Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till Riksdagen Europeiska gemenskapernas kommissions förslag till gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007-2013 samt kommissionens förslag till kommissionens förordning om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 samt en promemoria om förslagen. Förslaget till riktlinjer och det tidigare förslaget till gruppundantagsförordning har i enlighet med 97 i grundlagen översänts till Riksdagens stora utskott för kännedom den 5 juli 2006 (E 68/2006). Det nya förslaget till gruppundantagsförordning har den 29 september 2006 i form av en kompletterande skrivelse översänts till Riksdagens stora utskott för kännedom. Helsingfors den 12 oktober 2006 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Äldre regeringssekreterare Kaisa Sainio
2 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET PROMEMORIA FÖRSLAGET TILL GEMENSKAPENS RIKTLINJER GÄLLANDE STATLIGT STÖD FÖR JORDBRUK OCH SKOGSBRUK 2007-2013 SAMT GRUPPUNDANTAGSFÖR- ORDNINGEN FÖR JORDBRUKSSEKTORN 1. Revideringens bakgrund och mål Kommissionen har för avsikt att förnya och förenkla reglerna om statligt stöd för jordbrukssektorn. Revideringen av reglerna om statligt stöd gäller gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och gruppundantagsförordningen (Kommissionens förordning (EG) nr 1/2004 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter) samt i ett senare skede även den s.k. de minimisförordningen (Kommissionens förordning (EG) nr 1860/2004 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskesektorn), för vilken något ändringsförslag ännu inte givits ut. Vid revideringen av reglerna om statligt stöd för jordbruk tar ko m- missionen också för första gången med sin praxis i fråga om skogsstöd i riktlinjerna, varför namnet ändras till gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk. I enlighet med strävan efter förenkling föreslår kommissionen att antalet statsbidragsbestämmelser och handlingar gällande jordbruk minskas från nuvarande sju till tre, så att riktlinjerna, gruppundantagsförordningen och de minimis-förordningen från och med år 2007 skall innehålla alla regler som skall tilllämpas i fråga om statliga stöd för primärproduktionen inom jordbruket. Till skillnad från primärproduktionen bedöms de stödfunktioner som hänför sig till förädling och saluföring av jordbruksprodukter i framtiden huvudsakligen i enlighet med de allmänna reglerna om statligt stöd (bl.a. kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 om tilllämpningen av artiklarna 87 och 88 i EGfördraget på stöd av mindre betydelse och kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag), enligt vilka även skogsstöd som inte omfattas av utkastet till riktlinjer bedöms. Bestämmelserna om statligt stöd till jordbruk bildar en fast helhet som styr medlemsstaternas verksamhet. Medlemsstaterna skall i regel i enlighet med artikel 88 (3) i fördraget meddela kommissionen om det system för statligt stöd som de planerar, varefter kommissionen granskar systemets lämplighet för den gemensamma marknaden utgående från kriterierna i riktlinjerna. Medlemsstaten kan dock i fall som omfattas av tilläm p- ningsområdet för gruppundantagsförordningen meddela kommissionen om sitt planerade stödsystem i form av ett sammandrag som överlämnas på förhand. Ett ännu lättare förfarande än gruppundantagsförordningen erbjuds genom de minimis-förordningen, vilken tillåter att stöd av mindre betydelse betalas till stödtagarna utan förhandsanmälan till kommissionen. Gränsen för stöd av mindre betydelse är 3 000 euro per producent under en tidsperiod på tre år. Vid revideringen strävar kommissionen efter att inskränka användningen av riktlinjerna och utvidga tillämpningsområdet för gruppundantagsförordningen genom att föreslå att statliga stöd som gäller ogynnsamma väderförhållanden och djur- och växtsjukdomar skall ta med i tillämpningsområdet för gruppundantagsförordningen. Dessutom sammanbinder kommissionen riktlinjerna och gruppundantagsförordningen mera än tidigare så att det i framtiden i fråga om många statliga stöd tack vare ett snabbare anmälningsförfarande och minskade skillnader mellan riktlinjerna och gruppundantagsförordningen blir lönsammare för medlemsstaterna att tillämpa gruppundantagsförordningen. De riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och den gruppundantagsförordning som för närvarande tillämpas är i kraft till utgången av år 2006. Därför föreslår kommissionen att de nya riktlinjerna och den nya gruppundan-
