Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska framsteg lever allt fler allt längre med kroniska sjukdomar. Hälso- och sjukvårdens uppdrag behöver därför, i enlighet med den nya patientlagen, i större utsträckning handla om aktiv patientmedverkan och att stärka människors förmågor att trots sjukdom kunna må så bra som möjligt och få en god livskvalitet. Det förutsätter en ännu mer hälsofrämjande och personcentrerad hälso- och sjukvård framöver som i sin tur ger mer jämlik vård, mer nöjda patienter, bättre behandlingsresultat, kortare vårdtider och minskade vårdkostnader. En av de viktigaste orsakerna bakom de flesta kroniska sjukdomar är ogynnsamma levnadsvanor som är möjliga att påverka. Effektivt sjukdomsförebyggande arbete innebär stora besparingar för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället. Men öppna jämförelser av vårdens kvalitet i Sverige och inom sydöstra sjukvårdsregionen visar att det fortfarande finns stora skillnader i hur vi erbjuder personer stöd i att förändra sina levnadsvanor. Förbättringsarbeten för att öka den psykiska hälsan Psykisk ohälsa bland såväl barn, ungdomar och unga vuxna ökar. Det finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa. Att förbättra psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen är därmed ett viktigt utvecklingsområde. Ett första steg är kartläggning och analys av läget vad gäller den psykiska hälsan i vår sjukvårdsregion som sker genom en regional enkät om psykisk hälsa. Enkäten kommer att genomföras under hösten 2015 bland de som är mellan 18 och 39 år. Enkätresultat tillsammans med pågående arbeten i respektive län ger underlag för både hälsofrämjande, primär- och sekundärpreventiva insatser för att öka den psykiska hälsan i alla grupper i sydöstra sjukvårdsregionen. Cancerprevention Den svenska cancervården står i fokus, nya arbetssätt ska införas för att korta väntetider och utjämna skillnader. Det tas nationella och sjukvårdsregionala krafttag inom cancerområdet. Den nationella cancerstrategin framhåller att preventivt hälsofrämjande arbete, innehållande åtgärder riktade till hela befolkningen tillsammans med strategier mot högriskgrupper, är viktiga insatser för att minska insjuknandet i cancer. Prognoser visar på en dubblering av cancerprevalensen fram till år 2030. Det finns i dag övertygande bevis på att upp till 30 % av all cancer kan förebyggas genom minskat riskbeteenden som exempelvis ohälsosamma levnadsvanor. I strategin framhålls att det delvis saknas tydliga mål och strukturer för detta i nuvarande folkhälsopolitik för att förhindra levnadsvanerelaterat insjuknande i cancer (och andra stora folksjukdomar) och att detta arbete bör ges större uppmärksamhet framöver.
2 (7) Två områden som under året fått särskilt fokus är tobak och solvanor. Figur 1 visar på utvecklingen i de tre länen i malignt melanom för perioden 1999-2013 (källa RCC). Frågor rörande solvanor och exponering för skadlig UV-exponering tenderar att hamna mellan stolarna och har ett oklart huvudmannaskap. Figur 1: Antal nya maligna melanom per län i sydöstra regionen 1999-2013. (RCC). Hur tobaksbruket och antalet nya fall i lungcancer ser ut i sjukvårdsregionen presenteras på kartor i figur 2 och 3. Inom området tobaksprevention pågår sedan tidigare ett intensivt arbete av flertalet aktörer. Det som nu adderas är att tydligare koppla samman tobak och cancer i såväl rapportering som i strategier. Under 2015 kommer ett särskilt fokus vara på att belysa de hälsoekonomiska konsekvenserna av sambandet mellan levnadsvanor och cancer med hjälp av den nyutvecklade så kallade Cancerpreventionskalkylatorn. Figur 2 och 3: Användningen av tobak samt antalet nya fall av lungcancer per 10 000 invånare i sydöstra sjukvårdsregionen.
