TRÅDLÖSA TEKNIKER GER MOBILA MÖJLIGHETER

RAPPORT/ANALYS TRÅDLÖSA TEKNIKER GER MOBILA MÖJLIGHETER En rapport om utvecklingen av trådlös kommunikation med exempel från två länder Sydkorea och Japan

Vet du att... drivkraften i Japan och Sydkorea har på tio år förändrats från export- till konsumtionsinriktning i det japanska och sydkoreanska affärslivet är det extra viktigt med sociala relationer, nätverk och gemensam skolgång den japanska genomsnittsfamiljen har 1,3 miljoner SEK på banken japanska butiker har världens minsta butiksytor och de högsta hyrorna många japanska företag har anställningsstopp. Därför startar ungdomar själva nya företag Sydkorea har idag en av världens mest högutbildade befolkning år 2010 kommer den asiatiska medelklassen att vara en miljard människor det finns 26 000 internetcaféer i Sydkorea 1 i Sydkorea är 45 procent av internetanvändarna kvinnor 2 sex av tio mobiltelefoner som såldes i Sydkorea under september månad var 3G-telefoner 3 samma mobila tjänster är populära i Japan och Sverige 4 i Sydkorea har två av tre hushåll en dator 5 Sydkorea har den största bredbandspenetrationen i Asien och en av den största i hela världen 6 Internetanvändare i Sydkorea tillbringar mest tid i hela världen på nätet, i genomsnitt 16 timmar och 17 minuter per månad jämfört med Sverige som ligger på ca 6 timmar 7 i Japan finns ett 30-tal veckotidningar som enbart innehåller information om I-modetjänster Sydkorea har 10% mer mobiltelefonanvändare än Japan 1 Dataföreningens hemsida www.sto.dfs.se 2 South China Morning Post: Online gender split evens up in Asia, 2001-07-04 3 Korean Herald, 2001-10-06 4 Japan Telecommunications Carriers Association, Sverige Vision 5 Korean Internet White Paper 2001, National Computerization Agency, Ministry of Information and Communication, Sydkorea, 2001 6 Broadband in South Korea Ben Macklin e-marketer, 2001-05-29 7 Nielsen Netratings Januari 2001 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 2

FÖRORD Sverige ligger bra till ur ett tekniskt perspektiv vad det gäller trådlös kommunikation men försprånget gentemot övriga länder är överdrivet och vi kan inte stanna upp och luta oss tillbaka. Faktum kvarstår att vi är ett litet land på många sätt, inte minst befolkningsmässigt, och vi är högst beroende av den omvärld vi lever i. I denna rapport vill vi diskutera och på ett enkelt sätt förklara de olika begrepp och uttryck som förekommer inom trådlös och mobil kommunikation. Vi har även tittat på utvecklingen i två intressanta länder Japan och Sydkorea, eftersom dessa länder ligger långt framme inom mobil kommunikation. Det finns ett stort värde med att göra detta, dels för att lära oss hur vi skulle kunna utveckla våra produkter och tjänster, men också för att få en bild av framtiden. Dataföreningen vill vara en arena för kunskapsutbyte och inspiration, där vi till exempel bevakar olika regioners teknikutveckling och verkar för att ge våra medlemmar möjligheter till samarbeten och nätverksbyggande runt om i världen. Dataföreningen Stockholmskretsen har sedan flera år tillbaka ett nära samarbete med den sydkoreanska regeringen. Senast våren 2001 besökte en större företagsdelegation med parlamentsledamoten Unna Huh i spetsen Sverige. Under detta besök ingick Unna Huh, även känd som IT-taleskvinna och jag för Dataföreningen Stockholmskretsen, ett samarbetsavtal. 8 Målet är att främja utbyte och samarbete länderna emellan. Inger Gran, föreningsdirektör i Dataföreningen Stockholmskretsen 8 Se appendix 1 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 1. INLEDNING...5 SYFTE, INNEHÅLL OCH METOD...5 2. MOT DET MOBILA KUNSKAPSSAMHÄLLET... 6 BETYDELSEN AV OMVÄRLDSORIENTERING I DET MOBILA SAMHÄLLET ÄR INGEN KUNSKAP STATIONÄR...6 3. EN MOBIL REVOLUTION?... 7 MOBILA DRÖMMAR OCH TRÅDLÖSA VERKLIGHETER...7 4. BEGREPPSDISKUSSION...8 TRÅDLÖS OCH MOBIL AKRONYMERNAS PARADIS...8 DEN MOBILA TIDSLINJEN...11 TIDSLINJEN FÖR MOBILT INTERNET...13 5. FOKUS PÅ TEKNIK ELLER ANVÄNDAREN SKILLNAD I KULTUR OCH HISTORIA...14 BETYDELSEN AV ATT FÖRSTÅ ANDRA KULTURER...14 FOKUS PÅ ANVÄNDAREN...15 I-MODE -ATTITYD...15 MINDRE AKRONYMER OCH MER UNDERHÅLLNING LÄR AV HARRY POTTER...16 DE MOBILA TJÄNSTERNA INTERNET VISAR VÄGEN... 16 DET MOBILA AVANTGARDET UNGDOMARNA SKAPAR FRAMTIDENS TJÄNSTER OCH PRODUKTER... 17 6. MOBILT INTERNET... 18 STATUS 3G JAPAN, SYDKOREA OCH SVERIGE...20 7. SLUTSATSER... 21 KÄLLFÖRTECKNING... 23 APPENDIX 1...24 APPENDIX 2... 25 APPENDIX 3...29 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 4

