Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015



Relevanta dokument
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Elkundernas fördelning per avtalstyp

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Bioenergiklustret i Västnyland

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte Robert Larsson, regionchef LRF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Utmaningar och en internationell utveckling

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Energi- och klimatpolitiken i EU

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Erasmus+ Regelverk Jari Rusanen

Policy Brief Nummer 2014:3

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Betänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik

Arbetstidsförlängning en ny trend?

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Vad handlar eurokrisen om?

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

Regeringens klimat- och energisatsningar

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

Att lära av Pisa-undersökningen

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

Åsa Löfström docent em.

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Argentina Denmark Italy Russia Slovakia Australia Netherlands Dormer Tools International Middle East, Far East Spain Brazil Austria Bolivia, Panama,

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

SVCA:s årsrapport 2013

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Svensk författningssamling

Policy Brief Nummer 2013:3

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Ang. PTS andra samråd av beslutsutkast om marknaden för mobil samtalsterminering (marknad 2), ert dnr

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: E-post: gordana.tasevska@slu.

Direktstöd

Ekologisk djurproduktion

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Arbetsmarknadsläget 2018

Nyheter och översikt 2011

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

Mötesplats Open Access april 2007

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Uthållig djurhållning - Forskarens roll i det moderna samhället Bo Algers

Nyheter och översikt 2014

Transkript:

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015

Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom till 1933) upphörde liksom exportstödet. Ett arealbidrag infördes på 700 kronor per hektar om man ställde om minst 15 % av åkerarealen. Staten köpte temporärt ut produktionskapacitet ur jordbruket genom bidrag till bland annat skogsplantering. Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

Från reglering 1990 till öppen marknad 1995 EU-medlemskapet öppnade upp för ökad rörlighet, handel och konkurrens Politiska särregler utformade för en nationell marknad Stark tilltro att andra skullefölja Sveriges exempelochatt regelverkskapade mervärden på marknaden www.lrf.se/mjolk Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

Frikopplingen 2005 Gårdsstödet i 2005 års MTR-reform innebar ett årligt stöd per hektar utan någon motprestation i produktionen. Dock ställs krav på att marken skall behållas i god kondition. Stödet baserades på gårdens historiska produktion, oavsett om gården får en ny driftsinriktning eller annan produktion. Från 2015 inleds ytterligare en utjämning av gårdsstödet mellan regioner och produktionsgrenar (tidigare kopplade stöd), pågår till 2019. Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

CAP CAP=Common Agriculture Policy = EU:s gemensamma jordbrukspolitik Reform av CAP genomförs vart sjunde år och nya regler trädde i kraft i år (ett år försenat) Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

% of GDP Förändringen av CAP under 30 år 70 0.7% EU-10 EU-12 EU-15 EU-25 EU-27 60 0.6% 50 0.5% 40 0.4% 30 20 0.3% 0.2% in billion - 2007 constant prices 10 0.1% 0 0.0% 8 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Export subsidies Coupled direct payments Rural development Market measures, incl. most deprived, school schemes, promotion Decoupled direct payments CAP as % of EU GDP Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

Direktersättningarna per hektar i EU 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Malta Netherlands Belgium Italy Greece (EUR/ha) Source: DG Agriculture and Rural Development. Cyprus Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund Denmark Slovenia DP new distribution Germany France (EUR/ha)** EU-28 average Luxembourg Ireland EU-27 Austria Hungary Czech Republic Finland Sweden Bulgaria Spain United Kingdom Poland Slovakia Portugal DP status-quo (EUR/ha)* 90% of EU-28 average (EUR/ha) * Calculated on the basis of all direct aids on the basis of Council Regulation (EC) No 73/2009, after modulation and phasing-in, except POSEI/SAI and cotton and potentially eligible area 2009. ** Calculated on the basis of Annex II to DP proposal for claim year 2019 (budget year 2020) and potentially eligible area (PEA) 2009. Romania Lithuania Estonia Latvia 1 9