3 (7) Öppna jämförelser Folkhälsa som underlag för förbättringsarbete Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i december 2014, tillsammans med Socialstyrelsen, Öppna jämförelser folkhälsa 2014. Det var andra gången det presenterades öppna jämförelser inom folkhälsoområdet, den första rapporten kom 2009. Rapporten visar hur landets kommuner och landsting står sig i förhållande till varandra vad gäller levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoeffekter och hur dessa har utvecklats sedan 2009. Det finns ett flertal övergripande mått som illustrerar hälsan i befolkningen. Ett av dessa är Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet 1. Det kan lite grovt beskrivas som hur väl landstingen/regionerna har lyckas i sitt hälsopolitiska arbete. I den sydöstra sjukvårdsregionen har Landstinget i Jönköpings indexvärde på den indikatorn som är bättre än rikssnittet och därmed den bästa nationella rankingen med placeringen 7. Östergötland återfinns på plats 14 och Kalmar på plats 16 i den nationella rankingen. I tabellen redovisas även utvecklingen av medellivslängd, där alla tre länen påvisar ökande medellivslängd, se vidare bilaga 1. Ett annat mått är medborgarnas egenrapporterade självskattade hälsa, nedan presenterad som en GIS-karta, där mörkare färg påvisar en bättre självskattad hälsa. Figur 4: Andel med en bra eller mycket bra självskattad hälsa i Sydöstra sjukvårdsregionen. 1 Antalet dödsfall i sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt - Måttet visar antalet åtgärdbara dödsfall per 100 000 invånare i åldern 1 79 år. Med hälsopolitiska åtgärdbara dödsfall avses dödsfall som orsakats av sjukdomar eller olyckor vilka bedöms kunna påverkas med hälsopolitiska insatser. I måttet ingår dödsfall orsakat av lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor.),
Riktlinjer vårdprogram 4 (7) Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna Utifrån den folkhälsoatlas som presenterades i början av 2013 påbörjades ett arbete att ta fram regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma hos barn och vuxna. Under 2014 har en arbetsgrupp bestående av personer från RMPG hälsofrämjande strategier samt övriga kompetenser, tagit fram förslag på riktlinjer som kan användas som stöd i det dagliga arbetet med övervikt och fetma bland barn och vuxna. Under 2015 kommer förslaget på riktlinjer att processas i länet och beslutas av RMPG. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2014 har implementeringsarbetet av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsatt inom respektive län i regionen. Erfarenhetsutbyten har genomförts under året och kommer att fortsätta även under 2015. Samarbeten kring bland annat IT-stöd (Cosmic), skrivningar i vårdvalsdokument och ersättningssystem diskuteras. Handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC är via RCC samverkan, som hålls samman av SKL; en nationell aktör på cancerområdet och då även inom cancerprevention. Inom ramen för det gemensamma RCC uppdraget har det arbetats fram en handlingsplan för ett tobaksfritt Sverige. Handlingsplanen för ett tobaksfritt Sverige antogs av RCC samverkan den 18 september 2014. Den innehåller förslag på ett tiotal åtgärder inom lagstiftning, tobaksavvänjning och uppföljning. Huvudbudskapet är dock att RCC ställer sig där bakom förslaget om att riksdagen bör fatta ett beslut gällande ett årtal då Sverige ska vara rökfritt. Cancerpreventionsplan I enlighet med intentionerna i den nationella Cancerstrategin arbetas det fram en cancerpreventionsplan för sjukvårdsregionen som ska vara vägledande för arbetet under perioden 2015-2018. Hälsoperspektiv hur det integreras i hälso- och sjukvården Under 2014 ändrade RMPG hälsofrämjande strategier arbetssätt och har utsett huvudansvariga för följande arbetsområden inom RMPG: 1. Befolkningsenkät psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen 2. Cancerprevention 3. Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 4. Regionala riktlinjer för övervikt och fetma 5. Sydöstra hälsomodellen Inom varje område har handlingsplaner tagits fram som utgör underlag för att stämma av hur arbetet fortskrider, hur arbetet kommuniceras och var slutresultatet ska levereras. För att bevaka och föra in de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiven i samtliga centrumråd ordnades under året så att medlemmarna i RMPG ingår i de andra centrumråden. Uppdelningen av centrumråd baserades när det var möjligt på uppdelningen av ansvarsområden inom RMPG. Medlemmarna i RMPG ingår även i flera nationella nätverk, exempelvis Socialstyrelsens nätverk för implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Nationell kompetensgrupp för prevention och sjukdomsförebyggande metoder, HFS-nätverket,
5 (7) SKL:s nätverk för landstingens och regionernas folkhälsochefer och nätverk inom RCC. Aktuella frågor på nationellt plan kan lyftas ner på sjukvårdsregional nivå inom RMPG och ett gemensamt angreppssätt kan diskuteras. Vidare kan medlemmarna i RMPG lyfta ner dessa frågor inom respektive län. Investeringar Investeringar i sjukdomsförebyggande arbete minskar hälso- och sjukvårdskostnader Hälsokalkylatorn som beskrivs i bilaga 2 kan synliggöra effekterna av förebyggande arbete i ekonomiska termer genom att modellera minskning av insjuknande i olika sjukdomar när levnadsvanorna hos befolkningen förbättras. Ett exempel är rökning och cancer. Om andelen dagliggrökare sjönk med en 2 procent i respektive åldersgrupp, skulle det under en tioårsperiod innebära 100 färre nya fall av lungcancer och totalt 14 färre nya fall av koloncancer, bröstcancer och prostatacancer i sydöstra sjukvårdsregionen. Enbart för lungcancer uppskattas besparingen för hälso- och sjukvården bli 5,8 miljoner kronor, för kommunerna 9,4 miljoner kronor och för Försäkringskassan 28,6 miljoner kronor. En halvering av rökningen, vilket ligger i linje med intentionerna för ett Rökfritt Sverige, resulterar på tio års sikt i 581 färre fall av lungcancer och 85 färre fall av kolon-, bröst- och prostatacancer. Kostnadsbesparingen uppskattas då till ungefär 34 miljoner för hälso- och sjukvården bara för lungcancer 3 samt till 55 miljoner för kommunerna och 167 miljoner för Försäkringskassan. RCC sydöst medverkar vid utvecklingen av en motsvarande Cancerpreventionskalkylatorn. Sammanfattning Tre viktiga områden för RMPG Hälsofrämjande strategier är att: 1. Vidareutveckla strategier för att integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier och perspektiv på olika nivåer, genom: a. Aktivt deltagande i olika grupper och nätverk på nationell nivå b. Aktivt deltagande i de olika centrumråden på regional nivå c. Utveckla ett systematiskt arbetssätt som identifierar risker i befolkningen, tar initiativ och sprider effektiva metoder/åtgärder och värderar effekten av dessa genom uppföljning och utvärdering d. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv i nationella (sjukdomsspecifika) riktlinjer, regionala vårdriktlinjer och lokala vårdprogram 2. Förbättra den psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen a. Genomförande av regiongemensam enkät psykisk hälsa som underlag för analys och hälsofrämjande och preventiva insatser b. Vidareutveckla samarbete med RMPG psykiatri c. Tar tillvara på analyser, insatser och uppföljningsarbeten på lokal, regional och på nationell nivå 3. Fokus och satsning på cancerprevention a. Ta fram en cancerpreventionsplan för sjukvårdsregionen som ska vara vägledande för arbetet under perioden 2015-2018 b. Samverkan med andra aktörer, såväl på nationell, regional och lokal nivå c. Cancerpreventiva insatser vad gäller tobak och solvanor 2 Beräkningen är baserad på en enprocentig förändring av prevalensen i daglig rökning inom respektive åldersgrupp (24-44, 45-64, 65-84). 3 Detta kan jämföras med en besparing på 256 miljoner för diagnosen KOL.