1. INLEDNING Redan före terrorattacken i september stod många OECD-länder i eller inför en lågkonjunktur och det finns fortfarande risk att lågkonjunkturen förvärras och blir långvarig. Under hösten har vi sett en kraftig ordernedgång för många företag och tusentals varsel på den svenska arbetsmarknaden. Vi har sett en recession på den globala marknaden. För att lyckas komma igenom denna period av sjunkande efterfrågan är det viktigt, för våra företags överlevnad på kort sikt och vår ekonomis tillväxt på längre sikt, att fortsatt finna nya marknader och hämta idéer för våra företag från andra delar av världen. I kampen om konkurrensfördelar är omvärldsorientering livsviktig. Osäkerheten idag är större än på länge. Börsen fluktuerar och prognosmakarna ger olika bud om vilken framtid vi går till mötes. I denna situation är det om än viktigare att skaffa sig kunskaper om omvärlden för att veta vilken värld vi både lokalt och globalt kommer att gå tillmötes. SYFTE, INNEHÅLL OCH METOD Syftet med denna rapport är tvåfalt. Dels att ge en bild av utvecklingen av mobil kommunikation idag och dels att visa hur den mobila kommunikationen har utvecklats med exempel från Sydkorea och Japan. Detta för att hämta inspiration och få bilder av framtiden. I rapportens inledande avsnitt kommer vi att tala om den mobila kommunikationen i generella termer och hur denna påverkar oss och kan komma att förändra våra kulturer i allmänhet och affärskulturer i synnerhet. Då vi sett att det finns många otydliga begrepp inom detta område och förvirring i medias förmedling kommer vi också kort att ge en förklaring av de olika begreppen och hur dessa förhåller sig till varandra. I ett senare avsnitt kommer vi att rikta våra blickar mot Japan och Sydkorea och ge en bild av utvecklingen inom mobil kommunikation i dessa två ledande länder. Underlaget till denna rapport kommer från tidningsmaterial, intervjuer och statistiskt material. Urvalsprocessen för intervjuerna har utmärkts av två typer av urval, dels de företag och forskningsinstitutioner som ansågs lämpliga. Samt de personer inom företagen som ansågs vara mest kunniga för att besvara frågorna. Vår genomgående ambition är att öka tydligheten kring begreppen inom trådlös- och mobil kommunikation, öka kunskapen med exempel från Japan och Sydkorea och utifrån erfarenheter från dessa länder ge kommentarer kring vad vi tror är en vettig strategi för utvecklingen av mobilt internet. I rapportens appendix finner du förslag på webbsidor där du kan läsa mer och fördjupa dig i ämnet. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 5

2. MOT DET MOBILA KUNSKAPSSAMHÄLLET BETYDELSEN AV OMVÄRLDSORIENTERING I DET MOBILA SAMHÄLLET ÄR INGEN KUNSKAP STATIONÄR Om vi ska kunna följa med utvecklingen och förstå hur våra förutsättningar förändras är det viktigt att förstå vår omvärld och vara lyhörd för nya trender. Det är särskilt viktigt att vara lyhörd med tanke på att utvecklingen går snabbt från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Betydligt mycket snabbare än från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Idag sker radikala förändringar från en dag till en annan. Detta på grund av att kommunikationen går så mycket snabbare, att den drastiskt förändrat förutsättningarna för affärskultur och hur trender och andra typer av omvärldsfaktorer påverkar oss. Jakten på temporära kunskapsmonopol kan bli det som är skiljelinjen mellan succé och fiasko och det gäller att vara med bland de främsta aktörerna om vi ska kunna hänga med. Det handlar inte alltid om att vara först utan att vara bäst på att ta till sig kunskap. Där är omvärldsorientering ett redskap. Bill Gates, som personifierar ett av de senaste decenniernas mest framgångsrika företag Microsoft, lär vara fenomenal på att ta till sig information att göra det till egen kunskap och föra den ett steg vidare. 9 Vi måste alla bli lite mer lyhörda och öka våra förmågor för att ta till oss information och förstå hur denna kan komma att påverka oss. Man kan alltid lära sig mer av andra om inställningar och attityder. Till exempel är Telekom och IT-sektorn teknik och produktdriven däremot är underhållningsbranschen mer marknads- och kundbehovsdriven. Hur mogna olika länder är, enligt OECD, inför kunskapssamhället kan studeras i modellen nedan. Mogenhet inför kunskapssamhället Luxembur g Australien Japan Tyskland Finland Sydkorea St orbritannien Belgien Kanada Ungern Nederländerna Irland USA Sverige Schweiz 0 10 20 30 40 50 60 Källa: OECD Som vi kan se toppas listan av Schweiz, Sverige och USA. Värt att notera är att de två länder som vi kanske känner sämst till av de på listan är Japan och Sydkorea som vi särskilt lyfter fram i denna rapport. 9 Finanstidningen, "Besluten av Bill Gates", 2001-10-30 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 6

