Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth Höglund Helene Johnsson Mats Nälebrand Stockholms Läns Landsting HSN-förvaltningen, april 2011 Box 6909, 102 39 Stockholm 08-123 132 00 vx

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, HSN-förvaltningen, riktar ett stort tack till vårdgivarna och framförallt till distriktssköterskorna som tagit sig tid och svarat på enkätundersökningarna. Studien är delvis finansierad med stimulansmedel för äldre. Denna rapport innehåller en mängd data som belyser hemsjukvården från flera olika aspekter. Den studie och insamlande av data som genomförts har fortfarande kvar många infallsvinklar som går att belysa och data kan därför användas framöver för att försöka ge svar på olika frågeställningar. För den läsare som enbart är intresserad av att få en överskådlig bild av studiens resultat, rekommenderas läsning av sammanfattning och diskussionsavsnitt. För frågor om innehållet, kontakta: Elisabeth Höglund 08-123 134 18 elisabeth.hoglund@sll.se

Sammanfattning En studie om basal hemsjukvård har genomförts i länet (exklusive Norrtälje) för att undersöka och söka förklaringar till variationen i produktion mellan olika vårdgivare. Dessutom är syftet att undersöka om det finns några skillnader i innehåll och omfattning sedan en motsvarande studie genomfördes 2008. Resultaten förväntas även ge en god grund för framtida definition av hemsjukvårdsuppdraget samt i kommande diskussioner om en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Studien som genomfördes under hösten 2010 består av analys av data från registreringssystem, en sambandsanalys, en enkätstudie om hemsjukvårdspatienter och en vårdgivarenkät. På två år har antalet hemsjukvårdspatienter ökat med sju procent till drygt 17 000 patienter, samtidigt som antalet besök av sjuksköterskor och undersköterskor minskat med fem procent. Det är främst undersköterskebesöken som minskat och en stor del av deras besök har förskjutits till sjuksköterskebesök. En förklaring till minskningen av besök är att de vårdgivare som tidigare inte hade tak på antalet besök de fick full ersättning för har anpassat sin produktion till övriga vårdgivare. Dessa vårdgivare finns främst i Stockholms stad. Hemsjukvårdsbesök av läkare har ökat markant, men utgör fortfarande en liten del av det totala antalet läkarbesök som patienterna får. Trots minskningen av totala antalet besök har kostnaden för basal hemsjukvård ökat mellan åren. Det beror på att det blivit fler hemsjukvårdspatienter samt att sjuksköterske- och läkarbesöken ökat i antal. Fortfarande finns det stora skillnader mellan vårdgivarna i antalet besök i den basala hemsjukvården och fortfarande finns det inget entydigt svar på varför det förhåller sig så. Den sambandsanalys som genomförts innehållande produktionsdata och data avseende de patienter som får hemsjukvård, bekräftar enbart det faktum att produktionen ökar hos de vårdgivare som finns i kommuner som inte tillåter att personal inom den kommunalt finansierade verksamheten får ta emot delegeringar. Vårdgivarnas sätt att organisera hemsjukvården antas fortfarande vara en stor förklaring till variationerna i produktionen. Däremot har ökningar i vårdgivarnas produktion mellan undersökningsperioderna andra förklaringsgrunder, exempelvis problem att delegera insatser eller att det nyligen skett så kallad omvandling av särskilda boenden. I enkätstudien avseende hemsjukvårdspatienter som genomfördes i september 2010 har 94 procent av aktuella vårdgivare som har basal hemsjukvård svarat och deras svar avser 13 500 hemsjukvårdspatienter, vilket motsvarar 79 procent av patienterna. Resultaten har således hög tillförlitlighet. Till stor del är frågorna rörande hemsjukvårdspatienterna desamma som i den studie som genomfördes 2008. Studien visar att två tredjedelar av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor, hälften av kvinnorna är över 85 år. Medelåldern på hemsjukvårdspatienten är 80 år. Sju av tio bor ensamma i eget boende och högre andel kvinnor än män är ensamboende. Av samtliga hemsjukvårdspatienter har en tredjedel demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Tre av tio har enbart insatser kring medicinhantering och en femtedel har insatser som inte alls har koppling till medicinhantering. 3

Antalet besök till hemsjukvårdspatienterna varierar. Hälften får besök en gång per vecka eller mer sällan (dagtid), en femtedel får besök kvällar/nätter och fyra av tio får dagliga besök av hemsjukvården. En femtedel har besök flera gånger per dygn. Två av tio har fått oplanerade besök den senaste månaden. För ungefär en tredjedel av patienterna tar besöken mindre än 15 minuter och för en av tio mer än minuter (exklusive restid). Yngre hemsjukvårdspatienter får högre andel besök, både långa och korta besök samt besök på helger. Det är få hemsjukvårdspatienter som har insatser från andra vårdgivare som landstinget finansierar. Ungefär tre fjärdedelar har omvårdnadsinsatser från hemtjänst och hälften har det flera gånger per dygn. För tre av tio har det skett en gemensam planering/samverkan med andra vårdgivare under de senaste sex månaderna. En procent av hemsjukvårdspatienterna får läkarbesök i hemmet minst en gång per månad. Drygt hälften gör sina läkarbesök på mottagning. Här framträder den största skillnaden mellan länsdelarna, patienter i norra länet gör i mycket högre grad sina läkarbesök på mottagning. I övrigt syns relativt små skillnader på länsdelsnivå. Det är högre andel kvinnor i område City, högre andel ensamboende, högre andel som fått oplanerade besök och högre andel korta besök. I Söder är det högre andel yngre patienter, högre andel män, någon mindre andel patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, mindre besök på helger och högre andel som inte har hemtjänst. I Norr återfinns i någon högre utsträckning patienter som har insatser som inte har med medicinhantering att göra. I stort sett visar enkätresultaten på samma bild som 2008 när det gäller patienterna som återfinns inom den basala hemsjukvården. Patienterna har blivit något äldre. Andel insatser kopplade till blodtryckskontroll/provtagning och medicingivning har ökat. Andelen som enbart får hjälp med mediciner har minskat något. De som även får hjälp på helger har minskat lite. Andelen med oplanerade besök har ökat något och besökstidens längd likaså. Andelen som gör sina läkarbesök på mottagning har också ökat något. Mellan länsdelarna är det få skillnader i jämförelse med resultaten för 2008. Utifrån resultaten från vårdgivarenkäten konstateras att samverkan fungerar bäst med geriatriken och hemsjukvården kvällar och helger. Minst nöjd är vårdgivarna med psykiatrin och akutsjukhusen. Utifrån denna studie föreslår arbetsgruppen ett fortsatt arbete med att se över definitionen på hemsjukvård, förtydliga uppdraget, förbättra uppföljningen, utveckla samverkan mellan vårdgivare och med kommunerna samt fortsätta diskussioner med KSL om aktuella områden för samverkan och utveckling. 4

Innehållsförteckning INLEDNING 7 GENOMFÖRANDE 9 DATA FRÅN REGISTRERINGSSYSTEM 9 SAMBANDSANALYS 9 ENKÄTSTUDIE AVSEENDE PATIENTER 9 ENKÄT - VERKSAMHETSCHEFER 9 RESULTATREDOVISNING 11 DATA FRÅN REGISTRERINGSSYSTEM 11 HEMSJUKVÅRDSPATIENTER LÄNET 11 HEMSJUKVÅRDSBESÖK I LÄNET 12 SAMBANDSANALYS 14 ENKÄTSTUDIERNA 15 HEMSJUKVÅRDSPATIENTEN 16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER 22 HEMSJUKVÅRDSBESÖK 25 INSATSER AV ANDRA 39 SAMVERKAN 40 DELEGERING 45 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 47 VARFÖR VARIERAR PRODUKTIONEN? 47 FINNS DEN TYPISKE HEMSJUKVÅRDSPATIENTEN? 49 FUNGERAR GEMENSAM PLANERING OCH SAMVERKAN? 50 DELEGERAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER? 51 HUR MÅNGA PATIENTER FÅR HEMSJUKVÅRDSINSATSER? 51 FORTSATT ARBETE 52 BILAGA 1 53 BILAGA 2 55 BILAGA 3 56 5

6

Inledning I Stockholms läns landsting ingår basal hemsjukvård på dagtid i Vårdval Stockholm och definieras i Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård enligt följande: Basal hemsjukvård definieras som hälso- och sjukvård som ges i patientens hem (exklusive särskilda boenden för äldre) och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen och sluten vårdform eller avancerad öppenvård i hemmet som annan vårdgivare (ASIH) ansvarar för eller täcks av annan huvudmans ansvar. Patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienten skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad för att definieras och registreras som hemsjukvårdspatient. Kvällar och nätter utförs den basala hemsjukvården (exklusive läkarinsatser) av vårdgivare i särskilda avtal som är upphandlade. Om patienten är i behov av läkarinsatser så kan läkare i beredskap åka hem till patienten. Hösten 2008 genomförde HSN-förvaltningen en kartläggning av länets hemsjukvårdspatienter i form av dels en registerstudie och dels en enkätstudie. Syftet var att svara på varför produktionen varierar mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök samt att försöka fånga innehåll och tidsåtgång i hemsjukvården. Resultaten visade att om det tidigare funnits ersättningstak eller inte, hade ett samband med produktionen. Ganska naturligt visade registerstudiens resultat också på att det fanns ett samband mellan många patienter i hemsjukvård och hög produktion. Något enkelt svar varför produktionen mellan vårdgivare varierade kunde inte påvisas. Enkätundersökningen som genomfördes 2008 omfattade cirka 78 procent av länets hemsjukvårdspatienter. Den typiske hemsjukvårdspatienten kunde inte specificeras på grund av komplexiteten i den basala hemsjukvården. Däremot ledde studien till en god grund avseende innehållet i den basala hemsjukvården och en bra bas för kommande uppföljningar samt jämförelser. Resultaten presenterades i en rapport som även visade på möjliga orsaker utifrån enkätresultaten som kunde påverka produktionen och föreslog ett antal områden för fortsatt arbete. Det föreslogs även en upprepning av enkätstudien hösten 2010. HSN-förvaltningen har sedan dess följt utvecklingen bland annat när det gäller omfattningen av besök och antal hemsjukvårdspatienter. Kontinuerliga sammanställningar genomförs utifrån den sedvanliga uppföljningen men också i form av särskilda analyser från befintliga data ur registreringssystem. Det pågår även arbete tillsammans med KSL (Kommunförbundet Stockholms län) gällande egenvård och hälso- och sjukvårdsinsatser samt kartläggning av insatser i LSS boenden och daglig verksamhet, vilket påverkar den basala hemsjukvården. Fortfarande så finns det stora variationer i länet när det gäller husläkarverksamheternas hemsjukvårdsproduktion. För att ytterligare fördjupa kunskapen och fullfölja uppdraget med att upprepa studien från 2008 fick enheten för allmänmedicin på Närsjukvårdsavdelningen och analysenheten på Utvecklingsavdelningen i uppdrag att arbeta med en förnyad studie. Syftet med arbetet är undersöka och söka förklaringar till variation i produktion mellan olika vårdgivare samt att se om det finns några skillnader i innehåll och omfattning sedan 2008. 7

Resultaten förväntas användas för att belysa om den bild som framkom 2008 verkar rättvisande och/eller om det har inträffat några stora förändringar. Resultaten förväntas även ge en god grund för framtida definition om hemsjukvårdsuppdraget samt i kommande diskussioner om en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Studien har inte haft som syfte att undersöka om de patienter som är i behov av hemsjukvård får de insatser de behöver och i rätt omfattning. 8

