PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel



Relevanta dokument
PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel

PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010

PROJEKT. Märkning av livsmedel. - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört våren 2012

PROJEKT. Tillsynskampanj 2013 Kosmetiska och hygieniska produkter, nickelallergi

PROJEKT. Tillsynskampanj 2012 Serveringen som samlingslokal. - Kontroll av hygien hos serveringar i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner

PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

NS STADSBYGGNAD Diarienr: Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

Sammanfattning Resultat

Slutrapport Kolla korken. En kampanj om kemikalier och barnsäkerhet genomförd hösten 2004

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

Kemikalier i detaljhandeln

Enkät till miljökontoren om delprojekt cisterntillsyn

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april april Miljökontoret, Trollhättan

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt Maria Mattsson. oktober 2008

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

Smycken i detaljhandeln - ett nationellt samverkansprojekt 2014

Branschriktlinjer för Egenkontroll. Alkoholdryck och Tobak

Kosmetiska och hygieniska

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel WSP Natlikan

Egenkontroll butiker. Miljökontoret Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Extra nyhetsbrev från Kanslistöd

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011

Enkät för utvärdering av tillsynskampanj säkerhetsdatablad 2007

Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

Nr 8/05 RIO Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland. Kalmar Stockholm Sörmland

Spårbarhet och redlighet

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Kemikalier på företag projektrapport 2009

PRAO. PP Av Michaela Bärlund, Studie- och yrkesvägledare (2015), reviderad av Moa Bergendahl ( )

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

3. Checklista för dig som är: Inköpare för butik och detaljhandel

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013: Mål nr C 23/11

Aktuellt om Reach-tillsyn

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Projektinriktad kontroll: kött i butik

Pharmaxim. Egenkontroller

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola

Tillsyn över solarier i Solna år 2005

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt Maj stockholm.se

Kameratillsyn skolor

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

GRÄSTORPS KOMMUN. Tillsyn skolor i Lidköping, Götene och Grästorps kommuner! SAMHÄLLSBYGGNAD MILJÖ-HÄLSA MARIA WARENSJÖ

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Namn: Skola: e-post: Telefon:

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande

Livsmedelsinformation Kontrollprojekt 2015

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Slutrapport: Kristoffers och Zulkiflys praktik hos Med rätt att handla

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Checklista bygg- och rivningsavfall

Information och hantering av allergener på restaurang Januari Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Rapport om. Landskronakarnevalen

Kommunikationspolicy för Konkurrensverket

Fotografisk verksamhet

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

RAPPORT. Specialkosthantering i skolor och förskolor i Malmö Antagen av miljönämnden Rapport nr 4/2016 ISSN

Systematiskt brandskyddsarbete

Följa upp, utvärdera och förbättra

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Importera färdigförpackade livsmedel

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Förslag till allmänna råd om brandvarnare

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

Skapa Gemensam Utbildningsplan (GUP) Skapa periodisk rapport, Närvarorapportering Avvikelserapport

Stöd till god man/sfvh inför ensamkommande barns 18-årsdag. Konsument Halmstad, budget- och skuldrådgivning

Mötesanteckningar, Integritetsforum 13 november 2013, kl på PTS

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004

2003 och Landskrona

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

PRAO Årskurs 9 Björnekullaskolan, Åstorp Höstterminen 2011

Namn: Skola: E-post: Telefon:

Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag

KF 145 Dnr 327/2010 Kod 109. Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fairtrade City

Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar

Reviderad Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg

Förstudie. Nerikes Brandkår. Diarieföring av allmänna handlingar Ref Roger Wallin

Verksamhetsplan

Solarietillsyn i Luleå 2008

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Transkript:

PROJEKT Tillsynskampanj 011 Märkning av kemikalier och livsmedel - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört vecka 38, 011 Projektgrupp: Margareta Jonsson Magdalena Salomonsson Annelie Mattsson Mika Silvikko

