Stadsstigar i Esbo ESBOVIKEN

Stadsstigar i Esbo ESBOVIKEN

Esboviken sboviken var en viktig sjöväg redan på medeltiden. Den förenade Kungsvägen med havet vid Esbo kyrka och utgjorde en farled för bondeseglation. På 1870-talet spred sig villabebyggelsen från Helsingfors utmed Esbos kust och förde med sig en livlig båttrafi k. Under en sommarseglats 1889 besöktes Sökö udd av Alexander III med sällskap i tre lustjakter ledsagade av två krigsskepp. Under förbudstiden (1919 32) användes viken av spritsmugglare. Närheten till det arrenderade Porkala lamslog utvecklingen under åren 1944 56. Då akademikern Alvar Aalto fick i uppdrag att planlägga Esbovikens östra strand (1963), föreslog han genast att även den västra stranden skulle höra till samma helhet. Planerna på en tvillingstad med 120 000 invånare, som skulle kallas Finlands Budapest, förverkligades dock aldrig. Vid sidan om den gamla villa- och herrgårdskulturen verkar i dag ett modernt stadssamhälle med 23 000 invånare, som utvecklas till ett av Esbos fem stadscentra. Stensvik-stigen Esbovikens centrum-stigen Länsiväylä Västerleden Marinsatama Marishamnen Marinsatama Marihamnen Kivenlahti Stensvik Kivenlahdentie Maininki Dyningen Krattivuori Skrattberget Laurinlahti Larsviken Ristiniemi Korsnäs Espoonlahti Esboviken Espoonlahdenranta Es boviksstranden Kipparinmäki Skepparback Espoonlahdentie Koulumäki Skolbacken Esboviksväen Ylä-Soukka Övre Sökö Soukan Rantatie SököStrandvägen Soukka Sökö Soukanväylä Sököleden Yläkartanontie Övergårdsvägen Soukanranta Sökö strand Ala-Soukka Nedre Sökö Larsvik-stigen Sökö-stigen Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2

ESBOVIKENS CENTRUM (ca 4 km) Larsvikstigen Stensvikstigen yningsvägen 17 Kivenlahdentie 19 B Kipparinkatu Espoonlahdenranta Esboviksstranden osunrn. 19 Merikarhunkj. Kipparinkj. Larsviksvägen Merikansantie Maakravunpolku Ruorim.k. 19 Keulakuja 18 1 15 14 Espoonlahdenk. Esboviksg. Ulappakatu Merenkulkijankatu Ruori kj. B Backe Förbindelsestig Genväg 2 16 Länsiväylä Stensviksvägen Espoonlahti Esboviken Espoonlahdenkj. 3 13 11 Espoonlahdentie Esboviksvägen Västerleden 10 4 Sökö-stigen Amiraalin 12 2 Lippulaiva (Flaggskeppet) Köpcentret Lippulaiva som blev färdigt 1994 är planerat av Heikki Koskelo. I dag har centret 35 affärer, ett postkontor och en av sta- puistot. Martinsilta Mårtensbro 5 Soukanväylä 9 Rehtorinkj. 6 Sököleden Rehto 8 Opettajan 1 Esboviksgatan En rymlig affärsgata med torg bildar kärnan i både Esbovikens och samtidigt själva storområdets centrum. Esbovikens centrum är Asuntosäätiös tredje projekt i Esbo efter gamla Hagalund och Meri-Kivenlahti (Havsstensvik). dens samservicepunkter. Förslaget att bygga ut köpcentret godkändes i november 2004. 3 Esbovikens simhall Osmo Sipari ritade simhallen redan på 1970-talet, men den blev färdig först 1983 efter invånarnas långvariga protestkampanjer. Simhallen har en 50 meters bassäng, en barnbassäng och 400 sittplatser. I hallens utrymmen finns möjligheter till mångsidiga aktiviteter, allt från gym till sammanträdesrum och bastu på beställning. 3