Genomförande Data från registreringssystem För att undersöka produktionsskillnader inom den basala hemsjukvården har uppgifter från befintliga registreringssystem inhämtats gällande besök, listade patienter och registrerade hemsjukvårdspatienter. Sambandsanalys Uppgifter från befintliga registreringssystem och data gällande patienter (enkätstudien) har använts för en fördjupas analys, en så kallad regressionsanalys. Analysen har genomförts för att försöka hitta vilken/vilka variabler som påverkar hög produktion och därmed förklara variationen i produktionen. Som bas har data gällande besök från september månad använts samt ett årsresultat prognostiserats från årets första nio månader. Enkätstudie avseende patienter Studien genomfördes under hösten 2010. Frågeformuläret (se bilaga 1) skickades ut via post och e-post till samtliga vårdgivare som bedriver basal hemsjukvård dagtid. Vårdgivare som inte hade några hemsjukvårdspatienter registrerade i ListOn-systemet och som var relativt nystartade uteslöts ur urvalet. Totalt blev det 187 av 198 vårdgivare som ingick i undersökningen. Respektive vårdgivare ombads att fylla i ett frågeformulär per patient som fått ett hemsjukvårdsbesök under tiden 6-17 september. Enkät - verksamhetschefer De frågor som ställdes i enkäten avseende varje enskild patient ger inte hela bilden om den basala hemsjukvården och beskriver inte alla förutsättningar som kan finnas för att en individ ska definieras som en hemsjukvårdspatient. Utifrån bland annat synpunkter från vårdgivare ställdes därför ett antal kompletterade frågor till verksamhetscheferna (benämns framöver som vårdgivare). Frågorna skickades ut via en Webbaserad Inrapporterings Mall (WIM). Frågorna handlade om: Antal hemsjukvårdspatienter Hemsjukvårdspatienter med språksvårigheter Antal patienter som får delegerade insatser, men som inte är registrerade som hemsjukvårdspatienter Delegeringar Samverkan 9

10

Resultatredovisning I kommande avsnitt redovisas samtliga resultat från de olika delarna i studien. Data från registreringssystem Hur många hemsjukvårdspatienter som finns i länet och hur många besök som är registrerade bygger på prognoser till och med september. Där det finns helårsresultat har dessa använts istället. Hemsjukvårdspatienter länet För att definieras som hemsjukvårdspatient ska individen ha behov av och få minst två besök per kalendermånad. Alla patienter ska registreras som sådana i ListOn. Hur många finns registrerade? I september 2008 uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter i länet uppgå till 16 000 (inklusive Sigtuna). Under motsvarande period 2010 fanns det 17 185 patienter registrerade som hemsjukvårdspatienter i ListOn-systemet. På två år har en ökning med drygt sju procent av antalet registrerade patienter skett. Till viss del antas ökningen bero på bättre registrering i ListOn. Andra troliga förklaringar är att behovet av hemsjukvård har ökat samt att det skett en del så kallade omvandlingar av särskilda boenden för äldre till ordinarie boende, vilket påverkar om det är landstinget eller kommunen som är ansvarig huvudman för hemsjukvården. En analys av antalet inkomna svar har genomförts mot antalet registrerade i ListOn i september. Av de 174 vårdgivare (egentligen 176 men två har inte angivit enhet) som svarat på enkäten gällande hemsjukvårdspatienter finns 13 415 svar. Enligt ListOn hade dessa vårdgivare 16 669 patienter registrerade som hemsjukvårdspatienter. En trolig förklaring till diskrepansen är att vårdgivarna missar att skriva ut patienter från systemet exempelvis när de vårdas på sjukhus en längre tid eller när de inte längre är i behov av kontinuerliga insatser. Efter enkätstudiens genomförande har förvaltningen uppmanat samtliga vårdgivare att se över sina rutiner för registrering av patienter som hemsjukvårdspatienter. Hur många har fått besök? Antalet individer som fått minst två besök varierar mellan vårdgivarna från 25 till 100 procent i november 2010. Ett rimligt antagande är att det borde vara omkring 90-95 procent. Detta resultat kan tyda på att antalet registrerade patienter i den basala hemsjukvården är för högt i förhållande till den rådande definitionen. Var finns hemsjukvårdspatienterna geografiskt? I område City 1 finns majoriteten av hemsjukvårdspatienterna, 53 procent. I Norr 2 finns 22 procent och i Söder 3 25 procent. År 2008 var fördelningen 55 procent i City, 22 procent i Norr och 23 procent i Södra länet. Störst ökning av hemsjukvårdspatienter finns i Söder, 1 Stockholms Stad och Ekerö kommun 2 Danderyd, Lidingö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker 3 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö 11

som ökat med 19 procent. Underlaget 2008 hade dock vissa brister i och med att samtliga vårdgivare inte registrerade sina hemsjukvårdspatienter bland annat på grund av gamla avtal. Antalet registrerade hemsjukvårdspatienter i förhållande till antalet listade patienter på husläkarverksamheten som är 65 år eller äldre är i genomsnitt sex procent i länet. Område City har åtta procent, Söder sex procent och Norr fyra procent registrerade som hemsjukvårdspatienter. Antalet listade patienter som är 65 år eller äldre har på två år ökat med fyra procent till drygt 276 000 personer. Antalet listade 65 år och äldre motsvarar 15 procent av totala antalet listade, störst andel finns i Norr med 17 procent. Av länets listade 65 år och äldre finns 41 procent i City, i Norr procent och i Söder 28 procent. Av samtliga listade, oavsett ålder, så finns 43 procent i City, 28 procent i Norr och 29 procent i Söder. Hemsjukvårdsbesök i länet År 2008 genomfördes det cirka 1 4 000 hemsjukvårdsbesök av distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor (exklusive Sigtuna). Prognos i september 2010 är 1 379 000 besök (inklusive Sigtuna). Antalet besök har minskat med cirka 89 000 besök eller fem procent sedan 2008 (Sigtuna inkluderat med 2009 års besöksiffror). Det är framförallt antalet undersköterskebesök som har minskat och det har skett en stark förskjutning till sjuksköterskebesök. Kostnaden har ökat eftersom besöksersättningen är högre för sjuksköterskebesök. Utifrån länsdelsperspektiv så är det i City som minskningen av besök har skett. I Norr är det i stort sett oförändrat och i Söder ses istället en ökning av besöken. Det finns variationer mellan vårdgivarna och mellan kommunerna över åren. När det gäller läkarbesök i hemsjukvård så har de ökat kraftigt sedan 2008, då de uppgick till drygt 26 000. Också här bör det påpekas att vårdgivarnas registrering av besök inte är helt tillförlitligt för 2008 och att det även i dagsläget finns vissa brister. Tabell 1 Antal registrerade hemsjukvårdsbesök 2010 per länsdel och totalt. Prognos utifrån september 2010. Helår 2010 Länsdel Läkare DskSskUsk Totalt Norr 8 567 320 7 329 297 City 34 732 701 214 735 946 Söder 12 005 357 078 369 083 Länet 55 4 1 379 022 1 434 326 År 2008 konstaterades att skillnaderna i vårdgivarnas produktion var stora och att ingen entydig förklaring till variationen hittades. Variationerna i antal hemsjukvårdsbesök är fortfarande stora 2010. I HSN-förvaltningens redovisning och uppföljning används olika beräkningsgrunder för att redovisa produktionen. Dels i form av så kallad takavstämning då besöken divideras med antalet listade över 65 år och dels som i denna studie där antal besök per registrerad hemsjukvårdspatient använts för att beskriva produktionen. 12

2008 varierade besöken (sjuksköterske- och undersköterskebesök) för takavstämning från 0 till 14 besök per listad 65 år och äldre, snittet var 4,8 och medianen 3,8. 2010 var variationen från 0 till 16, snitt 4,4 och medianen 4,0. Totalt sett har det skett en minskning av besök per 65 år och äldre, men medianvärdet har blivit högre vilket visar på att variationen har minskat. Fler drar sig så att säga mot mitten från båda håll. I genomsnitt fick en hemsjukvårdspatient som någon gång under året varit registrerad 52 besök per år. Patienterna i Söder fick flest besök i genomsnitt. De manliga patienterna i Söder fick flest besök i genomsnitt av alla. Figur 1 Antal besök per registrerad patient i hemsjukvården fördelat på män och kvinnor i länsdelarna och totalt 2010 (prognos utifrån september). Länet 52 51 52 Totalt Män Kvinnor Söder 56 57 55 City 53 52 54 Norr 47 45 48 0 10 20 40 50 60 Beräkningen ovan har använts i studien specifikt för att undersöka om det finns variationer som kan härledas till länsdel. Det kan dock feltolkas eftersom det kan finnas stora variationer i in- och utskrivning av patienterna i hemsjukvård. Ett annat sätt kan vara att använda besök per månad och dividera det med aktuellt antal inskrivna hemsjukvårdspatienter. Då blir det i genomsnitt 5,8 besök per månad (median 5,5), vilket på helår uppskattas till 70 besök. Samma variationer mellan länsdelarna kvarstår. Mellan vårdgivarna varierar denna siffra från dem som inte har några besök alls till 26 besök i snitt per hemsjukvårdspatient och månad. Det bör påpekas att det finns stora individuella skillnader mellan patienterna, allt från två besök till månad till flera per dag. Ytterligare ett annat sätt att beskriva hemsjukvårdsproduktionen är att undersöka hur stor del den är av vårdgivarnas totala antal besök, dvs. andelen besök i förhållande till hela uppdraget. Andelen hemsjukvårdsbesök av vårdgivarnas alla besök var betydligt högre i City än i de två andra länsdelarna 2010. Kvinnorna har en större andel i alla tre länsdelar. En förklaring till det är att majoriteten av patienterna är kvinnor och att de bor ensamma i eget boende. Det konstateras, oavsett hur det belyses, att det förekommer stora variationer mellan och inom länsdelarna när det gäller antalet besök per registrerad hemsjukvårdspatient samt andelen hemsjukvårdsbesök i relation till hela uppdragets besök. 13

Sambandsanalys 2008 gjordes en regressionsanalys 1 av den basala hemsjukvården för att granska vilken/- vilka variabler som kunde ha signifikant samband med hög produktion. Resultatet visade att det mest signifikanta sambandet till hög produktion var om vårdgivaren tidigare haft ersättningstak för sin hemsjukvårdsproduktion. Av övriga testade antaganden var många äldre patienter (75 år eller äldre) som har fått mer än ett besök i veckan (uppdelat i två grupper, de med fem respektive 25 besök/månad) den faktor som hade mest betydelse för hög produktion. En motsvarande analys för att söka samband till varför produktionen varierar mellan vårdgivarna har genomförts 2010. De variabler som ingick i analysen denna gång hämtades främst från den enkätundersökning som presenteras i denna rapport och som gjordes i september 2010. Dessutom ingick några variabler uthämtade från register avseende besöksdata i analysen. Totalt ingick ett fyrtiotal variabler i analysen. Variablerna analyserades mot en beroende variabel Antal besök per registrerad i hemsjukvård (summa antal besök gjorda under september 2010 dividerat med samtliga registrerade hemsjukvårdspatienter under september 2010). Av regressionsanalysen framgår att majoriteten av variablerna är signifikanta på fem procents nivå. Det betyder att variablerna har en påverkan på den ovan beskrivna beroendevariabeln med en säkerhet på 95 procent. Hos de flesta av de ingående variablerna är förklaringsgraden mycket låg. Detta betyder att det finns signifikanta skillnader i utfallet, men att dessa inte förklarar variationen. Två variabler framträdde i analysen, kommunen vårdgivaren är belägen i samt antalet besök per listad patient 65 år och äldre (används för takavstämning). Av dessa två är det kommunen som bäst förklarar variationen av Antal besök per registrerad i hemsjukvård. Sigtuna och Upplands Bro är de två kommuner som hade de högsta koefficienterna, 7,9 respektive 5,7. Det betyder att dessa två kommuner producerar 7,9 respektive 5,7 fler besök än genomsnittet. I dessa bägge kommuner är det delegeringsstopp, det vill säga hemtjänstpersonal tar inte emot delegeringar av hälso- och sjukvårdsinsatser från de vårdgivare som har avtal med landstinget, vilket bedöms vara förklaringen till sambandet. Hos ytterligare tre kommuner/stadsdelar, Hässelby-Vällingby, Sollentuna och Solna var koefficienten också hög, dock inte i samma nivå som de två högsta. Hos tio kommuner framträdde sambandet negativt, alltså tvärtom mot ovannämnda kommuner/stadsdelar. Danderyd, Ekerö, Hägersten-Liljeholmen, Lidingö, Nacka, Södertälje, Tyresö, Älvsjö, Östermalm samt Österåker hade en negativ effekt, det vill säga vårdgivare i dessa kommuner har en lägre produktion av hemsjukvårdsbesök än i genomsnittet. 1 Regressionsanalys är en metod för att skapa en ekvation som beskriver sambandet mellan två variabler, den oberoende och den beroende variabeln. 14