3. EN MOBIL REVOLUTION? Trådlösa drömmar och visioner har gjort att många miljarder kronor investerats för att utveckla den mobila kommunikationen och dess möjligheter under de senaste tjugo åren. Våra trådlösa apparater kommer på allvar utmana och i viss utsträckning revolutionera de tjänster och produkter som vi idag använder med sladd. Även traditionella industrier kommer att använda sig av mobil kommunikation och dagens drömscenarier kommer att bli verklighet. Framtida tjänster kommer att se mycket annorlunda ut. Ta till exempel vår bil. Vi kommer att betala för bilens kapacitet, informationstjänster, larmtjänster mm. Experiment görs redan på Scania lastbilar och wireless car, säger Rolf Persson WM-data. Att säga att vi står inför en mobil revolution är kanske en överdrift, men möjligheterna med mobil kommunikation kommer på många sätt att påverka vårt sätt att kommunicera, konsumera och producera. MOBILA DRÖMMAR OCH TRÅDLÖSA VERKLIGHETER Det finns många tekniska möjligheter idag, men vad är konsumenten redo för och ännu viktigare, villig att betala för? Generellt kan sägas att telekomvärlden är dyr och datavärlden är billig, den sistnämnda har därtill en betydande tradition av gratis innehåll, produkter och tjänster. Det kommer att ta tid innan denna konflikt är löst med en affärsmodell som kunderna accepterar. Självfallet är det i längden ohållbart med t ex gratismusik på nätet. Betalningsformen måste finna sin lösning och acceptans både hos köpare och säljare. Avsikten här är dock inte att fördjupa oss i en diskussion om betalningsmodeller, utan att visa på den situation som branschen befinner sig i och ifrågasätta varför det verkar så svårt att göra det som alla talar om, nämligen ta reda på vad kunden vill ha. Vill vi ha? Mynt, sedlar och kontokort kan ersättas mobiltelefon istället för plånbok Positioneringstjänster visar var våra bekanta befinner sig våra rörelsemönster kan påverkas av detta Snabb tillgång till e-post och internet var vi än är Brandvarnare i mobiltelefonen Agenter för shopping, information och aktiehandel. Agenter som vet vad vi har för ekonomi, tycke och smak. Vilka butiker vi föredrar och vilka som har extrapris. Lunchtips i mobiltelefonen Restaurangbokningar i mobiltelefonen Kartor Tips på affärer längs en resväg Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 7

Tekniken för alla ovannämnda tjänster finns idag och flera finns sedan en tid tillbaka i Sverige. Vad det gäller applikationsområden är det helt och hållet fantasin och plånboken som sätter gränsen Men volymerna saknas och varje år som tredje generationens mobiltelefoni dröjer, kostar det telekomoperatörerna fyra miljarder extra. 10 En betydande risk i Sverige är försenad acceptans för mobila tjänster. 4. BEGREPPSDISKUSSION TRÅDLÖS OCH MOBIL AKRONYMERNAS PARADIS UMTS, WAP, WCDMA, SMS, AMPS, D-AMPS, WMAN, WLAN, I-mode NMT, TCCS, LBS, 1G, 2G, 2.5G, 3G, 4G, GSM, FOMA osv. Det är möjligt att räkna upp oändligt många tekniska akronymer inom området för trådlös och mobil kommunikation. Under 1990-talet utvecklades två parallella områden explosionsartat; telekom/mobiltelefonen och datorvärlden/internet. Utvecklingen har gått mot att dessa två världar allt mer närmar sig varandra konvergerar. Eftersom det är två tidigare helt separerade världar som är på väg att integreras medför det emellanåt otydligheter kring begreppen och vad som egentligen menas. Vad betyder egentligen trådlös eller mobil? Är det en ointressant semantisk diskussion eller en betydelsefull diskussion på vägen för att göra det alla talar om nämligen fokusera på kunden och mindre på tekniken? För att kunna kommunicera med kunden och förklara nyttan måste man rimligtvis se till att kunden förstår vad man menar. Vi hävdar att för att kunna förklara nyttan med nya tjänster för konsumenterna, måste det vara enkelt att förstå. Anna Bjerkelius, vid GEAB The Phone House, säger att: Alla kunder vet inte vad GPRS innebär eftersom det hela tiden kommer nya begrepp inom mobilbranschen 11 Det råder otvivelaktigt förvirring kring definitionen av och förståelsen kring mobil kommunikation och trådlös kommunikation. I de intervjuer vi genomfört visar det sig att branschen är överens om definitionerna av begreppen men förklaringarna skiljer sig åt. Intervjuerna har dock påvisat att förvirringen finns i media där begreppen används godtyckligt. Carina Dreifeldt, vd, The Phone Pages förklarar förvirringen som följande: Först och främst används uttrycken mobilt internet och trådlöst internet mycket slarvigt. Ungefär som att när man är trött på det ena och har använt det mycket så vänder man sig till det andra. När inte branschen själv i alla lägen tycks fullständigt kunna förklara vad man menar, behövs en fördjupad reflektion och förklaring. 10 Vision "Miljardpanik hotar hos 3G-pionjärerna", 2001-11-01 11 Ekonomi 24, "GPRS okänt för många kunder", 2001-10-30 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 8