rintie t. Oppilaantie 4 Esbovikens idrottspark Idrottsparken är känd för sina friidrottstävlingar i synnerhet bland kastgrenarnas anhängare. Dessutom fi nns där Esbos enda bobollsplan, en street basket-plan samt en sandkonstgräsplan med uppvärmning. I parken finns även en ishall och simhall. I dalens berggrund fi nns bland annat en malmmineralisering som kallas för Sökös malm, som bland annat innehåller zinkglans, blyskimmer och svavelkis. 5 Espoonlahden koulu ja lukio (Esbovikens skola och gymnasium) Osmo Sipari ritade skolbyggnaden som på sin tid var den största och 7 modernaste i Finland. Den blev färdig 1975 och var den första skolbyggnaden speciellt planerad att bli en klasslös skola. Själva skolan inledde verksamheten 1923 i Helsingfors under namnet Helsingin suomalainen yksityislyseo (Helsingfors fi nska privatlyceum). När antalet barn i Helsingfors centrum började minska fl yttades skolan till Sökö i Esbo, där befolkningsökningen vid den tiden var kraftig. I det nuvarande högstadiet och gymnasiet går över tusen elever. 6 Koulumäen koulu (Skolbackens skola) I Koulumäen koulu ges specialundervisning åt elever med inlärningssvårigheter eller för senad utveckling. Skolan verkar som resurscentrum för lärare i allmän undervisning och annan professionell personal i utbildningsområdet rehabilitering för elever 4 med inlärningssvårigheter. 7 Kauko Räsänens ateljéhus Skulptören och konstnärsprofessorn Kauko Räsänen bor i huset han själv ritat och byggt. I ateljéhuset finns fem ateljéer, och lokalerna hyrs även ut till unga konstnärer. 8 Esbovikens regionbrandstation Regionbrandstationen blev klar 1979. Tidigare hade stora centralbrandstationer grundats, men nu började man åter bygga mindre enheter närmare kunderna. Brandstationen har över 30 anställda. Som reserv för den ordinarie brandkåren verkar Sökö Sommarö FBK VPK, grundad 1949. 9 Esbo handelsinstitut Espoonlahden kauppaoppilaitos (Esbo vikens handelsläroverk) grundades 1974 och sammanslogs med Espoon kauppaoppilaitos (Esbo handelsläroverk) 1997. Handelsläroverket verkar som huvudavdelning för handelsutbildningen på andra stadiet i Esbo. Totalt har handelsläroverket 1100 studerande spridda på åtta utbildningsprogram. På handelsläroverkets gård fi nns Kauko Räsänens bronsskulptur Sukkula från 1983. 10 Esbovikens ishall Esbovikens konstisbana blev färdig år 1983. Kort därefter började man tala om takläggning, som verkställdes 1996. I ishallen Forum fi nns platser för 550 åskådare. I hallen fi nns även möteslokaler och ett kafé. I samband med ishallen fi nns en träningshall. 11 Hirvivaara På hälsostationen, som blev klar 1995, fi nns

en del av Helena Pylkkänens serie Hirvivaara. Hon skapade konstverken på 1980-talet genom att hugga i olika stenmaterial. 12 Ny bebyggelse Jukka Turtiainen (Amiralsbacken) och Petri Rouhiainen (stadsplansutkastet och resten av storkvarteret) ritade tillsammans ett storkvarter, vars strukturella grundidé var en stadsmur som skydd mot trafikbuller. Inne i området har ett stort grönområde bevarats. 13 Amiralsbacken Efter kriget låg försvarets elektrotekniska forskningsanstalt uppe på backen. Förmodligen gjordes där i verkligheten spaningar i riktning mot Porkala arrendeområde, vilket gav upphov till namnet Tutkamäki (Radarbacken). Den gamla kyrkovägen löpte över backen ännu på 1940-talet. 14 Västerleden Södra Esbos huvudled är en av Finlands livligast trafi kerade vägar: varje dag korsar 67 000 fordon Helsingforsgränsen och även här trafikerar över 27 000. Den första Västerleden kallades Jorvasvägen och öppnades 1937. Den ändrades till motorväg 1965. Västerledens tredje skede blev färdigt 1995. I genomskärningen av berget som omger Västerleden kan man se mörkröda granater, varav de största är över 5 cm stora. Granaterna bildades för 1800 miljoner år sedan, samtidigt som det omgivande berget. 15 Mårtensbro Den före detta Sammalvuon koulu är nuförtiden ett svenskspråkigt daghem och en skola med 350 elever. Ett beslut om att riva byggnaden har gjorts, och stadsfullmäktige godkände 5 projektplanen för en ersättande skola 2004. 16 Ulappatori (Fjärdtorget) Affärscentret i funkisstil stod klart 1990 och det är ritat av Bror Söderman. 17 Affärshuset Ankkuri (Ankaret) Timo och Tuomo Suomalainen planerade affärs huset som blev klart 1986. Gång trafiken är planerad att ske diagonalt över tomten. Ena sidan av gångstigen består av natur, den andra av själva byggnaden. De små detaljerna, som pergolorna, ger ett mjukt intryck. 18 Kyrkan Timo och Tuomo Suomalainen ritade Esbovikens kyrka som blev klar 1980 och byggdes ut 1997. Kyrkan har ett innertorg som man kan gå igenom under kyrkans öppet tider. I salen och entrén fi nns sten som brutits på platsen. Bland annat salens takstolar i trä bidrar till en havsnära atmosfär. Takstolarna har lämnats synliga, eftersom arkitekterna ville att besökarna skulle kunna se hur salen är byggd. År 1990 lyftes kyrkskeppet Alma på plats. Kalevi Saari har byggt det och modellen bygger på en galeas från 1880-talet. Espoonlahden seurakunta (Esbovikens församling) stiftades 1975 och har 34 200 medlemmar. 19 Skepparbacken Stadsplanen för Skepparbackens halvöppna kvarter har ritats av Bror Söderman. Asuntosäätiö planerade parkens nordvästliga byggnader precis efter att energikrisen bröt ut 1973. De sydöstliga byggnaderna är ritade av Keskus-Sato.