Enkätstudierna För att ge en bättre helhetsbild presenteras resultaten från de båda enkätstudierna tillsammans. Det var 176 av 187 vårdgivare som inkom med enkäter för sina hemsjukvårdspatienter. Kartläggningens svarsfrekvens utifrån antal vårdgivare är således 94 procent. De 176 vårdgivarna har totalt inkommit med svar gällande 13 498 hemsjukvårdspatienter. I ListOn-systemet fanns det i slutet på september 17 185 patienter registrerade. Resultatredovisningen baseras således på 79 procent av länets hemsjukvårdspatienter 148 av 198 vårdgivare svarade på enkäten till vårdgivarna (framöver benämnd WIM), vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent. Även här har en analys genomförts av antalet angivna hemsjukvårdspatienter och en jämförelse med ListOn. Resultaten visade ett högre antal i ListOn. Detta stödjer också det tidigare antagandet om att det är för många individer registrerade som hemsjukvårdspatienter i förhållande till definitionen. Hälften av svaren som kommit in avser patienter som finns i City, Norr respektive Söder har varsin fjärdedel. Denna fördelning stämmer relativt väl överens med antalet patienter registrerade i ListOn. Enkätstudiernas höga svarsfrekvenser ger resultaten en mycket hög tillförlitlighet. Resultaten från enkätstudierna redovisas under sju huvudrubriker: Hemsjukvårdspatienten Hälso- och sjukvårdsinsatser Hemsjukvårdsbesök Insatser av andra Samverkan Delegering Resultatet redovisas först totalt för år 2010 och där jämförelse kan göras redovisas resultatet från år 2008. Därefter redovisas resultatet för år 2010 utifrån följande bakgrundsvariabler: Kön Ålder (0-64 år, 65-74 år, 75-84 år, 85 år-w) Länsdel (Norr, City, Söder) Boende (Ensam i eget boende/med anhörig i eget boende/i LSS-/annat gruppboende) Har/Har inte demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd (i diagram benämns som demens/ej demens) Typ av insatser (Grupp 1-4, se definition s 23) 15

Hemsjukvårdspatienten Kön Nästan två tredjedelar av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor och drygt en tredjedel är män. Andelen kvinnor i respektive åldersgrupp ökar ju äldre patienterna är och motsatt förhållande gäller för männen. I åldersgruppen 0-64 år är andelen män högre än andelen kvinnor, men i övriga ålderskategorier är andelen kvinnor högre. I åldersgruppen 85 år och äldre är tre fjärdedelar kvinnor. En jämförelse mellan de tre länsdelarna visar att City har en något högre andel hemsjukvårdspatienter som är kvinnor, jämfört med länets norra och södra del. Jämfört med övriga länet har den södra länsdelen högst andel män bland sina patienter. Kvinnor bor i högre utsträckning ensamma i eget boende och i mycket lägre grad med anhörig och i LSS-/annat gruppboende, jämfört med män. Inga större skillnader finns i jämförelse med 2008. Figur 2 Andel hemsjukvårdspatienter per kön. Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. (%) Totalt 65 35 0-64 år 65-74 år 46 53 54 47 75-84 år 65 35 85 år-w 74 26 Norr City Söder 63 61 68 37 39 32 Ensam i eget boende 72 28 Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende 49 46 51 54 Demens Ej demens 66 65 34 35 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män 16

Ålder En fjärdedel av hemsjukvårdspatienterna är inte fyllda 75 år. Tre av tio är mellan 75-84 år och nära hälften är 85 år eller äldre. Jämfört med kvinnor är en dubbelt så stor andel av männen mellan 0-74 år. Drygt hälften av kvinnorna är 85 år eller äldre, jämfört med drygt en tredjedel av männen. Sedan 2008 har andelen kvinnor 85 år och äldre ökat med tre procentenheter medan kvinnor 75-84 år minskat med motsvarande andel. I City är två av tio hemsjukvårdspatienter mellan 0-74 år och över hälften är 85 år och äldre, jämfört med länets södra del där tre av tio är mellan 0-74 år och knappt fyra av tio är 85 år eller äldre. Sedan 2008 har andelen 85 år och äldre ökat i Norr och i City. Av patienter som bor ensamma i eget boende är över hälften 85 år eller äldre. Det är åtta av tio hemsjukvårdspatienter som bor i LSS-/annat gruppboende som är i åldern 0-64 år. Sedan 2008 har andelen boende ensam i eget boende minskat med tre procentenheter i ålderskategorin 75-84 år och ökat med motsvarande andel i åldersgruppen 85 år och äldre. Av patienterna med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns en något högre andel i åldersgruppen 75-84 år och en något lägre bland 85 år och äldre, jämfört med dem utan sådan diagnos. Figur 3 Andel hemsjukvårdspatienter per ålderskategori. Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. (%) Totalt 12 12 46 Kvinnor 8 10 29 53 Män 19 16 35 Norr 12 13 28 47 City 10 11 28 51 Söder 15 15 33 37 Ensam i eget boende 7 11 29 53 Med anhörig i eget boende 8 15 37 40 I LSS-/annat gruppboende 81 13 4 2 Demens 13 11 32 44 Ej demens 11 13 28 48 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-w 17

Den yngsta hemsjukvårdspatienten är fyra år och den äldsta är 110 år. Medelåldern hos patienten är 80 år, för kvinnor 82 år och för män 76 år. Länets södra delar har den yngsta populationen hemsjukvårdspatienter och City den äldsta. Medelåldern bland södra länets patienter är 77 år, jämfört med 80 år i Norr och 81 år i City. Medelåldern är densamma som 2008. 18

Boende Totalt är det 94 procent av hemsjukvårdpatienterna som bor i eget boende och övriga sex procent bor i LSS-boende eller i annat gruppboende. Utav samtliga bor sju av tio ensamma i eget boende. Inga skillnader i resultaten jämfört med 2008. Åtta av tio kvinnor är ensamboende, jämfört med knappt sex av tio män. Det är 17 procent av kvinnorna som bor med en anhörig, jämfört med 33 procent bland männen. Ju äldre hemsjukvårdspatienterna är, desto större andel bor ensam i eget boende. Endast fyra av tio mellan 0-64 år bor ensamma i eget boende, jämfört med åtta av tio som är 85 år och äldre. En tredjedel av 0-64-åringarna bor i ett LSS-boende och ytterligare en av tio i annat gruppboende. Sedan 2008 har andelen 0-64-åringar som bor i LSS-boende ökat något medan de som bor i eget boende minskat något. Tre fjärdedelar av patienterna i City bor ensamma i eget boende, jämfört med 65 procent i länets södra del. Där bor i något högre grad än i övriga länet hemsjukvårdspatienterna i eget boende tillsammans med anhörig. Bland patienterna med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd återfinns en högre andel i LSS-boende, jämfört med dem utan sådan diagnos. Figur 4 Andel hemsjukvårdspatienter per boende. Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. (%) Totalt 71 23 4 2 Kvinnor 79 17 Män 57 33 7 3 0-64 år 41 16 32 11 65-74 år 65 28 5 2 75-84 år 71 28 1 85 år-w 80 19 1 Norr 69 24 5 2 City 75 20 4 1 Söder 65 28 6 1 Demens 70 21 7 2 Ej demens 72 24 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-boende I annat gruppboende 19

Demens eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna har en demensdiagnos eller lider av kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Ingen skillnad i jämförelse med 2008. Patienter med en demensdiagnos är något vanligare i åldersgrupperna 0-64 år och 75-84 år, jämfört med övriga åldersgrupper. Andelen är något lägre i länets södra del, jämfört med övriga länet. Det är en något högre andel hemsjukvårdspatienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd som bor ensamma i eget boende, jämfört med dem som bor med anhörig. I LSS-/annat gruppboende uppges hälften av patienterna ha en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Figur 5 Har patienten demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 33 67 Kvinnor Män 34 32 66 68 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år-w 36 36 64 70 64 69 Norr City Söder 34 34 66 66 69 Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende 33 67 70 I LSS-/annat gruppboende 49 51 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej 20

Personlig assistent En mindre andel av hemsjukvårdspatienterna, sju procent, har en personlig assistent. Fyra procent har assistans dygnet runt och tre procent vissa tider på dygnet. Männen har i högre utsträckning personlig assistent, jämfört med kvinnorna. Det är framförallt hemsjukvårdspatienter 0-74 år som har personlig assistent. En fjärdedel av 0-64-åringarna har personlig assistent dygnet runt och ytterligare en av tio vissa tider på dygnet. En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna i LSS-/annat gruppboende har personlig assistent. Språksvårigheter I WIM uppges att antalet hemsjukvårdspatienter som inte förstår det svenska språket till 478, det vill säga tre procent av populationen. Här avses patienter med annat språk än svenska som modersmål och som skulle behöva hälso- och sjukvårdspersonal, tolk eller närstående som behärskar patientens modersmål vid samtliga eller några besök. Det är fyra av tio vårdgivare som inte har någon patient med språksvårigheter enligt definitionen ovan. För ytterligare fyra av tio vårdgivare ligger andelen patienter med språksvårigheter mellan 1-5 procent. Tio av vårdgivarna har höga andelar patienter med språksvårigheter. Den vårdgivare som noterar 100 procent har dock bara två patienter registrerade i den basala hemsjukvården. Tabell 2 Fördelning av andelen hemsjukvårdspatienter med språksvårigheter per antal/andel vårdgivare. Andel patienter med språksvårigheter Antal vårdgivare Andel vårdgivare 0 % 58 39 % 1-5 % 61 41 % 6-10 % 11 8 % 11-25 % 8 5 % 26-100% 10 7 % 148 100 % 21

Hälso- och sjukvårdsinsatser Vilken typ av insatser får hemsjukvårdspatienten? Det är drygt tre fjärdedelar av hemsjukvårdspatienterna som har insatsen medicin- /dosettdelning. Hälften har blodtryckskontroll, provtagning och en tredjedel medicingivning. Jämförelse med år 2008 visar att insatserna blodtryckskontroll/provtagning och medicingivning ökat något. Figur 6 Vilken/vilka av följande insatser har patienten? Totalt över tid. Flera svarsalternativ möjliga varför andelarna inte summerar till 100. Medicin-/dosettdelning Blodtryckskontroll, provtagning Medicingivning (inkl. ögondroppar) Omläggning Stomiskötsel (inkl. KAD) Insulininjektioner 5% 7% 8% 7% 35% % 22% 20% 50% 44% 75% 77% 2010 2008 Övriga injektioner Kompressionsbehandling Sondmatning Enbart samtal, tillsyn 6% 6% 7% 6% 1% 1% 1% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vårdgivarna gavs tillfälle att fritt fylla i andra insatser som ges till respektive patient i kombination med ovanstående insatser. Efter det att öppna svar som kunde insorteras i de fasta svarsalternativen tagits bort var det sex procent som angav andra insatser som hemsjukvårdspatienten får. Svaren visar att vanligt förekommande insatser är; tillsyn/stöd/samtal, beställning av hjälpmedel (främst inkontinenshjälpmedel) och uppföljningar/medicinska bedömningar av olika slag. Många uppger att patienten får hjälp med hudvård, smörjning och det är relativt vanligt med insatser kopplade till nutrition. 22

