www.causeofdeathwoman.com KURSMATERIAL



Relevanta dokument
KURSMATERIAL

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Varningssignaler och råd

Värderingsövning -Var går gränsen?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

Erik på fest Lärarmaterial

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år då 181 nu

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Hedersrelaterad brottslighet

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Gammal kärlek rostar aldrig

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Lära känna övningar. Namnståupp. Ta utrymme i rummet. Kräfta krabba. (från studiedagen den 24 april)

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

Kan man bli sjuk av ord?

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Det sista slaget. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Demokrati & delaktighet

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Mäns våld mot kvinnor

Delaktighet - på barns villkor?

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Pedagogiskt material till föreställningen

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Utställning.

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

Att ta avsked - handledning

Den försvunna diamanten

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Inför föreställningen

Mellan dig och mig Mårten Melin

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Villig av Christina Wahldén

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Provlektion Klassiska sagor

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

ALLEMANS. Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9. Elevmaterial och kopieringsunderlag

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

En bättre värld LÄSFÖRSTÅELSE WILLIAM KOWALSKI ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Elevernas likabehandlingsplan

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Elevmaterial. Läsförståelse. Kapitel 1 Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Johan har svårt för något. Vad? 2. Vad hatar Johan?

Värdegrund och policy

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass.

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Inledning (Problemlösning 1.)

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Mina nio liv utan röd tråd

HANDLEDNING PERFECT GIRL

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Om barns och ungas rättigheter

Transkript:

www.causeofdeathwoman.com KURSMATERIAL BASIC

Cause of Death: Woman är en journalistisk granskning av våld mot kvinnor. En av tre kvinnor världen över utsätts för fysiskt, sexuellt eller annan typ av våld under sin livstid. Mellan 2010 och 2012 undersökte vi situationen i tio länder. I varje land träffade vi de som överlevt våldet och de som arbetar för förändring. Med hjälp av anhöriga kunde vi också berätta en dödad kvinnas historia. På www.causeofdeathwoman.com kan du ta del av resultatet. Här finns 150 reportage från hela värden. Du kan också ladda ned vårt kursmaterial och gör det själv-utställning. Bakom projektet står Karin Alfredsson, Linda Forsell, Kerstin Weigl och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR). Bland bidragsgivarna finns Sida och Sigrid Rausing Trust. Länderna som ingår i projektet är USA, Sydafrika, Egypten, Sverige, Pakistan, Mexiko, Brasilien, Kongo, Spanien och Ryssland. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) samlar ett hundratal kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitisk och religiöst obundet. Läs mer på www.kvinnojouren.se. 2

Innehåll: 1. Inledning 5 2. Hur ser det ut hos oss? 5 3. Min familj 5 4. Övningar 5 5. Värderingsdiskussioner 7 6. Diskussioner om våld mot kvinnor i världen 10 7. Vad kan jag göra själv? 10 3

Till dig som vill använda www.causeofdeathwoman.com! Vårt mål är att de många berättelserna från tio länder ska engagera, inspirera, informera men också att materialet ska vara användbart. Här vänder vi oss till dig/er som vill samma sak. Kanske hålla en föreläsning, ordna en studiedag eller lägga upp en kurs. Kursmaterial Basic är ett enklare gruppanpassat material med förslag på diskussioner och övningar som inte kräver förberedelser från deltagarna. Diskussionens utgångspunkt är att våld mot kvinnor har samma rot i hela världen, även om det även finns skillnader. Det handlar om makt och kontroll. Vårt förslag är att ladda ner vår utställning från www.causeofdeathwoman.com och sätta upp den i lokalen. 4

1. Inledning Gruppen kan börja med att gå runt i rummet, se bilderna, bekanta sig med de många historierna från tio länder och på det viset skapa en relation till kvinnorna som förekommer där. Annars: Visa från datorn en översikt på de tio dödade kvinnorna som det berättas om på www.causeofdeathwoman.com. Visa världskartan och berätta vilka länder projektet valt att skildra. 2. Hur är det hos oss? På hemsidan finns snabböverblickbar information om situationen i tio länder. För ett samtal utifrån frågor som till exempel: Hur bra är vår lagstiftning gällande våld och våldtäkt mot kvinnor? Hur många kvinnojourer har vi och hur många skulle vi behöva? Hur många kvinnor yrkesarbetar i vårt land och kan försörja sig själva? Vilken betydelse har det för frekvensen av våld mot kvinnor? Hur förväntas kvinnor och män förhålla sig till varandra? Hur ser formella och informella maktstrukturer ut? Och så vidare. 3. Min familj Be deltagarna skissa sitt släktträd eller berätta muntligt om sin släkt utifrån förekomsten av våld (i stort och smått), fysisk och psykisk sjukdom, krig, mobbning. Observera: det här kan vara känslig information som inte ska föras vidare utanför rummet. För en ung person kan övningen därför vara direkt olämplig. 4. Övningar 4:1 Vad är kvinnligt? Rita två fält på tavlan, ett för manligt och ett för kvinnligt. Deltagarna ska föreslå ord som de spontant kopplar till kvinnor. Här finns inget rätt eller fel, alla ord som dyker upp i huvudet på deltagarna ska med. Exempel på kvinnliga ord som brukar komma upp i Sverige är klänning, gravid, mjuk, rosa, blyg, mamma, sjuksköterska, vacker, bröst osv. I Vietnam anses kvinnor vara ekonomiska. Hjälp deltagarna så att de inte glömmer ord som beskriver biologiska kännetecken. Be sedan om ord som brukar anses manliga. Exempel på sådana ord i Sverige: makthavare, skägg, arg, pappa, snickare, familjeförsörjare, blåställ, stark, snöskoter. 5