3 tagsförordningen skall va ra i kraft 1.1.2007-31.12.2013. 2. Förslagens huvudsakliga innehåll 2.1. Revidering av gemenskapens riktlinjer I juni 2006 delade kommissionen till medlemsländerna ut ett utkast till nya riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk, vilka är avsedda att ersätta riktlinjerna för åren 2000-2006. Vid revideringen strävar kommissionen förutom till att förenkla även till att minska mängden statliga stöd som utbetalas och att rikta stöden bättre än tidigare. Dessutom strävar kommissionen efter att samordna reglerna om statligt stöd och förordningen om utveckling av landsbygden (Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)) genom att beakta förordningen om utveckling av landsbygden i förslagen. Kommissionens utkast till riktlinjer skiljer sig på ett betydande sätt från de tidigare riktlinjerna. I många punkter i utkastet till riktlinjer förutsätter kommissionen att de stödsystem som skall anmälas i enlighet med riktlinjerna uppfyller de villkor i gruppundantagsförordningen som motsvarar stödformen, vilket även begränsar kommissionens prövningsrätt i fråga om statsbidragssystem som anmälts i enlighet med riktlinjerna och leder till att det för medlemsstaterna lönar sig att i större utsträckning än tidigare dra nytta av det underlättade förfarande för anmälan av stödsystem som gruppundantagsförordningen tillåter. På den förmodade minskningen av tillämpningen av riktlinjerna inverkar även kommissionens förslag om att bedömningen av stödsystem gällande förädling och saluföring av jordbruksprodukter i fortsättningen i regel genomförs enligt de allmänna reglerna om statliga stöd för förädling och saluföring. Även bedömningen av systemen för statligt stöd till stora företag överförs till tillämpningsområdet för de allmänna reglerna för statligt understöd, men kommissionen föreslår dessutom att stora företag helt och hållet skall uteslutas ur vissa stödformer, bl.a. det tekniska stödet inom jordbrukssektorn. Då stödsystemen inom skogsbrukssektorn blir en del av riktlinjerna kommer detta i sin tur att öka tillämpningen av riktlinjerna. Utöver mera omfattande ändringsförslag som inverkar på riktlinjernas tillämpningsområde och struktur innehåller utkastet till riktlinjer flera ändringsförslag gällande enskilda stödformer vilkas innehåll dock på grund av skrivsättet i riktlinjerna finns i gruppundantagsdirektivet. Av de ändringar som det inte föreskrivs om i gruppundantagsförordningen är det skäl att nämna kommissionens förslag till införande av strängare begränsningar än de som anges i förordningen om utveckling av landsbygden när det gäller beräknandet av transaktionskostnaderna för stöd till förmån för miljövänligt jordbruk och åtaganden för att förbättra djurens välbefinnande samt ett förslag enligt vilket kommissionen inte tillåter sådana stöd för kompensation för naturbetingade svårigheter inom vissa områden som med över 20 % överskrider de maximibelopp som fastställs i bilagan till förordningen om utveckling av landsbygden. Genom förslaget har kommissionen intagit en stramare ståndpunkt än förordningen om utveckling av landsbygden i fråga om stöd som är avsett för ersättning av naturbetingade svårigheter inom vissa områden. Vad gäller startstöd till unga jordbrukare är det av betydelse att kommissionen inte längre tillåter att ett tilläggsstöd på 25 000 euro betalas utöver det stöd som nämns i förordningen för utveckling av landsbygden. Enligt förslaget får man inte heller fortsätta stöda anskaffning av djur och reklam. Enligt utkasten till riktlinjer kan jordbrukare som går i förtidspension beviljas stöd om stödet uppfyller villkoren i rådets förordning om utveckling av landsbygden. I dem förutsätts att avträdaren överlåter sin gård antingen till en person som uppfyller villkoren för beviljande av startstöd för unga jordbrukare eller till en jordbrukare som inte har fyllt 50 år. Åldersgränsen för förvärvare av tillskottsmark sjunker då med fem år även vid förtidspension som helt och hållet beviljats nationellt. I utkastet till riktlinjer föreslår kommissionen dessutom att den praxis gällande skogsbruksstöd som etablerats i form av kommissionens beslut skall tas med i riktlinjerna.
