Handlingsplan för svensk miljöteknik

Handlingsplan för svensk miljöteknik 1

innehåll Förord... 5 Sammanfattning...7 1 Ett framtidsområde... 10 1.1 Ett nytt näringsliv behöver ta plats... 11 1.2 Miljöteknikområdet...12 1.3 Swentecs uppdrag...15 1.4 Varför handlingsplan?...16 1.5 Visionen och fem åtgärdsprogram...18 2 Strategiska miljöteknikområden...20 2.1 Sverige tidigt ute...21 2.2 Fokusområden... 22 2.3 Helhetstänkande och system... 24 3 Politisk styrning... 26 3.1 Ett politiskt ledarskap... 27 3.2 Robusta och stimulerande regler och stöd... 29 4 Kompetens för hållbar utveckling... 38 4.1 Kompetensuppbyggnad kring hållbar utveckling och entreprenörskap... 39 4.2 Kompetensspridning i samverkan... 43 5 Kommersialisering... 44 5.1 Stimulera och tillvarata idéer med kommersiell potential... 45 5.2 Stärk kopplingen till marknadens efterfrågan...48 5.3 Stötta företagande och entreprenörskap... 49 6 Utveckla nya affärsmodeller... 56 6.1 Stötta utveckling av affärsmodeller som bygger på samverkan... 58 6.2 Kommunernas roll... 63 6.3 Internationellt utvecklingssamarbete... 65 7 Samverkan... 67 7.1 Tydliga roller i samverkansprocessen... 69 7.2 Effektivare företagsfrämjare... 73 7.3 Utveckla samverkansformer... 73 8 En effektiv struktur för svensk miljöteknik... 76 8.1 Bakgrund... 77 8.2 En förnyad nationell koordinering... 78 8.3 En svensk koordinering gentemot EU/ETAP... 78 8.4 Nationell koordinering i relation till regionerna... 79 8.5 Fortsatt utveckling under 2010... 79

4

Förord Världen står inför stora utmaningar inom miljöområdet. Visionen för svensk miljöteknik är att Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. Det är viktigt att förändringarna sker fort. I denna handlingsplan föreslås 82 åtgärder som ska bidra till att visionen förverkligas. I mars 2008 fick Swentec, Sveriges miljöteknikråd (the Swedish Environmental Technology Council) i uppdrag av regeringen att utarbeta underlag för regeringens fortsatta arbete för att stärka svenska miljöteknikföretag. Regeringen skrev att underlaget ska inkludera förslag till insatser och åtgärder såväl för åren 2009 och 2010 som därefter. Slutligen ska det i underlaget specifikt föreslås hur de statliga myndigheterna ska samordnas samt framöver samverka för att bäst stärka svensk miljöteknik. Fokus i handlingsplanen är att presentera konkreta åtgärder. Handlingsplanen utgår från miljöteknikföretagens perspektiv. En del åtgärder kommer Swentec att börja arbeta med redan under 2010. Andra förslag behöver regeringen först ta ställning till. Handlingsplanen är väl förankrad bland Sveriges miljöteknikaktörer. I arbetsprocessen har organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar och företrädare från universitet och högskolor medverkat. Vidare har en referensgrupp, bestående av företrädare för statliga aktörer inom området, deltagit i arbetet. Handlingsplanens 82 åtgärder kan ses som försök att rätta till brister i de offentliga insatserna med betydelse för att få företag och affärer inom det nya näringslivet att växa fram. Syftet är att ge bättre utvecklingsmöjligheter för företagen med lösningar inom miljöteknik. Målet är att svensk miljöteknik ska bidra med lösningar på dagens miljöproblem och därmed underlätta omställningen till en hållbar framtid. Swentecs råd Kristina Alsér Ordförande Landshövding Kronobergs län Bodil Anjar VD Gila Control System AB Anders Jonsson VD Sundsvall Energi AB Helena Tillborg Projektledare Sweden Cleantech Incubators Annika Helker Lundström VD Återvinningsindustrierna Marie Reinius VD Svenska Riskkapital föreningen (SVCA) John Holmberg Vice rektor Chalmers tekniska högskola Lars Stendius Försäljningschef FACTS ABB Power Systems Swentecs kansli Berit Gullbransson Verksamhetschef Catarina Hedar Projektledare Maria Delombre Kommunikationsansvarig David Björneloo Vik. kommunikationsansvarig 5

