Dokumentation av fastigheten Bollsta 2 : 46 i Ytterlännäs Ytterlännäs socken, Kramfors kommun, Ångermanland.

Dokumentation av fastigheten Bollsta 2 : 46 i Ytterlännäs Ytterlännäs socken, Kramfors kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2008:4 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Objekt 3 Ägare 3 Beskrivning av bebyggelsemiljön 3 Kort historik 3 Kulturhistoriska värden 4 Beskrivning 4 Mangårdsbyggnad 4 Vagnslider 9 F d ladugård 12 Loge 14 Jordkällare 16 Garage 17 Källor 19 Bilaga Situationsplan över Johannisberg från 1909. 2

3 Inledning Mangård och ekonomibyggnader har under de senaste åren lidit av bristfälligt underhåll. Fastighetsägaren har fått rivningslov av Kramfors kommun pga av närheten till omkringliggande bostadsområde och daghem. Byggnaderna bedöms vara i dåligt skick och att man ej bör vistas i och omkring dem. Murberget Länsmuseet Västernorrland har fått uppdrag av fastighetsägaren att göra en dokumentation av Bollsta 2 : 46 som ska omfatta mangård (exteriör, interiör), samt exteriörer av ladugård, vagnslider, loge, garage och jordkällare. Objekt: Bollsta 2 : 46, Ytterlännäs socken, Kramfors kommun. Ägare: Byggnads AB Lennart Eriksson, Kramfors. Beskrivning av bebyggelsemiljön Herrgården med omkringliggande äldre träbebyggelse som tillhör Johannisberg ligger högt i sluttningen söder om gamla riksvägen i Bollstabruk. Nuvarande fastigheten 2 : 46 ligger utanför herrgårdsstaketet och omfattar 6 hus; mangård, ladugård, vagnslider, loge, garage och jordkällare. Flera av husen på fastigheten 2 : 46, förutom mangården, är smyckade med finsågade detaljer och präglad av intilliggande herrgårdsmiljö, fd Johannisbergs herrgård med huvudbyggnad och två flyglar. Herrgården är tvåvånig med sadeltak och frontespis och flyglarna har en våning med valmade tak. Byggnaderna är klädda med vitmålad panel.och inhägnas tillsammans med trädgården av ett trästaket. Omgivande miljö präglas av en blandad äldre och nyare villabebyggelse samt flerfamiljshus. Kort historik Herrgården byggdes i slutet av 1840- talet och flyglarna på 1850- talet av industrimannen och kaptenen Johannes Nyberg född 1801 i Nyland. Enligt köpekontraktet från 1846 förvärvade J Nyberg 4 seland av hemmanet Bollsta nr 2 av bonden Jonas Stenberg. I köpet ingick endast andel i husbehovskvarn och hälften av höladorna. Troligtvis köpte han samtidigt mer av andra hemman, eftersom det av laga skifteshandlingar från 1848-52 framgår, att Nyberg ägde 8 seland av byns totala skattetal. I Johannisbergs ägor ingick även den del av stranden vid Bollstafjärden där han anlade ett skeppsvarv. ägde även flera vattensågar i trakten förutom att han 1843 förvärvade Brynge finbladiga vattensåg i Nätra från 1764 och anlade Forss vattensåg, där senare massafabriken i Köpmanholmen kom att byggas. Varvet lades ner efter J. Nybergs död 1875. Johan Nybergs fosterbarn (brodern Christians son) Nils Jonas, som blev sjökapten, fick 3

4 Johannisberg i gåva. Han bildade familj med fru Erika Nyberg från hemmanet nr 3 i Nyland och elva barn växte upp i familjen. Efter Nils Jonas Nybergs död övergick Johannisberg efter en tid till ett konsortium i Gudmundrå, som styckade upp egendomen i byggnadstomter. En del av marken lades till huvudbyggnaden som förvärvades av Ytterlännäs kommun för skolverksamhet och fullmäktigesammanträden. Herrgårdsbyggnaden genomgick diverse invändiga ombyggnader för den kommunala förvaltningen. Herrgård och en av flyglarna inrymmer idag förskola resp. kommunalt kontor, en av flyglarna utgör bostad. Fastigheten 2 : 46 har sitt ursprung i herrgårdsområdet med en traditionell korsbyggnad som mangård. Den förvärvades 1991 av Byggnads AB Lennart Eriksson från en privatperson, som bodde kvar i bostadshuset 5 6 år efter byggnadsfirmans förvärv. Det fanns även planer, som senare skrinlades, på att bebygga fastigheten. Kulturhistoriska värden För fastigheten gäller generella regler i PBL kap 3 och omfattas ej av riksintresse. Intilliggande fastighet, Johannisbergs herrgård och flyglar, utpekas i kulturmiljöprogram från 1990 antaget av Kramfors kommun men den tidigare detaljplanen för området är idag upphävd. Tidigare fastighetsägare hade även planer på ny bebyggelse för 2 : 46, vilket också tilläts enligt planen. Beskrivning Mangårdsbyggnad Exteriör Huvudfasad mot väster, gavelfasad mot söder. 4