4 Förslaget är av betydelse eftersom kommissionens ståndpunkt i fråga om stöd till skogsbruket inte tidigare definierats detaljerat. I enlighet med förslaget skall riktlinjerna tillämpas på stöd för skogsbruk vars mål är att bevara skogarnas ekologiska värde och gynna deras funktion som skydd och rekreationsområde samt säkerställa förenlighet med statligt stöd för landsbygdsutveckling. De stöd som hänför sig till skogsindustrin eller träförädling hör sålunda till riktlinjernas tillläm pningsområde. Enligt kommissionens förslag skall de nya riktlinjerna tillämpas från och med 1.1.2007. De nuvarande stödsystemen skall vara anpassade enligt riktlinjerna senast den 30.6.2007. 2.2. Revidering av gruppundantagsförordningen I april 2006 distribuerade kommissionen till medlemsländerna ett utkast till en ny gruppundantagsförordning som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 17 augusti 2006. Ett nytt utkast till gruppundantagsförordning av den 22 september 2006 delades ut till medlemsstaterna den 25 september 2006. Genom förslaget till förordning vill ko m- missionen utvidga tillämpningsområdet för gruppundantagsförordningen så att det även omfattar stöd för bekämpande av djur- och växtsjukdomar och skadedjursangrepp samt stöd för förluster till följd av ogynnsamma väderförhållanden. Tillämpningsområdet utvidgas även av kommissionens förslag om att förordningen i fortsättningen också skall omfatta stöd för kostnader som föranleds av bortskaffande av döda djur. Många av förslagen till ändring av enskilda stödformer gäller investeringsstöd i jordbruksföretag, för vilka kommissionen föreslår ett företagsrelaterat maximibelopp på 400 000 euro, och inom mindre gynnade områden såsom Finland ett maximibelopp på 500 000 euro, för en tid på tre år. Dessutom begränsar kommissionen betalningen av investeringsstöd så att investeringsstöd inte längre kan betalas enbart till förmån för en viss produkt- eller djurkategori eller för markavvattning. Även stödet för markanskaffning begränsas på så sätt att endast stöd på 10 % tillåts i fortsättningen. Dessutom definierar kommissionen ersättningsinvesteringar gällande byggnader och maskiner för vilka stöd inte kan beviljas eftersom det anses utgöra driftsstöd, men föreslår att investeringsstöd skall kunna betalas för anskaffning av fleråriga växter. Kommissionen föreslår också att bestämmelserna förenklas genom att kraven gällande stöd för anskaffning av använd utrustning och kraven gällande jordbrukarens kunskaper och färdigheter slopas. När det gäller de stödsystem som hänför sig till ogynnsamma väderförhållanden och djur- och växtsjukdomar är det viktigaste att regleringen av stödformerna utvidgas så att den tas med både i riktlinjerna och i gruppundantagsförordningen. Vad gäller kompensering av sådana förluster av jordbruksbyggnader som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden föreslår kommissionen att den kompensation som betalas till producenten skall minskas med 50 %, om inte producenten har försäkrat minst hälften av sin geno m- snittliga årsproduktion eller de inkomster som hänför sig till produktionen. I Finland har producenterna åtminstone inte för närvarande möjlighet att teckna några sådana försäkringar. I fråga om djur- och växtsjukdomar föreslår kommissionen att alla förluster som orsakats producenten inte skall kunna kompenseras till fullt belopp, utan att det i vissa situationer för beviljande av stöd skall förutsättas en produktionsförlust på minst 30 % och att stödnivån då är 75-80 %. De ändringsförslag gällande jordbruksinvesteringar och förslag gällande djur- och växtsjukdomar samt skördeskador som ingår i gruppundantagsförordningen skall också tilllämpas vid anmälan av ett stödsystem som planeras i enlighet med riktlinjerna, eftersom kommissionens utkast till riktlinjer innehåller hänvisningar till motsvarande artiklar i gruppundantagsförordningen. Avsikten är att den nya gruppundantagsförordningen skall träda i kraft den 1 januari 2007. 