Mexiko USA Spanien Brasilien Sverige Egypten Kongo Sydafrika Pakistan Ryssland 6

Diskutera: Kan en kvinna inte vara stark? Finns blyga män? Kör kvinnor snöskoter? Har ni träffat någon vacker män? Har kvinnor någonsin blåställ? Steg för steg stryks orden som inte utan undantag är kvinnliga eller manliga. Slutligen återstår endast biologiska ord som bröst, skägg och så vidare. Gruppen ser med egna ögon slutsatsen: Att det som skiljer män och kvinnor är biologi. 4:2 Så tycker jag Be mötesdeltagarna stå mitt på golvet och gå åt olika håll beroende på hur mycket man håller med om ett påstående. Antingen går man ända fram till den ena väggen vilket betyder att man håller med till 100 procent, till den andra väggen om man inte håller med alls, eller en bit på väg, efter hur man ser på saken. Exempel på påståenden: En misshandlad hustru bör skilja sig efter första slaget. Jag kan bestämma över min situation på jobbet. Jag bestämmer hur vi möblerar hemma. Män och kvinnor bör dela lika på allt hushållsarbete. Det finns yrken som bara passar för det ena könet. Kvinnor är bättre på att ta hand om barn. Ekonomiska beslut fattas bäst av den som tjänar pengarna. Jag ger ofta efter om min partner och jag grälar. Jag skulle helst vilja vara hemma och ta hand om mina barn. Små pojkar är annorlunda än små flickor. Observera: Ovanstående exempel är hämtade från en svensk utgångspunkt. I andra kulturer kan helt andra frågor gälla. Fråga några deltagare efter varje påstående varför de ställt sig på den platsen, men håll dig själv neutral. Be andra motivera en annan ståndpunkt. Bryt om det blir en stor diskussion. Samla ihop diskussionen till ett samtal efteråt istället för att få en debatt efter varje påstående. 7-8 påståenden kan vara lagom. 5. Värderingsdiskussioner. 5:1 Hur skulle jag ha gjort? Placera deltagarna i grupper med 4-8 deltagare i varje. Ge dem varsin utskrift av någon eller några av nedanstående situationer. Alternativt berätta om situationerna och be dem diskutera dem. Se till att alla grupper för anteckningar. Situation 1: En flicka och en pojke, båda 15 år, går tillsammans in på en skoltoalett. När flickan kommer ut efter 20 minuter gråter hon och säger till sin lärare att hon har blivit våldtagen. Pojken säger att hon var med på det. Om du var läraren, vad skulle du tänka? Och hur skulle du handla? 7

Situation 2: Du misstänker att din älskade lillebror, just frigiven från fängelset, misshandlar sin flickvän. Båda nekar. Men nu hör du skrik från husets undervåning där din bror och hans flickvän finns. Vad gör du? Om polisen kommer vad gör du då? Situation 3: Din tvillingsyster har misshandlats under tio år, lämnat sin man tre gånger men alltid gått tillbaka. Nu ringer hon och säger att han slagit henne igen. Hon vill bli hämtad men det passar inte dig. I så fall måste du lämna dina små barn ensamma hemma. Du känner dig dessutom säker på att systern kommer att gå tillbaka till förhållandet igen. Vad gör du? Situation 4: Du är en man som dricker öl i baren med din äldste vän Jim som säger att fruntimmer ska hålla käften, annars smäller det. Alla runt omkring skrattar. Vad gör du? Situation 5: Din 9-årige son kommer hem från skolan och klagar på att han fått stryk av klassens bråkstake. Vilket råd ger du honom inför nästa skoldag? Att berätta för läraren? Att slå tillbaka? Annat? Skulle ditt råd sett annorlunda ut om det handlat om din dotter? Avsluta gruppsamtalen efter 20 minuter, eller ge grupperna mer tid om diskussionerna blir häftiga. Be dem redovisa sina samtal. Lyft frågan till ett högre perspektiv: Vilket ansvar för att förhindra våld har: Kvinnan Mannen Bådas familjer Vänner Skola/arbetsgivare/arbetskamrater Andra Vad betyder samhällets allmänna inställning till partnervåld för svaren ovan? Jämför den kultur du lever i med andra länder som finns med i materialet på www.causeofdeathwoman.com. 5:2 Vilka sorters våld finns? Be deltagarna associera fritt om begreppet våld. Skriv upp alla ord på en tavla. Fråga efter platser där våld utövas, vilka handlingar, känslor, sammanhang och konsekvenser det är kopplat till, vilka som utövar våld och vilka som utsätts. Fråga efter både positiva och negativa saker. Efter att deltagarna kommit på konkreta handlingar som ryms i begreppet våld, fokusera på känslor och sociala konsekvenser av våld. Relatera de ord som kommer upp till de olika aspekterna av våld som beskrivs ovan och tydliggör att det finns många olika sorters våld. Försök hitta gemensamma nämnare genom kopplingar till makt. 8