1 Kapitelrubrik

Sammanfattning Sverige och världen står inför en rad svåra miljöutmaningar. Samtidigt innebär detta nya möjligheter. Målet är att hitta lösningar på dagens miljöproblem som skapar nya jobb och ger en ökad export. För att klara detta måste ett nytt näringsliv ta plats. Handlingsplanen ger 82 åtgärder som tillsammans ska göra detta möjligt. Visionen för Svensk Miljöteknik är att Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. För att nå visionen föreslås i denna handlingsplan 82 åtgärder inom fem strategiska åtgärdsområden. Handlings planen omfattar också ett kapitel om vikten av skapa en effektiv struktur för svensk miljöteknik. För att lyckas med detta behövs en nationell koordinering under kommande år. Den nationella koordineringen ska vara handlingsorienterad och bygga på hög affärsförståelse. Uppdraget bör vara under minst fem år för att sedan utvärderas. Ramarna ska vara tydliga och koordineringen mellan branscher, myndigheter och sektorplattformar överblickbar. Målet ska vara att stimulera framväxten av ett nytt näringsliv. De fem strategiska åtgärdsområdena som formulerats är politisk styrning, kompetens för hållbar utveckling, kommersialisering, affärsmodeller och samverkan. Politisk styrning Sverige behöver robusta regler över mandatperioderna, drivande marknadsincitament och en tydlig rollfördelning inom det offentliga. Politiken spelar en avgörande roll för att bryta upp gamla strukturer och skapa öppningar för ett nytt tillväxtområde. Därför föreslås bland annat att målbeskrivningen för olika myndigheter integreras samt att styrningen av departement och myndigheter samordnas tydligare. Det politiska ledarskapet är av största vikt för att skapa tydlighet och gemensamma mål och underlätta för ett nytt kunskapsområde att växa fram mellan och»på tvären«över etablerade organisationer och sektorer. Kompetens för hållbar utveckling För att Sverige ska bli framgångsrikt inom miljöteknik krävs att det finns personer och företag som vill utveckla nya idéer och lösningar för hållbar utveckling. För att åstadkomma detta behöver kompetensnivån höjas inom såväl politiken som inom näringslivet. Kopplingen mellan entreprenörskap och hållbar utveckling måste stärkas. Därför krävs förändrade attityder och nytt fokus redan från grundskolenivå. 7