6 (7) Bilaga 1: Resultat Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 Pilarna visar utveckling sedan senaste mätning enligt ÖJ (ibland 2009, ibland 2007-2010). Pilar uppåt visar alltid en positiv utveckling, för uppgift om felmarginal (statistisk signifikans) hänvisas till ÖJ-rapporten. Siffran inom parantes anger värdet för riket 2014. Den blå färgen anger de tre landstingen/regionernas resultat i förhållande till varandra, där ljusast blå färg är det bästa resultatet i Sydöstra sjukvårdsregionen och mörkast blå färg det sämsta. Jämlikhet i hälsa Östergötland Jönköping Kalmar Återstående medellivslängd, kvinnor (riket 83,6) 83,4 83,8 83,3 Återstående medellivslängd, män (79,7) 80 80,2 79,4 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, kvinnor (32,0) 34,7 22,7 32,8 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, män (47,2) 46,1 44,0 48,5 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, kvinnor (26,7) 30,4 33,6 27,5 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, män (73,8) 71,7 69,5 77,5 God tandhälsa, kvinnor (76) 75 79 72 God tandhälsa, män (70) 72 72 71 Deltagande i idrottsföreningar, kvinnor (23,1) 19,3 23 22,1 Deltagande i idrottsföreningar, män (36,3) 31 38,7 30,4 Behörighet till gymnasieskolan, kvinnor (89,1) 87,3 87,6 90,9 Behörighet till gymnasieskolan, män (86,6) 85,5 88,2 86,0 Unga som varken arbetar eller studerar, kvinnor (9,4) 9 8,1 9 Unga som varken arbetar eller studerar, män (9,2) 8,9 7,1 8,8 Psykisk hälsa/ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande, kvinnor (20) 20 16 15 Nedsatt psykiskt välbefinnande, män (14) 14-11 15 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt, kvinnor (9,4) 8,1 6,4 10,2 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt, män (22,2) 24,2 22,9 30,6 Avsaknad av tillit till andra, kvinnor (27) 27 28 29 Avsaknad av tillit till andra, män (27) 30 23 25 - Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Rökning, kvinnor (12) 14 11 12 Rökning, män (10) 13-10 - 12 Rök och snusvanor blivande mödrar (7,0) 6,6 6,3 8,9 Andel vuxna Kvinnor (16-84 år) med BMI > 30 (14) 14 14-16 Andel vuxna Män (16-84 år) med BMI > 30 (14) 17 16 11 Stillasittande fritid, kvinnor (13) 14 10 12 Stillasittande fritid, män (14) 15 14 11 Fysisk aktiv > 30 min/dag, kvinnor (65) 65 65 70 Fysisk aktiv > 30 min/dag, män (67) 65 64-68 Konsumtion av frukt & grönt, kvinnor (31) 31 28 32 Konsumtion av frukt & grönt, män (16) 15 15 15 Riskbruk av alkohol, kvinnor (13) 12-11 11 - Riskbruk av alkohol, män (20) 21 19 21 Diskuterat levnadsvana med vårdpersonal, kvinnor (41) 36 43 38 Diskuterat levnadsvana med vårdpersonal, män (46) 41 47 44 Gynekologisk cellprovtagning (80,5) 76,9 85,6 85,7 Oskyddat sex klamydia bland unga, kvinnor (2018) 2050 1783 1766 Oskyddat sex klamydia bland unga, män (1305) 1240 1214 1171 Oskyddat sex tonårsaborter (18,8) 15,3 13,4 17,6 Tabell 1: Resultat Öppna jämförelser folkhälsa 2014 för Östergötland, Jönköping och Kalmar
Bilaga 2: Hälsokalkylatorn 7 (7) En hälsokalkylator framtagen av det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) kan synliggöra effekterna av förebyggande arbete i ekonomiska termer genom att modellera minskning av insjuknande när levnadsvanorna hos befolkningen förbättras. Hälsokalkylatorn bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. RMPG hälsofrämjande strategier avser att använda hälsokalkylatorn i sitt fortsatta arbete för att synliggöra positiva effekter på livskvalitet och sjukvårdskostnader. Med hjälp av den Hälsokalkylatorn kan förändringar i nya sjukdomsfall inom olika sjukdomar skattas utifrån en potentiell minskning av exempelvis daglig rökning eller kraftig övervikt/fetma (BMI >30). Resultaten redovisas dels som antalet individer, dels som förändringar i kostnader uppdelat på hälso- och sjukvård, kommunala kostnader för vård och omsorg samt kostnader inom försäkringskassans system. Räkneexempel nedan för effekten om vi når var tionde av de vi vill påverka. Figur 5: Utklipp ur Hälsokalkylatorn med räkneexempel för effekten inom utvalda sjukdomar baserat på att hälso- och sjukvården når var tionde person av de som man vill påverka förändra sina levnadsvanor.