Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Förslag till innehåll för Svenska kyrkans utbildningar Inför överläggningarna med er i stiften har Nämnden för utbildning, forskning och kultur, vid sitt sammanträde den 1 september 2011, tagit beslut om förslag till innehåll för Svenska kyrkans utbildningar till diakon, kyrkomusiker, pedagog och präst. Detta förslag är till för att diskuteras och prövas och kommer vid behov att revideras. Stiftet har en stark roll i de kyrkliga utbildningarna och studenterna är beroende av goda praktikplatser, handledning och möten med stiftshandläggare och stift. Till det kommer att studenten ska ha erfarenheter av och kunskaper om kyrkans liv från en eller flera församlingar. Vi önskar särskilt få era synpunkter på de utbildningsdelar som stiften har ett ansvar för tillsammans med nationell nivå. Nämnden för utbildning, forskning och kultur fattar våren 2012 beslut om innehåll och organisation för Svenska kyrkans utbildningar. Efter att nämnden har fattat sitt beslut överlämnas underlaget till Kyrkostyrelsen för behandling inför Kyrkostyrelsens överlämnande av Verksamhet och Ekonomi till Kyrkomötet 2012. Utgångspunkter för förslaget till Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Förslaget är en reviderad version av de utbildningar som finns idag och en konsekvens av alla de samtal och utredningar som gjorts under de senaste åren. Utgångspunkten är att de utbildningar vi nu skapar ska fungera nu och i framtidens kyrka. Vi utgår från att framtidens kyrka kommer att ha färre anställda som kommer att ställas inför mångfasetterade uppgifter och nya utmaningar. Som en följd av detta bör framtidens anställda vara välutbildade vilket ställer krav på fack- och yrkesutbildning. Fackutbildningarna ligger inom högskola, universitet och folkhögskola och följer de regler som gäller för studier och examina inom respektive institution. Inom EU finns ett enhetligt utbildningssystem, den så kallade Bolognamodellen, för universitet och högskola. En kandidatexamen innebär tre års studier och är en grundutbildning, magisterexamen innebär fyra års utbildning och masterexamen fem år. Eftersom systemet är gemensamt ger det möjligheter för studenter att läsa delar av sin utbildning utomlands. Studentperspektivet är betydelsefullt. Varje student vill få ut en giltig examen och det innebär att studenten, och därmed också Svenska kyrkan, måste följa de ordningar som gäller för studier vid högskola, universitet och folkhögskola. Vi vet att det finns en osäkerhet om antalet anställda och vilka kompetenser som kommer att efterfrågas i olika församlingar. Därför behöver fackutbildningarna vara överförbara till andra tjänster i samhället. För tjänst i Svenska kyrkan krävs förutom fackutbildning även praktik och pastorala utbildningsmoment. Kombinationen av dessa utbildningsdelar har visat sig vara en svårlöst ekvation
för studenten. Därför är vår ambition att skapa utbildningar som tillgodoser ett studentperspektiv och gör studiegången rimlig för studenten. Pastoralteologisk utbildning De utbildningsdelar som Svenska kyrkan på nationell nivå ansvarar för kallas i förslaget pastoralteologisk utbildning. I dessa utbildningsmoment ska studenterna integrera fackutbildning och praktikerfarenheter med sin specialistutbildning till diakon, kyrkomusiker, pedagog och präst. För att underlätta studenternas studiegång har de pastoralteologiska delarna samlats till ett slutår eller sluttermin. Undantaget utgör prästernas introducerande pastoralteologiska kurs som omfattar 10 veckor, den som idag kallas pastoralteologisk kurs A. Eftersom erfarenheterna från 2007 års prästutbildning har visat att denna kurs varit viktig för studenternas förståelse av vad det innebär att, utbilda sig till präst. I 2007 års ordning var prästernas pastoralteologiska utbildning uppdelad i tre delkurser (PA, PB och PC) samt en avslutande termin. Kurserna var då integrerade i universitetsutbildningen. Denna möjlighet finns inte längre då Högskoleverket sagt nej till universitetens samverkan kring de pastoralteologiska kurserna. Diakonerna läser också ett avslutande pastoralteologiskt år medan pedagoger, organister och kantorer har en avslutande termin. För kantorer vid folkhögskola kan den pastoralteologiska terminen integreras med de kyrkomusikaliska kurserna. De pastoralteologiska utbildningarna utgår givetvis från församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. De pastoralteologiska kurserna skräddarsys dessutom för att passa varje yrkeskategori. I de kommande kursplanerna formuleras ämnen och mål för studierna. I detta slutår/termin ingår t ex liturgik, själavård, diakonivetenskap och didaktik, men kursplanerna ska också utgå från en varierad pedagogik och ge ett lärande kring samtal, reflexion och samarbete. Gemensamma utbildningsmoment ska finnas i de ämnen som berör mer än en yrkeskategori: för närvarande sker detta vid Pastoralinstitutet i Lund, där blivande präster och organister utbildas tillsammans under vissa moment. Församlingserfarenhet, praktik, verksamhetsförlagd utbildning och mötesplats stift och student FÖRSAMLINGSERFARENHET Erfarenhet av och kunskap om Svenska kyrkans arbete och vardagen i församlingen ska ingå som en del i utbildningen. Nämnden föreslår engagemang i församling under 2 års tid för diakon, pedagog och präst, här ska gudstjänstbesök ingå men även någon form av delaktighet i det övriga församlingsarbetet. För kyrkomusiker gäller engagemang i kyrkokör under 1års tid. Vad önskar vi att de blivande kyrkoarbetarna ska ha med sig av kunskap och erfarenhet av kyrkans liv? Idag kommer flertalet studenter med flera sorters erfarenhet av församlingsliv, inte minst har många av de unga varit konfirmandassistenter. Frågan är hur vi ska formulera och även kontrollera kraven på erfarenhet och kunnande. PRAKTIK Praktik ingår för samtliga yrken. 