Stöd från EU:s jordbruksfonder till Sverige 2015: Gårdsstöd 6,2 miljarder kronor Landsbygdsutveckling 2,1 miljarder kronor. Därutöver lägger Sverige självt till 3 miljarder. 2/3 går direkt till jordbruket. 1/3 går till bredband, service, turism m m Marknadsstöd 129 miljoner kronor (skolmjölk m m) Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

Bakgrund När direktstödet till produktion (nöt, mjölk, får) upphörde skapades ett system med stödrätter 2005 där lantbrukarna fick en stödrätt per hektar mark. Idag är det genomsnittliga värdet på en stödrätt i Sverige cirka 200 euro per hektar. En lantbrukare måste ha minst 4 hektar mark med stödrätter för att få gårdsstöd. Sverige har varit uppdelat i sex olika regioner för stödrätterna men dessa kommer att fasas ut fram till 2020 så att alla stödrätter därefter kommer att ha samma värde. Det är den svenska regeringen som bestämmer hur det svenska landsbygdsprogrammet ska se ut, men EU-kommissionen ska godkänna det. Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

Nytt gårdsstöd 2015 Nationell utjämning alla stödrätter i Sverige ska ha samma värde 2020 tilläggsbelopp och regionindelning försvinner stödrättsvärde år 2020 = cirka 125 euro + förgröning cirka 68 euro* Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

Nötkreatursstödet: 13.00% Stöd till unga jordbrukare + nationella reserven: 5.00% Förgröningsstödet: 30.00% Exempel Utbetalningsår Gårdsstödet (euro) Förgröningsstödet (euro) 2015 230.20 126.61 2016 209.76 115.37 2017 189.32 104.13 2018 168.88 92.88 2019 148.44 81.64 2020 128.00 70.40 Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

Djurbidrag för nötkreatur Nötkreatur (både mjölk och kött) över 12 månader Krävs att man har djuret i 12 månader (måste vara 24 månader gammalt) för att få fullt stöd 1/365 av stödet per dag man har djuret 800 kronor per djur som blir 24 månader Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

Förgröningsstöd infördes 2015 Tre delar Bevara permanent gräsmark i Sverige Odla minst 3 grödor Ekologiska fokusarealer Förgröningsstödet är ungefär 55 procent av värdet av stödrättsvärdet på gårdsstödet Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

Förgröning: permanent gräsmark Vallar och trädor som legat på samma mark fem år eller mer (grödkod 49, 50, 51 och 60) Naturbetesmark (grödkod 52) Referensareal ska fastställas. Sjunker arealen i Sverige kan det bli restriktioner på vad man får göra på marken. Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

Förgröning: 3 grödor Huvudregel = ska odla minst tre grödor på företaget (över 10 hektar åkermark) Max 75 % av största grödan och max 95 % av de två största Åkermark permanent gräsmark Om vallodling eller träda = ok att ha mer än 75 % Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

Förgröning: Ekologiska fokusarealer Företag med mer än 15 hektar åkermark ska ha 5 % i ekologiskt fokus, t.ex. träda, obrukade fältkanter, vallinsådd på våren Skogsundantag = områden där arealen skog är hög i förhållande till jordbruksmark behöver inte ekologiska fokusarealer (Norrland) Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

Principskiss: nötpeng införs direkt medan utjämning sker successivt 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Nötpeng = 100 euro/ha motsvarar drygt 1 djurenhet/ha Nötpeng Förgröningsstöd Grundstöd Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund

Principskiss annat ingångsvärde 350 300 250 200 150 100 Nötpeng Förgröning Grundbelopp 50 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Sid 20 Lantbrukarnas Riksförbund