STENSVIK (ca 4 km) 8 Vanha Jorvaksentie 9 7 Marinsatama Marishamnen 10 Marinsatamant. 6 11 amnet Stensvik har funnits sedan medeltiden, då Stensvik bara var en liten by. Den fi nska översättningen Kivenlahti (Stenviken) är felaktig, eftersom sten inte syftar på klippor och berg utan på Sten, en lokal fi skares efternamn. Hans revir var Stensvik, och den korrekta finska översättningen borde vara Steninlahti. År 1540 bestod Stensviks by av fem gårdar. 1571 kvarstod Antas, Heus och Tyskas. Invid byn låg hanseaternas och herrgårdsroddarnas handelsled Esboviken. En byväg ledde till Esbo kyrka. Vilkkupoiju 5 12 14 poiju Valo Länsiväylä Vä Kivenlahdentie Stensviksvägen 4 Kivenlahdenk. Merisatamanpolku 13 Merenpeili 3 Stensviksg. Meripoiju 2 Merivalkama Sjöstr. 15 Merenkäynti Merivirta Havsströmmen 16 B T Aa 22 llokko yrs kyr anta 17 Hyökyranta 18 21 19 1 20 23 24 Aallonmerkki Ristiaa Aallonhuippu Tyrskyvuori Aalto Tyrskykj. Aallon K S Aallo B Backe Förbindelsestig 1 Tegelfabriken Stensviks lantliga miljö fi ck nytt liv då den ryskfödde köpmannen Teodor Tschetschulin år 1861 grundade en tegelfabrik på det ställe där affärscentret ligger i dag. Tack vare att Helsingfors byggdes utvecklades tegelfabriken snabbt till ett storföretag. 1890 producerades hela 2,9 miljoner tegelstenar. Före taget hade 218 anställda, av vilka 58 var kvinnor. Stensvik utvecklades till ett helt industrisamhälle med mångsidig service. På området byggdes en fabrik, ett huvudkontor och bostäder för arbetstagarna. Dessutom byggdes ett mejeri, ett bageri, en ramsåg, en kvarn och en smedja. Även en lanthandel upprättades. Från Tyskasgårdens goda lerjord 6

sterleden llokonk. taite Maininki ivenlahti tensvik Jälkimaininki 25 Dyningsv. Dynin löpte en miniatyrjärnväg som via fabriken ledde ända ner till hamnen. Under de decennier det tog att bygga Helsingfors under 1800-talet användes stora mängder tegel från Stensvik. Den mest kända byggnaden som är byggd av tegel från Stensvik är Uspenskikatedralen på Skat udden. Teglen från Stensvik kännetecknades av bokstaven S med krona. Verksamheten lades ner år 1939. De sista teglen med Stensviksstämpeln hittades i tegelfabrikens källar förråd på 1980-talet. 3 Herrgårdens vällingklocka Stensvik herrgårds vällingklocka är i dag ett landmärke för Stensviksgatan. 4 Ankaret Det bastanta ankaret på Stensviksgatans västra sida symboliserar Stensviks havsnära atmosfär och påminner om Esbovikens sekellånga skeppstrafik. 5 Evighetseken På vänstra sidan om gågatan som löper från Ljusbojen mot båthamnen fi nns en ek, som härrör sig från Stensvik herrgård. 6 Klibbalslunden Efter bebyggelsen dyker gångvägen in i en klibbalslund där näktergalen trivs. Stensviksgatan nkohina Esboviksstranden Ankkuritie 2 Kahvi-Kaisa (Kaffe-Kajsa) Stensviks tegelfabrik byg g- de huset till skola för arbetarbarnen 1881, och skolan verkade ända till 1940- talet. Sedan 1992 har Kahvi-Kaisa Larsvik-stigen tjänat som Kivenlahti Stensvik ry:s och Hyö kyvuoren Lapsiteatteris Invånarkafé och Teaterhus. Det andra trähuset på Kahvi-Kaisas gård tjänade ursprungligen som lärarnas bostad, sedan som hem för inspektorn på Stensvik herrgård och därefter som postkontor. I årtionden har församlingen bedrivit barnklubbsverksamhet i Postilla. Tidigare fanns där även Stensvik herrgårds ladugård, där inkvarterades de kineser som kom för att bygga Helsingfors land- och sjöfästning (1914 17). M.saapas Puosunrn. 7 Gamla Jorvasvägen Hur Jorvasvägen skulle löpa var inte självklart från första början. Konkurrerande alternativ var Alberga, Granö och Drumsö. Det sistnämnda valdes bland annat på grund av den ökade sysselsättningen byggandet av ett fl ertal broar skulle föra med sig. Den första Västerleden, som vid den tiden hette Jorvasvägen, öppnades 1937 och byggdes om till motorväg 1965. Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k utmed stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 8 Gränsen till det arrenderade Porkala Enligt vapenstilleståndet som knöts i Moskva 19.9.1944 var Finland tvunget att arrendera Porkalaområdet till Sovjetunionen som mili- 7