3. Befogenheter Ärendet hör till kommissionens befogenheter. Kommissionen skall samråda med medlemsstaterna i en arbetsgrupp vad gäller riktlinjerna och i en rådgivande statsbidrags-
5 kommitté vad gäller gruppundantagsförordningen, varvid kommissionen skall ta största hänsyn till de yttranden som kommittén avgett. 4. Behandling av kommissionens förslag 4.1. Behandling av förslagen i EU:s institutioner Kommissionens utkast till förslag till riktlinjer har behandlats i kommissionens arbetsgrupp 22-23.6 (jordbruksstöd) och 8.9.2006 (skogsbruksstöd). Kommissionens förslag till gruppundantagsförordning har behandlats i en rådgivande kommitté för statligt stöd 23.5.2006. Revideringen har även behandlats i rådet (jordbruk och fiske) 18.7 och 18.9.2006. Kommissionen har publicerat ett förslag gällande gruppundantagsförordningen i unionens officiella tidning C 193/2006 den 17 augusti 2006. Förslaget till riktlinjer kommer också att publiceras i Officiella tidningen. Statsbidragskommittén sammanträder nästa gång 25.10.2006 då den behandlar det nya utkastet till gruppundantagsförordning. I det sammanhanget har kommissionen lovat informera om beredningen av riktlinjerna. Medlemsstaterna har ansett att en revidering och förenkling av reglerna om statligt stöd till jord- och skogsbruket är nödvändigt, men har kritiserat revideringen av det statliga stödet i synnerhet för oenhetligheten mellan reglerna om statligt stöd och förordningen om utveckling av landsbygden, försäkringsvillkoret gällande ogynnsamma väderförhållanden och minskningen av stödnivån gällande djur- och växtsjukdomar. I fråga om de punkter som berör skogsbruket har medlemsstaterna föreslagit att kommissionen skall utreda huruvida riktlinjernas allmänna principer lämpar sig för avsnittet om skogsbruk. Revideringen av bestämmelserna om statligt stöd behandlades i rådet (jordbruk och fiske) den 18 juli 2006 på begäran av Österrike och med stöd från 15 andra medlemsstater. I rådet förde medlemsstaterna fram sin oro gällande revideringen och sina nationella ståndpunkter och önskade att kommissionen bättre skulle beakta dem vid beredningen. Kommissionen lovade i rådet att lyssna på medlemsstaterna, men betonade att de statliga stöden hör till kommissionens befogenheter. Revideringen behandlades dessutom på Tysklands begäran i rådet (jordbruk och fiske) den 18 september 2006, där Tyskland understött av 11 medlemsländer bad ko m- missionen ytterligare utreda förhållandet mellan förslagen gällande statligt stöd och förordningen om utveckling av landsbygden. Kommissionen lovade undersöka saken. 4.2. Nationell beredning Kommissionens förslag behandlades i sektionen för jordbruk och livsmedel under kommittén för EU-ärenden 6.7 och 21.9.2006 (skriftligt förfarande) samt i undersektionen för skogsbruk 13.9.2006. Riksdagen informerades 5.7.2006 i en E- skrivelse om inledandet av revideringen av reglerna om statligt stöd till jordbrukssektorn och 29.9.2005 i en kompletterande skrivelse om hur revideringen framskrider. 