5 Mangården har 1 1/2 våning med rektangulär plan och sadeltak täckt med två-kupigt tegel. En murad skorsten med rektangulär plan sitter i nock. Entrén är centralt placerad och fasadens mittrisalit bryter igenom det främre takfallet. Byggnaden är en liggtimrad korsbyggnad, en för traken en vanlig typ av bostadshus. Mangårdens fasspontade panel är typisk för ångsågsdistrikten och tillkom troligen under ångsågsepoken på 1800-talets senare del eller tiden kring sekelskiftet. Fasaden bär i övrigt prägel av tiden kring förra sekelskiftet med våningsband med finsågade detaljer och starkt utskjutande takutsprång med profilerade taktassar. Huset har bevarat sin gamla typ av takavvattning med tvärfalsade stuprör och spetsvinklade utkastare. Den inbyggda förstukvisten med boardklädda väggar och treluftsfönster på sidorna är sannolikt från 1930-40- talet. Den glasade ytterdörren är klädd med stående brunlaserad 1970-talspanel. Fasad mot öster. 5

6 Fönsterfodren är pluggade. 6

7 Interiör Den ursprungliga planlösningen är tre rum och kök kring en gemensam murstock. Den gamla korsbyggnadsplanen kan fortfarande avläsas utom ett väggparti på bottenvåningen där två rum har öppnats upp till ett större rum i vinkel samt en inredd vindvåning. Troligen gjordes denna ombyggnad på 1950- /60- talet. Samtidigt inreddes förmodligen även rummen och köket på övervåningen. Stommen av liggtimmer är synligt i en vindsalkov. Från köket leder en trappa ner till ett pannrum gjutet i betong. Bottenvåningens kök. Pannrum med trappa från kök bv. Husets inredning en blandning av gammalt och senare tillskott. Sannolikt har byggnaden, åtminstone sekundärt, ha nyttjats som bostad åt två familjer eller utgjort hyresrum åt flera tillfälligt boende då man byggt lägenhet på övervåningen. Kvar finns gamla fönster och spegeldörrar. Innan- och ytterfönster med ursprungliga haspar och profilerade foder finns både i bottenvåning och övervåning. Dörrarna är av olika tidsåldrar, de äldsta troligen på övervåningen mellan trapphuset och rum resp. kök. Dörrtrycken är moderna, dörrarna och foder är målade med vit blank oljealkydfärg, vissa dörrblad har täckts med målad träfiberplatta. Golvsocklar och dörrfoder på bottenvåningen är släta från 1900- talets senare hälft. Golven har undergolv av bräder med träfiberplattor samt en intressant samling mattbeläggningar från 1930- / 60- talet med tryckta mönster, vissa av troligen enkla kvaliteter på pappunderlag (linoleumtryck eller kristidsersättningar). Vissa rum har omålade brädgolv av senare typ. Tidigare kakelugnar är borttagna, i stället står en öppen spis i ett rum. Spår efter ev. gnistskydd i golven framför saknas. Trapphuset har heltäckningsmatta och 1960-70- talsboasering. Bottenvåningens tak har äldre ytskikt: kritad spännpapp i taken och pärlspont i köket 7

8 medan övervåningens tak utgörs av vitmålad porös board i olika form, ex.vis treetexskivor. Taklister är senare och hålkälade. Äldsta typen av dörrar är två dörrar in till kök respektive rum på övervåningen med senare trycken. Vindsalkov med långt pinnträ på vägg av handbilat timmer tv. 1960/70-talstapet wc bv. 8

9 Golvmatta förstuga. Golvmatta kök bv. Svart plastmatta trappa, röd filtmatta Vagnslider Vagnslidrets västra fasad mot Byvägen. 9

10 Det långsmala vagnslidret i 1 ½ våning med regelstomme har en ansenlig längd, rödslammade fasader och sadeltak med en fin murad skorsten med krön. Huset står på en grund av tuktade gråstensblock och på östra långfasaden finns 4 stora dubbelportar med bandgångjärn som hålls igensatta och låsta. Panelbeklädnaden är liggande enfasad 7 brädspont i bottenvåning, stående locklistpanel på övervåningen. Taket är täckt med pannplåt men har en stor skada på västra takfallet längst mot norr där det ligger stickspån. Lidret har fönster på bägge våningar, fönstren på bottenvåningen är igensatta. Östra långfasaden. Södra gavelröstet. 10