I generella termer talas det ofta om mobil kommunikation, när vi kanske egentligen borde tala om trådlös. Något som kan höra samman med att det engelska ordet wireless ofta översätts med mobil istället för med trådlös. Exempelvis översätts generellt Wireless Internet med mobilt internet. Media publicerar artiklar med rubriker som snårig värld till det mobila livet men talar om trådlösa nätverk. Ibland används ordet mobil som synonym till ordet rörlig och ibland åsyftas telefonen. Den ursprungliga betydelsen för trådlös och mobil är inte svår att greppa. Så här skriver Nationalencyklopedin: Trådlös särsk. som fungerar utan hjälp av ledningar: ~ telegrafi; ~ kommunikation via radio. Historiskt sedan 1900 Mobil som kan förflyttas vanl. om större föremål (flyttbar, rörlig): transportsystemet kompletteras med ~a portalkranar Trådlös kommunikation ser jag som något man gör i stationära sammanhang utan sladd. Mobilitet hör för mig samman med rörlighet, förklarar Oscar Juhlin på Interaktiva Institutet. Men förståelsen försämras när vi lägger till t ex ordet kommunikation eller teknik. Om man talar om mobil kommunikation kontra trådlös kommunikation utifrån ett tekniskt perspektiv så ingår mobil kommunikation i begreppet trådlös kommunikation dvs. mobil kommunikation är underordnad trådlös kommunikation. Mobil kommunikation är knuten till operatörernas teknik som GSM och GPRS medan trådlös kommunikation omfattar all teknik inom detta omåde. I definitionen trådlös kommunikation hittar vi allt från bluetooth till infraröd kommunikation och GSM. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 9

DET TRÅDLÖSA LANDSKAPET Infraröd Satellit Mobil teknik UMTS GSM WCDMA GPRS CDMA Telegrafi WLAN Mobila tjänster WAP FOMA J-Sky ezweb Bluetooth I-mode Trådlös teknik wireless Modellen ovan visar tydligt att begreppet trådlös kommunikation är överordnat mobil kommunikation. Mobil kommunikation inbegriper den teknik och de tjänster som är operatörsberoende medan trådlös kommunikation innefattar allt som saknar tråd och möjliggör rörlighet. Carina Dreifeldt beskriver distinktionen kortfattat med att, Trådlöst är för mig all kommunikation som sker utan trådar. Mobilt betyder att man har en enhet som man bär med sig t ex mobiltelefon. Mobila lösningar ökar friheten och vi behöver inte längre samlas till fysiska platser för att kommunicera utan kan bli mer rörliga i vårt sett att leva. TRÅDLÖS TEKNIK Range in meters Global Bluetooth 1000 100 10 1 GPS, GPRS 3G Wireless LAN 0,1 1 10 100 Data Rate (Mbps) Källa: Gartner Dataquest (januari 2001) Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 10

DEN MOBILA TIDSLINJEN I samma andetag som mobilitet nämns akronymen 3G. Att det betyder tredje generationens mobila system vet de flesta men vad fanns före 3G och vad betyder och innehåller begreppet? Från 1G via I-mode till 3G Första generationen (1G ) är det tidiga analoga systemet för mobiltelefoni med automatisk koppling en dataväxel som utvecklades i början av 80-talet. Flaggskeppet för den första generationens mobiltelefon var Ericssons Hotline. Man talar endast i telefonen. Vem minns inte denna lätta och smidiga bilmodell (endast 7 kg 12 )! Panasonic NMT Mobiltelefon Källa: www.samlaren.se-swede.net Några förkortningar som förknippas med denna generation är NMT, AMPS, TACS. Andra generationen (2G ) använder digital teknologi för överförandet av röst och till viss del data. Introducerades i Västeuropa 1992 genom GSM. Vi fick bärbara telefoner vilket lett fram till persontelefoni dvs att trådanslutna telefoner i många fall ersatts av mobila. Andra generationens mobiltelefoni är första generationens digitala mobiltelefoni. Nu är det inte bara en apparat för tal utan även för textmeddelanden, sms, blev det genombrott alla väntat på. Några förkortningar som förknippas med 2G är CDMA, WAP, TDMA och GSM. Två och en halv generation (2.5G) innebär tekniker för ökad överföringshastighet inom de befintliga 2G-systemen. Det betraktas som ett mellansteg på väg mot 3G. Förkortningar förknippade med denna generation är GPRS, EDGE och I-mode. I-mode är det japanska systemet för förmedlingen av webbliknande tjänster till mobiltelefonen. Abonnenten är alltid ansluten till nätet och betalar för den mängd information som tas emot. För kodning av information används en form av html. I Japan bygger I-mode på standarden chtml, 12 Samlaren Din nostalgi- och samlarsajt www.samlaren.se_swed.net Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 11