5. Förslagens verkningar 5.1. Ekonomiska konsekvenser Kommissionens förslag innehåller förslag till ändring av bl.a. stödens maximibelopp och förteckningen över godtagbara kostnader samt förslag om att vissa möjligheter till stöd skall slopas från listan över stödåtgärder som anses tillåtna. Dessutom är förslagen mera begränsande än förordningen om utveckling av landsbygden när det gäller beräknandet av transaktionskostnaderna för nivåerna på miljöstöd för jordbruket och kompensationen för naturbetingade svårigheter inom mindre gynnade områden. En noggrannare bedö m- ning av de ekonomiska verkningarna är dock inte möjligt i detta skede, eftersom det skulle krävas att de omfattande stödnivåberäkningarna görs om enligt kraven i förslaget. Kommissionens förslag innehåller inga bedö m- ningar eller beräkningar av förslagens ekonomiska konsekvenser. Förslagen har inga direkta nationella ekonomiska verkningar, men ekonomiska verkningar kommer nog att uppkomma till följd av slopandet av eventuella stödformer som föreslagits, delvis minskning och delvis ökning av de administrativa kostnaderna samt omformandet av
6 stödsystemen. I fråga om stöden för investeringar inom jordbruket kommer de föreslagna slopandena och begränsningarna av stödformerna att ha betydande ekonomiska verkningar. Tilläggsstöd till startstöd för unga jordbrukare har årligen betalats ut till ett belopp av cirka 7,5 miljoner euro. Stöd för anskaffning av djur har årligen beviljats till ett belopp av cirka 1,7 miljoner euro. För täckdikning har årligen beviljats stöd till ett belopp av cirka 5 miljoner euro och räntestödslån till ett belopp av 10 miljoner euro samt räntestöd i samband med dem till ett belopp av cirka 3 miljoner euro. För grävande av avloppsdiken har årligen beviljats stöd till ett belopp av cirka 1,5 miljoner euro och statliga lån till ett belopp av 0,4 miljoner euro. Stöd för reklam har årligen betalats för jordbruks- och trädgårdsprodukter till ett belopp av cirka 0,7 miljoner euro. Enligt den försäkringsskyldighet gällande ogynnsamma väderförhållanden som föreslås bli införd från år 2010 skall producenten försäkra hälften av sin genomsnittliga årsproduktion eller av de inkomster som hänför sig till produktionen för att kunna få full ko m- pensation för förluster som ogynnsamma väderförhållanden orsakat gårdens byggnader. Kommissionens förslag inverkar inte på betalda skördeskadeersättningar, men däremot på ersättningar för översvämningsskador inom jordbruket. För ersättning för översvämningsskador, av vilka största delen gäller förluster av jordbruksbyggnader, har årligen betalats stöd till ett belopp av cirka 0,4 miljoner euro. År 2004 betalades i ersättningar 0,8 miljoner euro och år 2005 0,16 miljoner euro. För kostnaderna för bekämpande av djuroch växtsjukdomar och förhindrande av spridningen av dem betalades år 2005 närmare 750 000 euro i ersättning vad gäller djursjukdomar och cirka 1,12 miljoner euro vad gäller växtsjukdomar. Ersättningsbeloppen per producent är mycket olika och varierar bl.a. beroende på vilken djursjukdom eller skadegörare det är fråga om. På årsnivå påverkas ersättningsbeloppen av vilka djur- och växtsjukdomar som konstateras och i hurudan omfattning. Enligt kommissionens förslag kan alla förluster inte ersättas till fullt belopp, utan för att ersättning skall betalas förutsätts i vissa situationer en produktionsförlust på 30 %, varvid stödnivån är 75-80 %. Kommissionen föreslår att dess praxis gällande stöd till skogsbruket tas med i riktlinjerna. Avsikten är inte att ändra gällande praxis men om den tas med i riktlinjerna för jordbrukssektorn medför det ändå förändringar ifall kommissionen anser att även de andra avsnitten av riktlinjerna gäller skogsbruket. Stöd för skogsvårdsarbeten och grundliga förbättringar har årligen betalats till ett belopp av cirka 