Hur många insatser har hemsjukvårdspatienten? För att få en uppfattning om i vilken omfattning insatserna ges grupperades patienterna in i nedan beskrivna grupper: Grupp 1: Medicinhantering (medicin-/dosettdelning och/eller medicingivning inklusive. ögondroppar). Grupp 2: Medicinhantering plus en insats Grupp 3: Medicinhantering plus två insatser eller fler Grupp 4: Ingen medicinhantering utan en eller flera av övriga insatser Utifrån ovan beskrivna indelning fördelar sig hemsjukvårdspatienterna i länet enligt nedan. Tre av tio har endast medicinhantering och ytterligare en tredjedel har medicinhantering plus en insats. Knappt två av tio har medicinhantering plus två insatser eller fler. En femtedel av patienterna har ingen medicinhantering. Andelen med enbart medicinhantering har minskat något sedan år 2008. Figur 7 Andel hemsjukvårdspatienter per grupp. Totalt över tid. (%) Grupp 1 2010 33 16 21 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 2008 33 15 21 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor finns i något högre grad i grupp 1 och 2, jämfört med männen som i högre grad finns i grupp 3 och 4. Jämfört med övriga ålderskategorier tillhör hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år i högre grad grupp 1. Per ålderskategori från 65 år och uppåt ökar andelen hemsjukvårdspatienter i grupp 2, liksom andelen i grupp 4 minskar. Jämfört med övriga länet finns i Norr en något högre andel hemsjukvårdspatienter i grupp 4 och i Söder en något lägre andel i grupp 1. Bland patienterna i Söder har andelen i grupp 1 minskat med fem procentenheter sedan år 2008. Nära sex av tio hemsjukvårdspatienter i LSS-/annat gruppboende tillhör grupp 1, jämfört med tre av tio bland dem som bor ensamma i eget boende och två av tio bland dem som bor med anhörig. Det är fyra av tio bland dem som bor med anhörig som tillhör grupp 4. En dubbelt så hög andel, jämfört med dem som bor ensamma i eget boende. Bland dem som bor ensam i eget boende har andelen i grupp 1 minskat med fem procentenheter sedan år 2008. Hemsjukvårdspatienter med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns i högre grad, än dem utan sådan diagnos, i grupp 1 och grupp 2. Nära tre av tio utan demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns i grupp 4, jämfört med en av tio bland dem med sådan diagnos. Bland patienterna med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd har andelen i grupp 1 minskat med sju procentenheter sedan 2008 och förflyttats till grupp 2. 23

Figur 8 Andel hemsjukvårdspatienter per grupp. Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. (%) Totalt 33 16 21 Kvinnor 35 15 19 Män 28 18 24 0-64 år 41 24 16 19 65-74 år 27 29 17 27 75-84 år 27 34 16 23 85 år-w 29 37 16 19 Norr 29 14 26 City 35 17 18 Söder 27 35 16 22 Ensam i eget boende 36 17 17 Med anhörig i eget boende 20 28 14 38 I LSS-/annat gruppboende 57 26 13 4 Demens 37 39 16 8 Ej demens 25 16 28 0% 20% 40% 60% 80% 100% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 1: Medicinhantering (medicin-/dosettdelning och/eller medicingivning inklusive. ögondroppar). Grupp 2: Medicinhantering plus en insats Grupp 3: Medicinhantering plus två insatser eller fler Grupp 4: Ingen medicinhantering utan en eller flera av övriga insatser 24

Hemsjukvårdsbesök Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerat besök? Två av tio hemsjukvårdspatienter får på vardagar dagligen besök flera gånger mellan 08-17 och nästan en lika stor andel får besök en gång mellan 08-17. En tredjedel får besök minst en gång i veckan under dagtid och ungefär en lika stor andel får besök mer sällan. Det är två av tio som får besök minst en gång per dygn mellan 17-08. Åtta av tio har inga insatser under denna tid. Jämförelsen med 2008 visar små skillnader. Figur 9 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan 08-17 och 17-08. Totalt över tid. Andel (%). 17-08 08-17 2010 2008 2010 19 20 8 11 1 18 16 12 12 19 20 80 2 2 Flera gånger En gång Några gånger i veckan En gång i veckan Färre än en gång i veckan Har inga insatser under denna tid 2008 8 10 2 80 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vardagar 08-17 Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i mycket högre grad besök flera gånger mellan 08-17, jämfört med övriga åldersgrupper. De patienter som finns i länets södra del får i något lägre utsträckning dagliga besök mellan 08-17, jämfört med övriga länet. Andelen som får detta har minskat med sex procentenheter sedan år 2008. De som bor i eget boende med anhörig får i lägre grad dagliga besök mellan 08-17, jämfört med dem som bor ensamma i eget boende. De som är boende i LSS-/annat gruppboende får i mycket högre grad dagliga besök mellan 08-17, jämfört med boende i egen bostad. Drygt fyra av tio boende i LSS-/annat boende får besök flera gånger dagligen mellan 08-17. Andelen som får detta har minskat med sex procentenheter sedan år 2008. De med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i mycket högre grad dagliga besök mellan 8-17, jämfört med dem utan sådan diagnos. Andelen med diagnos som får besök flera gånger dagligen har minskat med fyra procentenheter sedan år 2008. Analys utifrån vilken typ av insatser patienten har (grupp 1-4, se sidan 23) visar att ju högre grad av insatser, desto högre andel som har dagliga besök mellan 08-17. Sex av tio som har medicinhantering plus två eller fler insatser (grupp 3) får besök dagligen mellan 08-17, jämfört med en tredjedel bland dem som enbart har medicinhantering (grupp 1). Drygt fyra av tio patienter med endast medicinhantering får i högre grad än övriga grupper besök mer sällan än en gång per vecka. De som inte har någon medicinhantering (grupp 4) får i mycket lägre grad än övriga besök dagligen. Nära hälften av dessa patienter får dock besök minst en gång per vecka. 25

Figur 10 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan 08-17? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 19 18 Kvinnor 20 18 Män 18 18 0-64 år 20 21 26 65-74 år 17 19 32 29 75-84 år 16 18 32 32 85 år-w 19 17 32 Norr 19 19 28 City 20 18 Söder 18 15 32 33 Ensam i eget boende 19 18 Med anhörig i eget boende 11 16 37 34 I LSS-/annat gruppboende 42 21 9 26 Demens 27 24 23 24 Ej demens 16 15 34 33 Grupp 1 18 15 22 42 Grupp 2 21 18 29 Grupp 3 35 24 8 Grupp 4 6 16 46 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flera gånger dagligen En gång dagligen Minst en gång i veckan Mer sällan Har inte insats 26

Vardagar 17-08 Liksom under vardagar 08-17 är det, jämfört med övriga åldersgrupper, hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år som i mycket högre grad får besök flera gånger dagligen mellan 17-08. De som bor i eget boende med anhörig får i lägst grad dagliga besök mellan 17-08. De som är boende i LSS-/annat gruppboende får i mycket högre grad dagliga besök mellan 17-08, jämfört med boende i egen bostad. Ungefär hälften av boende i LSS-/annat boende får besök dagligen mellan 17-08. För boende i LSS-/annat boende har andelen som inte har någon insats mellan 17-08 ökat med fyra procentenheter sedan 2008. De med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i mycket högre grad dagliga besök mellan 17-08, jämfört med dem utan sådan diagnos. Analysen visar att patienter i grupp 3 i dubbelt så hög utsträckning som de i grupp 1 får dagliga besök mellan 17-08. Det är mycket ovanligt att patienter i grupp fyra får planerade besök mellan 17-08. Figur 11 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök vardagar mellan 17-08? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 8 11 80 Kvinnor 8 11 80 Män 8 11 80 0-64 år 18 16 65 65-74 år 8 10 81 75-84 år 5 10 84 85 år-w 6 12 81 Norr 7 12 79 City 8 11 80 Söder 7 10 82 Ensam i eget boende 7 12 80 Med anhörig i eget boende 4 7 87 I LSS-/annat gruppboende 27 21 51 Demens 11 17 71 Ej demens 6 9 84 Grupp 1 7 10 81 Grupp 2 8 13 78 Grupp 3 15 19 65 Grupp 4 13 94 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flera gånger dagligen En gång dagligen Minst en gång i veckan Mer sällan Har inte insats 27

Är det vanligt med insatser på helgerna? En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna får insatser även på helgerna. Andelen har minskat något sedan år 2008. Figur 12 Får hemsjukvårdspatienter planerade besök även på helger? Totalt över tid. Andel (%). 2010 32 68 Ja Nej 2008 34 66 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i högre grad insatser på helgerna, jämfört med övriga åldersgrupper. Sedan 2008 har andelen som får insatser på helgerna minskat något i alla åldergrupper, utom för 0-64-åringarna. Patienter i Norr och i City får i något högre grad insatser på helgerna, jämfört med de i Söder. Andelen som får insatser på helgerna i södra länet har minskat med åtta procentenheter sedan år 2008. Det är sex av tio boende i LSS-/annat gruppboende som får insatser på helgerna, jämfört med tre av tio bland boende ensamma i eget boende och två av tio bland dem som bor med anhörig. Sedan 2008 har andelen som får helginsatser minskat för dem som bor i eget boende, men kvarstår på samma nivå för boende i LSS-/annat gruppboende. Bland patienterna med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får drygt fyra av tio även insatser från den basala hemsjukvården på helgerna, jämfört med en fjärdedel bland dem som inte har en sådan diagnos. För patienterna i grupp 3 är det mycket vanligare att få planerade besök även på helger. Motsatt förhållande gäller för grupp 4 där helgbesök sker i mycket mindre utsträckning än i övriga grupper. Andelen som får insatser på helgerna har minskat något i alla grupper utom för dem i grupp 3 där andelen ökat med fyra procentenheter sedan år 2008. 28

Figur 13 Får hemsjukvårdspatienter planerade besök även på helger? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 32 68 Kvinnor Män 32 68 69 0-64 år 46 54 65-74 år 75-84 år 85 år-w 28 69 72 69 Norr City Söder 34 32 28 66 68 72 Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende 22 32 78 68 I LSS-/annat gruppboende 58 42 Demens 44 56 Ej demens 25 75 Grupp 1 Grupp 2 29 33 71 67 Grupp 3 53 47 Grupp 4 16 84 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej 29

Är det vanligt med oplanerade besök? Det är ungefär två av tio hemsjukvårdspatienter som hade fått två eller flera oplanerade hemsjukvårdsbesök (oavsett personalkategori) under den senaste månaden. Andelen har ökat något sedan år 2008. Figur 14 Har patienten fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök av er under den senaste månaden (oavsett personalkategori)? Totalt över tid. Andel (%). 2010 22 78 Ja Nej 2008 20 80 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hemsjukvårdspatienter 0-64 år har i något lägre grad fått oplanerade besök, jämfört med övriga åldersgrupper. Det har också de boende i norra och södra delen av länet, jämfört med dem i City. Sedan år 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med fyra procentenheter i City. De boende i LSS-/annat gruppboende har i lägre grad fått oplanerade besök, jämfört med eget boende. Sedan 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med tre procentenheter bland dem som bor ensamma i eget boende. Patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd har i något högre grad fått oplanerade besök, jämfört med dem utan sådan diagnos. Patienterna i grupp 3 har i mycket högre utsträckning än övriga fått två eller fler oplanerade besök under den senaste månaden. Patienter i grupp 1 och 4 får i lägre grad oplanerade besök. Sedan år 2008 har andelen som fått oplanerade besök ökat med sex procentenheter i grupp 3.