Sammanfattning Vecka 38, 011 utförde vi på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund en tillsynskampanj riktad mot 50 livsmedelsaffärer i våra medlemskommuner Nynäshamn, Tyresö och Haninge. Dagligvaruhandeln valdes ut på grund av att den berörs av många olika frågeställningar avseende redligheten vid livsmedels- och kemikaliehantering. Vi bedriver kontinuerlig tillsyn över dagligvaruhandeln men bedriver normalt livsmedels- och kemikalietillsyn separat från varandra. Kampanjen gick ut på att kontrollera verksamheterna utifrån kemikalielagstiftningens och livsmedelslagens bestämmelser om märkning. Från förbundet har totalt 30 av de anställda deltagit i projektet. De har med hjälp av en checklista inspekterat dagligvaruhandeln under veckan. Totalt kontrollerades 366 produkter, varav 188 livsmedel och 178 kemikalier. 47 anmärkningar registrerades, 139 på livsmedel och 108 på kemikalier. Ungefär 58 % av livsmedelsprodukterna och 51 % av kemikalieprodukterna fick inte några anmärkningar alls. Sju butiker klarade sig utan anmärkning på sin livsmedelsmärkning och lika många på sin kemikaliemärkning. Fyra livsmedelsprodukter stod tillsammans för nästan en fjärdedel av alla anmärkningar (34 st). På kemikaliesidan fanns det inte några produkter som var så extrema. Däremot är det uppseendeväckande att så många tändvätskor var felmärkta dessutom från flera olika leverantörer. Samtliga hade gjort närmast identiska felskrivningar. Resultatet kommer att användas för att bedöma behoven av framtida tillsynsinsatser. Vad gäller felaktigt märkta och förbjudna produkter kommer den informationen lämnas över till respektive avdelning inom förbundet. Även Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen kommer att få ta del av resultatet. Under hösten kommer det göras en fördjupad analys av inspektionsmetodiken. Bakgrund och problembeskrivning I dagligvaruhandeln finns en mängd frågeställningar som berör redligheten vid livsmedels- och kemikaliehantering. Enligt livsmedelslagen, kemikalielagstiftningen och miljöbalken har förbundet som tillsynsmyndighet ansvar för att ha en överblick över dessa verksamheter. Vi upptäcker relativt ofta i samband med inspektioner produkter som har felaktig märkning. Därför behöver vi fokusera på märkningskontroll. Märkning är viktig ur många aspekter, främst för att kunna identifiera vad som finns i olika förpackningar, hur produkten ska förvaras och hanteras, om det finns några försiktighetsmått som ska vidtas när man hanterar den. Den arbetsmetod vi använder för att samlat inspektera så många företag som möjligt passar utmärkt denna bransch där vi har så många enskilda företag. Syfte Kampanjens främsta syfte är att lyfta fram och kontrollera de livsmedelshygieniska, hälso- och miljöfaror som är förknippade med märkning av livsmedel och kemikalier inom dagligvaruhandeln. Både företagen och allmänheten får i samband med kampanjen viktig information om märkning så att de genom aktiva val kan påverka sortimentet i affärerna och köpa miljövänliga och hälsosamma varor. Mål och delmål Det viktigaste målet för kampanjen är att handlare av dagligvaror och deras kunder ska bli tryggare vad gäller redlighet vid livsmedels- och kemikaliehantering. Det är också viktigt att upplysa handlarna och allmänheten om vad lagstiftningen säger om dagligvaruhandeln ur livsmedels-, miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Det kan inom branschen finnas många felmärkta och felaktigt

