Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns namn Projektnummer Ansvarig organisation och/eller Kemera-nr dikningsområdets huvudlägenheter (gårdens namn, Rnr eller lägenhetssignum) Dikningssammanslutning (namn och leveransnummer) Det är fråga om: iståndsättningsdikning annat, vad? Har alla markägare godkänt dikningen? Ja Nej, varför? Är de som genomför projektet eniga? Ja Nej ALLMÄN BESKRIVNING, REDOGÖRELSER OCH MILJÖKONSEKVENSER SOM FÖRUTSÄTTS AV VATTENLAGEN OCH -FÖRORDNINGEN allmän beskrivning av området som ska dikas Grundkartans nummer Storleken av projektets avrinningsområde (ha) Koordinater (det huvudsaklig läget i varje delavrinningsområde) Avrinningsområdenas nummer (3:e delningsfasens fördelning av delavrinningsområdet) Recipienternas namn Delavrinningsområde (ha) Projektets nyttoareal (ha) Diken som ska iståndsättas (km) Kompletteringsdiken (km) en redogörelse för tidigare åtgärder för att dränera området
Anmälan om skogsdikning 2/4 REDOGÖRELSE ÖVER DE DIKEN SOM SKA RENSAS OCH GRÄVAS, INKLUSIVE RENSINGSDJUP, VATTENSKYDDSKONSTRUK- TIONER OCH ANDRA PLANERADE ÅTGÄRDER SAMT KARTOR SOM VISAR DERAS LÄGE Dikenas riktning Skyddsremsor och översvämningsområden (m x m) Slamgropar (st.) Sedimenteringsbassänger (antal) Grävningsavbrott (m) Rensningsavbrott (m) Dikesrenar som ska packas (m) Översilningsområden och små våtmarker: (st, m x m) och delavrinningsområdenas storlekar (ha) Övriga vattenskyddskonstruktioner/åtgärder
Anmälan om skogsdikning 3/4 Tidpunkt för genomförandet (mån/år) Genomförandets längd Grävningsordning Tilläggsuppgifter PROJEKTETS MILJÖKONSEKVENSER OCH PÅVERKNINGSOMRÅDE Vattenståndet före åtgärderna (m, m ö.h) Åtgärdernas konsekvenser för vattenståndet (m) Vattenledning till recipienter Lutningsförhållanden (vid behov, m) Jordmånens egenskaper Torvtjocklekens variationsintervall Mineraljordarter som förekommer i dikningsområdet Erosionskänsliga diken/områden Områden/diken där sura sulfatjordar förekommer
Anmälan om skogsdikning 4/4 PROJEKTETS MILJÖKONSEKVENSER OCH PÅVERKNINGSOMRÅDE Skyddsområden, särskilt viktiga livsmiljöer, som avses i 10 i skogslagen, och andra värdefulla naturobjekt, skyddade typer av vattennatur (vattenlagen 2 kap 11 ), bevarandet av de naturliga förhållandena i en bäckfåra (vattenlagen 3 kap 2 ) Konsekvenser för småvatten och vattendrag Grundvattenområden, vattentäkter och brunnar Övriga eventuella miljökonsekvenser Bilagor: Dikningsplanens karta Karta över avrinningsområden och de delavrinningsområden som finns ovanför de vattenskyddskonstruktionerna som mäts enligt vattenmängd Sedimenteringsbassänger och deras dimensioneringar Övriga vattenskyddskonstruktioners dimensioneringar och vid behov ritningar. Anda nödvändiga bilagor, som karta över dräneringsvattnets avledningsrutter till ett lägre liggande vattendrag om det inte framgår av kartan för dikningsplanen
Ifyllningsanvisning för skogsdikningsblanketten 1/2 Allmän beskrivning, redogörelser och miljökonsekvenser som förutsätts av vattenlagen och -förordingen Allmän beskrivning av området som ska dräneras Storleken av projektets avrinningsområde (ha) Projektområdet och dess yttre avrinningsområde sammanlagt, mäts till exempel från avrinningsområdeskartan Avrinningsområdenas nummer (3:e delningsfasens fördelning av delavrinningsområdet, till exempel 61.123) Numren för avrinningsområdena kan sökas t.ex. via karttjänsten som finns på adressen http://kartta.vyh.fi. Klicka på vattendragsområdena som finns under Sök-knappen (Haku) i första sidans övre kant för att öppna sökkriterierna. I fältet för objektets namn eller beteckning ifylls namnet på diket, bäcken, sjön eller ån. Koordinater (det huvudsakliga läget i varje delavrinningsområde med 6-siffrig noggrannhet i det enhetliga koordinatsystemet) Om koordinaterna uppges enligt ett annat system ska man meddela vilket system som används. Det är viktigt att koordinaterna uppges med en sådan noggrannhet så att projektet kan införas i skogsdikningssystemet för granskning av dikningarnas totala konsekvenser. Numret kan sökas t.ex. via karttjänsten. Adressen är http://kartta.vyh.fi. Klicka på vattendragsområdena