Figur 15 Har patienten fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök av er under den senaste månaden (oavsett personalkategori)? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 22 78 Kvinnor Män 23 21 77 79 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år-w 18 22 23 23 82 78 77 77 Norr City Söder 20 24 20 80 76 80 Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende 23 22 17 77 78 83 Demens Ej demens 24 21 76 79 Grupp 1 Grupp 2 13 24 87 76 Grupp 3 42 58 Grupp 4 19 81 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej

Hur lång tid tar i genomsnitt hemsjukvårdsbesöken? Tre av tio besök tar i genomsnitt mindre än 15 minuter och ytterligare sex av tio 15- minuter. Ett av tio besök tar mer än minuter. Inga stora skillnader finns i jämförelse med år 2008. Figur 16 Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök som ni utför hos patienten (exklusive restid)? Totalt över tid. Andel (%). 2010 58 10 Mindre än 15 minuter 15- minuter -45 minuter Mer än 45 minuter 2008 32 57 10 0% 20% 40% 60% 80% 100% Patienter mellan 0-64 år har i högre grad än övriga åldersgrupper en kort genomsnittstid per besök. Fyra av tio patienter under 65 år har en genomsnittstid per besök som är kortare än 15 minuter. Sedan år 2008 har den andelen ökat med tre procentenheter. Boende i egen bostad med anhörig har, i lägre grad än övriga, besökstider under 15 minuter och i något högre grad en genomsnittstid mellan -45 minuter. Över hälften av boende i LSS-/annat gruppboende har en besökstid under 15 minuter. Sedan år 2008 har den andelen ökat med fyra procentenheter. Besök under 15 minuter är vanligare bland patienter med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, jämfört med dem utan sådan diagnos. För patienterna i grupp 1 är det mycket vanligare att besöken i snitt tar mindre än 15 minuter. Hemsjukvårdsbesök med en genomsnittstid över minuter förekommer i högre utsträckning i grupp 3 och 4. I grupp 4 har andelen besök med en genomsnittstid under 15 minuter minskat med fem procentenheter sedan år 2008. 32

Figur 17 Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök som ni utför hos patienten (exklusive restid)? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 58 10 2 Kvinnor 58 9 2 Män 57 10 2 0-64 år 40 49 9 2 65-74 år 56 11 3 75-84 år 29 59 10 2 85 år-w 29 60 10 1 Norr 60 9 1 City 32 56 10 2 Söder 28 59 11 2 Ensam i eget boende 59 9 2 Med anhörig i eget boende 24 61 12 3 I LSS-/annat gruppboende 54 41 5 Demens 37 54 8 1 Ej demens 27 60 11 2 Grupp 1 44 50 5 1 Grupp 2 28 62 9 1 Grupp 3 19 61 16 4 Grupp 4 24 60 13 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mindre än 15 minuter 15- minuter -45 minuter Mer än 45 minuter 33

Är det vanligt med planerade besök av husläkaren i hemmet? Över hälften av hemsjukvårdspatienternas läkarbesök sker på mottagning. Det är endast sju procent som får besök av husläkaren i hemmet minst en gång per kvartal. En tredjedel får planerade besök av husläkaren 1-2 gånger per år och en av tio mer sällan än så. Sedan år 2008 har andelen patienter vars besök sker på mottagningen ökat något och de med mest sällsynta besöken minskat. Figur 18 Får patienten planerade besök av husläkare i hemmet? Totalt över tid. Andel (%). 2010 55 1 6 29 9 Nej, läkarbesöken sker på mottagningen Ja, minst en gång per månad Ja, minst en gång per kvartal 2008 52 1 6 27 14 Ja, en till två gånger per år Ja, men mer sällan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mäns läkarbesök sker i något högre utsträckning på mottagningen, jämfört med kvinnors. Läkarbesöken sker i lägre grad på mottagningen ju äldre hemsjukvårdspatienten är. Hälften av hemsjukvårdspatienterna som är 85 år och äldre besöker mottagningen för sina läkarbesök, jämfört med sju av tio i åldersgruppen 0-64 år. Sedan år 2008 har andelen som besöker mottagningen bland 0-64-åringar ökat med sex procentenheter. Jämförelsen visar att läkarbesöken för hemsjukvårdspatienter i länets norra del sker i mycket högre grad på mottagningen, jämfört med i övriga länet. Trots att andelen har minskat från 80 till 74 procent sedan år 2008 och andelen i City ökat med 15 procentenheter kvarstår en stor skillnad mellan länsdelarna. Ensamboende besöker i lägre utsträckning mottagningen för läkarbesök, jämfört med ej ensamboende. Nära två tredjedelar av dem som bor i LSS-/annat gruppboende genomför läkarbesöken på mottagningen. En andel som ökat med fyra procentenheter sedan år 2008. Patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i något högre grad planerade besök av husläkaren i hemmet, jämfört med dem utan sådan diagnos. Tillhör patienterna grupp 1 eller 4, desto vanligare är det att deras husläkarbesök sker på mottagningen. Nära två tredjedelar av dessa patienter får sina husläkarbesök på mottagningen, jämfört med hälften i grupp 2 och knappt fyra av tio i grupp 3. Sedan år 2008 har andelen som besöker mottagningen för läkarbesök i grupp 1 och 4 ökat med fem respektive åtta procentenheter. 34

Figur 19 Får patienten planerade besök av husläkare i hemmet? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 55 7 29 9 Kvinnor 53 7 10 Män 57 7 27 9 0-64 år 68 6 19 7 65-74 år 59 7 25 9 75-84 år 55 7 29 9 85 år-w 49 8 33 10 Norr 74 3 16 7 City 55 7 29 9 Söder 56 6 29 9 Ensam i eget boende 53 7 10 Med anhörig i eget boende 56 8 27 9 I LSS-/annat gruppboende 64 7 23 6 Demens 51 7 32 10 Ej demens 56 7 28 9 Grupp 1 63 5 23 9 Grupp 2 48 8 34 10 Grupp 3 38 13 40 9 Grupp 4 65 5 21 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% På mottagningen Minst en gång per kvartal 1-2 gånger per år Mer sällan 35

Vilken insatsfrekvens har hemsjukvårdspatienten? Liksom i studien 2008 delades hemsjukvårdspatienterna in i tre grupper enligt nedan. Låg - får inte planerade hemsjukvårdsbesök varje dag - har inga insatser på helger - besökstiden överstiger inte minuter Mellan Hög - får planerade hemsjukvårdsbesök flera gånger per dygn, har insatser på helger och har hemtjänst minst en gång per dygn eller - får planerade hemsjukvårdsbesök minst en gång per dygn, har insatser på helger och besökstid över minuter eller - får planerade hemsjukvårdsbesök flera gånger per dygn och har en besökstid över 45 minuter Analysen visar att hälften av patienterna har en låg insatsfrekvens enligt indelningen ovan. Två av tio har en hög insatsfrekvens och tre av tio har en insatsfrekvens som ligger mellan dessa två grupper. Jämförelsen med år 2008 visar ingen förändring mellan åren. Figur 20 Andel hemsjukvårdspatienter per insatsfrekvens. Totalt över tid. (%). Låg 2010 51 18 Mellan Hög 2008 51 18 0% 20% 40% 60% 80% 100% Jämfört med övriga ålderskategorier har patienter i åldersgruppen 0-64 år i lägre grad en låg insatsfrekvens och i högre grad en insatsfrekvens på mellannivå. Sedan år 2008 har bland 0-64-åringarna andelen på mellannivå ökat med fem procentenheter och minskat med motsvarande i gruppen med hög insatsfrekvens. De som bor i City har i något lägre grad en hög insatsfrekvens, jämfört med övriga länet. Sedan år 2008 har andelen med låg insatsnivå minskat i länets södra del, där istället hemsjukvårdspatienter i mellangruppen ökat med sex procentenheter. Det är en tredjedel bland dem i LSS-/annat gruppboende som har en låg insatsfrekvens, jämfört med en dubbelt så hög andel bland dem som bor i eget boende med anhörig. En fjärdedel (24 procent) av boende i LSS-/annat gruppboende har en hög insatsfrekvens. Sedan år 2008 har den andelen minskat med tolv procentenheter. Bland patienter med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd finns en nästan dubbelt så hög andel patienter med en hög insatsfrekvens, jämfört med dem utan en sådan diagnos. Nära sex av tio av dem utan demensdiagnos eller kognitiv svikt/ förvirringstillstånd har en låg insatsfrekvens, jämfört med drygt fyra av tio bland dem med en sådan diagnos. 36

Tillhör patienterna grupp 1 eller 4, desto vanligare är det att deras insatsfrekvens är låg. Nära sex av tio av dessa patienter har en låg insatsfrekvens, jämfört med knappt tre av tio i grupp 3. I grupp 3 har en tredjedel en hög insatsfrekvens, jämfört med fyra procent i grupp 4. Sedan år 2008 har andelen med hög insatsfrekvens minskat med åtta procentenheter i grupp 1 och främst ökat i grupp 2. Figur 21 Andel hemsjukvårdspatienter per insatsfrekvens. Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%) Totalt 51 18 Kvinnor 51 18 Män 51 33 16 0-64 år 39 43 18 65-74 år 50 36 14 75-84 år 53 16 85 år-w 53 28 19 Norr 51 18 City 52 33 15 Söder 50 19 Ensam i eget boende 51 19 Med anhörig i eget boende 58 32 10 I LSS-/annat gruppboende 45 24 Demens 41 33 26 Ej demens 56 14 Grupp 1 58 27 15 Grupp 2 51 29 20 Grupp 3 28 39 33 Grupp 4 59 37 4 0% 20% 40% 60% 80% 100% Låg Mellan Hög 37

Patienter med hög insatsfrekvens har i högre grad insatsen medicin-/dosettdelning och i mycket högre grad insatsen medicingivning, jämfört med övriga patienter. Medicingivning är sex gånger så vanligt bland hemsjukvårdspatienter med hög insatsfrekvens, jämfört med patienter med låg insatsfrekvens. De har också i något högre grad än övriga insatsen blodtryckskontroll, provtagning. Insulininjektioner och kompressionsbehandling får nästan uteslutande patienter med mellan och hög insatsfrekvens. Omläggningar är vanligast förekommande bland patienter i mellangruppen. Figur 22 Insats totalt och per insatsfrekvens 2010. Medicin-/dosettdelning Medicingivning (inkl. ögondroppar) Insulininjektioner Omläggning Kompressionsbehandling Blodtryckskontroll, provtagning 14% 8% 1% 15% 16% 22% 20% 25% 23% 7% 4% 10% 9% 35% 43% 50% 49% 46% 57% 75% 74% 69% 84% 90% Total Låg Mellan Hög 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ju högre insatsfrekvens hemsjukvårdspatienten har, desto vanligare är det att hemsjukvårdspatienten fått oplanerade hemsjukvårdsbesök. En tredjedel av patienterna med hög insatsfrekvens har fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök under den senaste månaden, jämfört med knappt två av tio bland dem med låg insatsfrekvens. Ju högre insatsfrekvens hemsjukvårdspatienten har, desto vanligare är det att husläkarbesöken sker i hemmet. Nära sex av tio hemsjukvårdspatienter med låg insatsfrekvens får sina planerade husläkarbesök på mottagningen, jämfört med drygt fyra av tio bland dem med hög insatsfrekvens. Figur 23 Andelen som fått oplanerade hemsjukvårdsbesök respektive planerade besök av läkare i hemmet per insatsfrekvens. Andel (%) Låg 18 82 Ja Nej Låg 58 6 27 9 På mottagningen Minst en gång per kvartal Mellan 24 76 Mellan 55 9 27 9 1-2 gånger per år Mer sällan Hög 32 68 Hög 43 9 39 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 38

