VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle

2012 09 18 VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP Institutionen för Individ och samhälle 1

Innehåll Inledning... 3 Syftet med VFU... 3 Principer för organiseringen av VFU... 5 VFU-organisationen... 6 Ansvarsbeskrivning... 6 Högskolan Väst... 6 VFU-områdets ansvar:... 7 VFU-besök... 8 Bedömning och examination av VFU... 8 Bra att veta om VFU... 8 Kontakter... 9 Bil I Kurser som programmet omfattar Bil II VFU-progression för yrkeslärarprogrammet 2

Inledning Handboken för den verksamhetsförlagda utbildningen vid Högskolan Väst vänder sig i första hand till studenter inom Yrkeslärarprogrammet, deras lärarutbildare i gymnasieskolans och Kom Vux yrkesprogram och de samordnare som finns i kommuner och fristående skolområden. Den kan också vara till nytta för rektorer och andra som på olika sätt möter lärarstudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Vi vill med handbokens hjälp tydliggöra och informera om programmet med speciellt fokus på den verksamhetsförlagda utbildningen inom yrkesprogrammen. I handboken finns information om organisation, ansvar och genomförande av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) Syftet med VFU Den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att möjliggöra för studenten att tillsammans med erfarna lärare utveckla en fördjupad kunskap och att den lärarstuderande dessutom ska kunna sätta in kunskapen i ett undervisnings- eller verksamhetssammanhang. Den syftar också till att studenter utvecklar sitt kunnande i att undervisa och systematisk förstå och analysera skolans verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall ge studenterna möjligheter att: - känna sammanhang mellan studierna och yrket samt få ett helhetsperspektiv på läraryrket - kunna knyta teoretiska kunskaper till yrkesrelaterade frågor - erfara och förstå skolans vardag - delta i och själv i ökad omfattning ansvara för olika former av pedagogiskt arbete - utveckla förmågan till samarbete genom att medverka i arbetslag och samverka med andra funktioner inom skolan. - uppnå en säker och tydlig yrkesroll. Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i yrkesämnen i gymnasiet och vuxenutbildningen. Yrkeslärarexamen (SFS 2010:541) Yrkeslärarexamen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Se kurser som programmet omfattar bil I. VFU ska huvudsakligen vara förlagd till gymnasiets yrkesprogram och aktuella yrkesämnen. En mindre del av VFU förläggs om möjligt till vuxenutbildning. Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten - visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande - visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen 3

- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 4

Utbildningens innehåll Yrkeslärarprogrammet 90 hp och omfattar kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna om sammanlagt 60 högskolepoäng samt verksamhetsförlagd utbildning om sammanlagt 30 högskolepoäng. Den utbildningsvetenskapliga kärnan Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng och innehåller områdena: läroplansteori och utbildningshistoria, lärande, undervisning och didaktik, specialpedagogik, sociala relationer och jämlikhets-, jämställdhets- och identitetsfrågor, vetenskapsteori och vetenskaplig metod, bedömning och utveckling, utvärderings-, utvecklings- och kvalitetsarbete Områdena är fördelade på sju kurser som är spridda under utbildningens gång. Parallellt med dessa kurser löper fyra VFU-kurser. Syftet är att UVK- och VFU-kurserna tillsammans ska främja progressionen i studenternas akademiska och professionella utveckling. Principer för organiseringen av VFU Den verksamhetsförlagda utbildningen inom yrkeslärarprogrammet är organiserad utifrån följande principer: Den verksamhetsförlagda utbildningen ska alltid genomföras i den verksamhet och de ämnen som studenterna utbildas för. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska planeras så att studenten får kontinuerlig kontakt med verksamhetsfältet. På så sätt kan studenterna successivt utveckla sin professionella kompetens, och en tydlig progression kan skapas i studenternas yrkesutveckling. Det är viktigt att få ta del av den verksamhetsförlagda utbildningen tidigt i utbildningen, dels för att upptäcka om yrkesvalet är rätt, dels för att erhålla skol- och undervisningserfarenhet att utgå från i utbildningen. Studenternas första VFU-kurs påbörjas under första terminen. VFU-kurserna på yrkeslärarprogrammet ligger som 4 fristående kurser om vardera 7,5 hp. Dessa ligger parallellt med övriga kurser under hela utbildningen. Varje VFU-kurs omfattar ca 20 heldagar. Studenter som har lärartjänst i gymnasieskolan/komvux under utbildningstiden, kan om så är lämpligt genomföra VFU på sin egen arbetsplats och inom ramen för den egna tjänstgöringen. Studenterna får en behörig lärare som handledare, vilken benämns som lärarutbildare i verksamheten och förkortas LUV. I respektive VFU-kurs anges vilka mål som ska uppnås. Kriterier som studenterna bedöms mot framgår i kursplanen för respektive VFU-kurs. Det ska vara en nära och tydlig koppling mellan de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna i utbildningen (helhetssyn på utbildningen). 5