som finns under Sök-knappen (Haku) i första sidans övre kant för att öppna sökkriterierna. I fältet för objektets namn eller beteckning ifylls namnet på diket, bäcken, sjön eller ån. Recipienternas namn Här anges kedjan med början i närmaste småvatten. Projektets nyttoyta i varje delavrinningsområde (ha) med 0,1 hektars noggrannhet Diken som ska iståndsättas (km) med 0,01 kilometers noggrannhet Kompletteringsdiken (km) med 0,01 kilometers noggrannhet Redogörelse för tidigare åtgärder för att dränera området Redogörelse för diken som ska rensas och grävas, vattenskyddskonstruktioner och andra planerade åtgärder, inklusive kartor som utvisar deras läge Åtgärdernas mätningsuppgifter och delavrinningsområdenas storlek anges, om de inte framgår av vattenskyddsplanens bilagor. Dikenas riktning Det ska nämnas om dikningens riktning ändras t.ex. därför att den gamla dikningens riktning är felaktig eller omständigheterna för dräneringen har förändrats eller ledandet av vatten till översilningen så kräver Skyddsremsor och översvämningsområden (m x m) Uppge avståndet mellan diken som ska grävas och vattendrag, samt hur översvämningar har beaktats i dikningsplanen. Ett dike ska aldrig grävas fast i vattendraget, utan det lämnas en skyddsremsa för vattendraget. Sedimenteringsbassänger grävs inte i översvämningsområden. Slamgropar (st.) Slamgroparnas antal och avstånd ska anges, särskilt om de är dikenas enda vattenskyddsåtgärder. Sedimenteringsbassänger (antal) Motivering för antalet gjorda och ogjorda bassängkonstruktioner samt bassängernas avvikande lägen om de inte har en optimal placering på kartan. Om det finns oklarheter om grävningen av sedimenteringsbassängerna på det planerade stället t.ex. på grund av bergighet ska det nämnas i motiveringarna. Om en bassäng görs mindre än vad bassängberäkningen förutsätter ska det anges. Det rekommenderas att de bassängspecifika avrinningsområdena delas i så små enheter som möjligt och att man eftersträvar att vattnet i dikningsområdet avleds från området längs flera utloppsdiken. Grävnings- och rensningsavbrott samt renar som ska packas (m) Planerade avbrott och renar som ska förtätas ska uppges. Det ska också uppges om dessa eventuellt utförs först i samband med genomförandet. Motiveringar för avbrottens nödvändighet/onödighet om dikessystemet är känsligt för erosion. Grävningsavbrottets längd beror på avrinningen och jordarten. Vanligtvis ska ett avbrott vara minst 20 m långt. Ett rensningsavbrott kan vara ett gammalt orensat dike som är längre än grävningsavbrottet. Översilningsområden och små våtmarker: (st, m x m) och delavrinningsområdenas storlekar (ha) Översilningsområdets läge (enligt dikessystem), avrinningsområdenas storlekar, fältens areal. Dräneringsytan, vars vatten avleds genom översilning (ha). Mätning av översilningsområdet: minst 0,5 1 % avavrinningsområdets areal eller minst 0,15 % i samband med justeringen av avrinningen. En yta på 0,5 % är tillräcklig för att hålla det fasta materialet, kombinerat med justeringen av avrinningen är en yta på 0,15 % rätt så bra. Motiveringar, ifall översilning använts. Det ska också nämnas om ett översilningsområde inte brukas men översilningen genomförs från en översilningspunkt t.ex. efter sedimenteringsbassängerna. Vatten avleds till översilningen i allmänhet via en sedimenteringsbassäng. Som våtmark fungerar t.ex. en sedimenteringsbassäng med växtlighet eller ett dike konstruerat med en grunddamm för långsam avrinning. Övriga vattenskyddskonstruktioner/åtgärder Beskrivning av eventuella särlösningar; grunddammarnas och andra specialkonstruktioners läge och en redogörelse för deras behov m.m. Beskrivning av uppföljningen av vattenkvaliteten e.d. Tidpunkt, längd och grävningsordning för genomförandet Beskrivning av tidtabellen för projektets genomförande samt i vilken ordning de olika delarna ska grävas. Sedimenteringsbassängerna ska göras före dräneringsdikena och utloppsdikena rensas till sist. Tilläggsuppgifter Anteckna här eventuella tilläggsuppgifter om projektet. T.ex. Vid planeringen av projektet har man utnyttjat vattenskyddets verktyg för kartläggning av risker.