Grundskolan bör koppla utbildning om hållbar utveckling till entreprenörskap och företagande. Vidare föreslås att satsningar görs på ett kunskapslyft som riktar sig till personer i näringslivet och inom politiken. Genom att utveckla forskningscentra till motorer för regional samverkan och utveckling kan den svenska kompetensen för hållbar utveckling ytterligare stärkas. Kommersialisering Sverige lägger mycket resurser på forskning och utveckling och ligger i topp när man gör internationella jämförelser av innovationer och innovationskraft. Däremot borde Sverige kunna producera fler nya och växande företag som resultat av forskningen. Möjligheterna till finansiering behöver bli bättre i Sverige. I ett internationellt perspektiv görs det få insatser för att stimulera tillgången till privat riskkapital. Därför föreslås att insatser görs för att öka kommersialiseringskompetensen i svenska forskningsmiljöer och säkerställa incitament till vidareutveckling av idéer och avknoppningar från företag. Ytterligare ett viktigt förslag är att på olika sätt uppmuntra miljökrav inom den offentliga upphandlingen. Affärsmodeller Den svenska miljötekniksektorn består till största delen av små och medelstora företag. För många av dessa företag är den svenska hemmamarknaden central för att få en grund att utvecklas ifrån. Internationella marknader ger ytter ligare möjligheter för att svenska företag ska kunna växa och utveckla sin verksamhet i Sverige. Därför är såväl försäljning på hemmamarknaden som ökad export viktiga mål för handlingsplanen. För detta krävs att företag kan utveckla skräddarsydda affärsmodeller som hanterar möjligheter på olika marknader. Därför föreslås bland annat att stora svenska företag stimuleras att agera som draglok och att kompetensen kring systemförsäljningar förbättras, att kommunernas olika roller förtydligas samt att det internationella utvecklingsarbetet i högre grad används för svensk miljöteknikexport. Samverkan Det stora intresse som idag finns för miljöteknik har skapat ett ökat behov av samverkan. Det finns en mångfald av organisationer och myndigheter som alla på olika sätt främjar utvecklingen av svensk miljöteknik. I många fall kan det vara förvirrande för företagen. För att uppnå långsiktig, nationell och internationell affärsmässig kraft behövs därför en effektiv samverkan mellan olika aktörer. Därför föreslås bland annat att myndigheternas roller förtydligas och att konsolidering genomförs så att färre statliga aktörer får större resurser. 8

1 Ett framtidsområde

Världens befolkning blir allt större. Efterfrågan på varor och tjänster ökar hela tiden. Samtidigt står världen inför hotande klimatförändringar och en rad andra allvarliga miljöproblem. Utmaningar är så stora att alla delar av näringslivet kommer att beröras. Samtidigt går det till stor del att förutse hur näringslivet behöver utvecklas. I detta ligger stor potential. De länder och företag som systematiskt utvecklar sig åt rätt håll kommer att vara av intresse för hela världen. Sverige har under ordförandeskapet i EU 2009 drivit frågan om att ställa om till en ekoeffektiv ekonomi 1. Det vill säga en hållbar koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi som är baserad på hållbar produktion, samt ett mer hållbart boende och transportsystem. Sverige har fantastiska möjligheter att fortsätta utvecklas mot en eko-effektiv ekonomi där nya företag kan skapas och befintliga växa. För att svenska företag ska kunna utnyttja detta tillfälle och bidra till att hantera utmaningarna krävs insatser som möjliggör att ett nytt näringsliv tar plats. 1.1 Ett nytt näringsliv behöver ta plats Hela näringslivet berörs av behovet att ställa om till hållbar verksamhet och utvecklingen av miljöteknikområdet skär genom hela näringslivet. Miljöteknikområdet är inte en avgränsad bransch. Miljöteknik som begrepp kan istället ses som en drivkraft för utveckling inom alla branscher. Det finns stor utvecklingspotential i samverkan mellan olika branscher. För att stärka miljötekniktillväxten i Sverige krävs en omställning av hela näringslivet. Flera branscher måste samverka och utvecklas i samma takt för att landet ska bli världsledande. Exempelvis biomassa kan användas inom flera branscher och för att få maximal utdelning av materialet krävs det samverkan. Det är tydligt i Västsverige där kemikluster samverkar med raffinaderier, skogs näring, energibolag, fordonstillverkare och övriga biogasaktörer för att skapa synergier. Behovet av samverkan utmanar näringslivet. Branschöverskridande strukturer, som kan hjälpa olika delar av näringslivet att utveckla nya lösningar i takt med varandra, kommer därför att bli centralt. Gamla strukturer och lösningar måste ses över så att det skapas utrymme för detta nya näringsliv att ta plats. I praktiken kan det vara svårt för ett nytt kunskapsområde att växa fram mellan och 1. Nilsson, Måns et al. 2009: A European Eco-Efficient Economy. Governing climate, energy and competitiveness. Report for the 2009 Swedish Presidency of the Council of the European Union, Stockholm Environment Institute. 11