VFU-organisationen Högskolan Väst har i samverkan med kommunala och fristående skolområden i regionen utvecklat en organisation bestående av VFU-områden 1 med förskolor, förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och gymnasieskolor som gegrafiskt eller på annat sätt hör samman. VFU-områdena leds av en lokal samordnare som ansvarar för att studenterna får adekvat VFU i sina områden. Högskolan Västs VFU-ledare har det övergripande ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen. VFU- handläggaren på Högskolan Väst har det operativa ansvaret för studenternas VFU-placeringar i samverkan med de lokala samordnarna. Placeringen av de studerande i VFU-områden och på skolenheter sker i samarbete mellan högskolan och de lokala samordnarna. Studenterna placeras på skolor och får yrkesverksam lärare som handledare, denna lärare benämns lärarutbildare i verksamheten LUV. Ansvarsbeskrivning Högskolan Väst har tecknat överenskommelser med kommuner och fristående skolor. Innehållet i överenskommelsen syftar till att lärarstudenterna skall ges förutsättningar för en kvalitativt bra VFU ur såväl högskole- som VFU-områdesperspektiv. Utifrån överenskommelsen har nedanstående ansvarområden och arbetsfördelning fördelats. Högskolan Väst Har det övergripande ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen. - högskolan erbjuder utbildningar för LUV VFU-ledaren: är yttersta samordnare och kontaktperson för områden och verksamheter - teckna överenskommelser - informera och samverka med berörda områden på en övergripande nivå - relevant information ges till områdenas samordnare - planera innehåll och progression i programmets VFU-delar - planera VFU-kurser - relevant information ges till LUV - samordna studenternas första VFU-placering - VFU-handbok och närvaroblanketter finns tillgängliga för LUV. - övergripande uppföljningar och utvärderingar av VFU VFU-handläggaren: samarbetar operativt med de lokala samordnarna - ge service och information om studenternas placeringar både inom högskolan och till VFU-områdena - det administrativa genomförandet av studenternas placeringar på VFU-områden fungerar - vara kontaktperson i praktiska och administrativa frågor kring VFU 1 För högskolan Västs del innebär VFU-område oftast en kommun. Kommun används därför synonymt med område. 6

Kursansvarig: - besöka sin student under den verksamhetsförlagda utbildningen - informera om syfte och mål för VFU-delarna i utbildningen och kurser - medverka vid bedömning - meddela respektive examinator om sina studenters närvaro och prestationer vid VFU och informera VFU-ledaren vid tveksamheter vid bedömning Examinator: - kursplaner och kurs-pm beskriver mål och kriterier för VFU i respektive kurs - examination av VFU i kurser - relevant information ges till studenter, LUV och mentor VFU-områdets ansvar: - ansvarar för att det finns en samordnare, med pedagogiskt och administrativt ansvar, som har till uppgift att placera studenten i VFU-områden och på skolenheter - arbetar med motivation för att positivt och frivilligt delta i arbetet med att utbilda lärare och att LUV deltar i handledarutbildning VFU-Samordnaren: - är VFU-områdets kontaktperson till lärarutbildningen - i samråd med högskolans VFU-ledare, för att studenterna får verksamhetsförlagd utbildning med kvalitativt bra innehåll och utformning. - informera rektor eller motsvarande om behov av VFU-platser i respektive område och inriktning - tillsammans med rektor eller motsvarande för att studenterna blir placerade i arbetslag med lämpliga lärarutbildare (LUV) - lämna uppgifter om studenternas placeringar till programmet (VFU-handläggaren) - delta i samverkansmöten med programmet i övergripande VFU-frågor - inventera behov av handledarutbildning i kommunen Lärarutbildaren i verksamheten, LUV: - ha kunskap om yrkeslärarutbildning och lärarprofession med inriktning mot undervisning i aktuellt yrkesprogram. - introducera lärarstudenten på arbetsplatsen och i arbetslaget - fungera som studentens kontaktperson under den verksamhetsförlagda utbildningen och låta studenten ta del av egna beprövade erfarenheter i undervisningssituationer - vara reflektionspartner för lärarstudenten samt ge feedback och stöd i form av handledning under den verksamhetsförlagda utbildningen - medverka vid bedömning av lärarstudentens insatser vid VFU Studenten - ha kunskap om de dokument som styr den verksamhetsförlagda delen av utbildningen; utbildningsplan, kursplan, VFU-handbok och kurs-pm. 7