Följ upp med en diskussion om hur våld är kopplat till förväntningar som hänger samman med kön, vad som händer med oss när vi utsätts för våld och vad händer med oss när vi använder våld. Du kan ställa frågor till hela gruppen eller låta deltagarna diskutera två och två. (Avgörande för gruppstorlek är gruppens vana att diskutera och hur trygga deltagarna är med varandra.) Syftet med övningen: Att bredda förståelsen av våld så att det inbegriper fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt och latent våld. Inkludera fotbollsvåld, gatuvåld, hatbrott, rasistiskt våld, hedersvåld, verbalt våld, militärt våld, homofobiskt våld, symboliskt våld, politiskt våld, våld mot kvinnor, våld i hemmet och våld utomhus. 5:3 Om maskulinitet och våld Arbeta i mindre grupper om 2-3 personer. Hälften av grupperna får fundera på ett manligt sammanhang. Det kan vara grupper eller situationer som brukar klassas som manliga eller där mest män deltar, till exempel idrott, militären, filmhjältar och TV-spelskaraktärer. Hälften av grupperna får fundera på våldsamma sammanhang som till exempel gatuslagsmål, våld hemma, krig och våldtäkter. Diskutera kring följande frågor: Vad är gemensamt för dessa sammanhang? Det finns ett samband mellan manlighet och våld, vad tror ni att det handlar om? Fortsätt gärna övningen genom att diskutera och problematisera hur våld är inblandat i de flesta klassiskt manliga praktiker. Att tänka på för diskussionsledaren: Det finns inga enkla förklaringar till varför män är överrepresenterade i våldsamma sammanhang. Om någon säger att det beror på att män är fysiskt starka och att det är biologiskt bestämt, förklara att det är förenklingar som snarare är en ursäkt än en förklaring. Både män och kvinnor kan vara våldsamma och icke-våldsamma. Normaliseringen och idealiseringen av mäns våld är en del av förklaringen till varför killar och män använder mer våld än kvinnor och tjejer. 9

6. Diskussioner våld mot kvinnor i världen Visa berättelser från www.causeofdeathwoman.com och/eller återger materialet muntligt. 6.1 Ordspråk. Berätta om några av ordspråken från andra länder som finns på www.causeofdeathwoman.com. Diskutera: Vilka ordspråk finns i vårt land? Och vad står de för? 6:2 Varför går hon inte? Berätta om Encarnacion (dödad) i Spanien, Akhtar (överlevare) i Pakistan och Delia (dödad) i Sverige. Diskutera: Vilka skäl finns till att en kvinna inte lämnar en våldsam man i ditt land? 6:3 Varför slår män? Berätta om mansbehandling/mansgrupper i USA, Ryssland, Spanien och Sverige. Diskutera: Går det att göra något åt det? Hur är det i ditt land? 7. Vad kan jag göra? Över hela världen organiserar sig människor som vill förändra! Berätta om förändrarna på www.causeofdeathwoman.com. Ge förslag på vad man kan göra: Sätta upp utställningen på fler ställen. Ta upp en diskussion hemma, på arbetet eller i skolan. Skriva en debattartikel utifrån det gruppen diskuterat, försök få den publicerad - och sprid den i sociala medier. Media är en viktig faktor för att bekämpa våld mot kvinnor! Göra en egen undersökning där du bor genom att fråga polis, sjukhus och andra myndigheter efter information om våld mot kvinnor. Hur många har slagits och våldtagits det gångna året? Hur många dödades? Vilka var gärningsmännen? Om ingen säker information finns, varför inte? Sprid den information du lyckats få fram! (om ingen information finns att få - berätta det!) Ordna ett möte och bjud även in makthavare, till exempel politiker, polischef, domare. Fråga kvinnor som själva är våldutsatta om de vill vara med och ställa frågor. Be anhöriga till kvinnor som dödats att medverka. Diskutera: Skulle vi vilja göra något av detta? Vilken skulle effekten bli? Vad skulle fungera bäst hos oss? Vem vill försöka? När och hur ska det ske? Vem kan hjälpa oss? 10