»på tvären«över etablerade organisationer och sektorer. Det finns goda internationella erfarenheter av att universiteten kan ta ett större och mer utåtriktat ansvar för att skapa neutrala kunskapskluster där näringslivet kan mötas runt dessa branschövergripande utmaningar. Politiken är central för att skapa utrymme för ett nytt näringsliv. Få andra aktörer kan förväntas gå före och leda utvecklingen eftersom ingen ensam känner ansvar för den. Utveckling som relaterar till att få fram hållbara lösningar är föremål för vad som kallas»tragedy of the commons«(gemensamt ansvar är ingens ansvar). Detta är en tröskel som politiken kan gå över. Initialt kommer det att kräva beslut som ger resultat först på lite längre sikt. Utan insatser idag riskerar svenska företag att gå miste om de stora nya marknader som kommer att skapas i världen som en följd av klimatförändringar och befolkningsökningar. Många företag drivs av ett engagemang för miljöfrågorna. I en marknadsekonomi är det entreprenörens uppgift att identifiera nya affärsmöjligheter, ta risker och skörda framgångar. Men det kan finnas hinder som de små entreprenörerna inte tar sig förbi på egen hand, till exempel att samverka och dela på risker vid stora internationella affärer. Andra hinder kan vara ett resultat av politiska åtgärder som tillkommit i en annan tid och med andra syften. Hit hör svårigheter för företagare och brist på riskkapital som påverkas av skatteregler, allokering av statligt kapital med mera. En tredje typ av hinder är brister i kunskap och kompetens hos ungdomar och andra engagerade medborgare som hindrar dem från att göra konstruktiva insatser på miljöområdet. Engagemanget för miljöfrågor borde leda till fler företag och en större dynamik i näringslivet. Slutsatsen är att det behövs offentliga insatser i perspektivet av den angelägna uppgiften att släppa fram företag inom miljöteknikområdet. Befintliga insatser bör omprövas och effektiviseras. Strategiska nysatsningar bör göras. 1.2 Miljöteknikområdet Miljöteknik är en samlingsbenämning på tekniska kunskapsområden som har betydelse för att minska miljöpåverkan. I sin bredaste definition innefattar det åtgärder inom alla områden och kan beröra användare inom alla områden. Miljöteknik är som sagt inte en egen bransch, utan en sektor som skär genom flera branscher och ska därför ses som en drivkraft för hela näringslivet. Miljövänligare teknik är ett konkurrensmedel för etablerade företag, myndigheter och kommuner. Den statistik som Swentec tar fram i samarbete med Statistiska Centralbyrån kring miljöteknikområdet fångar inte området i dess bredaste definition men kärnan inom området. Denna omfattar cirka 6 500 företag. Statistiken visar att omsättningen för miljötekniksektorn ökat med 14 procent, från 118 miljarder kronor till 135 miljarder kronor mellan 2007 och 2008. Exporten har ökat med 4 procent, från 35 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Den procentuella förändringen vad gäller omsättning, export och antal anställda 2003 till 2008 visar en fortsatt positiv trend. Exporten utgör dock en relativt liten del av omsättningen, omkring 27 procent. Det innebär att 12