- i god tid inför varje VFU-period kontakta sin LUV - LUV delges information från högskolan - genomföra uppgifter som är relaterade till respektive kurs - orientera sig för att lära känna sitt VFU-område - successivt arbeta allt mer självständigt och därmed utgöra en resurs för arbetslaget - vara kommunicerbar via den e-postadress som tillhandahålls av Högskolan Väst VFU-besök Under utbildningens gång genomförs VFU-besök, där kursansvarig dels är med studenterna i undervisningen dels deltar i ett trepartssamtal med lärarstudenten och LUV. Trepartssamtalets huvudsyfte är att diskutera studenten utveckling mot att nå examensmålen. Första besöket genomförs under senare del av första VFU-kurs alternativt tidigare del av andra VFU-kursen. Bedömning och examination av VFU Samtliga VFU-perioder i Yrkeslärarprogrammet examineras utifrån kursmål som anges för respektive VFU-kurs. Utbildningen är utformad så att en progression ska möjliggöras där kunskapsutveckling stöds av lärandemål med den framtida lärarprofessionen i fokus. Färdigheter och förmågor samt reflektion, analys och kritisk granskning av den verksamhetsförlagda utbildningen är perspektiv som särskilt beaktas. Fullföljd VFU bestyrks genom intyg Närvaro VFU (se bil III). Bedömning av studentens färdigheter och förmågor i den verksamhetsförlagda utbildningen sker genom VFU-besök med trepartsamtal samt eventuell ytterligare uppföljning. I varje VFU-kurs genomförs VFUseminarium för analys och reflektion i grupp. Studenten genomför dessutom en individuell examinerande uppgift där analys, reflektion och kritisk granskning av såväl skolverksamheten som sin egen yrkesutveckling ingår. I respektive kursplan anges lärandemålen för kursen och i respektive kurspm anges bedömningskriterierna. För respektive kurs anges i kursplanen vilka lärandemål studenten skall uppnå för godkänt betyg. Kursplanens mål är en konkretisering av VFU-progressionen (se bilaga II). Vid tvekan om studenten når målen för VFU skall LUV snarast ta kontakt med kursansvarig. Tillsammans beslutar man om en tidpunkt för samtal med student, LUV och kursansvarig. Vid underkänd VFU ombesörjer VFU-ledare i samråd med kursansvarig en ny tidpunkt (och ev. ny VFU-placering) för ytterligare en VFU-period. Bra att veta om VFU Byte av VFU-plats Byten av VFU-plats är alltid individuella och kan därför bli aktuella vid olika tidpunkter för olika studenter. Byte kan ske av pedagogiska eller personliga skäl. Pedagogiska skäl innebär att studenten byter VFU-plats för att ges möjlighet till att utvecklas och utmanas för att nå examensmålen. Personliga skäl innebär att studenten önskar byta VFU-plats av orsaker som inte har med den verksamhetsförlagda utbildningen och möjligheter att nå examensmålen att göra. 8