Insatser av andra Har patienterna hemtjänst gällande omvårdnadsinsatser? För fem procent av patienterna i enkätstudien framgår det att, huruvida patienten har hemtjänst eller inte är okänt. Dessa patienter är inte medräknade i jämförelsen nedan. Det är inte heller de patienter som bor på LSS-boende eller annat gruppboende. Hälften av hemsjukvårdspatienterna har hemtjänst flera gånger per dygn och ytterligare en av tio har detta en gång per dygn. Drygt en fjärdedel har ingen hemtjänst alls och den andelen har ökat något sedan 2008. Figur 24 Har patienten hemtjänst gällande omvårdnadsinsatser (hjälp med hygien, mat etc.)? Totalt över tid. Andel (%). 2010 52 10 7 5 26 Ja, flera gånger om dygnet Ja, en gång om dygnet Ja, några gånger i veckan 2008 52 12 8 5 23 Ja, en gång i veckan eller mindre Nej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hos en av tio patienter möts hemtjänsten och den basala hemsjukvården vid de flesta besöken och hos ytterligare drygt en av tio händer detta vid några besök. För ytterligare en femtedel av patienterna händer detta enbart vid enstaka besök. Hos sex av tio patienter får patienten inte hjälp från hemtjänsten samtidigt som den basala hemsjukvården är på besök. Figur 25 Får patienten hjälp från hemtjänsten samtidigt eller i nära anslutning med era besök? Totalt 2010. 10% 58% 13% 19% Ja, vid de flesta besöken Ja, vid några besök Ja, men enbart vid enstaka besök Nej För fyra procent av patienterna uppger personal från den basala hemsjukvården att de utför hemtjänståtgärder. 39

Får hemsjukvårdspatienten insatser av andra vårdgivare? Hemsjukvårdspatienterna får i låg utsträckning insatser i hemmet av primärvårdsrehabilitering, avancerad hemsjukvård och psykiatrin. Jämförelse med år 2008 visar inte på några stora skillnader. Figur 26 Får patienten insatser i hemmet av..? Ja. Totalt och över tid. Andel (%). 2010 1% 2% 7% Primärvårdsrehabilitering Avancerad hemsjukvård Psykiatrin 2008 2% 2% 5% 0% 2% 4% 6% 8% Analys utifrån bakgrundsvariablerna visar på ett enda resultat som avviker från övriga. Av de två procent patienter som får insatser från psykiatrin ges insatserna främst till dem som är mellan 0-64 år. Samverkan Det är tre av tio hemsjukvårdspatienter där gemensam planering/samverkan med andra vård-/omsorgsgivare skett. Gemensam planering/samverkan har skett i något högre grad för hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år, jämfört med övriga åldersgrupper. Detta gäller också för boende i LSS-/annat gruppboende, jämfört med övriga boenden och patienter med en demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, jämfört med dem utan en sådan diagnos. Ju högre insatsfrekvens hemsjukvårdspatienten har, desto vanligare är det att vårdgivaren har haft en gemensam planering/samverkan med andra vård-/omsorgsgivare kring patienten under de senaste sex månaderna. Samverkan har skett kring nära hälften bland patienterna med hög insatsfrekvens, jämfört med två av tio bland dem med låg insatsfrekvens. Tillhör hemsjukvårdspatienten grupp 3 är det mycket vanligare att vårdgivaren har haft en gemensam planering/samverkan med andra vård-/omsorgsgivare kring patienten under de senaste sex månaderna. För nära hälften bland patienterna i grupp 3 har samverkan skett, jämfört med drygt två av tio i grupp 1 och 4. 40

Figur 27 Har ni haft en gemensam planering/samverkan med andra vård-/omsorgsgivare, för denna patient, under de senaste sex månaderna? Totalt och per bakgrundsvariabel 2010. Andel (%). Totalt 29 71 Kvinnor Män 29 71 70 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år-w 35 28 28 65 69 72 72 Norr City Söder 27 73 70 70 Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende 27 36 70 73 64 Demens Ej demens 25 38 75 62 Låg insatsfrekvens Mellan insatsfrekvens Hög insatsfrekvens 21 33 46 79 67 54 Grupp 1 23 77 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 22 48 78 69 52 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej 41

Med vilka vård-/omsorgsgivare sker samverkan? Av de 3 837 hemsjukvårdspatienter (29 procent) där gemensam planering har skett är det främst med socialtjänst/hemtjänst som samverkan skett. Vårdgivaren har samverkat med socialtjänst/hemtjänst kring sju av tio bland dessa patienter och med övrig slutenvård och geriatrisk slutenvård för två av tio patienter. Figur 28 Med vilken/vilka vård-/omsorgsgivare har ni haft en gemensam planering/samverkan? Totalt 2010. Flera svarsalternativ möjliga varför andelarna ej summerar till 100. Socialtjänst/hemtjänst 68 Övrig slutenvård Geriatrisk slutenvård 18 18 Primärvårdsrehabilitering 8 Psykiatri Avancerad hemsjukvård Annan öppenvård 3 3 5 0 20 40 60 80 Vårdgivarna gavs tillfälle att fritt fylla i andra vård-/omsorgsgivare som de har haft en gemensam planering/samverkan med kring patienterna. Efter det att öppna svar som kunde insorteras i de fasta svarsalternativen insorterats och en ny kategori annan öppenvård skapats kvarstod 429 öppna svar. Vanligt förekommande svar är anhöriga/god man (24 %), läkare (24 %) och personlig assistent (14 %). 42

Hur fungerar samverkan? I WIM ombads vårdgivarna att uppge hur de tycker att samverkan fungerar kring hemsjukvårdspatienterna med nedanstående vård-/omsorgsgivare. Resultaten visar att vårdgivarna anser att samverkan fungerar bäst med geriatriken och hemsjukvården kvällar och helger. Minst nöjd är vårdgivarna med psykiatrin och akutsjukhusen. Figur 29 Hur fungerar samverkan med? 2010. Andel (%). Geriatriken Hemsjukvården kvällar och nätter 22 27 55 50 16 12 6 1 11 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Hemtjänsten 43 19 5 2 Mycket dålig Primärvårdsrehabiliteringen 37 35 22 5 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) 32 39 19 8 2 Kommunens biståndsbedömare 13 47 20 13 7 Akutsjukhus 7 34 34 21 5 Psykiatrin 4 22 40 22 12 0% 20% 40% 60% 80% 100% De vårdgivare som uppgivit att samverkan fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt ombads att kommentera varför samverkan inte fungerar tillfredsställande. De cirka 1 kommentarerna har grupperats efter vilken verksamhet som kommentaren riktats till. Nedan redovisas en sammanfattning av innehållet per verksamhet. Antal kommentarer anges i parantes. Akutsjukhus (35) Innehållet i kommentarerna kring varför samverkan med akutsjukhusen fungerar mindre bra är samstämmiga. Akutsjukhusen sägs vara dåliga på att rapportera utskrivning av patienter både i WebCare och i annan form. När rapportering sker görs det ofta med kort framförhållning och det är inte ovanligt att utskrivning sker sena fredagseftermiddagar. Det nämns att det finns en låg grad av förståelse för hemsjukvårdens behov av att planera inför en patients hemgång. Flera nämner även att läkarna på akutsjukhusen brister i uppdatering av E-dos vid ändrad medicinering. Psykiatrin (28) Innehållet i kommentarerna kring varför samverkan med psykiatrin fungerar mindre bra liknar de som lämnats rörande akutsjukhusen, det vill säga att de är dåliga på att rapportera utskrivning av patienter och användandet av WebCare förekommer i låg utsträckning eller inte alls. Ett par vårdgivare nämner att psykiatrin inte alls har WebCare. Också kort framförhållning vid utskrivning och bristande information vid medicinändringar nämns. Här finns också kommentarer som menar att psykiatrin i största allmänhet är svår att samverka med. De upplevs vara otillgängliga och svåra att få kontakt med. Det finns också kommentarer som menar att det är svårt att få till stånd bedömningar och att remisser kommer i retur. 43

Kommunens biståndsbedömare (21) Många kommentarer kring samverkan med kommunens biståndsbedömare innehåller synpunkter på deras otillgänglighet. De beskrivs som svåra att nå och flera påpekar att de inte ringer tillbaka trots att meddelande lämnats. I andra kommentarer avspeglas också att biståndsbedömarna inte av alla upplevs som lyhörda för den basala hemsjukvårdens uppfattning och att de lägger sig i för mycket om hälso- och sjukvårdsåtgärderna. Hemtjänst (15) Kommentarerna anknyter till att samverkan med hemtjänsten försvåras av att det ofta är flera olika aktörer/hemtjänstgrupper som samverkan bör ske med. Detta gör det svårare att få till gemensamma omvårdnadsmöten, delegeringar etc. Det händer också att patienter byter utförare med kort varsel, vilket innebär att det kommer in nya samarbetspartners. Kompetensen hos hemtjänstpersonalen uppges ibland vara för låg. Någon ger de privata hemtjänstgrupperna betydligt bättre betyg an de kommunala och en annan är av motsatt uppfattning. Vissa utförare uppges också ha en dålig ledning. Avancerad sjukvård i hemmet - ASIH (11) Kommentarerna handlar om bristande kommunikation och om otydliga gränser för när patientansvaret ska gå över till ASIH. Någon vårdgivarna saknar information om vilka patienter ASIH går till och vad som händer med dessa patienter. En annan anser att de är dåliga på att rapportera över ärenden och ytterligare en tredje skriver att ASIH inte meddelar när de tillfälligt vårdar någon av deras patienter. Det upplevs vara tungrott att få över patienter till ASIH och att det saknas kriterier för när ASIH ska ta över hela patientansvaret. En vårdgivare anser att det är onödigt att de har olika uppgifter hos samma patient. Hemsjukvården kvällar och nätter (8) Kommentarerna gäller främst att hemsjukvården kvällar och nätter varit svåra att nå och att det inte har gått att rapportera över patienter. Återkoppling om att rapportering tagits emot har inte gjorts och uppdrag som rapporterats över har inte alltid genomförts. Geriatriken (8) Kommentarerna handlar också här om bristande informationsöverföring och dålig framförhållning vid utskrivning. Primärvårdsrehabiliteringen (4) Dålig information och återkoppling samt svåra att nå. Upplevs av en vårdgivare som underbemannade och att otillräckliga insatser görs. Kommentarerna i sin helhet gällande de landstingsfinansierade verksamheterna kommer att lämnas till berörd enhet på förvaltningen för att användas i uppföljningen av verksamheten. 44

Delegering Det är totalt cirka 3 900 individer, det vill säga tre av tio i populationen, som har fått en eller flera insatser delegerad vid samtliga eller vid något tillfälle. Av dem är det 77 procent som har en typ av insats, vilken har blivit delegerad vid samtliga eller vid något tillfälle. Resultaten visar att det nästan enbart är insatsen medicingivning inklusive ögondroppar som delegeras. Frågan var inte ställd på samma sätt i studien 2008 och jämförelser går därför inte att göra. Figur Delegering per insats. 2010. Andel (%) Blodtryckskontroll, provtagning 50 50 Har inte insatsen Medicingivning (inkl. ögondroppar) Omläggning 65 78 8 24 3 21 Utförs endast av egen personal Delegerad vid samtliga eller vid något tillfälle Både och Insulininjektioner 92 7 Kompressionsbehandling 93 5 Stomiskötsel (inkl. KAD) 95 5 Sondmatning 99 Enbart samtal, tillsyn 99 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte registrerade hemsjukvårdspatienter med delegerade insatser I WIM ombads vårdgivarna ange antal patienter som inte är registrerade som hemsjukvårdspatienter, men där personal inom hemtjänst eller personliga assistenter utför hälso- och sjukvårdsinsatser som är delegerade från vårdgivarnas verksamhet samt för de som är i daglig verksamhet (LSS). Resultatet blev följande: Tabell 3 Antal patienter som inte är registrerade som hemsjukvårdspatienter som har delegerade insatser 15 september 2010. Antal I eget boende 1 494 I LSS-boende 1 169 I daglig verksamhet 504 Total 3 167 Vårdgivarna uppskattade också att antalet personal som arbetar utanför deras organisation, till exempel inom hemtjänst/gruppboenden/personlig assistent som har delegeringar uppgår till 13 900. De hade under de senaste fyra veckorna delegerat hälsooch sjukvårdsinsatser till 1 150 personer utanför sin egen organisation. 45