förpackade produkter som är skadliga för både människor och miljö. Vi vill genom projektet få en uppfattning om hur utbrett problemet är. Ett av målen för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är att utveckla och förbättra vår inspektionsmetodik. Vi arbetar ofta i projektform men då över relativt långa tidsspann (månader, säsonger, kalenderår). Under hösten 010 genomförde vi ett inventeringsprojekt av frisörverksamheter genom att all tillsynspersonal samlat under en vecka arbetade i projektet. Vi vill se om arbetsmetoden fungerar även för denna typ av kampanj. Det är av centralt intresse för förbundet att få reda på hur det ser ut hos våra handlare när det gäller redlighet och miljömässiga frågeställningar. Vi förväntar oss att kampanjen ska resultera i ett beslutsunderlag för att kunna bedöma vilka tillsynsresurser som kommer att krävas i framtiden för den här branschen. Avgränsning Vi vände oss till alla matbutiker i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Utifrån denna grupp valdes de ut som säljer både kemikalier och livsmedel. Ett annat kriterium var att företaget inte inspekterats i tidigare projekt avseende kemikaliemärkning. Avseende livsmedel kontrollerade vi i första hand butikspackade produkter, i andra hand packat godis och läsk, i tredje hand matprodukter från andra kulturer. Avseende kemikalier kontrollerade vi hushållskemikalier som till exempel T-sprit, rengöringsmedel, bekämpningsmedel och särskild uppmärksamhet gavs till tändvätskor. Genomförande Projektet drevs av en projektgrupp som initialt bestod av miljöinspektörerna Margareta Jonsson (projektledare), Magdalena Salomonsson, Annelie Mattsson och Mika Silvikko. I slutskedet av arbetet fick Magdalena Salomonsson andra arbetsuppgifter och ersattes inte av någon annan medarbetare. Projektgruppen har tagit fram underlagsmaterial i form av checklistor, utbildningsmaterial, objektlistor, pressmeddelanden samt ansvarat för att allt ska löpa under kampanjveckan. Kravet på checklistan var att den skulle vara upplagd så att man skulle kunna besvara frågorna med ja och nej. Dessutom skulle man med en halv dags instruktioner kunna utföra inspektioner. Ett utkast till checklista togs fram och testades hos fyra olika verksamhetsutövare. Utifrån resultatet av testet reviderades checklistan till sitt slutgiltiga utseende, se bilaga. Alla matbutiker i våra tre medlemskommuner fick i slutet av augusti skriftlig information om projektet. Informationen innehöll uppgifter om när det skulle ske och vad vi skulle kontrollera. Pressmeddelande har på bred front skickats ut inför kampanjveckan. Under projektets gång har politikerna i förbundets direktion informerats om att kampanjen ska ske vecka 38 och om vad den skulle komma att innehålla. Kampanjen utfördes under vecka 38. Den inleddes med utbildning och genomgång av checklista samt praktiska detaljer förknippade med projektet. Vi bjöd in Louise Ekström, informationsansvarig på Sveriges konsumenter att hålla en föreläsning för oss. Därefter gjordes inspektionerna och data samlades in. Rapporten presenterades till alla medarbetare vid avslutning av projektet. Resultat och diskussion Av de 5 objekt som valdes ut inspekterades 50 under kampanjveckan. Det föll således bort två verksamheter som inte kunde inspekteras. Dessutom visade det sig att två av butikerna inte hade några kemikalier i sitt sortiment. Därför kontrollerades livsmedelsmärkning hos 50 butiker och 3

kemikaliemärkning hos 48. Av de butiker som inspekterades fanns 4 i Haninge, 1 i Nynäshamn och 14 i Tyresö. Totalt kontrollerades 366 produkter, varav 188 livsmedel och 178 kemikalier. 47 anmärkningar registrerades, 139 på livsmedel och 108 på kemikalier. Livsmedel Av de kontrollerade livsmedelsprodukterna fanns det inga anmärkningar på 109, det vill säga 58 %. Resultatet är mycket bättre än vad vi befarade särskilt om man tar hänsyn till att vi har valt ut varor som vi erfarenhetsmässigt haft problem med tidigare. Fyra produkter står dock i en klass för sig eftersom de tillsammans ansvarar för nästan en fjärdedel av alla anmärkningar (34 st). Det är positivt att det är så få produkter som har riktigt dålig märkning och överraskande att det är så stor andel som är bra. Fördelning antal anmärkningar på 188 produkter - livsmedel 1 5 18 51 109 0 anmärkningar 1 anmärkningar anmärkningar 3 anmärkningar 4 anmärkningar 8 anmärkningar 9 anmärkningar Figur 1. Antal anmärkningar fördelat per produkt - livsmedel. Sju av butikerna fick inte några anmärkningar alls, 13 fick en anmärkning. Det verkar som om många handlare och också leverantörer har börjat prioritera märkningsfrågor och att varorna ska vara rätt märkta. Den livsmedelsfråga som genererade flest anmärkningar, 5 stycken, var fråga avseende korrekta kontaktuppgifter. Det är viktigt med kontaktuppgifter för att kunderna ska kunna veta vart de ska vända sig exempelvis om de vill reklamera varan eller har frågor om den. Övriga frågeställningar fick en relativt jämn fördelning av anmärkningar, se figur. 4

Antal Det är intressant att notera att fråga 3 som avser märkning på svenska är den som har minst antal anmärkningar, 9 produkter av 188 kontrollerade. Svensk märkning har tidigare varit en brist som vi ofta har hittat i många butiker och som vi förväntade oss att hitta i det här projektet. Antal anmärkningar per fråga - livsmedel 30 5 0 15 10 5 0 3 4 5 6 7 8 9 10 Figur. Antal anmärkningar fördelat per fråga - livsmedel. Kemikalier Av de kontrollerade kemikalierna fanns inga anmärkningar på 91, det vill säga 51 %. Liksom på livsmedel är det positivt med så hög andel produkter med bra märkning. Däremot ser vi inte på samma sätt några produkter som genomgående har riktigt dålig märkning. Det fanns två produkter som fick tre anmärkningar vardera, resten hade en eller två. Avseende kemikalier fick sju av butikerna inte några anmärkningar alls, nio fick en anmärkning. Fördelning antal anmärkningar på 178 produkter - kemikalier 16 69 91 0 anmärkningar 1 anmärkningar anmärkningar 3 anmärkningar Figur 3. Antal anmärkningar fördelat per produkt - kemikalier. 5