tärbas i 50 år. Till det arrenderade om rådet hörde även mindre delar av Esbo kommun, och 8 300 invånare evakuerades på tio dagar. Jorvasvägens gränsbom låg där bron som leder till Kyrkslätt börjar. Bron stängdes för genomfartstrafi k. Från år 1947 fi ck kustbanans tåg mot ersättning åka genom Porkala med förtäckta fönster. I Porkala fanns som mest 30 000 sovjetsoldater. Flottan och den pansarstödda armén härskade över arrendeområdet. Avtalet om att returnera Porkala och förlänga vänskaps-, samarbets- och biståndspakten undertecknades i Kreml 19.9.1955 och de ryska styrkorna avlägsnade sig 22.1.1956. 9 Stadssilhuetten År 1961 köpte Asuntosäätiö Stensvik herrgård. Som grund för Stensviks stadsplanering låg akademikern Alvar Aaltos förslag till Sydvästkustens generalplan som blev färdig 1966. Stadsplanen för Stensvik fastställdes av inrikesministeriet 1971. Stensviks stadssilhuett består enligt professor Heikki von Hertzens vision av Meritorni (Havstornet), de två bostadshusen Marintorni och de två bostadshusen Merimari. Vid Kyrkslätts bro lever den sällsynta skalbaggen stora natebocken (macroplea pubipennis). 10 Marinsatama Hamnen Marinsatama har hundratals båtplatser. Precis som Ljusbojens bostadstorn har hamnen namngetts efter Mari och hennes torp som befann sig nära bostadshusen Marintorni. 11 Badstranden Stensvik har en naturlig sandstrand. Om sommaren var den ett rekreations område för folket på Stensvik herrgård och arbetarna på tegelfabriken. Vintertid fi nns i dag på stranden även en täckt vak samt ett omklädningsrum för vinterbadare. 12 Stensvik tegelfabriks hamn I ändan av nuvarande Sjöstranden låg tegelfabrikens hamn och ångbåtshamnen. 13 Meritorin koulu (Meritori skola) Skolan är ritad av Aarne von Boehm och den stod färdig 1987. I likhet med bostadshusen smälter skolan in i gatumiljön tack vare sin skala och sina detaljer. 14 En konstgjord udde Enligt den ursprungliga Stensviksplanen skulle en konstgjord udde byggas ut framför Sjöspegeln. På denna skulle fi nnas ett kapell, en badinrättning och ett kasino. Planerna ändrades senare bland annat för att undvika ökad trafik till området. Skärgårdsbåtarna till Esbo skärgård avgår från Sjöspegelns brygga. 15 Sjötorget Tidningen Uusi Suomis riksomfattande miljöpris 1991 tilldelades designern Bror Söderman för hans strandpatio. Området domineras av ett torg som vetter mot havet. Mitt på torget finns en kompass som visar väder s träcken. 16 Meritorni (Havstornet) Finlands tillsvidare högsta bostadshus (70 m) har 22 våningar. Havstornet planerades av Simo Järvinen och det stod färdigt 1999. 17 Amfibostäderna Stenviks Amfi planerades av Simo Järvinen och Heikki Koskelo, och bostadshusen blev 8

färdiga 1986. De terrasserade husen stiger från stranden upp mot toppen på Svallberget och påminner om antikens amfi teater. 18 Bränningsberget Berget består av granit, som är av god och jämn kvalitet. Från dess sydvästliga spets har man en strålande utsikt över Esboviken. Med sina stenrösen och sittplatser är Bränningsberget ett av ungdomens favoritställen. 19 Servicehuset Merikartano Espoon Lähimmäispalveluyhdistys ry upprätthåller ett servicehus med 112 hyreslägenheter och dementihemmet Merihelmi (Havspärlan). Arkitekt Erkki Salmi har planerat Merikartano. 20 Meripuisto Professor Timo Penttilä ritade Meripuisto, som då den invigdes var den första offent liga byggnaden i Stensvik. I dag används byggnaden av kongress- och kurscentret Merihotelli. 21 Svallberget Stensviks Hornorkester var tegelfabrikens orkester som uppträdde på fester och framförde konserter ungefär där Svallbergets teater nu finns. På Svallberget byggdes på initiativ av professor Heikki von Hertzen en sommar teater med scen och läktare år 1983. Hyöky vuoren lapsiteatteri (Svallbergets barnteater) inledde sin verksamhet 1985. På Svallberget finns också en invånarpark som har byggts av Esbo stad. Parken erbjuder ledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. Lokalen som blev klar 2005 kan användas av invånare och föreningar för möten, evenemang och fester. Övre och nedre Stensvik förenas med en trafiktunnel som går under Svallberget. 22 Sjögången Den lilla gånggatan som leder från Meri usva skola till Sjötorget är delvis täckt. I övre ändan av Sjögången finns Stensviks bibliotek, som inledde sin verksamhet 1983. Esbo vikens äldsta ungdomsgård inledde sin verksamhet i Stensvik 1980. 23 Meriusvan koulu (Meriusva skola) Skola är planerad av tekniska centralen och blev färdig 1979. På skolans plats fanns tidigare Stensvik herrgårds huvudbyggnad. Byggnaden blev klar 1864, och den var byggd i trä och hade två våningar. Herrgården grundades 1861 genom att gårdarna Antas och Tyskas sammanslogs. Då Porkala var arrenderat användes herrgården av staben för Esbovikens gränsbevakningssektion. På herrgårdens sydvästra sluttning fanns brädfodrade, utgrävda jord hålor, där man bodde ännu halvvägs in på 1960- talet. Herrgårdens huvudbyggnad revs 1977. 24 Kiinteistö Oy Merisilta Fastighetsbolaget Merisilta blev klart 1987 och ritades av Timo Vormala. 25 Mainingin koulu (Maininki skola) Mainingin koulu är den första skolan i Finland som planerades till grundskola. Osmo Lappo och Juhani Westerholm ritade byggnaden, som blev färdig 1974. Nyheter var specialklassrummen, t.ex. ett av-klassrum, ett rum för elevkåren samt glasväggar mellan klassrummen. Skolan har en väderstation, som donerades av Vaisala 2001. 9