60 miljoner euro, varav cirka 25 miljoner euro årligen används till vård av ungskog och arbetsstöd för uttag och flisning av energived. Kommissionens förslag har särskild effekt på de ovannämnda åtgärderna där stödansökan behandlas först efter att åtgärden genomförts (i utkastet till riktlinjer används begreppet stöd som beviljas retroaktivt). Om kommissionens förbud mot stöd som beviljas retroaktivt även gäller skogsbruksstöd stiger skogscentralernas administrativa kostnader med uppskattningsvis 3 miljoner euro per år då skogsägarna måste lämna sin finansieringsansökan innan arbetena inleds. 5.2. Verkningar i fråga om förvaltning och organisation Kommissionens förslag innehåller förslag till ändring och slopande av flera stödformer som för närvarande tillämpas, vilket föranleder ändringar i de nationella stödsystemen. En del av förslagen, bl.a. förslaget om att stödformer som gäller förädling och saluföring i regel skall överföras till tillämpningsområdet för de s.k. allmänna reglerna om statligt stöd samt förslagen om att avskaffa vissa stödformer, minskar mängden administrativt arbete och framför allt behovet av stödprogram. En del av förslagen, bl.a. förslaget om att förbudet mot stöd som beviljas retroaktivt eventuellt skall tillämpas även på skogsbruksstöd, leder däremot till att det administrativa arbetet ökar och att arbetet ko m- pliceras. En komplicering av administrationen av stödsystemen kan dessutom i fråga om skogsbruksstöd leda till att skogsvårdsföreningarna inte längre marknadsför olika åtgärder lika aktivt som tidigare, vilket i sin tur kan inverka på uppnåendet av målen i Finlands nationella skogsprogram.
7 Enligt förslagen skall medlemsstaternas stödsystem senast den 30.6.2007 vara anpassade enligt de nya reglerna om statligt stöd. 5.3. Verkningar på lagstiftningen och bedömning av de rättsliga verkningarna Kommissionens förslag innehåller förslag vilkas godkännande skulle förutsätta Riksdagens samtycke om Finland inte var medlem i Europeiska unionen. Genomförandet av förslagen kräver att den nationella lagstiftningen ändras till de delar som gäller översvämningsskador (lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar 284/1983), djursjukdomar (lagen om djursjukdomar 55/1980), växters sundhet (lagen om skydd för växters sundhet 702/2003), finansiering av landsbygdsnäringar (lagen om finansiering av landsbygdsnäringar 329/1999), renhushållning och naturnäringar (lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar 45/2000) och finansiering av skogsbruk (lagen om finansiering av hållbart skogsbruk 1311/1996). 6. Statsrådets ståndpunkt Statsrådet understöder en revidering av reglerna om statligt stöd till jord- och skogsbruket och en förenkling av reglerna om statligt stöd. Statsrådet anser att förslaget gällande riktlinjerna delvis går längre än förordningen om utveckling av landsbygden, eftersom de belopp som i rådets förordning om utveckling av landsbygden fastställts för LFA-stödet i fortsättningen inte kan överskridas genom ett tilläggsstöd som betalats i sin helhet nationellt med över 20 %. Eftersom inga maximibelopp fastställs för nationellt tilläggsstöd i förordningen om utveckling av landsbygden, utan det uttryckligen föreskrivs att medlemsstaterna endast behöver påvisa behovet av nationellt stöd genom detaljerade kalkyler, är den begränsning som kommissionen föreslår onödig. På motsvarande sätt borde uppmärksamhet fästas vid förenligheten mellan stöd som delfinansieras av EU och statligt stöd även när det gäller transaktionskostnader som hänför sig till miljöåtaganden, eftersom de begränsningar som nu