Antal Det är uppseendeväckande att så många tändvätskor var felmärkta (fråga 0), dessutom från flera olika leverantörer. Samtliga hade gjort närmast identiska felskrivningar avseende frasen "Förtäring av tändvätska, även mycket små mängder, kan leda till livshotande lungskador". Resultatet visar också att placering av kemikalier är något man måste fundera djupare på (fråga 1 Oåtkomligt för barn). En del handlare som tillhör kedjor säger att placeringarna bestäms centralt utifrån säljaspekter och att handlarna själva har litet inflytande i frågan. En likhet med livsmedelsresultatet är att vi också här hittade ett antal produkter som hade brister i sina kontaktuppgifter (fråga 1). Avseende kemikalier kan man tycka att korrekta kontaktuppgifter är ännu viktigare än för livsmedel då de flesta handlare rimligtvis har bättre kunskaper om livsmedel än vad de har om kemikalier. Övriga frågeställningar angående kemikaliemärkning hade relativt få anmärkningar. Antal anmärkningar per fråga - kemikalier 60 50 40 30 0 10 0 1 13 15 17 19 0 1 Figur 4. Antal anmärkningar fördelat per fråga - kemikalier. Metodiken Vad gäller metodiken har vi på kort tid lyckats gå igenom ett stort antal verksamheter och produkter som i våra normala projekt skulle ha kunnat ta en hel säsong, det är positivt. Det verkar som att det är ett bra sätt att arbeta på. Vi behöver göra en grundlig utvärdering av metoden gentemot våra erfarenheter från föregående och detta projekt. Hur går vi vidare? Inspektionsresultatet överlämnas till livsmedelsavdelningen inom förbundet vad gäller livsmedelsfrågor och miljöskyddsavdelningen vad gäller frågor som uppstod vid märkning av kemikalier. Avdelningarna kommer använda resultaten för att bedöma behoven av uppföljning och framtida tillsynsinsatser. Rapporten skickas till Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen. Under hösten kommer vi att utföra en fördjupad analys/utvärdering av inspektionsmetodiken. 6

Vi kommer även i fortsättningen att bevaka märkning och förpackningssäkerhet av hushållskemikalier och livsmedel i dagligvaruhandeln. Handlarna och deras kunder ska bli tryggare vad gäller redlighet vid livsmedels- och kemikaliehantering. Det är också viktigt att handlarna och konsumenterna får kontinuerlig upplysning om vad lagstiftningen säger om dagligvaruhandeln ur livsmedels-, miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Både företagen och konsumenterna kan genom aktiva val påverka sortimentet i affärerna och köpa miljövänliga och hälsosamma varor när varorna är märkta och förpackade på rätt sätt. Bilaga: Checklistan 7

Butik: Kontaktperson: Datum: Livsmedel 1 Vad heter produkten? Finns kontaktuppgifter inom EU/EES samt Turkiet? 3 Är märkningen på svenska? 4 Finns uppgift om beteckning? 5 Finns uppgift om hållbarhetstid? 6 Är hållbarhetstiden angiven på rätt sätt? (dag-månad-år) 7 Finns korrekta förvaringsanvisningar? 8 Är märkningen väl synlig? 9 Finns ingrediensförteckning? 10 Finns uppgifter om nettokvantitet, bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag samt alkoholhalt angivet i samma synfält? 8

Kemikalier 11 Vad heter produkten? 1 Finns det namn, adress och telefonnummer till ansvarig för att produkten släpps ut på marknaden? 13 Finns svensk märkning? 14 Ska produkten ha barnskyddande förslutning? (Om Nej gå till 16) 15 Om Ja; Har förpackningen barnskyddande förslutning? Anteckna antal felaktiga nedan 16 Ska produkten ha kännbar varningsmärkning? (Om Nej gå till 18) 17 Om Ja; Har förpackningen kännbar varningsmärkning? Anteckna antal felaktiga nedan 18 Säljs tändvätskor som är märkta med riskfrasen R65 eller faroangivelsen H304? 19 Om JA på fråga 18 Är förpackningen svart, ogenomskinlig och innehåller högst en liter? 0 Om JA på fråga 18 - Finns följande text på förpackningen: Förtäring av tändvätska, även mycket små mängder, kan leda till livshotande lungskador? 1 Förvaras produkterna svåråtkomligt för små barn? Förvaras produkterna väl avskilda från livsmedel? 9