LARSVIK (ca 3 km) Tyrskyvuori Esbovikens centrumstigen Stensvikstigen Tyrskykuja Aallonkohina M.saapas Esboviksstranden 4 Puosunrn. 5 Kipparinmäki Skepparbacken 6 Ruorimiehenk. Merenkulkijankatu 3 2 1 Kourakuja Ristiniementie Laur inlahdenkj. Ankkurin varsi 14 Krattivuorentie Haarakuja Larsviksvägen Kratti Krattikuja 12 11 Pyrs Merenneidontie Keulakuja 7 tökj. 8 Laurinlahti Larsviken Näkki Näk inkaar 9 10 B i Esboviksvägen Espoonlahdentie 13 B Korsnäsvägen Sökö-stigen B Backe Förbindelsestig 1 Larsviks båtklubb Att åka båt har alltid varit en viktig del av larsviksbornas liv även då Porkala var arrenderat 1944 56. Då var man tvungen att ansöka om tillstånd att åka båt, och endast roddbåtar med registerplåtar var tillåtna på Esboviken. Viken muddrades och den förmultnande stranden fylldes år 1987. Följ ande år togs nya bryggor i bruk. Klubben byggdes på talko och den blev klar 1989. Under det kalla kriget gick den så kallade heta linjen Washington-Moskva mellan stormakternas ledare genom Finland och gick ner i havet där den nuvarande hamnens södra gräns går. Kabeln avlägsnades i samband med muddrandet av viken. 2 Villa Larsvik Statsrådet Konstantin Saurén lät 1905 bygga en vinterbonad stockvilla på Stensvik 10

gårds marker, som han ägde. Samtidigt byggdes bland annat ett stall, ett vagnslider och ett spannmålsmagasin. Senare byggdes villans östra del ut, och hela byggnaden fi ck en andra våning (villans nutida exteriör är planerad av Jarl Eklund). Den skyddade byggnadshelheten är nästintill funktionalistisk, men fönstren och trapporna i nedre våningen går i tydlig jugendstil. Numera är villan privatägd och den sanerades under åren 1978 79. Larsviks villasamhälle föddes år 1938, när markens dåvarande ägare, Nordiska Föreningsbankens verkställande direktör och juris doktorn Alexander Frey styckade upp området i 99 tomter. 3 Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder En enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 4 Kivenkolo (Stenlyan) I Larsviks invånarlokal fungerar bland annat en eftermiddagsklubb för skolbarn samt ett centrum för frivilligt arbete. Kivenkolo kan på förhand reserveras för kvälls- eller veckoslutsbruk. 5 Laurinlahden koulu (Larsvik skola) Skolan planerades av Esbo tekniska central (Tuula Jussila och Rauno Usko) och den blev färdig 1983. 6 Merisaapas (Sjöstöveln) I en kurva på den gamla landsvägen fanns ett mjukt ställe, som kallades för Sjöstöveln. Numera är det ett namn på en gata i Larsvik. 7 Larsviksvägen År 1977 rätade man ut och breddade Lars viks - vägen för att uppfylla Esbos urbaniseringskrav. Sedermera har gatan gjorts smalare tack vare föreningen Laurinlahti Yhdys kunta ry:s skrivelser om ökad trafi ksäkerhet. De olika husen vid gatan har sin egen prägel. 8 Bostadsaktiebolaget Majakumpare Bostadsaktiebolaget Majakumpare blev färdigt år 1971 och tilldelades ett italienskt arkitekturpris 1978. Bröderna Timo och Tuomo Suomalainen ritade ett parhus för eget bruk. Utöver detta hör ytterligare ett hus till bostadsaktiebolaget. Förutom Tempelplatsens kyrka har bröderna bland annat ritat Esbovikens kyrka och det hus som numera tjänar som Laurea campus. Typiskt för deras arkitektur är fria former, varma material, fl ärdfrihet samt anpassning till den omgivande miljön. 9 Bostadsaktiebolaget Merenneito Merenneito, som ritades av Timo och Tuomo Suomalainen, blev färdigt 1983. 10 Stenrösegrav från bronsåldern Stenrösegraven är välbevarad och försedd med Museiverkets skylt. 11 Sjöjungfruvägen 17 Ilkka Salo ritade byggnaden som blev klar år 1981. De internationella arkitekturtidskrifterna har prisat helheten som de sex husen bildar. År 1988 planerade Salo ett liknande hus för tomten bredvid. 11