(Compact Hypertext Markup Language). I-mode är det begrepp som blivit känt i Sverige, men är NTT DoCoMos namn på tjänsten. Andra japanska operatörer som J-Phone och AU/KDDI har samma tjänster under benämningen J-sky och ezweb. Tredje generationens (3G) mobila system är konstruerade för att stödja ett stort antal olika tjänster bl a IP och internet-uppkoppling med hjälp av UMTS. 3G innebär bl a mobilt multimedia, större utbud av personliga tjänster och medför en sammansmältning av digitalisering, mobilitet och internet med överföringshastigheter på upp till 2 Mbit/s. FOMA är NTT DoCoMOs 3G-tjänst. De som har en 3G-telefon med videokapacitet i Japan men inte har någon videokamrat kan registrera sitt intresse för nya vänner på portalen Knock! Knock! (http://nooper.com.kk). För mer information om de tre länderna, Sverige, Sydkorea och Japans utveckling inom detta område se tidslinjen på nästa sida. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 12

TIDSLINJEN FÖR MOBILT INTERNET 1981 1992 1993 1994 1G introduceras i Sverige. GSM införs i Sverige. Sverige avreglerar telekommarknaden. Japan avreglerar telekommarknaden. 1999 2000 2001 2002 Sydkorea avreglerar telekommarknaden på riktigt. Avregleringen smygstartades redan 1991 då en andra operatör erbjöds in på den internationella samtalsmarknaden. 1995 öppnades marknaden för en andra långdistansoperatör. (Hong Kong Telecommunications Users Group). 2.5 generationens mobilnät lanseras. DoCoMo introducerar I-mode tjänsten. Kort därefter lanserar AU/KDDI ezweb och J-Phone tjänsten J-Sky. De första waptelefonerna börjar säljas i Sverige oktober: CDMA Development Group lanserar 2G-nätet. Det tar 6 månader innan gemene man kan använda trådlösa tjänster. oktober: SK Telecom och LG Telecom lanserar CDMA2000 nätverk (2G). Regeringen börjar planera för 4G i november: Sydkorea har 27 miljoner mobiltelefonanvändare, varav 1.5 miljoner är 2G-användare. Den 1 oktober lanserade DoCoMo 3G tjänsten FOMA. Redan från dag ett hade de sålt 4.000 terminaler i Tokyoområdet. DoCoMo planerar att släppa 150 00 terminaler fram till mars nästa år och tjänsten kommer att finnas inom 30 km radie från centrala Tokyo och tillhandahållas 30 miljoner människor. Osaka och Nagyo kommer att få tillgång till FOMA från och med december 2001. Maj 2002. Korea Telecom planerar att lansera WCDMA (3G) i större städer. Japan förväntas ha över 10 miljoner I-mode användare. J-Phone och AU/KDDI planerar lansera UMTS. 2002/2003 Tredje generationens mobilnät tas i bruk i Sverige. GPRS, även kallat 2,5 introduceras under hösten. 2003 2004 2007 Hela landet får tillgång till LG Telecoms 3G tjänster. DoCoMo tror sig ha 93% av UMTS täckningen. Sydkorea räknar med att 70 procent av alla mobilanvändare använder 3G näten. Fjärde generationens mobilnät introduceras. Sydkorea Japan Sverige Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 13

5. FOKUS PÅ TEKNIK ELLER ANVÄNDAREN SKILLNAD I KULTUR OCH HISTORIA BETYDELSEN AV ATT FÖRSTÅ ANDRA KULTURER Affärskultur kräver långa och starka relationer. Alla bär vi på en kultur. Vi ingår i flera kulturer samtidigt sk subkulturer. På det nationella planet ingår vi i den svenska kulturen. Antropologer och etnologer är fullt sysselsatta med att försöka klargöra hur man ska definiera begreppet kultur. Till vardags nöjer vi oss med att säga att det finns olika traditioner och kulturer i Sverige, Japan och Sydkorea. Kan hända att globaliseringen gör oss mer lika, men regionalt kommer vi att behålla våra kulturella särarter, på gott och på ont, inom överskådlig tid. Alla företag inom ett land har en kultur. Denna kultur formas av tradition, organisation, medarbetarna, ledningen med mera. Kulturen formas också av de politiska, ekonomiska och sociala förutsättningarna företaget befinner sig i. Och självklart påverkas företagets kultur av den nationella kulturen. Den nationella kulturen som ger vår produktion och våra konsumtionsmönster och som ger vårt sätt att förhålla sig till t ex teknik. Tradition och historia är viktiga beståndsdelar men alltför lång historia och alltför djupa traditioner kan öka risken för sk Business Blindspots som Benjamin Gilad 13 pratar om i boken med samma namn. Att vi gör och tänker som vi alltid har gjort är en livsfarlig strategi. Den svenska, japanska och sydkoreanska kulturen skiljer sig åt på alla sätt. Historiken, traditionen, är annorlunda. Den politiska, ekonomiska och sociala situationen skiljer sig åt. Detta har skapat olika förutsättningar för hur vi förhåller oss till tekniken och vilka strategier de olika regionerna valt. Många vittnar om att den sydkoreanska affärskulturen passar svenska företag särskilt väl eftersom sydkoreanerna arbetar effektivt och är snabba att fatta beslut. Exempelvis säger Gustaf Hagman, VS Market som samarbetar med Trimon Systems från Sydkorea: De är också snabba på att kopiera nya koncept. För dem är det inte något konstigt eller fel. Det handlar om att vara först för att kunna utvidga sina positioner och hamna i topp. 14 Självklart behövs det lite tur för att lyckas, men mest handlar det om att skapa personliga relationer och då måste man förstå kulturen fortsätter Gustaf Hagman. 15 13 Benjamin Gilad, Business Blindspots 2nd edition Published 1996 by Infonortics Ltd, Tetbury, England. 14 Computer Sweden, "Med rätt kunskaper är vi en spelare i Asien" Dfs medlemssida, 2001-10-19 15 Ibid. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 14