Byte av VFU-plats av pedagogiska skäl. Studenten samråder med kursansvarig och studenten kontaktar därefter rektor eller motsvarande för ett ev. byte inom området. Om rektor inte kan vara behjälplig hänvisas till samordnaren. Studenten är alltid ansvarig att kontakta sin tidigare VFU-plats och meddela varför ett byte sker. Byte av VFU-plats av personliga skäl. Studenten samråder med sin verksamhetsdidaktiker och kontaktar därefter rektor eller motsvarande för eventuellt byte inom området. Om rektor inte kan vara behjälplig hänvisas till VFU-samordnaren. Studenten är alltid ansvarig att kontakta sin tidigare VFU-plats och meddela varför ett byte sker. Om läget är känsligt kan kursansvarig eller VFU-ledaren vara behjälplig i dessa situationer. Ansökan om byte av kommun görs via webbformulär på www.lararprog.hv.se under rubriken VFU. Försäkringar Från 1 juli 2000 finns en personskadeförsäkring hos Kammarkollegiet för studenter vid de statliga universiteten och högskolorna. Försäkringen gäller i Sverige. Den gäller under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Med skoltid avses all tid då studenten deltar i verksamhet i skolans regi. Närvarorapportering Efter varje VFU-period har studenten ansvar för att närvaroblankett med LUVs underskrift lämnas till kursansvarig lärare eller examinator. Sekretess Alla som arbetar inom skolan har sekretess. Däremot skiljer graden. Sekretesslagen skyddar elever och deras anhörigas personliga förhållanden. Det kan vara allt från fysiska och psykiska sjukdomstillstånd till sociala och ekonomiska problem. Sekretess innebär förbud att avslöja känsliga och ömtåliga uppgifter. Den är såväl muntlig (tystnadsplikt) som skriftlig (handlingssekretess). I vissa fall måste sekretessen brytas enligt Socialtjänstlagen 71. Detta gäller om man i sin verksamhet får kännedom om att någon far illa och kan vara föremål för stöd/hjälp eller åtgärd från sociala myndigheters sida. Skyldigheten att anmäla och därigenom bryta sekretessen finns även vid fara för liv. Studenten betraktas som en i personalgruppen när det gäller sekretess. Detta är ett förtroende som måste respekteras. Vid uppföljning efter avslutad VFU, när de studerande delger varandra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen är grundregeln att ingen i gruppen med utgångspunkt i redogörelsen ska kunna peka ut enskild person (barn, elever, förälder, personal) från skolan. Kontakter Lärarprogrammen vid Högskolan Väst leder det övergripande arbetet med den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid frågor om VFU i Yrkeslärarprogrammet vänder du dig till någon av VFU ledarna Astrid Ottosson eller Claes-Göran Sjöö som har huvudansvaret för VFU på programmet eller till Anna Zingmark som är VFU-handläggare och arbetar operativt med VFU-placeringar av studenter. 9

Kursansvariga/VFU-ledare: VFU-handläggare Astrid Ottosson Claes-Göran Sjöö Anna Zingmark 0520-22 37 78 0520-22 37 52 0520-22 39 33 077-97 50 91 astrid.ottosson@hv.se claes-goran.sjoo@hv.se anna.zingmark@hv.se Bilaga I Utbildningsvetenskaplig kärna: Kurskod Kursnamn Hp Fördjupning PPL100 Perspektiv på lärande och utbildning för yrkeslärare 7,5 G1N LGV100 Läraruppdraget i gymnasiet och vuxenutbildningen 7,5 G1N DIS200 Didaktik och specialpedagogik 15 G1F UIL200 Ungdomars identitet och livsvillkor 7,5 G1F XX6101 Yrkets traditioner och kunskapspraktiker 7,5 G1F XX9764 Bedömning för lärande och betygssättning 7,5 G1F XX9413 Utvärdering och kvalitetsarbete 7,5 G1F Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurskod Kursnamn Hp Fördjupning VFU100 VFU i yrkeslärarprogrammet 1 7,5 G1N VFU200 VFU i yrkeslärarprogrammet 2 7,5 G1F VFU201 VFU i yrkeslärarprogrammet 3 7,5 G1F XX3762 VFU i yrkeslärarprogrammet 4 7,5 G1F 10

Bilaga II VFU- progression för Yrkeslärarprogrammet T1 T2 T3 T4 Utbildningsuppdraget Allmändidaktik och Yrkesdidaktik specialpedagogik Syfte med VFU: Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig en inblick i undervisnings- och lärprocesser i gymnasiets yrkesprogram och en medvetenhet om vad som krävs i rollen som lärare. Kursen syftar vidare till att studenten på en grundläggande nivå ska använda vetenskapliga teorier för att resonera om företeelser och processer i skolan. Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera det pedagogiska arbetet utifrån elevers olika sätt att lära och att utvecklas. Kursen syftar vidare till att studenten med hjälp av specialpedagogiskt perspektiv utvecklar undervisningen utifrån elevers olikheter och behov. Kursen syftar till att studenten självständigt ska kunna planera, genomföra, dokumentera egen undervisning utifrån yrkesdidaktiska perspektiv samt reflektera över gjorda val och alternativ. Kursen syftar även till att studenten skaffar förståelse för ungdomars livsvillkor samt förståelse för hur skola och lärare kan arbeta för att skapa positiva och bekräftande relationer. Kvalitetsarbete, bedömning och betygsättning Kursen syftar till att studenten ska visa förtrogenhet med principerna för bedömning och betygssättning. Kursen syftar vidare till att studenten med hjälp av yrkesdidaktiska kunskaper ska kunna tolka och analysera elevers kunskaper samt visa insikt om hur utvärdering och kvalitetsgranskning kan vara ett pedagogiskt verktyg och dessutom bidra till skolutveckling. 11