11 På norra kortsidan finns 2 dassdörrar samt dörr till annan bod ev. vedbod. Längs takfot och på vindskivor motsvaras taktassarnas avslutning av sågade en gång vitmålade tänder och liksom på mangården utsmyckas våningsbandet av dekorativa spetsvinklade detaljer som varit vitmålade. Förutom skador på tak är byggnadens grund är bristfällig, där syllen bitvis ligger under marknivån och stommen hade behövt bättre stöd av grundstenar under stolpvirket. De många och stora dörröppningarna gör också husets mera instabilt. 11

12 Fd ladugård Fasad mot väster. Ladugården i 1 1/2 våning är en rektangulär byggnad med pannplåt på sadeltaket, som är uppbrutet av en centralt placerad lastlucka på framsidans takfall. Fasaden är klädd med stående lockpanel med röd slamfärg och på södra kortsidan finns rester av en murad rökgång (ev. tidigare invändig spisgryta för kreatursfoder?). Huset används som förråd och dess inredning som ladugård är ej kvar. Huset står på en kallmurad grund av tuktad gråsten. De äldre 6-rutors fönstren kröns av en profilerad gesims på fodret. På framsidan finns två brunmålade dubbelportar. Alla snickeridetaljer är vitmålade. På båda långsidor finns hängrännor. Ladugården har liksom vagnslidret lite extra dekorativa detaljer än vad som brukar vara vanligt på en nyttobyggnad. men den är också förändrad med exempelvis moderna perspektivfönster på baksidan. 12

13 Lucka på övre våningen. Takfot och vindskivor smyckas med sågade tänder och taktassarna är profilerade. Östra fasaden. 13

14 Loge Den timrade logen har en nästan kvadratisk plan. Logen har tyvärr fått stå utan underhåll och är i mycket dåligt skick och avspärrad för allmänheten. Taket har varit täckt av stickspån och har rasat in. Timret bär spår av röd slamfärg och är behandlat på 1800- talsvis. Det är skrätt (planbilat) med rektangulära knutskallar och raka knuthak. Logbryggan leder upp till en dubbelport med långa bandgångjärn. Två portar sitter på norra gavelväggen. På södra fasaden har man slagit gamla vankantade bräder på övre våningen. Man ser inga spår av vidbyggda halmlider. Några högre sittande lucköppningar för att kasta ner halm från tröskgolv till ev. påbyggda lider syns inte på fasaden. I bottenvåningen på södra fasaden sitter en äldre lucköppning med rundad överdel. Väster långfasad med logbrygga som delvis har rasat ihop. Två portar sitter på norra fasaden. 14

15 15

16 Fasad mot söder. Jordkällare Fasad mot öster. 16

17 I sluttningen bakom ladugården finns en jordkällare från modern tid. Den är gjuten i betong utan valv och försedd med sluss. Sadeltaket är klätt med pannplåt. Jordkällaren är isolerad och innerväggen mot slussen har klätts med board. Dörrarna är brädslagna i två riktningar. Ingen hyllinredning finns kvar men i ett hörn står en binge för potatis eller rotfrukter. Till höger slussen med foto inifrån källaren. Garage Byggnaden är rektangulär med sadeltak klätt med pannplåt och har cementputsad grund.. I västra gavelväggen sitter en dubbel garageport men huset kan från början ha haft en annan funktion än garage. Mot östra gavelväggen finns en liten tillbyggnad med pulpettak och skärmtak över ingången mot norr. Hela huset är klätt med liggande rödslammad fasspontpanel av olika bredder, röstet mot väster är grönmålat med stående panel. Tillbyggnaden har två mittpostfönster i liggande format och på baksidan leder en trappa upp till en dörr. 17

18 Långfasad mot norr, garageportar mot väster. Östra fasaden. 18

19 KÄLLOR Utvalda kulturmiljöer i Ytterlännäs socken, Kulturmiljöprogram för Kramfors kommun, Del 2:11, Kramfors kommun, 1990. Berglund, Sten: Det gamla Ytterlännäs, Nyland 1974. 19

20 Bilaga. Situationsplan över Johannisberg 1909 (ur KMV-program Kramfors kommun Utmed vägen ligger det långa vagnslidret och halvkorsbyggnaden (bostadshuset) på nuvarande fastighet 2:46. Rakt söder om bostadshuset ligger fd ladugården. Logen ser ut att ligga på samma läge som idag, längst bort från övriga byggnader. 20