FOKUS PÅ ANVÄNDAREN Vår kultur och vår historia påverkar hur våra företag och tekniker utvecklas och vice versa. Detta påverkar således också marknaden och det genomslag produkterna får. Sverige ligger bra till ur ett tekniskt perspektiv, men det försprång vi ofta tror vi har gentemot övriga västvärlden är överdrivet. I Ericsson har Sverige en teknikleverantör i världsklass. Det finns en stark ingenjörstradition i landet och svenskar är generellt mer teknikfokuserade än t ex japaner och sydkoreaner. Att tekniken i Sverige många gånger har överordnats konsumenten är och har varit en av de anledningar som man lyfter fram för att förklara svårigheterna för Ericsson på mobiltelefonmarknaden. Med tanke på detta ska det bli mycket intressant att följa utvecklingen för det nya samarbetet mellan Ericsson och Sony. Där Sony har legat i framkanten när det gäller innehåll och underhållning med användarvänlig teknik och Ericsson med sin tekniska kompetens. I-MODE -ATTITYD En jämförelse med Japan visar att tjänsteleverantörer är mycket noggranna med reaktionerna från konsumenterna. Tjänsterna behöver inte vara perfekta när de når marknaden, det räcker med att de är tillräckligt bra. Nya versioner lanseras fortlöpande och man sitter inte och väntar på att få fram den perfekta tekniken. 16 Detta vittnar om en mer avslappnad attityd gentemot teknik och större fokus på kunden. I Japan finns det till exempel ett 30-tal veckotidningar som enbart innehåller information om olika I-modetjänster. Många kanske har en idé om att utvecklingen i Asien inte är något för oss och att fenomenet I-mode är ett lyckokast som inte har något med vår utveckling att göra. Trots att alla, de senaste åren, talat om att fokusera på användaren, fortsätter diskussionen att vara teknikorienterad. Det vi framförallt kan lära oss av Japan är något som vi skulle vilja kalla för en I-modeattityd dvs mindre teknikfokus och mer konsumentorientering. Teknik är en förutsättning och ett redskap - inte ett mål i sig. Få är intresserade av hur filmprojektorn fungerar. Lika lite är mobilanvändarna intresserade av vilken generations telefoni som de faktiskt använder. Exempelvis då Japans största telekombolag NTT DoCoMo lanserade 3G i Japan innebar det inte någon dramatisk skillnad för användarna i övergången från I-mode (2.5G) till FOMA (3G). En förutsättning för att vilja köpa är att se nyttan med produkten eller tjänsten. Anders Roos på Northstream säger, Japanerna är inte så fokuserade på teknik som man är i Europa. För konsumenten innebär 3G ingen större skillnad. Samma tjänster erbjuds på samma plattformar. 17 16 Mobile Vision- a Global Study, Sveriges Tekniska Attachéer, 2000-12 17 Vision, "3G kärlekssuccé i Japan", 2001-11-01 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 15

MINDRE AKRONYMER OCH MER UNDERHÅLLNING LÄR AV HARRY POTTER Den svenska IT-och telekombranschen har även en hel del att lära sig av nöjesindustrin de som behärskar konsten att skapa sug efter sina produkter. Hur stora rubriker har inte Sagan om ringen och Harry Potter fått redan innan premiären. Först kommer filmen som man redan på förhand har räknat hem genom att efterfrågan på biljetter och kringprodukter har byggts upp genom målmedvetet arbete. De vet helt enkelt hur kunden fungerar och vad kunden vill ha. Först biopremiär, sedan spelar vi spelet om Sagan om ringen samtidigt som filmmusiken skvalar från stereon. Nöjesindustrin är experter på att bygga upp förväntningar och ta betalt. Därför är lösningar som Napster och Kazaa, som möjliggör gratis nerladdning av musik, som nagel i ögat för en bransch som annars verkligen lyckas ta betalt för innehåll. DE MOBILA TJÄNSTERNA INTERNET VISAR VÄGEN De tjänster som kommer att vinna på mobilsidan framöver är de som visat sig vara starkast på Internet dvs. e-post och chatt. Användandet av sms kommer fortsatt att öka ett par år till, betonar Stefan Nilsson, Consafe Infotech. En jämförelse mellan Japan och Sverige visar att det är ungefär samma slags tjänster som är populära i de båda länderna. Däremot skiljer sig intresset något vad det gäller tjänsteutbudet i jämförelse med Sydkorea. Till exempel är aktieinformation stort i Sydkorea. Sydkoreaner spelar mycket och är mer intresserade av ekonomi, aktier och långsiktigt sparande, säger Gustaf Hagman VSMarket. Den stora skillnaden mellan Sverige å ena sidan och Sydkorea och Japan å andra sidan ligger i volymerna och hur avancerade tjänsterna är. I Sverige är tjänsterna endast förpackade som enkla sms-tjänster medan det i Japan och Sydkorea finns ett välutbyggt mobilt internet. Till exempel i Japan erbjuds olika versioner av I-mode, eller andra operatörers lösningar som ezweb och J-Sky. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 16

ÖVERSIKT AV DE TIO MEST POPULÄRA TJÄNSTERNA I JAPAN, SVERIGE OCH SYDKOREA Japan 1. Rösttelefoni 2. Meddelande 3. Ringsignaler 4. Figurer/Bilder 5. Huvudmeny 6. Tågtider 7. Horoskop/spådomar 8. Spel 9. Nyheter 10. Bokningar Sverige 1. Rösttelefoni 2. Meddelande 3. Ringsignaler 4. Bilder 5. Väder 6. Spel 7. Målservice 8. Horoskop 9. Biljettbokning 10. Bankaffärer Sydkorea 1. Rösttelefoni 2. Spel 3. Meddelande 4. Nyheter 5. Information om mat 6. Aktieinformation 7. Bokningar 8. Banköverföring 9. Köp av böcker 10. Kreditkort Källa: Japan Telecommunications Carriers Association, Sverige Vision, Sydkorea Korea Internet White Paper 2000. Det Japan lyckats med är framförallt: 1. Fungerande betalningssystem som alla är nöjda med 2. Rimlig prisnivå 3. Smart marknadsföring med fokus på tjänsterna och nyttan 4. Användarvänlighet I Japan fungerar betalningssystemen bra. Konsumenten betalar inte per minut utan endast för överförd data och operatörerna och tjänsteleverantörerna delar på vinsten. Vilket antagligen medför högre volym för operatörerna. Attraktiv marknadsföring och stort fokus på kundnyttan istället för tekniken medför ökat användande av tjänster. Många vittnar om hur de intuitivt, även utan att kunna japanska, förstår I-modetjänsterna. 18 DET MOBILA AVANTGARDET UNGDOMARNA SKAPAR FRAMTIDENS TJÄNSTER OCH PRODUKTER En sak som är säker i diskussionen är att det är ungdomarna som främst driver utvecklingen av mobila tjänster. En studie genomförd av det japanska Telecommunications Carrier Association visar att gymnasieelever utklassade universitetsstudenter som i sin tur utklassade resten av befolkningen i det dagliga användandet av e-post via mobiltelefonen. En gymnasieelev skickar, enligt studien, 6,5 e-postmeddelande per dag medan den vuxna befolkningen endast skickar ca 3,5 per dag. 19 18 IT Kommissionens Resa till Japan 2000, IT Kommissionens allmänna rapportserie 19 Telecommunications Carrier Association, http://www.tca.or.jp/index-e.html Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 17

Denna statistik visar på en fortsatt stark utveckling inom mobil kommunikation i Japan, och framgångsrika tjänster i framtiden kommer att vara e-post, nerladdningsbara figurer eller ringsignaler och den starkaste målgruppen kommer fortsatt att vara ungdomar. Mobiltelefonen ses som en upplevelseapparat. Här kommer den yngre generationen att bestämma utvecklingen, säger Gustaf Hagman, VSMarket. I Korea är bilden mycket lik den i Japan där sju av tio ungdomar hävdar att mobiltelefonen är ett måste i deras liv. En studie genomförd av Korean Association for Information Society, visar att 67,1 procent av alla ungdomar i åldern 14-18 har mobiltelefoner. Den visade vidare på högt användande av sms där gemene student skickar ca 18 sms per dag. 20 6. MOBILT INTERNET Med mobilt internet kombineras de två senaste teknikgenombrotten, internet och mobiltelefon. 21 Vilken teknisk lösning för mobilt internet som vi ser framför oss är mindre viktigt. Poängen är att vi talar om möjligheten att ta del av information och att kommunicera via apparater som vi bär med oss i fickan. 22 Mobilt internet Population Penetration Sydkorea Mobiltelefonanvändare 27 milj 58,4 % Mobilt Internet abonnenter 15,78 milj 34,2 % Japan Mobiltelefonanvändare 60,9 milj 48,6 % Mobilt Internet abonnenter 44,9 milj* 35,8 % Sverige Mobiltelefonanvändare 6,7 milj 58,4 % Mobilt Internet abonnenter?? % Källor: Korean Ministry of information and Communications 2001 Ministry of Finance, Japan * Fördelat enligt följande NTT DoCoMo (I-mode) 27,7 miljoner, KDI/AU (ezweb) 8,6 miljoner och J-Phone (J-Sky) 8,6 miljoner användare. 23 Post och Telestyrelsen, Minstry of Public Management, Home Affairs, Post and Telecommunications 20 The Korean Herald, "For Korean teenagers, mobile phones are essential part of life: survey", 2001-11-27 21 Construct IT, www.constructit.se 22 Webbpennan, www.webbpennan.com 23 Telecommunications International Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 18