12 Namnen som relaterar till sjöjungfrun Skrattberget tjänade tidigare som landmärke för sjöfarare med Esboviken som destination. Enligt sägnen fanns det en sjöjungfru på berget som vilseförde sjömännen. 13 Stenrösegrav från bronsåldern Mitt bland bebyggelsen, på en låg klippa ligger en stenrösegrav från bronsåldern. Stenrösegraven härstammar ungefär från 1500 500 år före Kristus. Stenröset är markerat med en skylt. Under årens lopp har stenar förts bort från graven som delvis skadats. Högre upp på Skrattberget fi nns även två andra gravar. Litorinahavet, som föregick Östersjön, hade en betydligt högre vatten yta och dagens klippor var på den tiden bara skär långt borta från fastlandet. Den 300 år gamla Markus tallen som ligger intill blev fridlyst år 2004. I Korsnäsvägens bergsskärning kan man fi nna kvartsfältspatsgnejs. Detta har uppstått genom att sedimentstenen delvis smultit och sedan kristalliserats på nytt. 14 Commune Bonum Förutom de styckade tomterna donerade Alexander Frey även en tomt för föreningshuset, som han kallade Commune Bonum, avsedd att tjäna invånarnas intellektuella utveckling. Commune Bonum-tomten underhålls fortfarande med talkokrafter. Ristiniementie 21 22 rattivuorentie Laurinlahti Larsvik Larsvikstigen K Kratti 23 Kors 12

SÖKÖ (ca 5 km) ppilaantie Merenneidontie 20 näsvägen 24 27 Näkki 20 Espoonlahdentie 26 28 29 25 19 Soukanlahdentie Sö köviksv. 16 17 30 18 Soukan rantatie Miniaton tie 33 15 S ökö strandvägen Sökö stråket 31 Soukka Sökö Opettajant. T 14 13 ylä Sököleden Yläkartanontie Övergårdsvägen 32 Daggbergssk. Kastevuorenraitti Kartanonpolku Soukanraitti 2 6 Soukantie 1 12 Soukankaari Sökösv. 4 3 5 11 Sökövägen 7 Soukankj. Sökögr. Nedergårdsvägen Kast Esbovikens centrumstigen Kartanonkulma Kaskilaaksontie Soukanahde 10 9 evuorenkj. 8 T Trappor Förbindelsestig 1 Sökö torg Viatek planerade torgområdet år 1972. På det halvslutna torget fi nns Waves, en helhet bestående av vattenbassänger och fontäner. I köpcentret bedrivs torghandel året runt. I byggnaden intill finns bland annat ungdomscentralen Aleksanteri och Sökö ungdomslokal, där staden ordnar mångsidig verksamhet för ungdomar. Sököstråket är huvudleden för lättrafi k i Sökö. Leden börjar vid torget och går till biblioteket via skolan och kapellet. 2 Sökö servicehus Till denna öppenvårdsenhet för äldre personer hör en mångsidig servicecentral och 22 servicelägenheter för uthyrning. Servicehusets lokaler kan hyras för privatbruk och av föreningar. 3 Sökö hälsostation Hälsostationen betjänar invånarna i Kaitans, Sökö och Sommaröarna. En del av funktionerna fi nns på Esbovikens hälsostation. 13