46

Diskussion och slutsatser Denna studie, som är en uppföljande studie av den som genomfördes 2008, har återigen visat på komplexiteten i hemsjukvården. En mängd data har samlats in och analyserats och det finns fortfarande kvar infallsvinklar som går att belysa. Framöver kan dessa data fortsätta att användas för att svara på nya frågeställningar samt om vissa områden som berörts behöver analyseras och fördjupas ytterligare. Studien har koncentrerat sig på det direkta patientarbetet. Det indirekta och förebyggande arbetet som sker är svårt att belysa systematiskt. Om de patienter som är i behov av hemsjukvård får de insatser de behöver och i rätt omfattning kan studien inte visa och hade inte heller det syftet. Resultaten visar att den bild som framkom 2008 fortfarande är aktuell. Resultaten kan användas som en god grund för framtida definition av hemsjukvårdsuppdraget (inklusive ersättning) samt användas i kommande diskussioner om en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Resultaten redovisas i rapporten vanligtvis på länsdelsnivå för att visa på variationer. Självklart förekommer det variationer mellan kommunerna/stadsdelarna och givetvis mellan vårdgivarna. Det kan framöver vara ett område att analysera vidare. Varför varierar produktionen? Antalet hemsjukvårdspatienter uppskattas ha ökat med sju procent på två år, vilket ska ses mot bakgrund av att antalet äldre har blivit fler, fler äldre bor kvar hemma och blir då i behov av hemsjukvård. Ökningen har också sin förklaring av bättre registrering av hemsjukvårdspatienter. Mellan 2008 och 2010 har antalet hemsjukvårdsbesök i länet minskat samtidigt som kostnaderna har ökat. Det har skett en stark förskjutning av undersköterskebesök till sjuksköterskebesök och det har även skett en stor ökning av antal läkarbesök. Minskningen av besök har till största del skett i område City. En förklaring är att det är de vårdgivare som tidigare inte hade ersättningstak som anpassat sin produktion efter de nya förhållanden som trädde i kraft i och med Vårdval Stockholm 2008. De har i allt högre grad närmat sig de nivåer som fanns och finns i resten av länet. Generellt har en produktionsminskning skett mellan åren, även besöken i snitt per patient i förhållande till antalet listade som är 65 år och äldre har minskat. Denna grupp har dock ökat med fyra procent sedan 2008. Detta ger en något missvisande bild när detta mått används. Besöken i snitt per registrerad hemsjukvårdspatient har dock ökat i jämförelse med 2009 (denna uppgift redovisas ej i rapporten). Detta har sin förklaring i att variationen mellan vårdgivarnas antal besök har minskat, de med hög produktion har närmat sig övriga. Fortfarande finns det stora skillnader i produktion mellan vårdgivarna. Det enda säkra sambandet som kan konstateras är att om vårdgivaren finns i kommun med så kallat delegeringsstopp, så ökar produktionen. Detta är helt logiskt eftersom vårdgivarens personal måste utföra insatserna själva och därmed ökar produktionen. I Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands-Bro, Vaxholm och Värmdö råder helt eller delvis delegeringsstopp. Sigtuna och Upplands-Bro var de kommuner som framträdde i sambandsanalysen och vårdgivare som är belägna i dessa kommuner återfinns bland dem som har den högsta produktionen i länet. 47

Vårdgivare i andra kommuner/stadsdelar som får höga värden i sambandsanalysen har även de helt eller delvis delegeringsstopp samt att det nyligen skett omvandlingar av särskilda boenden till ordinarie boende vilket innebär fler hemsjukvårdspatienter och besök från den landstingsfinansierade verksamheten. Anledningen till att sambandet var negativt, det vill säga mindre produktion än förväntat, i vissa kommuner/stadsdelar finns ingen entydig förklaring till. Förvaltningen har dock inga signaler på att patienterna som återfinns där på något sett inte får den vård de är i behov av. Återigen bör det påpekas att det finns vissa brister i registreringar som delvis kan vara förklaringen. Resultaten i enkätstudien avseende patienterna ger ingen entydighet att det finns något som har förändrats och som kan avspegla variationer i produktionen under de här två åren, förutom när det gäller typ av insats. Antalet medicingivningar har ökat, vilket samvarierar starkt med en minskad möjlighet att kunna delegera insatsen till hemtjänstpersonal. En viss minskning av andelen som har hemtjänst har skett mellan åren vilket helt naturligt innebär att delegeringar inte kan ges. Mellan länsdelarna syns vissa skillnader i analysen men de förklarar inte variationen i produktionen. I City finns större andel kvinnor som får hemsjukvård än i de övriga länsdelarna. Där är även patienterna äldre, bor i högre utsträckning ensamma och får större andel oplanerade besök. Det är också något större andel grupp 3 patienter samt en lägre andel av patienter som har hög insatsfrekvens. I Söder är det större andel män, i yngre åldrar, större andel sammanboende, har i lägre grad demensdiagnos eller kognitiv svik/förvirringstillstånd och mindre insatser på helger. Det finns också någon mindre andel av grupp 1 patienter samt en större andel i mellannivån när det gäller insatsfrekvens. I Norr återfinns de som har högre andel insatser på helger och som får sina läkarbesök på mottagning. Det finns även högre andel patienter i grupp 4 och mindre andel i grupp 3. I jämförelse med 2008 märks få skillnader mellan länsdelarna. City har fått större andel oplanerade besök (två eller fler den senaste månaden). City och Norr har även fått större andel äldre patienter sedan 2008. I Söder har andelen som får insatser på helger minskat och andelen i grupp 1 minskat och i Norr har de ökat. I Norr har andelen som får samtliga läkarbesök på mottagning minskat medan de har ökat i City. Skillnaderna mellan länsdelarna kan vara en fråga för fortsatta analyser och eventuellt i samarbete med kommunerna/stadsdelarna. Drygt tre procent av patienterna förstår inte det svenska språket, andelen varierar mellan vårdgivarna. Detta antas inte påverka produktionen i någon större utsträckning, men ger givetvis andra förutsättningar för de vårdgivare med en hög andel hur de ska organisera sin hemsjukvård. Fortfarande finns det anledning att anta att vårdgivarnas sätt att organisera hemsjukvården är en förklaring till variationerna i produktionen, men givetvis också att behovet av hemsjukvård har ökat. Det kan konstateras att variationen i produktionen fortfarande är stor men att den har minskat sedan 2008. Det finns inga indikationer på att vårdgivare med högre produktion tar hand om sina hemsjukvårdspatienter på ett annorlunda sätt, exempelvis att vårdkonsumtionen inom andra vårdgrenar skulle vara mindre. Denna studie ger inte svar på om hög produktion leder till en vård av bättre kvalitet. Ett tänkbart område för en framtida studie kan vara att undersöka hur arbetet med hemsjukvård är organiserat och om det 48

på något sätt kan kopplas samman med produktion och övrig konsumtion av vård samt omsorg. Minst lika viktigt är att finna indikatorer på en god kvalitet i hemsjukvården. Finns den typiske hemsjukvårdspatienten? Inga större skillnader kan konstateras när det gäller frågorna om patienterna från studien 2008. Fortfarande återfinns flertalet av patienterna i den äldsta åldersgruppen, det vill säga 85 år och äldre, två tredjedelar är kvinnor och majoriteten bor ensam i eget boende. Att få hjälp med medicin och dosettdelning (inklusive APO-dos) är den vanligaste insatsen, därefter provtagningar av olika slag och sedan medicingivning som har ökat något sedan 2008. Likaså har andelen där det utförs blodtryckskontroller och provtagningar ökat, vilket i sig medför att andelen som enbart har hjälp med medicinhantering har minskat något mellan åren. Variationen på antalet besök som hemsjukvårdspatienterna får visar också på den stora bredden av åtgärder/insatser som utförs. Fortfarande så har majoriteten av patienterna inte dagliga besök, vilket kan förklaras av typ av insats, men också av att närstående hjälper till samt att hemtjänstpersonal tar emot delegeringar. Precis som i studien 2008 så visar resultaten på att det inte finns någon typisk hemsjukvårdspatient, resultaten visar på en varierande bild. Fortfarande är frågeställningen aktuell om definitionen på en hemsjukvårdspatient behöver ses över eftersom ett stort antal endast behöver mindre resurskrävande insatser. Ett sätt att försöka gruppera patienterna för att hitta något mönster har gjorts utifrån typ av insatser (grupp 1-4) och som redovisas i resultatdelen. Det framkommer olikheter i dessa grupper som framöver kan vara värda att betrakta närmare och ta hänsyn till exempelvis när det gäller innehåll i uppdraget. Grupp 1 som enbart har hjälp med medicinhantering består av högre andel patienter som är yngre, högre andel som har demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, har i lägre andel dagliga insatser, högre andel korta besök och träffar oftast läkaren på mottagning. Grupp 2 som har hjälp med medicinhantering plus en insats till (oftast blodtryckskontroll/ provtagning) består av högre andel äldre patienter, mer ensamboende och får i större utsträckning hembesök av läkare än grupp 1. Grupp 3 som har hjälp med medicinhantering plus minst två insatser till urskiljer sig markant från de övriga grupperna. De har bland annat betydligt högre andel dagliga insatser och insatser på helger, högre andel långa besök, mer läkarbesök i hemmet, högre andel som får oplanerade besök och högre andel som har hemtjänst flera gånger per dygn. Grupp 4 består av de patienter som inte har hjälp med insatser som är kopplade till medicinhantering. Dessa patienter är i något högre grad män, bor tillsammans med närstående, återfinns i något högre utsträckning i norra länet, har betydligt lägre andel med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, har i lägre grad dagliga besök och få besök på helger, relativt hög andel med långa besök, får läkarbesök på mottagning och har en betydligt mindre andel som har insatser från hemtjänst. Det finns anledning att anta att patientens närstående (oftast maka) utför en hel del av insatser som en ensamboende får hjälp med antingen av utförare från landsting eller från kommunen. 49

En översiktlig sammanställning av grupperna finns i bilaga 2. Insatsfrekvensen som beskrivs på sidan 36 är ett annat sätt att försöka finna ett mönster som kan beskriva hemsjukvårdspatienterna. Grupperingen kan också ses som ett mått på tyngden eftersom de faktorer som ingår är grupperade efter resursåtgång. En tung patient blir således en patient som behöver mycket resurser bland annat i form av många och längre besök, veckans alla dagar. Den lättare patienten har inte besök varje dag och kortare besök. De patienter med hög insatsfrekvens (se bilaga 3) kännetecknas av att de är äldre, bor ensamma i eget boende, har demensdiagnos, har insatser som är kopplade till medicingivning plus en insats till (grupp 2 och 3), får mer läkarbesök i hemmet och fler oplanerade besök. Med andra ord, en resurskrävande grupp och kanske dem som många anser är den typiske hemsjukvårdspatienten. De uppgår till 18 procent av hemsjukvårdspatienterna och de lättare eller mindre resurskrävande motsvarar 51 procent. Återigen kan det konstateras att den typiske hemsjukvårdspatienten inte finns, däremot framträder olika grupperingar av patienterna. Det kan framöver vara av intresse att använda grupp 1-4 samt de tre olika indelningarna av insatsfrekvens när det gäller definition av hemsjukvårdsuppdraget samt vid en eventuell förändring av hur hemsjukvården ska ersättas. De kan även användas för att beskriva tyngden, dvs. resursåtgången, snarare än att mäta den i form av antalet besök. Fungerar gemensam planering och samverkan? Gemensam planering och samverkan med andra vård- och omsorgsgivare förekommer i relativt låg grad. För endast 29 procent av patienterna har detta skett de senaste sex månaderna. Främst har planering och samverkan skett för yngre patienter, de som bor i LSS-boenden, de med demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd, de som har hög grad av insatsfrekvens samt de som har flest andel insatser. Mest samverkan sker med kommunens socialtjänst/hemtjänst, vilket är naturligt med tanke på att så stor andel av hemsjukvårdspatienterna har insatser från hemtjänst. Detta område finns starka skäl till att försöka förbättra och eventuellt att införa tydliga krav i uppdraget på gemensam vårdplanering. Samverkan med andra vård- och omsorgsgivare är en viktig del i den basala hemsjukvården. Tre fjärdedelar av patienterna har även insatser från hemtjänst. Drygt sju procent av hemsjukvårdspatienterna fick vid datainsamlingstillfället insatser från primärvårdsrehabilitering, två procent från psykiatrin och en procent insatser från avancerad sjukvård i hemmet. Många patienter får hemsjukvård i samband med utskrivning från sjukhus alternativt att omfattningen och innehållet på insatserna behöver justeras efter en sjukhusvistelse. Slutenvården är en oerhört viktig samarbetspartner för den basala hemsjukvården. I WIM fick vårdgivarna bedöma samverkan och som även framförts i andra rapporter så finns det samarbetsproblem med slutenvården och främst gällande akutsjukhusen. Störst samverkansproblem rapporteras med psykiatrin. Det finns all anledning för förvaltningen att fortsätta diskussioner om samverkan mellan vårdgivarna. Det är också viktigt att försöka finna goda exempel på bra samverkan och arbetssätt avseende samverkan med kommunerna. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att hitta indikatorer som möjliggör uppföljning av samverkan i förvaltningens avtalsuppföljning. 50