exportens andel av omsättningen har minskat från 30 procent 2007 till 27 procent 2008. Antalet miljöteknikföretag har minskat från 6 753 företag 2007 till 6 542 företag 2008 samtidigt som antalet anställda har ökat med 3 procent från 40 715 personer till 41 807 personer. Av de redovisade miljöteknik företagen så är 1 613 stycken enskilda firmor. De står dock för en mycket liten andel av omsättning, export och antal anställda. 1.2.1 Marknadsförutsättningar för miljöteknik En betydande del av marknaden för miljöteknik utgörs av kommuner och andra offentliga aktörer. Det betyder att företagen är beroende av de spelregler som råder på marknader som i vissa fall är reglerade. De internationella marknaderna är också politiska till en del, där sådant som kommunala vänorter och utvecklingssamarbeten kan ha stor betydelse. Till en del är marknaderna också mycket konkurrensutsatta och dominerade av internationella stor företag liknande det svenska Vattenfall. Kommuner och deras bolag som köper entreprenadtjänster har en viktig roll för att miljöteknikföretag ska kunna växa internationellt. De kan exempelvis vara dörröppnare och upphandlingsstöd för internationella kunder och de är viktiga referenser. De svenska miljöteknikföretagen är ofta små. Statistiken visar att över 80 procent av miljöteknikföretagen har max 10 anställda. Det finns stora svenska världsledande företag som spelar viktiga roller för svensk miljöteknik, men de är förhållandevis få. Det faktum att så stor andel av företagen är små skapar särskilda marknadsförutsättningar för miljötekniken. En följd av att miljöteknikföretagen är små är att de ofta är beroende av draghjälp av större företag och/eller offentliga insatser för att kunna växa internationellt. Det finns en utbredd uppfattning inom branschen att andra länder i Europa lyckas bättre med att göra sådana affärer. I Sverige finns en omfattande flora av aktörer och instrument för att stödja företagsutveckling i allmänhet och inom miljöteknikområdet i synnerhet. Det finns organisationer för att generera och utveckla idéer, tillföra kompetens och kapital, underlätta internationalisering etc. Åtgärder görs även för att utveckla efterfrågan, exempelvis genom regelverken för offentlig upphandling. 2 1.2.2 Ett urval aktörer med uttalad ambition att främja miljöteknik Det finns ett stort antal offentliga aktörer som på olika sätt främjar miljöteknikutvecklingen. En del aktörer har överlappande uppdrag medan vissa enbart täcker utvalda delar av sektorn. Det är en komplex situation med många aktörer som har en uttalat ambition att främja miljöteknik. Bilden på följande sida illustrerar på ett mycket förenklat sätt hur centrala offentliga aktörer på nationell nivå som alla har uppdrag av regeringen främjar miljöteknik. 2. Se: Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik. En nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP, Swentec 2008 13

Myndigheternas direkta och indirekta stöd till miljöteknikföretag Transportteknik Banverket Vägverket VA-teknik Avfall/ återvinning Energieffektivisering Formas Jordbruksverket Vinnova Naturvårdsverket Almi Boverket Miljöstyrningsrådet Tillväxtverket Invest in Sweden Agency Exportrådet EKN SEK Swedfund Sida Förnybar energi Energimyndigheten MILJÖTEKNIKFÖRETAGENS OLIKA FASER Forskning och utveckling Demonstration och verifiering Kommersialisering och marknad Export Handling globalt Forskningsinstitut Centres of Excellence Innovationskontor Innovationsbron Inkubatorer Regionala hubbar Konsultuppdrag för information/utbildning Strategisk rådgivning Myndigheter Uppföljning och analys (Swentec och Tillväxtanalys) Illustrationen visar på ett mycket förenklat sätt hur centrala offentliga aktörer på nationell nivå med uppdrag från regeringen främjar miljöteknik. Den övre delen av bilden visar hur en rad olika aktörer bistår dels skilda delar av miljöteknikområdet och dels olika utvecklingsfaser hos svenska företag. Bilden visar dessutom att vissa aktörer har horisontella uppdrag medan andra har vertikala. Den övre delen av bilden visar hur företag har möjlighet att delta i program direkt arrangerade av myndigheterna. Den nedre delen av bilden visar att det också finns andra aktörer som finansieras via myndigheterna, där sedan företagen kan få stöd. Utöver de organisationer som ingår i illustrationen så finns ett stort antal lokala och regionala aktörer som också verkar för att främja miljöteknikföretag. Det stora antalet aktörer bidrar till den otydlighet som finns på den svenska marknaden. 14