4 Soukan koulu (Sökö skola) Arkitektbyrån Kari Virta planerade Esbos största grundskola, som stod färdig 1971. Skolan är den största grundskolan i Esbo: lågstadiet har drygt 600 elever. I byggnadens omgivning fi nns ett massivt fi nskt urberg. 5 Soukan kappeli (Sökö kapell) Veijo Martikainen planerade kapellet som blev färdigt år 1978. Ett urberg i Sökö har öppnats till altarvägg. Kopparkorset som stiger ur jordskorpan mot bergets bakgrund symboliserar säkerhet i det stormiga livet. Dopfunten är uthuggen ur röd rapakivigranit från Taivassalo. Orgeln är tillverkad av Kangasalan urkutehdas. 6 Bergsschaktet Speciellt för berggrunden i Sökö är den mörka strimma som är yngre än den röda graniten. Denna kan ses i hela södra Sökö, bland annat vid västra ändan av Nedergårdsvägen, på Daggbergsstråket. Extra tydligt syns strimman på bergväggen intill bibliotekets hållplats, på samma sida av vägen som veteranhuset är beläget. 7 Sökö bibliotek Biblioteket och arbetarinstitutet bedriver sin verksamhet i affärshusets översta våning. Sökö veteranhus är beläget på motsvarande plats på andra sidan av Sökövägen. 8 Svalgångshusen Husen som Kaija och Heikki Sirén planerat har uppmärksammats i fl era arkitektpublikationer. 9 Flyttblock från Viborg Det stora blocket i viborgitisk rapakivi granit har kommit hit fl ytande på ett isberg. Detta skedde efter den senaste istiden för ca 10 000 år sedan. 10 Harneskytan i berget Sököbacken 4 och 6. Harneskytor uppkommer när klippblocken rör på sig i förhållande till varandra, t.ex. under en jordbävning. 11 Cembratallen Asuntosäätiö donerade en tall med den graverade plaketten Yhteistyön merkeissä (I samarbetets tecken) till Sökösällskapet. Före detta hade Sökösällskapet donerat en sten till Asuntosäätiö. På stenen stod det i sin tur Maisemakaupungin tervehdys puutarhakaupungille (Landskapsstadens hälsning till trädgårdsstaden). Sökösällskapet planterade trädet våren 1970 vid sidan av lättrafi kleden öster om Sökövägen. Både stenen och plaketten har sedermera försvunnit, men tallen står kvar. 12 Atriumhusen Husen är av samma typ och bildar en helhet trots att de ligger en bit ifrån varandra. De ligger i linje med Sökövägen och ritades av Heikki och Kaija Sirén. 13 Övergångsstället Det hävdas att Sökösällskapet under Sökös första år i hemlighet målade övergångsstället nattetid. Detta gjordes på grund av att kommunförvaltningen inte fick något till stånd. 14

14 Sökö församlingshem YKKI Sököbornas urkyrka. Här hölls gudstjänsterna innan kapellet blev färdigt. På nyårsdagen 1975 invigde Helsingfors biskop Aimo T. Nikolainen den övre våningen att användas som kyrkorum och enligt sägnen invigde han av misstag hela byggnaden. 15 Hiilimäki (Kolbacken) Om vintrarna är Kolbacken den största pulka- och nedförsbacken i närområdet. År 1995 fann man en stenrösegrav i backen. 16 Konstparken I korsningen mellan Sökörutten och Vänskapsbron finns en konstpark med varierande utställningar. 17 Vänskapsbron Urmas Arike från Nõmme i Tallinn planerade bron som blev klar 1994. Nõmme är Esbos vänstadsdel. Den Gamla kyrkovägen grenade sig här från Sökö landsväg mot Esbo kyrka ännu på 1940-talet. Den kan fortfarande ses och är nu en led för lättrafi k. 18 Söködalens herrgårdar Sököbyns dal domineras av Soukanpohjan kartano (Sököbottens herrgård, före detta Nedergård). På dess stallområde bedriver Lounaisrannikon Ratsastuskoulu (Sydvästkustens ridskola) verksamhet och lite söderut finns Öfvergårds herrgård. Husen nämns redan i en karta från år 1540. De äldsta delarna av båda husens huvudbyggnader är byggda på 1830-talet. Öfvergårds ladugård av sten byggdes år 1872. Sedermera har herrgårdarnas tomter sålts, men själva stamlägenheterna ägs fortfarande av släkterna. När Helsingfors fästning byggdes (1914 17) lät ryssarna hugga ner alla skogar på området. Då tjänade Öfvergård som sjukhus för de kinesiska skogsarbetarna. Kinesstigen som förenar Sököängen och Sökösundsvägen har fått sitt namn för att hedra kinesernas minne. Mellan Öfvergård och Övergårdsvägen finns en ek som planterades 1870. Den fridlystes år 1975. 19 Sökövikens skola Esbo tekniska central (Reijo Ahtiainen) planerade skolan som blev färdig år 1994. Norr om skolan fi nns en 300 år gammal tall som heter Marttis tall och som fridlystes 2004 på initiativ av Martti Tieaho. Söder om skolan fi nns en lekpark. 20 Madamsbacken Madamsbacken har fått sitt namn efter en madam som bodde på backen. I mitten av backen fanns en källa som tidigare var viktig för byn. Nu syns här 1970-talets regionbyggande i huslängor som kontrast till enfamiljshusen uppe på backen i Larsvik. 21 Villa Korsnäs Direktör Bertel Björkman lät bygga villan i funkisstil på stommen av ett äldre timmerhus år 1935. Jarl Eklund planerade byggnaden, som på senare år genomgått en fullständig renovering. Redan 1872 fanns det en villa på udden, och den anses vara ett av de äldsta ställena i Esbo för villor. Villa Korsnäs omges av ett stort parkområde. 15