föreslås är betydligt strängare än begränsningarna i verkställighetsförordningen gällande utveckling av landsbygden. Grunderna för kompensation för transaktionskostnaderna skall vara sådana att de inte försvagar miljöprogrammets sporrande effekter. Dessutom anser statsrådet att man bör kunna bevilja stöd till förtidspensionering när åkern överlåts som tillskottsmark åt en jordbrukare som är 50-54 år och att det tilläggsstöd på 25 000 euro som beviljas nya jordbrukare skall kunna betalas ut även i fortsättningen, eftersom kostnaderna för att inleda produktion är höga i Finland. Statsrådet anser att slopandet av stöd för anskaffning av djur, stöd för torrläggning och stöd för reklam bör övervägas ånyo. Stödet för anskaffning av djur är nödvändigt för att förbättra djurstammen. Med hjälp av understödd torrläggning får man till stånd mera omfattande avloppsdikesprojekt som även är bättre med tanke på miljön. Täckdikning är viktigt i Finland för att man skall kunna utnyttja den korta växtperioden på ett effektivt sätt, och därför borde man inte slopa detta stöd. Om stödet för reklam slopas blir i synnerhet trädgårdsprodukterna mindre synliga, vilket inverkar negativt på konsumtionen av dem. Statsrådet anser att kommissionens förslag om att underlätta betalningen av statliga stöd som hänför sig till ogynnsamma väderförhållanden och djur- och växtsjukdomar genom att i fråga om dem tillåta ett förenklat anmälningsförfarande i enlighet med gruppundantagsförordningen i sig är bra. I fråga om djuroch växtsjukdomar anser statsrådet dock att kommissionen ännu borde se över villkoren för beviljande av stöd och stödnivån bl.a. när det gäller kompensation på grund av en djureller växtsjukdom i fall där djur måste avlivas eller växter förstöras på order av en myndighet. Att ersättning betalas till fullt belopp för djur som måste avlivas eller växter som måste förstöras på grund av sjukdom är motiverat för att spridningen av sjukdomen snabbt skall kunna stoppas. Dessutom bör förebyggande bekämpning av sjukdomar uppmuntras. När det gäller det försäkringsvillkor som hänför sig till ogynnsamma väderförhållanden bör man öka flexibiliteten, eftersom försäkringsmarknaden i många medlemsstater är relativt outvecklad i fråga om väderförhållanden.
8 I fråga om utkastet till riktlinjer för skogsbruksstöd understryker statsrådet att det att kommissionens praxis tas med i riktlinjerna inte får inverka negativt på den nationella skogspolitiken och bibehållandet av skogarnas ekonomiska värde. Statsrådet anser dessutom att kommissionen bör utreda till vilka delar de allmänna principerna i riktlinjerna gäller skogsbruksstödet. Om alla allmänna principer gäller skogsstödet bör kommissionen även i fråga om skogsbruket tillåta betalning av stöd som beviljas retroaktivt och möjliggöra stöd för åtgärder för iståndsättning av skogar i sådana fall där man varit tvungen att fälla skog på grund av risker orsakade av skadeinsekter. Statsrådet anser vidare att man även i fortsättningen skall kunna kompensera skador som orsakats av djur, bl.a. hjortdjur och smådjur som sorkar och harar, och att öppnande av skogsvägar för allmänheten skall kunna begränsas bl.a. vid tjällossning då vägkonstruktioner kan förstöras. Statsrådet anser dessutom att kommissionen bör granska sina befogenheters omfattning när det gäller stöd till skogsbruk samt förslagets förenlighet med målen och åtgärderna i EU:s skogsverksamhetsplan. Statsrådet anser också att medlemsstaterna bör ges möjlighet att anpassa sina nuvarande stödsystem till de nya bestämmelserna fram till 31.12.2007 istället för 30.6.2007 som föreslagits.