1.2.3 Internationellt arbete för miljöteknik EU är drivande i det internationella arbetet för att utveckla miljöteknik, bland annat genom ETAP, EU:s gemensamma miljöteknikplan som antogs 2004, och jämförelser av vad olika länder gör för att leva upp till riktlinjerna. Hållbarhetsaspekterna är en del av EU:s Lissabonstrategi, som går ut på att göra EU världsledande när det gäller konkurrenskraft. EU:s tydliga fokus på detta område är något som stärker Sveriges möjligheter att utvecklas inom miljöteknik. I arbetet med att främja miljöteknik i Sverige är det centralt att utnyttja de möjligheter som EU ger inom området. Syftet med ETAP är att medlemsländerna tillsammans på ett rationellt sätt ska öka andelen miljöteknik på marknaden. Med mer konkurrenskraftiga miljöteknikföretag och mer miljöteknik på marknaden minskar miljöbelastningen samtidigt som sysselsättning säkras. Utvecklingen drivs på av ett antal EU-direktiv inom miljöområdet vilka sätter upp gemensamma tidsbestämda mål för alla medlemsländer. Hur man når dessa mål, till exempel andel förnybara drivmedel eller andel förnybar el, kan respektive regering själv bestämma. ETAP är just nu under revidering, vilket förhoppningsvis kommer att innebära tydligare kopplingar framöver mellan de olika program som finns inom de miljöpolitiska och näringspolitiska områdena. Denna utveckling ger en bredare möjlighet även för svenska företag eftersom det finns inte mindre än fem olika europeiska stödprogram för företagsutveckling inom miljöteknikområdet från forskning och utveckling till så kallad eco-innovation. Tillsammans med de resurser som den svenska regeringen tillsatt via myndigheterna kan svenska företag få tillgång till betydande medel för att stärka sin konkurrenskraft. De direktiv som driver på utvecklingen styr vanligen mot en ökad användning av miljöteknik. Miljöteknikföretagen som levererar produkterna eller tjänsterna behöver varken vara svenska eller europeiska bara användningen av miljöteknik ökar. Flera länder sätter också upp egna näringslivsmål och miljömål (som inte alltid är kompatibla med varandra) för att också styra utvecklingen att bidra till den egna sysselsättningen. 1.3 Swentecs uppdrag I mars 2008 fick Swentec, Sveriges miljöteknikråd (Swedish Environmental Technology Council) i uppdrag av regeringen att utarbeta underlag för regeringens fortsatta arbete för att stärka svenska miljöteknikföretag. Regeringen skrev att underlaget ska inkludera förslag till insatser och åtgärder såväl för åren 2009 och 2010 som därefter, en beskrivning av motiven och grunden för dessa förslag samt en kostnadsberäkning och konsekvensanalys av förslagen. Slutligen ska det i underlaget specifikt föreslås hur de statliga myndigheterna ska samordnas samt framöver samverka för att bäst stärka svensk miljöteknik. 3 3. Dir 2008:31, Sveriges miljöteknikråd en delegation för miljöteknik. 15