22 Korsnäs Antagligen har platsen fått sitt namn efter ett kors som funnits på näset, och som restes till minne av ett skeppsbrott eller en drunkningsolycka. På andra sidan sundet fi nns tre öar som kallades för Skottland, England och Irland. 23 Lämningarna av en ångbåtsbrygga Tillväxten i Helsingfors och det ökade intresset av att bygga sommarstugor längs med Esbos kust bidrog till en regelbunden ångbåtstrafi k till staden redan på 1870-talet. Vid Sandvikens brygga låg båtarna förankrade över natten. 24 Sandvikens udde Förr fanns här fiskaren Theodor Holmbergs gård med tillhörande ladugård, hölada och lagerutrymme. Nuförtiden är platsen en bas för surfare. I strandbuskaget har man funnit den fridlysta dvärgmalen. 25 Sökövikens södra strand Sökösällskapet upprätthåller trädgårdsspalter på området som hyrs ut av Esbo stad. Bakom dessa finns Perjantaiseuras (Fredagssällskapets) fritidsställe. I närheten av husen finns en liten kulle som tidigare användes för att bränna tegel för husens egna behov. I den lilla bukten fanns en brygga som var gemensam för byns gårdar. Den nuvarande bryggan upprätthålls av ett privat båtlag. 26 Monte Bello Arkitekt Yrjö Vaskinen byggde fem olikfärgade och roliga sommarstugor i funkisstil på platsen han kallade för den vackra kullen. På stranden låg en gemensam bastubyggnad. Dagens radhusbebyggelse tillkom under 1970- och 80-talen. 27 Klobbens båthamn och badstrand Tidigare ledde en träbrygga från fastlandet till Lill-Klobben. På ön fanns en ståtlig ångbåtsbrygga i trä, ett båthus och en badhytt. På platsen där Soukan Venekerhos (Sökö båtklubbs) paviljong i dag ligger, fanns tidigare en röd stuga där en fi skevakt bodde. Under förbudstiden 1919 32 var området en viktig lastningsplats för smuggelsprit. På Klobbens norra strand fi nns en vak för vinterbadare samt en badhytt. 28 Staffan Bakom Makkarviken skymtar Staffans ö (ett stort rött hus) som var vida känd för sina snickarverkstäder under åren 1886 1932. Nuförtiden fi nns Norman Nordbergs båtbyggeri och -verkstad på ön. År 1941 utbildades fjorton unga ester till spanare på ön. De var aktiva i det sovjetbemannade Estland och sände underrättelser till Finland. 29 Kasaberget Berget har uppenbarligen fått sitt namn efter eldarna som tändes som varning för andra byar då spanare närmade sig. Under vinterkriget fanns det ett utkikstorn på toppen. Lottorna bevakade luftrummet och rapporterade till Helsingfors om iakttagelser av fi endeplan. 30 Villa Miniato Knut Selin lät bygga den av Eliel Saarinen ritade Villa Miniato som blev färdig 1904. 16

Arkitektoniskt sett är villan det mest värdefulla bostadshuset i Esbo och representerar samma stil som det nationalromantiska Hvitträsk, som blev färdigt lite tidigare. Husets fasad, dess fasta inredning, möbler och naturlandskapet som omger huset bildar en enhetlig helhet. Man kan se arkitektoniska influenser från karelianismen, medeltida fästningar och jugend. Det centrala huset utgörs av en hall i två våningar, som omges av en läktare. I byggnaden fi nns fl era kakelugnar i olika storlekar. Geheimerådet Alfred Nyberg köpte Villa Selin 1905 och namngav den enligt ett kapell i den italienska staden San Miniato. Villa Miniato blev grundligt renoverad under åren 1981 83. Nuförtiden är tomten uppdelad. 33 Torrtallen i Sökö Den fullständigt rottorra tallen är 450 år gammal, 20 meter hög och har en omkrets på 300 cm. Tallen ligger på stadens mark och den fridlystes år 1969. 31 Makkarlahti (Makkarviken) Till minne av Miniatos magnifi cens står en rad gamla silverpilar vid vattenbrynet. I närheten fanns tidigare en tennisplan och en praktfull äppelträdgård. Makkarlahti (Makkarviken) var bybornas badstrand. Nuförtiden fi nns där en båtbrygga som tillhör en privat båtklubb. Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 32 Sökö invånarpark Sököområdets invånarpark, Purtsa, är en före detta lekpark som funnits i gröna Puro puisto (Bäcksparken) i 20 år och är nu allmänt känd under namnet Puropuisto. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Editering och layout: Onnion Tryckeri: Libris 12.2005 17

Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens nya invånare. Vi möts på stigarna! I samarbete med Esbo stad www.esbo.fi Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl Esbo hembygdsförening www.kulturfonden.fi/esbohembygd Kivenlahti Stensvik ry www.intsys.fi/kivenlahti-stensvik Laurinlahden Yhdyskunta Sökösällskapet www.intsys.fi/soukka-seura Espoonlahden seurakunta www.espoonlahdenseurakunta.fi www.esbo.fi/stadsstigar