8 veckors praktik föreslås för alla grupper. Dessa veckor ska ge kännedom om församlingens liv men också ge erfarenheter av det egna yrkets arbetsuppgifter. Präster och diakoner har 4 veckors gruppraktik efter vilken de kan antas i stiften. Till det föreslås 4 veckors individuell praktik, eventuellt under sommaren. Pedagoger 8 veckors praktik för pedagoger, hur denna praktik ska se ut är fortfarande en öppen fråga. Kyrkomusiker 8veckors individuell praktik i vilken vissa delar ska ingå, t ex samtliga former av förrättningar och körrepetitioner. 2
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning är en del av den pastoralteologiska utbildningen. Den skiljer sig från praktiken genom att den är reglerad och ska innefatta vissa utbildningsmoment som relaterar till de teoretiska studierna. Präster, 3 veckor vid 2 tillfällen Diakoner och pedagoger, 3 veckor vid 1 tillfälle MÖTESPLATS STIFT OCH STUDENT Mötesplatsen mellan stift och student är till för att lära känna sitt stift men också ett möte mellan blivande och tjänstgörande, diakoner, kyrkomusiker, pedagoger och präster. Nämnden föreslår här 8-10 dagar, det kan innebära: Samtalsgrupper om tro och liv och kommande yrkesidentitet Deltagande i stiftsarrangemang och kurser Kännedom om stiftet och Svenska kyrkans liv Möten, samtal och utbildning tillsammans med stiftens handläggare PORTFOLIO Portfolio är en loggbok, som studenten äger. I en portfolio kan studenten redovisa sina samlade kunskaper och färdigheter, kompetenser och förmågor, som man tillägnat sig och utvecklat under sin utbildning. Modellen möjliggör såväl en fortlöpande som en slutlig redovisning inför framtida arbetsgivare. De möten och samtal som sker mellan stift och student under studietiden kan med fördel utgå från portfolion. PASTORSADJUNKTSÅRET Nämnden föreslår att pastorsadjunktsåret fortsättningsvis finns kvar för präster. 3
UTBILDNING DIAKON Diakonutbildningen får i förslaget en tydlig karitativ inriktning med antingen en yrkesexamen eller en kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med inriktning mot vård- omvårdnads- eller hälsovetenskap, psykologi eller socialt arbete. Den som har en kandidatexamen med inriktning mot annat huvudområde ska komplettera med 90 högskolepoäng inom något av dessa områden. För att vigas till diakon krävs en pastoralteologisk utbildning på 1 år med övergripande mål att förberedas för tjänst som diakon i Svenska kyrkan.
UTBILDNING KYRKOMUSIKER - KANTOR Utbildningen till kyrkomusiker/kantor föreslås omfatta 100 veckors heltidsstudier, varav 80 veckors musikstudier samt 20 veckors pastoralteologisk utbildning vid folkhögskola, alternativt 120 högskolepoäng vid musikhögskola/högskola. Kyrkomusiker ska enligt förslaget ha en pastoralteologisk utbildning om 20 veckor där teologiska studier vävs samman med den musikaliska utbildningen. Utbildningen läses en gång under kyrkomusikerns utbildningstid. Den pastoralteologiska utbildningen för kyrkomusiker som utbildas vid folkhögskola ingår i utbildningstiden på 2,5 år. 5
UTBILDNING KYRKOMUSIKER - ORGANIST Konstnärlig kandidatexamen inriktning kyrkomusik sker vid universitet och musikhögskola och utbildningen motsvarar 180 högskolepoäng. Konstnärlig masterexamen inriktning kyrkomusik sker vid universitet och musikhögskola och utbildningen motsvarar 120 högskolepoäng på avancerad nivå. Pastoralteologisk utbildning om 20 veckor läses en gång under kyrkomusikerns utbildningstid. För att erhålla Svenska kyrkans organistexamen ska studenten ha genomgått den pastoralteologiska utbildningen om 20 veckor samt avlagt en konstnärlig kandidatexamen inriktning kyrkomusik. 6
UTBILDNING PEDAGOG, BARN OCH UNGA Pedagogutbildningen ska enligt förslaget ha en tydlig inriktning på barn och unga med en kandidatexamen, 180 högskolepoäng innehållande 90 högskolepoäng pedagogik med inriktning mot barn och unga, 60 högskolepoäng teologi samt 30 högskolepoäng valfritt ämne. Alternativt krävs lärarexamen på grund- eller avancerad nivå samt 60 högskolepoäng teologi. För pedagog krävs pastoralteologisk utbildning på1 termin som har som mål att förbereda pedagogen för tjänst i Svenska kyrkan. 7
UTBILDNING PRÄST För att bli präst krävs minst en magisterexamen motsvarande teologi/religionsvetenskap på sammanlagt 240 högskolepoäng. I dessa ingår kandidatexamen motsvarande 180 högskolepoäng och magisterexamen 60 högskolepoäng. Efter att studenten antagits som prästkandidat i ett stift, följer en introduktionskurs till det kommande slutåret, Pastoralteologisk kurs A. Den pastoralteologiska kursen (PA), ger en introduktion till Svenska kyrkan och arbetet som präst och introducerar de pastoralteologiska ämnen som fördjupas under slutåret. Dessutom läser studenten 15 högskolepoäng Svenska kyrkans tro och liv, en kurs som ges vid universitet/högskola. Den pastoralteologiska utbildningen på 1 år har som övergripande mål att tillsammans med övriga utbildningsmoment förbereda för tjänst som präst i Svenska kyrkan. 8