Delegeras hälso- och sjukvårdsinsatser? Drygt procent av hemsjukvårdpatienterna har insatser som utförs med hjälp av delegering av annan personal, oftast hemtjänstpersonal. Till största delen är det medicingivning som är delegerat. Givetvis skulle antalet besök öka markant om det blir fler kommuner som inte tillåter sin verksamhet att ta emot delegeringar, likaså att det blir betydligt fler personer inblandade i patientens vård och omsorg. Även resultaten från WIM visar på att omfattningen av delegeringar är stor. Vårdgivarna som svarat uppskattar att drygt 13 900 personal har delegeringar och att det den senaste månaden hade utförts delegeringar till 1 150 personal, vilket på årsbasis skulle innebära drygt 13 800 personal. Förutom hemsjukvårdspatienter är det även andra patientgrupper i eget och i LSS/gruppboenden som har insatser som utförs på delegation. I andra rapporter, bland annat från Äldrecentrum, framförs att det finns brister i hur delegeringar genomförs. Även från vissa kommuner framförs att det finns kvalitetsbrister i hur delegeringar genomförs och följs upp av vårdgivarna. Hur delegeringar ska gå till framgår av Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 1997:14). Förvaltningen bör framöver fortsätta säkerställa ett gott samarbete med kommunerna så att den goda anda som finns hos flertalet att låta sin verksamhet ta emot delegeringar underlättas och fortsätter. Frågor som även är viktiga att belysa är bland annat behovet av generell utbildning till hemtjänstpersonal avseende hälso- och sjukvårdsfrågor. Likaså det påbörjade arbetet med KSL angående egenvård och samverkansrutiner fortsätter och blir till en god hjälp för vårdgivarna. Hur många patienter får hemsjukvårdsinsatser? Som tidigare nämnts finns svagheter i antalet registrerade hemsjukvårdspatienter, troligtvis är det för många registrerade i förhållande till definitionen. En bedömning är att de uppgår till 17 000 per månad. Därutöver tillkommer de patienter som får kontinuerliga hälso- och sjukvårdsinsatser som är delegerade, exempelvis till hemtjänstpersonal och personliga assistenter. I WIM uppskattade vårdgivarna att det finns minst 3 200 personer som har insatser som är delegerade till personal och där individen inte är registrerad i den basala hemsjukvården som hemsjukvårdspatient. En uppskattning blir därför att det finns cirka 20 500 individer i länet som är i behov av hemsjukvård, men där alla idag inte stämmer in på den definition som gäller för basal hemsjukvård. Därutöver tillkommer de individer som är i behov av rehabilitering i hemmet och som inte räknas in i den basala hemsjukvården enligt den nuvarande definitionen. Det finns troligen även ett mörkertal när det gäller personer som bor i LSS boenden. Enligt enkäten är det 4,5 procent eller drygt 600 individer som bor i LSS boenden som får insatser. Enligt Socialstyrelsens statistik 2009-10-01 gällande boende enligt 9 8 och 9 9. LSS finns det drygt 3 800 vuxna och 0 barn i länet, dvs. cirka 4 100. En grov skattning som gjordes i ett arbete tillsammans med KSL är att cirka 60 procent har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, vilket då innebär 2 500 individer. Dessutom finns ett stort antal patienter som inte får kontinuerliga insatser i hemmet. Under 2010 genomfördes drygt 50 000 hembesök av sjuksköterskor och undersköterskor till patienter som inte definierades som hemsjukvårdspatienter. Sist men inte minst finns också alla de personer som får all hjälp av sina närstående och som därmed inte är inkluderade enligt ovan. 51

Fortsatt arbete Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att: Se över definitionen på hemsjukvård samt att förtydliga uppdraget med bland annat krav på gemensam vårdplanering för vissa hemsjukvårdspatienter. Förbättra uppföljningen av hemsjukvård tillsammans med vårdgivarna för att hitta kvalitetsindikatorer, bland annat för att kunna följa upp att de patienter som är i behov av hemsjukvård får det. Tydliggöra och följa upp samverkan i olika former. Dels mellan vårdgivarna men också finna goda exempel på bra samverkan och arbetssätt avseende samverkan med kommunerna. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att försöka hitta indikatorer som möjliggör uppföljning av samverkan i förvaltningens avtalsuppföljning. Fortsätta diskussioner och utvecklingsarbete med kommunerna via KSL om egenvård, hälso- och sjukvårdsinsatser, samverkan kring delegeringar samt hälso- och sjukvårdsutförande i LSS-boende och i daglig verksamhet. Det underlag som rapporten bygger på kan användas i kommande diskussioner om en kommunalisering av hemsjukvården. I och med de små skillnader i resultaten avseende hemsjukvårdspatienten som kan noteras mellan åren har resultaten hög tillförlitlighet och ger därmed en rättvis bild av den basala hemsjukvården. 52

Bilaga 1 Patienter inom basal hemsjukvård Ifylles för varje patient som fått hemsjukvårdsbesök under perioden 100906-100917. Observera endast en enkät per patient! 1. Husläkarmottagning: 2. Patientens kön? 1 Kvinna 2 Man 3. Patientens födelseår? 4. Hur bor patienten? 1 Ensam i eget boende 2 Med anhörig/närstående i eget boende 3 I LSS-boende 4 I annat gruppboende 5. Har patienten personlig assistent? 1 Ja, dygnet runt 2 Ja, vissa tider 3 Nej 6. Har patienten demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd? 1 Ja 2 Nej 7. Vilken/vilka av följande hälso- och sjukvårdsinsatser har patienten? Utförs av egen personal 1 Medicin-/dosettdelning eller motsvarande 1 Insatsen är delegerad vid samtliga eller något tillfälle 2 Medicingivning (inklusive ögondroppar) 1 1 Insulininjektioner 1 1 Övriga injektioner 1 Omläggning 1 1 Infusionsbehandling 1 Kompressionsbehandling 1 1 Blodtryckskontroll, provtagning 1 1 Sondmatning 1 1 Stomiskötsel 1 1 Enbart samtal, tillsyn 1 1 Annat, nämligen: 1 1 1) avser personal inom egen organisation eller av underleverantör 2) avser delegering till personal utanför egen organisation, t ex inom hemtjänst/gruppboende/personlig assistent 8. Hur ofta får patienten planerade hemsjukvårdsinsatser (inklusive eventuella delegerade insatser)? Flera gånger En gång Några gånger i veckan En gång i veckan Färre än en gång i veckan Vardag 08.00-17.00 1 2 3 4 5 Vardag 17.00-08.00 1 2 3 4 5 Helg 08.00-17.00 1 2 3 4 5 Helg 17.00-08.00 1 2 3 4 5 53

9. Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök som ni utför hos patienten (exklusive restid)? 1 Mindre än 15 minuter 2 15- minuter 3-45 minuter 4 Mer än 45 minuter 10. Får patienten planerade besök av husläkare i hemmet? 1 Nej, läkarbesöken sker på mottagningen 2 Ja, minst en gång per månad 3 Ja, minst en gång per kvartal 4 Ja, en till två gånger per år 5 Ja, men mer sällan 11. Har patienten fått två eller fler oplanerade hemsjukvårdsbesök av er under den senaste månaden (oavsett personalkategori)? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 12. Har ni haft en gemensam planering/samverkan med andra vård-/omsorgsgivare, för denna patient, under de senaste sex månaderna? 1 Ja 2 Nej Gå vidare till fråga 14 3 Har ingen annan vård-/omsorgsgivare Gå vidare till fråga 14 13. Med vilken/vilka vård-/omsorgsgivare har ni haft en gemensam planering/samverkan? (Flera svarsalternativ möjliga) 1 Socialtjänst/hemtjänst 1 Primärvårdsrehab 1 Psykiatri 1 Geriatrisk slutenvård 1 Övrig slutenvård 1 Avancerad hemsjukvård 1 Annan, nämligen: 14. Får patienten insatser i hemmet av? Ja Nej primärvårdsrehab? 1 2 psykiatrin? 1 2 avancerad hemsjukvård? (Observera avser ej basal hemsjukvård kvällar och nätter) 1 2 15. Har patienten hemtjänst gällande omvårdnadsinsatser (hjälp med hygien, mat etc.)? 1 Ja, flera gånger om dygnet 2 Ja, en gång om dygnet 3 Ja, några gånger i veckan 4 Ja, en gång i veckan eller mindre 5 Nej Gå vidare till fråga 17 6 Vet ej Gå vidare till fråga 17 16. Får patienten hjälp från hemtjänst samtidigt eller i nära anslutning med era besök? 1 Ja, vid de flesta besöken 2 Ja, vid några besök 3 Ja, men enbart vid enstaka besök 4 Nej 17. Utför ni någon insats/åtgärd vid besöket som är en hemtjänståtgärd 1 Nej 2 Ja, nämligen: Använd det bifogade portofria svarskuvertet. Tack för er medverkan! 54

Bilaga 2 Kvinnor Män 0-64 år 65-84 år 85 år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Har demensdiagnos Har dagligen insats vardag 8-17 Har dagligen insats vardag 17-8 Har helginsats Låg insatsfrekvens Hög insatsfrekvens Besökstid under 15 minuter Besökstid över minuter Får läkarbesök på mottagning Har fått oplanerade besök Har hemtjänst flera gånger per dygn Har ingen hemtjänst Totalt 65 35 12 42 46 24 51 25 71 23 6 33 37 19 32 51 18 12 55 22 52 26 0 20 40 60 80 100 Grupp 1 67 33 17 38 45 26 52 22 72 16 12 42 33 17 29 58 15 44 6 64 13 53 23 0 20 40 60 80 100 Grupp 2 68 32 8 41 51 20 54 26 76 19 5 38 39 21 33 51 20 28 10 48 24 57 20 0 20 40 60 80 100 Grupp 3 62 38 12 41 47 21 54 25 75 20 5 33 59 34 53 28 33 19 20 38 41 67 17 0 20 40 60 80 100 Grupp 4 60 40 11 48 41 29 45 26 58 41 1 12 22 4 16 59 4 24 16 65 19 29 47 0 20 40 60 80 100 55

Bilaga 3 Kvinnor Män 0-64 år 65-84 år 85 år-w Norr City Söder Ensam i eget boende Med anhörig i eget boende I LSS-/annat gruppboende Har demensdiagnos Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Får läkarbesök på mottagning Har fått oplanerade besök Totalt 65 35 12 42 46 24 51 25 71 23 6 33 33 16 21 55 22 0 20 40 60 80 100 Insatsfrekvens låg 65 35 9 43 48 24 51 25 71 26 4 27 34 33 9 24 58 18 0 20 40 60 80 100 Insatsfrekvens mellan 64 36 16 43 41 24 50 26 68 23 9 35 25 20 24 55 24 0 20 40 60 80 100 Insatsfrekvens hög 68 32 12 37 51 24 55 21 87 12 8 48 26 39 5 43 32 0 20 40 60 80 100 56