Dagens utmaningar inom miljö- och klimatområdet skapar stora möjligheter till nya jobb och en ökad export. Behovet av teknik med minimal miljöpåverkan kommer framöver att vara stort, vilket skapar växande möjligheter till ökad svensk export av miljöteknik. Med hög kompetens när det gäller hållbara energi-, miljö- och transportlösningar har Sverige mycket goda förutsättningar att möta klimatutmaningen. Kunskaperna om sådana lösningar behöver dock i ännu större utsträckning tas till vara, så att kommersialisering av ny miljövänlig teknik kan utvecklas vidare. 4 Svenska miljöföretag behöver lägga kraft på att utveckla svensk spetsteknik inom miljöteknikområdet. Företagen kan då behöva stöd när det gäller utbyte av erfarenheter, marknadsföring och skapande av systemlösningar. Den internationella marknaden för miljöteknik växer kraftigt i takt med att klimat- och energifrågor blivit allt viktigare. Företag från allt fler länder försöker konkurrera på denna marknad. Många svenska miljöteknikföretag efterfrågar information och stöd i sin strävan efter möjligheter att utveckla nya affärer. 5 1.4 Varför handlingsplan? Handlingsplanen är en serie åtgärder för att rätta till brister i de offentliga insatserna med betydelse för att få företag och affärer inom det nya näringslivet att växa fram. Syftet är att ge bättre utvecklingsmöjligheter för företagen med lösningar inom miljöteknik i dess breda bemärkelse. I många fall handlar det om generella problem med företagsklimatet i Sverige. Tidigare utredningar har beskrivit problemen Under tio år har flera initiativ tagits för att stärka miljötekniken: Miljöexportutredningen: SOU 1998:118, Sustainable Sweden a success story Miljöteknikdelegationen: PM 2000:3, Miljöanpassning för tillväxt förslag till en nationell strategi och PM 2000:13, Miljöteknikdelegationens exportår slutsatser och rekommendationer Nutek 2003: Nationell kraftsamling för miljödriven näringslivsutveckling förslag till strategi Nutek 2004: Ökad kommersiell framgång för miljöinnovationer underlag för diskussion om en svensk handlingsplan SOU 2004:84, Swentec AB för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik Därutöver har området analyserats och jämförts med andra länder, bland annat i följande rapporter: VINNOVA och Energimyndigheten 2001: Drivers of environmental innovation Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) 2008: Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde. Miljöarbetets nya arena 4. Dir 2008:31, Sveriges miljöteknikråd en delegation för miljöteknik. 5. Ibid. 16

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) 2008: Svensk miljöteknik. En kartläggning av aktörer, marknader och konkurrenter Svenskt näringsliv 2009: Miljöteknik på export. Om marknaden, kommunalt ägande och ett blomstrande näringslivsklimat Fokus i det äldre materialet ligger på att beskriva vad som bör göras. I Swentecs arbete ligger fokus på hur det ska göras. 1.4.1 Processen att ta fram handlingsplanen I samband med Swentecs nya uppdrag våren 2008 påbörjades arbetet med en gemensam strategi och handlingsplan med syftet att öka tillväxten och exporten av svensk miljöteknik. Den 21 augusti 2008 i Växjö bjöds över 200 nyckelpersoner från organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden in för att delta i det gemensamma arbetet mot en vision för svensk miljöteknik. Swentecs råd presenterade fem strategiska områden som identifierats för att Sverige ska nå visionen. Under eftermiddagen arbetades kritiska framgångsfaktorer fram i nio mindre grupper, tillsammans med professionella diskussionsledare. Arbetet från Växjö har sammanställts och kommunicerats både till deltagarna och till Swentecs målgrupper i stort, genom www.swentec.se, Swentecs nyhetsbrev och en dokumenterande film från konferensen. Som en start för det fortsatta arbetet med en gemensam handlingsplan för svensk miljöteknik anordnade Swentec den 5 maj i år ett seminarium i Stockholm. Även denna gång blev responsen mycket god. Förutom att starta upp och få med alla i processen så handlade seminariet också om att visa upp hur Österrike har arbetat med en handlingsplan och hur Danmark framgångsrikt jobbat kring partnerskap. Samtliga deltagare gavs möjlighet att registrera sig som referensperson inom lämpligt strategiskt område samt att delta i en första idégenerering på plats. I augusti genomfördes gruppsamtal med dem som anmält intresse för respektive ämne. Fyra samtal hölls i Stockholm och ett i Göteborg. Swentecs råd har bidragit till och sammanställt åtgärdsförslagen och sammanfogat dem med analysen från Växjö till ett utkast till handlingsplan. Ramböll Management Consulting har bistått i arbetet. Övriga konsulter som bidragit i projektarbete är ÅF, SP, WSP och Adecco. Parallellt har särskilda projekt genomförts. Slutsatser från dessa har arbetats in i förslagen som presenteras i denna handlingsplan. I arbetet med handlingsplanen har kontinuerliga avstämningar ägt rum med en referensgrupp bestående av företrädare för statliga aktörer inom området, i enlighet med kommittédirektivet. På en avslutande workshop gjordes även en avstämning med dem som deltagit i de tidigare gruppintervjuerna. 17

1.5 Visionen och fem åtgärdsprogram Visionen för svensk miljöteknik är att Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. I denna handlingsplan föreslås åtgärder inom fem strategiska områden för att detta ska uppnås. De fem områdena ska ses som överlappande cirklar och tillsammans täcker de merparten av de problem som identifierats i tidigare utredningar. I kapitel 3 7 föreslås sammanlagt 82 åtgärder som delats in i de fem programmen. Politisk styrning Sverige behöver robusta regler över mandatperioder; drivande marknadsincitament och en tydlig rollfördelning inom det offentliga. Kompetens för hållbar utveckling Sverige har stor fördel i sin upparbetade kompetens inom området hållbar utveckling. Den behöver vidmakthållas och utvecklas. Kommersialisering Sverige har stor potential att generera företagande ur satsningar på forskning och utveckling inom både akademi och näringsliv. Verklig och potentiell efterfrågan är vägledande på en internationell marknad. Affärsmodeller Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller för att kunna hantera möjligheter på olika marknader. Samverkan Vi behöver i Sverige samverka genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta slagkraftiga koncept. 18

21 Kapitelrubrik Strategiska miljöteknikområden

Sveriges långa historia inom miljöområdet har bidragit till att skapa ett mycket gott internationellt renommé. I kapitel två lyfts Sveriges styrkor inom miljöteknik fram. Arbetet med de strategiskt viktiga svenska miljöteknikområdena kommer att prioriteras av Swentec under 2010. En viktig framtidsfråga är om Sverige ska satsa på en ökad fokusering inom vissa miljöteknikområden eller satsa brett. Sverige har ett bra utgångsläge när det gäller att exportera miljöteknik. Historiskt har Sverige legat i topp när det gäller innovationskraft, bland annat flest antal patent per capita samt en lång tradition av att arbeta på en internationell marknad till följd av att den inhemska marknaden är för liten. 2.1 Sverige tidigt ute Sverige har ett gott rykte som bygger på en aktiv miljöpolitik och ett framsynt arbete kring miljöfrågor. Sverige var tidigt ute med miljölagstiftning (1969) och bildandet av ett särskilt verk för att hantera miljöfrågor (Statens Naturvårdsverk 1967). Detta betydde att både industri och samhälle snabbt fick anpassas till hårdare miljökrav. Det innebar också att en hemmamarknad kring svensk miljöteknikindustri och miljökunskap tidigt kunde byggas upp. Med detta som grund kunde Sverige arrangera den första FN-konferensen om miljö och utveckling i Stockholm 1972. Därefter har Sverige varit med och förberett Riokonferensen 1992, samt Johannesburgkonferensen 2002. Sidas insatser har också bäddat för vårt goda internationella rykte inom miljöområdet. Till detta höga politiska anseende kan läggas den stora kunskapen och intresset kring miljöfrågor som finns bland allmänhet och inom näringslivet. Sveriges goda rykte bidrar också till omvärldens stora intresse för och höga förväntningar på såväl system lösningar för stadsbyggnad som miljöteknikinnovationer. Sverige etablerade sig tidigt inom de miljöteknikområden som idag betraktas som traditionella det vill säga områden som vatten och avlopp, industriell luftrening samt avfallshantering. Den unika infrastruktur som byggts upp i Sverige genom åren för att hantera avfallsströmmar från industri och samhälle, är och har varit mycket beroende på samverkan mellan det offentliga och det privata. I kommande kapitel formuleras åtgärder inom fem strategiska åtgärdsområden för svensk miljöteknik. Däremot definieras inte inom vilka teknikområden satsningar bör göras. Diagrammet på nästa sida visar hur de svenska utsläppen av växthusgaser minskat i relation till bruttonationalprodukten sedan 1990. Intresset borde vara stort i 21