Miljöersättningar i landsbygdsprogrammet Vallstöd 500 kronor per hektar utanför LFAområde (700 miljoner) Betesmarker med allmän skötsel 1 000 kr/ha (700 miljoner) Betesmarker med särskild skötsel 2 800 kr/ha Skyddszoner 3000 kr per hektar Minskat kväveläckage (200 miljoner) varav: - Fånggröda 1100 kronor per hektar - Vårbearbetning 600 kronor per hektar Sid 21 Lantbrukarnas Riksförbund 21

Djurvälfärdsersättningar Klippa får två gånger per år, foderanalys och hullbedömning 300 kr per djur Sköta suggor; analys av foder, vatten och strö samt hullbedömning 1000 kr per djur Kastrera grisar 3-4,50 kr per gris plus material Klövverka mjölkkor två gånger per år 220 kronor per ko Sid 22 Lantbrukarnas Riksförbund

Särskilt stöd till ekologisk produktion Spannmål/oljeväxter/proteingrödor med mera (inte vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker Frukt och bär Djurersättning åkermark, där 1 ha åkermark motsvarar 1 djurenhet 1 500 kr per hektar 5 000 kr per hektar 7 500 kr per hektar 1 600 kr per hektar Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet 800 kr per hektar Sid 23 Lantbrukarnas Riksförbund

Investeringsstöd och startstöd Max 40 % av investeringen, takbelopp i de flesta län (400 miljoner) Schabloner framtagna om t ex kostnad per båsplats Startstöd max 250 000 kronor under 40 år (50 miljoner Sid 24 Lantbrukarnas Riksförbund

LFA/Kompensationsbidrag Stora förändringar 2015: All mark i stödområdet ska få stöd (innan har djurantalet begränsat till stora delar) Företagen kategoriseras utifrån driftsinriktning Sid 25 Lantbrukarnas Riksförbund

Ersättning kompensationsstöd per hektar för olika typer av jordbruk år 2016 Område 1. Jordbruk med betesdjur och fodergrödor på åkermark 2. Jordbruk med betesdjur och naturbetesmarker 3. Jordbruk med mycket extensiva betesmarker 4. Jordbruk med växtodling s-grödor 5. Jordbruk med foderareal utan djur 1 5 400 2 600 1 000 1 200 400 2 4 100 2 300 1 000 1 200 300 3 3 900 2 100 800 1 200 250 4 3 300 1 700 700 1 200 250 5 3 000 1 500 600 1 200 250 6 2 100 1 000 300 800 0 7 1 600 700 250 800 0 8 1 200 600 250 600 0 9 800 400 0 700 0 10 600 300 0 800 0 11 1 000 400 0 800 0 12 Sid 26 Lantbrukarnas Riksförbund 1 600 500 0 700 0

Det här gäller för djurtäthet per hektar grovfoderareal i kompensationsstödet 2016 Område Typ 1 Typ 2 Typ 3 1 0,65 0,3 0,1 2 0,65 0,3 0,1 3 0,65 0,3 0,1 4 0,65 0,3 0,1 5 0,65 0,3 0,1 6 1 0,4 0,1 7 1 0,4 0,1 8 1 0,4 0,1 9 1 0,4 0,1 10 1 0,4 0,1 11 1 0,4 0,1 12 1 0,4 0,1 Sid 27 Lantbrukarnas Riksförbund

Nationella stödet norr om 62:a breddgraden, ungefär i höjd med Torsby Ersättningsbelopp för produktion i de olika stödområdena Stödområden 1 2a 2b 3 Kronor för varje sugga 1 093 687 687 350 Kronor för varje slaktsvin 229 147 147 30 Kronor för varje get av honkön 508 430 430 430 Kronor för varje kilo mjölk 1,36 0,75 0,63 0,20 Kronor för varje höna 14,45 11,70 11,70 1,90 Kronor för varje hektar potatis 3 400 2 800 1 700 1 200 Kronor för varje hektar bär och grönsaker 2 850 2 850 2 850 1 850 Sid 28 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 29 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 30 Lantbrukarnas Riksförbund