och smältning, markfuktighet, grundvatten och routing av avrinning. För simuleringar av de hydrologiska effekterna av ett ändrat klimat, överförs förändringar i de meteorologiska variablerna (nederbörd, temperatur och avdunstning) från klimatmodellsimuleringarna till HBVmodellens indata. Jämförelser är gjorda mellan referensperioden 1961-90 och 4 olika scenarier som representerar perioden 2071-2100. Resultat Eftersom alla beräkningar om framtiden innehåller en stor dos osäkerhet, redovisas här resultaten från alla de 4 olika framtidsscenarierna. I regionen sydvästra Sverige ger scenarierna baserade på den tyska globala klimatmodellen (RCAO-E) en ökning av medelårsavrinningen. Scenarierna baserade på den engelska globala klimatmodellen (RCAO-H) ger däremot en minskning eller ingen förändring av medelårsavrinningen. För de extrema flödestopparna är bilden mer entydig. Frekvensanalys av de olika modellkörningarnas resultat ger som resultat att dygnsflödet i Säveån vid Jonsered med återkomsttiden 100 år mot slutet av detta sekel kommer att stiga i alla de fyra scenarierna. Ökningen varierar mellan 20 och 70 %. Ett annat sätt att jämföra kan formuleras så att flödet av den storleksordning som i dag har en statistisk återkomsttid på 100 år ser ut att bli vanligare i framtiden. Återkomsttiden blir i de olika scenarierna mellan 5 och 20 år. Med vänlig hälsning SMHI Miljö & Säkerhet Katarina Losjö Hydrolog Telefonnummer direkt: 011-495 8291, E-post: katarina.losjo@smhi.se Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 Norrköping Växel samtliga kontor 011-495 80 00, Fax 011-495 80 01 SMHI SMHI SMHI SMHI SMHI Box 40 Nya Varvet 31 Oceanografiska laboratoriet Hans Michelsensg. 9 Universitetsallén 32 190 45 STOCKHOLM-ARLANDA 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA Nya Varvet 31 211 20 MALMÖ 851 71 SUNDSVALL 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA