2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106
2009-12-17 2 (14) Inledning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen. Detta dokument är avfallsplanen för Kristinehamns kommun och beskriver hur kommunen ska arbeta med avfallshanteringen för att nå uppställda mål 2017 och visionen 2027. För att göra arbetet mer strukturerat har de övergripande målen brutits ner till delmål som behandlar tidsperioden 2010 till 2013. Under 2013 ska en utvärdering av planen genomföras och nya delmål tas fram. För att inte fastna i arbetet med detaljerade mål på bekostnad av att få en avfallsplan som styrdokument för det framtida arbetet kommer vi under 2010 att arbeta igenom de lokala målen för att göra dessa mer mätbara. Arbetet med planen har till stora delar skett i samverkan med kommunerna i östra Värmland; Karlskoga, Storfors, Filipstad, Degerfors, Gullspång och Mariestad i en arbetsgrupp. Gruppen har träffats regelbundet och gemensamt strukturerat upp arbetet, tagit fram en symbol för avfallshanteringen i östra Värmland och genomfört enkäter och samråd enligt en gemensam mall. Vid en inledande konferens där både politiker och tjänstemän från de nämnda kommunerna medverkade tog vi fram visionen och de gemensamma övergripande målen. Nuvarande situation inom avfallshanteringen i Kristinehamns kommun framgår av bilagorna 1. Nulägesbeskrivning, 2 Förpackningar och tidningar, 3. Anläggningar för återvinning och bortskaffande samt 4 Nedlagda deponier. I bilaga 5 finns den sammanställning som enligt förordningen ska lämnas till Länsstyrelsen.
2009-12-17 3 (14) Vision och gemensamma mål för avfallshanteringen i östra Värmland Vision 2027: 100 % kretslopp 0 % rest Eftersom avfallshanteringen är en viktig del i att nå en hållbar utveckling grundar sig visionen på den hållbara utvecklingens tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Den sociala - Människan står i centrum för avfallshanteringen i östra Värmland! Utan medverkan av samtliga avfallsproducenter når vi inte visionen. Genom information och kommunikation har vi höjt kunskapsnivån och medvetenheten så att alla vill göra rätt. Genom att utforma enkla insamlingssystem kan alla göra rätt. Den ekonomiska - Hela avfallshanteringen är en effektiv process där nya råvaror skapas! I östra Värmland hamnar allt avfall i kretslopp. Sorterings- och retursystemen är väl utvecklade för att underlätta människors vardag och samtidigt miljöanpassade och lättarbetade. Det insamlade avfallet transporteras till moderna och energieffektiva behandlingsanläggningar där bästa möjliga teknik alltid eftersträvas. Varje avfallsfraktion hanteras utifrån sina egenskaper och målet är att i varje behandlingssteg förlora så lite energi som möjligt. Den ekologiska - Vår största bedrift är att vi har lyckats med att avgifta kretsloppet! Genom att satsa på kunskapsspridning och enkla insamlingssystem hamnar allt farligt avfall i ett separat kretslopp. Dessutom har mängden farligt avfall som uppkommer minskat kraftigt.
2009-12-17 4 (14) Mål och åtgärder t o m 2013 Samarbete i regionen som främjar visionen Samarbetet mellan kommunerna i östra Värmland har pågått sedan början av 1990-talet och är mycket givande. Det finns mycket att vinna både ekonomiskt och kompetensmässigt på att behålla och utveckla detta samarbete. Samverkan mellan kommuner nu och i framtiden är en förutsättning för att nå visionen. Lokalt mål: Vi ska utveckla samarbetet för att få gemensamma lösningar som ger ömsesidig nytta. Åtgärd: Vi ska fortsätta med våra träffar och utveckla samarbetet till arbetsområden som kan ge samordningsvinster. Uppföljning Årlig sammanställning av inom vilka områden samverkan skett och vilka effekter det fått. Gemensam informations- och kommunikationsstrategi (gemensam rådgivare) Information och kommunikation är viktiga styrmedel för att uppnå kommunens mål med avfallsplanen. Det finns stora vinster med att ta fram ett gemensamt program i östra Värmland. Dels blir kostnaden per kommun lägre per använd informationskanal dels når vi ut bredare om vi gör samlade informationsinsatser. I detta sammanhang är det viktigt att tänka igenom vilka målgrupper vi har och att informationen för att nå ut ska anpassas efter målgruppen både till innehåll och kanal. Olika informationskanaler som kan användas är: broschyr, almanacka, annonser, möten, artiklar i lokalpressen, öppet hus och knacka dörr. Lokala mål: Informationen ska samordnas för att öka kunskapen hos hushåll och verksamheter. År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. År 2013 ska minst 80 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör. Åtgärder: Gemensamt ska vi ta fram en plan inom östra Värmland för hur information och rådgivning till hushåll och verksamheter ska bedrivas. Tillräckliga resurser måste avsättas till information. Hänsyn ska tas till detta när taxan konstrueras. Varje år ska minst en gemensam informationsinsats genomföras i östra Värmland. Ett alternativ är att en gemensam insats görs inom Avfall Värmland. Informationen på våra hemsidor ska utvecklas, samordnas och hållas uppdaterade. Uppföljning: Enkät till hushållen och plockanalyser av hushållsavfallet genomförs under andra delen av
2009-12-17 5 (14) 2013. Årlig sammanställning och utvärdering av genomförda informationssatsningar. Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark Inom VA-verksamheten har arbetet med att få ett avloppsslam som uppfyller kriterierna för ett certifierat slam inletts. I detta arbete ingår ett uppströmsarbete som innebär att det som tillförs reningsverket ska hålla en sådan kvalité att det inte äventyrar slammets kvalité. En del i detta kvalitetsarbete är att se till att även den externslamfraktion som samlas in inom renhållningens ansvarsområde håller tillräcklig kvalité. För detta kommer informationsinsatser och viss kontroll att behöva genomföras. Lokala mål: Slammet från kommunens reningsverk ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark. Åtgärder: Slammet från kommunens avloppsreningsverk ska certifieras för att säkerställa att det kan avsättas för användning inom jordbruket. Information ska ges till alla som har egen avloppsanläggning där slammet levereras till kommunens avloppsreningsverk. Verksamheter som bidrar med avloppsvatten som äventyrar slammets kvalité ska genom information och tillsyn förmås att ändra avloppets sammansättning alternativt att själva rena sitt avlopp. Deltagande i länets slamgrupp för att få och upprätthålla kontakter med lämpliga mottagare av slam till jordbruk. Uppföljning: Årlig jämförelse av analyserna av slammet mot kriterierna. Bedömning av lämpliga åtgärder i det fall kriterierna inte uppnås. Kommunal verksamhet ska vara föredöme En stor del av kommunens invånare kommer dagligen i kontakt med kommunens verksamheter. Dessutom är kommunen en stor arbetsgivare, avfallslämnare och inköpare. Därför är det viktigt att kommunens egna verksamheter är föredömen som visar hur avfallshanteringen kan och ska skötas för att vi ska nå visionen om ett samhälle med 100 % kretslopp. Genom att vara föredömen kan vi påverka andra att bli bättre på att sortera och förhindra att avfall uppkommer. Lokala mål: Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter ska sorteras rätt senast 2013. (stegvis anslutning) För att minska mängden avfall som uppstår ska det ingå som en viktig parameter i kommunens upphandling fr o m 2013. System för återbruk av material inom kommunala verksamheter ska utvecklas och
2009-12-17 6 (14) uppmuntras. Åtgärder: Information och utbildning till samtliga anställda om hur man ska sortera och vilken miljönytta det ger. En storsatsning görs 2010 och sedan inarbetas detta i introduktionsprogrammet för nyanställda. Efter valet 2010 informeras även samtliga förtroendevalda. Även detta ska bli en rutin som upprepas efter varje nytt val till kommunfullmäktige. På intranätet införs en flik för enkla och fungerande lösningar för sortering och tips på återbruk. Detta ska vara i drift på hösten 2010. Ett system för återbruk byggs ut. När nya varor ska köpas in ska först möjligheten till återbruk övervägas, t ex för möbler. Detta system ska tas i drift hösten 2010. Nyckeltal för uppföljning förvaltningsvis tas fram efter utbildningen 2010 och används fr o m 2011. Uppföljning: Nyckeltalen följs upp årligen som en del i kommunens miljöredovisning med början för 2011. Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Tillsynen av miljöfarliga verksamheter är ett av de viktigaste redskapen för att kunna påverka andra verksamheter än de kommunala till att arbeta med avfallsfrågorna i enlighet med avfallsplanens mål. Lokala mål: Senast 2013 ska samtliga anmälningspliktiga verksamheter ha fått ett tillsynsbesök med inriktning på avfallshanteringen. Åtgärder: Avfallsfrågorna ska arbetas in som en viktig del i verksamhetsplanerna för tillsynsmyndigheten. Verka för att en gemensam tillsynskampanj planeras och genomförs i östra Värmland senast 2013. Uppföljning: Årlig redovisning av vilka verksamheter som besökts. Sammanställningar över avfallsflödena och hur de utvecklas. Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön är bra för både avfallslämnare och avfallshämtare (när det handlar om arbetsplatser). Fastighetsägaren har dock ansvar för att åtgärda dåliga hämtställen. God arbetsmiljö kan ibland komma i konflikt med hög servicenivå. Det är i detta sammanhang viktigt att föra en dialog så att alla parter förstår skälen för olika ståndpunkter. I de lokal renhållningsföreskrifterna kan kommunen ställa krav på bl a utformningen av hämtställen så att de uppfyller arbetsmiljöverkets regler. Även utformningen av taxan kan
2009-12-17 7 (14) bidra till en bättre arbetsmiljö för insamlingspersonalen. Lokala mål: Avfallsfrågorna ska ingå som en självklar del i kommunens planarbete, både i översiktplan och detaljplaner. Åtgärder: En checklista för avfallsfrågor som ska ingå i planarbetet tas fram senast 2010. Utbildning av de tjänstemän och politiker som hanterar planfrågor. Arbetsmiljöaspekten tas med i utformningen av taxan. Uppföljning: Årlig utvärdering av hur avfallsfrågorna behandlats i aktuella planer. Sammanställning årligen av vilka arbetsmiljöförbättrande åtgärder som vidtagits. Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Renhållningsverksamheten är taxefinansierad. I Kristinehamns kommun innebär detta att verksamheten är självfinansierad, inga skattemedel skjuts till. Det är inte tillåtet att ta ut högre taxa för att finansiera annan verksamhet i kommunen. Däremot behöver inte varje enskild del inom verksamheten bära sina egna kostnader utan taxan kan användas för att stimulera ett önskat beteende. Lokala mål: Konstruera en taxa som stimulerar till långsiktigt hållbara och flexibla lösningar. Åtgärder: I samarbete med östra Värmland ta fram en gemensam grundkonstruktion för taxan och ha en ny taxa klar till 2010 Uppföljning: Sammanställa och utvärdera hur taxan påverkat kundernas val av tjänster. Det ska vara enkelt att sortera Av den enkät som genomfördes som en del i samverkan kring avfallsplanen framgick det tydligt att våra kunder vill att det ska vara enkelt, smidigt och tydligt varför och hur man ska sortera. Lokala mål: Den fastighetsnära insamling ska utökas. Insamlingen av farligt avfall ska utvecklas genom att fler mottagningspunkter ordnas på platser där allmänheten rör sig dagligen. Tillgängligheten för att lämna sorterat avfall ska vara hög. Åtgärder: Fortsatt arbete för att Förpacknings- och TidningsInsamlingen ska vidareutveckla sina ersättningsformer så att de passar även för fastighetsnära insamling i andra former än för flerbostadshus.
2009-12-17 8 (14) Införa system för insamling av vissa fraktioner farligt avfall i anslutning till affärernas returstationer eller andra lämpliga platser. Antalet insamlingspunkter för glödlampor, lågenergilampor och lysrör utökas under 2009 2010. Öppettiderna på ÅVC ska ses över för att öka tillgängligheten. System för budad hämtning eller hämtning av grovavfall och farligt avfall efter särskild turlista ska utredas. En mindre ÅVC byggs i de södra kommundelarna senast under 2010 och ersätter då de grovsopstationer som finns där. Se över och utveckla informationen i anslutning till återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Uppföljning: Årlig sammanställning och utvärdering av de åtgärder som vidtagits.
2009-12-17 9 (14) Inverkan på miljön Enligt 6 kap miljöbalken ska en miljöbedömning göras av avfallsplanen. Avfallsplanens mål innebär förändringar jämfört med dagens system. Vi har bedömt att avfallsplanen inte kommer att medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs. Den bedömningen grundar sig på att målen och åtgärderna i planen är framtagna med syfte att sluta kretsloppen och minska miljöpåverkan. Detta gäller även de anmälningspliktiga anläggningar, enligt miljöbalken, som kan bli aktuella. Visionen och målen i avfallsplanen har tagits fram för att styra mot den avfallshieraki som återfinns i EU:s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG artikel 4): Förebyggande av att avfall uppstår Förberedelser för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning (t ex energi) Bortskaffande En viktig miljöaspekt som kommer att påverkas av avfallsplanen är transporter. Det är svårt att överblicka om antalet transporter p g a planen kommer att öka eller ej men i de fall de ökar kommer det i stället att innebära att den totala energiåtgången minskar eftersom det kommer att leda till återvinning som kräver mindre energi än nyproduktion. Strävan att avfallet ska åka kollektivt är också en viktig del för att minska den totala energiåtgången. De transporter som måste ske kommer att ske med fordon som använder miljövänliga bränslen. De övergripande målens bedömda miljöpåverkan redovisas nedan: Samarbete i regionen som främjar visionen Gemensamma lösningar minskar transportbehovet och ökar möjligheterna till längre gående behandling i närområdet. Gemensam informations- och kommunikationsstrategi (gemensam rådgivare) Med en gemensam strategi når vi ut till en bredare krets och ökar därmed kunskap och förståelse för sortering och återvinning. Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark När vi återanvänder näringsämnena på åkermark minskar behovet av nyproducerad handelsgödsel. Rimligen medför det även minskade transporter. Kommunal verksamhet ska vara föredöme Genom att stimulera våra medarbetare att göra rätt blir vi det goda exemplet för andra att finna bra lösningar för sortering och återbruk. Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Med våra egna erfarenheter kan vi visa på goda exempel som kan föras vidare till andra verksamheter genom tillsynen. Genom att ta upp frågan vid tillsynen visar vi på dess betydelse för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering Bra arbetsmiljö är bra för dem som arbetar inom renhållningen. Många gånger medför bra arbetsmiljö även andra miljövinster.
2009-12-17 10 (14) Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Med en bra konstruktion på taxan blir den ett incitament för den som annars har svårt att motivera sig för att göra rätt. Det ska vara enkelt att sortera Genom att göra det enkelt att göra rätt kommer fler att göra det. I bilaga 11 finns en fördjupad miljöbedömning. Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanen ge en betydande positiv miljöpåverkan om den genomförs och målen uppfylls.
2009-12-17 11 (14) Information och kommunikation vid framtagande av avfallsplanen Undersökning av kommuninvånarnas åsikter om avfallshantering Omfattning på undersökningen Kommunerna i östra Värmland har gjort en undersökning av kommuninvånarnas vanor när det gäller avfallshantering och hur de kan motiveras till att öka sin källsortering. Undersökningen gjordes genom telefonintervjuer under hösten 2008 med 2 500 invånare i kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga, Kristinehamn, Mariestad och Storfors. I Mariestad, Kristinehamn och Karlskoga intervjuades 500 personer per kommun. I Filipstad och Degerfors intervjuades 300 personer per kommun och i Gullspång och Storfors intervjuades ca 200 personer per kommun. Undersökningen visar att miljöengagemanget hos invånarna i regionen är stort. Något som ur miljösynpunkt upplevs som viktigt är att vi i framtiden minskar avfallsmängden. Att sälja eller skänka bort begagnade varor är relativt vanligt. Det är dock fler som säljer/skänker bort varor än de som köper sådana varor. Det som skulle få invånarna att sortera ännu mer avfall är: - för att vara en förebild för barnen - insamlingssystem som är lätta att förstå - vetskapen om att sorteringen gör nytta för miljön och att man kan lita på att materialet återvinns Olika förutsättningar för fastighetsnära insamling Det varierar mycket mellan lägenhetsinnehavarna hur många fraktioner som de kan sortera fastighetsnära. Över 70 % av lägenhetsinnehavarna kan sortera fraktionerna tidningar/ returpapper, pappersförpackningar, färgade och ofärgade glasförpackningar fastighetsnära. Cirka 60 % kan även sortera ut metallförpackningar och plastförpackningar. Glödlampor och lysrör, el-avfall och farligt avfall är fraktioner som inte sorteras ut fastighetsnära i någon större omfattning. Enbart var femte lägenhetsinnehavare kan lämna grovavfall fastighetsnära. Inte allt farligt avfall samlas in Fyra av fem villaägare lämnar sitt farliga avfall till en återvinningscentral medan enbart tre av fem lägenhetsinnehavare lämnar sitt farliga avfall på samma plats. Anmärkningsvärt är att nästan var tionde lägenhetsinnehavare inte har någon uppfattning om var de lämnar sitt farliga avfall. Var femte vill ha närmare till insamlingsplats för farligt avfall. Hämtning som sker fastighetsnära är 20 % intresserade av. Möjligheten att lämna farligt avfall i lokalt centrum är 10 % intresserad av. Däremot var det enbart 3 % som var intresserad av mobil insamling. Nästan 20 % uppger att de skulle sortera ut mer farligt avfall om de skulle få bättre kunskap om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras. Tre av tio anser att kommunen har tillräckligt bra insamlingssystem för farligt avfall, eftersom de uppger att de redan sorterar ut allt farligt avfall.
2009-12-17 12 (14) Källsortering av matavfall 65 % av invånarna uppger att de är villiga att börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för detta. Bland villaägarna kan 60 % tänka sig börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för hämtning. 16 % sorterar ut matavfallet redan idag. Bland lägenhetsinnehavarna kan över 70 % tänka sig att börja sortera ut matavfall. I dagsläget är det enbart 3 % som uppger att de sorterar ut matavfall. Yngre är mer intresserade av att sortera ut matavfall än genomsnittet. Högt förtroende för kommunens avfallshantering Nära 80 % har ganska eller mycket bra förtroende för att det utsorterade avfallet hanteras på ett bra sätt. Yngre har något högre förtroende än genomsnittet. Kostnad för hämtning för villaägare 40 % vet inte hur mycket de betalar för avfallshanteringen per år. Vid en uppskattning av hur mycket de betalar i sophämtningsavgift gissar ca 20 % någorlunda rätt. Fyra av tio vill betala högst 1000 kr för avfallshanteringen. Av dem som inte vet vad det kostar vill 63 % inte betala mer än 1000 kr. Samråd innan framtagandet av mål och åtgärder i avfallsplanen Innan målen och åtgärderna i avfallsplanen togs fram hölls både kommuninterna och externa samrådsmöten. Vid dessa möten presenterades visionen och de övergripande målområdena. Deltagarna på mötena fick berätta hur avfallshanteringen fungerar vid deras verksamheter och vilka problem och möjligheter som de såg med visionen och de övergripande målen. Kommuninterna samrådsmöten Till det kommuninterna samrådsmötet inbjöds samtliga kommunala förvaltningar. Alla hade inte möjlighet att delta. Bland dem som deltog fanns en vilja att göra rätt och de efterfrågade hjälp för att finna bra lösningar för sortering och återbruk. Externa samrådsmöten Till de externa samrådsmötena bjöd vi in olika verksamheter som industrier, livsmedelsföretag, bostadsbolag, villaägarföreningar, åkerier, och byggföretag. Mötena var givande och gav en bra inblick i hur avfallshanteringen fungerar vid olika verksamheter och vilka problem som kan finnas. Sammanfattningsvis kom följande synpunkter fram vid mötena: - Visionen 100 % kretslopp - 0 % restprodukt är helt rätt! Det är den vision som man måste ha. Det var i stort sett alla som deltog vid mötena överens om. - Det ska vara enkelt, nära och motiverat att sortera. Men det räcker inte med detta, det är också jätteviktigt att allmänheten och företagen har förtroende för systemen. Det måste finnas en bra miljönytta, om det till exempel är bättre att ett material återvinns så ska det göra det och inte brännas. Information är a och o, det ska vara tydligt och klart att den tid och kostnad som man lägger på sortering kommer till nytta genom att materialen används på ett bra sätt.
2009-12-17 13 (14) - Mer information om vad som är farligt avfall behövs både till verksamheter och till privatpersoner. - För att kunna minska avfallsmängden är det viktigt att styra upp inköpen. Det man köper in kommer ju att bli ett avfall förr eller senare. - Detaljer så som bra skyltning på containrar är viktigt. Det ska vara tydligt och enkelt. Man ska inte behöva gissa sig till vad som ska ligga i en behållare. Det måste vara enkelt att sortera rätt! - Om man vänjer folk att sortera rent och bra på jobbet, så kanske de även börjar göra det hemma. - Viktigt med tillsyn eftersom dessa frågor annars inte är något som man budgeterar för i verksamheten. Det måste ibland komma krav utifrån! Bra tillsyn är ett stöd för den som sliter som miljöansvarig i verksamheter. - Det får inte kosta för mycket med avfallshantering. Information till kommuninvånarna Under arbetets gång har information om visionen och målen lagts ut på kommunens hemsida, där kommuninvånarna och företag har kunnat ta del av dem, och lämna synpunkter. Information har även spridits genom de lokala tidningarna, som bjudits in till presskonferens och som skrivit informativa artiklar om arbetet med avfallsplanen. Formellt samråd och utställning av förslag på avfallsplan och renhållningsföreskrifter Se bilaga 12 Sammanställning av samrådsyttranden med bemötande av inkomna synpunkter. I bilaga 14 finns en sammanställning av utställningsyttrandena med bemötande av inkomna synpunkter. Uppföljning För att följa utvecklingen av de mål och åtgärder som föreslås i denna plan bör uppföljningen ske kontinuerligt. Huvudansvaret för uppföljningen av planen ligger hos kommunstyrelsen. Målen berör i någon form samtliga nämnders ansvarsområden. Se bilaga 10 Revision. Under kapitlet mål och åtgärder finns angivet vilka åtgärder som krävs och hur uppföljningen av målen ska ske. Tekniska förvaltningen och renhållningsverksamheten har det operativa ansvaret för uppföljningen av avfallsplanens mål och åtgärder och ska årligen redovisa till Tekniska nämnden, som är renhållningsansvarig nämnd i Kristinehamns kommun, hur arbetet fortskrider.
2009-12-17 14 (14) Bilagor 1. Nulägesbeskrivning 2. Förpackningar och tidningar 3. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 4. Nedlagda deponier 5. Sammanställning till Länsstyrelsen 6. Uppföljning av samtliga mål i tidigare plan 7. Styrmedel 8. Samhällets mål och krav 9. Prognoser för framtida avfallsmängder 10. Revision, årlig uppdatering av uppgifter med kommentar av uppnådda mål m m 11. Miljöbedömning 12. Sammanställning av samrådsyttranden 13. Kostnadsuppskattning av planens genomförande 14. Sammanställning av utställningsyttranden