Sverige har i jämförelse med Japan och Sydkorea den högsta mobiltelefonpenetrationen. Enligt, Stefan Williamson vid Post och Telestyrelsen är det dock inte möjligt att på ett korrekt sätt beräkna antal mobiltelefonanvändare utifrån antal abonnemang. Det är inte ovanligt att en person har flera abonnemang speciellt idag då kontantkort är populära och flertalet personer har tillgång till både företags- och privatabonnemang. Därför kan konstateras att en penetration på 75% är något för hög. Intressant i jämförelsen är att Japan trots sin starka position inom mobila tjänster har den lägsta mobilpenetrationen av de tre länderna, endast 48,6 %. Hela tio procent lägre än det inte så omskrivna Sydkorea. Vad det gäller användandet av mobilt internet i Sverige finns det ingen statistik från operatörerna att ta del av. I Sydkorea finns det 15,78 miljoner användare av mobilt internet och 44,9 miljoner i Japan. År 2000 såldes det i Sverige mobiltelefoner för 5,3 miljarder och det pratades för 15 miljarder kronor. Svenska teleoperatörer har dragit igång lanseringen av sina nya GPRS-tjänster som under en introduktionsfas erbjuds gratis. Men tal kommer lång tid framöver fortsatt att vara den huvudsakliga intäktskällan. 24 Enligt Korea Herald var sex av tio mobiltelefoner som såldes under september månad 3G-telefoner i Sydkorea. Marknadsledande inom försäljning av mobiltelefoner i Sydkorea är Samsung Electronics. De har cirka 50 procent av hemmamarknaden och 7,5 procent av världsmarknaden och näst störst är LG Electronics med ca 20 procent. 25 Enligt Gartner Groups statistik för mobiltelefoner för tredje kvartalet har koreanska Samsung tagit det största klivet och lyckats ta marknadsandelar det senaste året. Q3 2001 Q3 2000 Nokia 33,4 30,6 Motorola 15,7 13,3 Ericsson 8,0 9,7 Samsung 7,5 4,3 Siemens 7,2 8,6 Källa: Gartner Group 24 Vision, "Här är Sveriges nya basnäring", 2001-11-01 25 Korean Herald, "Demand for mobile phones shifting to 3G models", 2001-10-06 Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 19

STATUS 3G JAPAN, SYDKOREA OCH SVERIGE De tre länderna, Japan, Sydkorea och Sverige är enligt FN-rapporten, Human Development Report bland världens fem ledande teknologiländer. 26 Detta är ett skäl till varför just dessa tre länder är ledande inom mobil kommunikation. Under hösten 2001 var Japan först ut med att introducera 3G på ett så kallat W-CDMA nätverk. Pionjär var NTT DoCoMo som med sin tjänst, freedom of mobile multimedia access, kortfattat FOMA, kommer att ta ledningen inom tredje generationens tjänster framöver. Redan från dag ett hade de sålt 4.000 terminaler i Tokyo-området. DoCoMo planerar att släppa 150,000 terminaler fram till mars nästa år och tjänsten kommer att finnas inom 30 km radie från centrala Tokyo och tjäna 30 miljoner människor. Osaka och Nagyo kommer att få tillgång till FOMA från och med december 2001. 27 Japan är inte något hot för Europa förrän vi börjat använda 3G-nätet på riktigt. Det positiva med Japan är att de ligger långt framme i utvecklingen av tjänster och har redan tillgång till 3Gnätet. När världsmarknaden inom 3G exploderar står japanerna starkt rustade och kommer att vara ett stort hot för de europeiska och amerikanska aktörerna. säger Stefan Nilsson på Consafe Infotech. Mobiltelefoninätet i Sydkorea är liksom i Japan ett CDMA-nätverk. Den tredje generationen av denna teknik heter W-CDMA och kommer att lanseras av Korea Telecom i maj nästa år. Vinnarna av 3G-tävlingen i Sydkorea var KTICOM (Korea Telecom), SK Telecom och LG Telecom. Korea Telecom har deklarerat en kommersiell lansering i november 2002 i områdena Seoul och Busan. 28 Även LG Telecom har för avsikt att lansera i slutet av samma år. SK Telecom följer med en lansering först i maj 2003. 29 CDMA-nätets tjänster fungerar så pass bra att de sydkoreanska operatörerna eventuellt kan tänka sig en försening av 3G-nätet. Användaren får genom CDMA allt som behövs, tillgång till nätet, e-post, bilder, färg och ljud. 30 Försening eller ej så har ett konsortium av sydkoreanska företag, Korea IMT2000, enats om att låta Ericsson installera tredje generationens mobilnät i landet, ett nät som kommer att vara baserat på WCDMA, och inte UMTS. 31 Sverige ligger långt efter i planeringen av tredje generationens mobiltelefonnät och idéerna om när vi de facto kommer att få ett fungerande nät är många. De flesta som var tillfrågade förutspådde en lansering under hösten nästa år men många var pessimistiska och vågade inte lova något innan år 2003. 26 The Register: "Finland tops for technology" http://www.theregister.co.uk/content/7/20276.html 2001-07-11 Därtill rankas Finland och USA. 27 3G Information Letter (Issue 1, 2001), Robert Grönborg, The Swedish Trade Council 28 Pressmeddelande Korea Telecom 2001-08-27 29 Cellular news Wireless in South Korea, http://www.cellular-news.com/3g/south_korea.htm 30 Ibid. 31 Ibid. Trådlösa tekniker ger mobila möjligheter 20