Ifyllningsanvisning för skogsdikningsblanketten 2/2 Projektets miljökonsekvenser och påverkningsområde Vattenståndet före åtgärderna (m, m ö.h.): De i projektets influensområde ovanför och nedanför liggande vattendragens vattennivå (m, m ö.h.). Denna punkt ska ifyllas om anmälaren bedömer att projektet kan inverka på vattendragets vattennivå. Åtgärdernas konsekvenser för vattenståndet (m) Projektets konsekvenser för ovan nämnda vattendrag fastställs. Vattenledning till recipienter Vattendragen till vilka dikningsvattnet leds anges. Beskrivning av hur man ämnar avleda vattnet till recipienterna. Avstånden till recipienterna Utloppsdikenas avstånd till recipienterna anges (m). Lutningsförhållanden (vid behov, m) Beskrivning av iståndsättningsdikningsområdets lutningsförhållanden i procent (%) och/eller meter. Lutningsgraderna fastställs med hjälp av karta (vanligtvis har man hjälp av den gamla planen). Eventuella variationer i dikningens olika delar ska nämnas. Vid behov fastställs lutningen genom avvägning. Jordmånens egenskaper samt a) torvtjocklekens variationsbredd och b) förekommande mineraljordarter En redogörelse för områdets jordmån, bland annat torvlagrets tjocklek, alvens jordart. Andelen av fina och sorterade jordarter anges Erosionskänsliga diken/områden Bedömning av erosionskänsliga jordarters andel och läge. Eventuella erosioner som framkommit under planeringen ska nämnas. Bedömning av risker med dikningen: erosion, slambildning, vattenbildning (t.ex. ytavrinningsfältens inverkan) samt behovet av förebyggande av skador. Områden/diken där sura sulfatjordar förekommer Redogörelse för om det i projektområdet förekommer objekt som fastställts i den allmänna kartläggningen av sura sulfatjordar och om det enligt kartläggningsuppgifterna potentiellt kan förekomma sura sulfatjordar i området. Om uppgifter från den allmänna kartläggningen saknas antas alla ler-, silt- och gyttjeavlagringar på dräneringsdjup under en höjd av 100 m ö.h., vara potentiella förekomstområden. Eftersom förekomstdjupet varierar behövs projektspecifika observationer utöver uppgifterna från den allmänna kartläggningen, och särskilt om sådana saknas. Vid fältobservationer kan man använda bland annat GTK:s anvisningar för identifiering av sura sulfatjordar. Skyddsområden, särskilt viktiga livsmiljöer, som avses i 10 i skogslagen, och andra värdefulla naturobjekt, skyddade typer av vattennatur (vattenlagen 2 kap 11 ), bevarandet av de naturliga förhållandena i en bäckfåra (vattenlagen 3 kap 2 ) samt grundvattenområden och vattentäkter Skyddsområden, METE-objekt eller andra värdefulla livsmiljöer, rännilar i naturliknande tillstånd, tjärnar på högst 1 ha, sjöar, flador eller glosjöar på högst 10 ha, källor, grundvattenområden, vattentäkter, brunnar samt sådana nedanför liggande områden kan ta skada av dikningen ska anges. Bäckar i naturliknande tillstånd eller deras delar i påverkningsområdet ska nämnas, detta gäller också bäddar som med tiden återgått till ett naturliknande tillstånd (vattenlagen 5 kap 8 2mom). Angivning av informationskällan uppgifterna grundar sig på. Vid förekomsten av ifrågavarande objekt ska man redogöra för de saker, med vilka skadliga konsekvenser förhindras. För skyddet viktiga objekt markeras i terrängen/anteckning om markeringen. Konsekvenser för småvatten och vattendrag Bedömning av vattenskyddets nivå och projektets konsekvenser med beaktande av ovan stående saker. I bedömningen beaktas också andra kända iståndsättningsdikningsprojekt, som påverkar samma vattenområde, och vilka genomförts (inom ca 5 år) eller vilka ska genomföras, samt eventuella andra kända projekt beträffande markanvändning. Utgångspunkten för riskbedömningen av skadliga konsekvenser är om projektet orsakar sådan förorening av miljön som avses i 3 1 momentet 1 punkten i miljöskyddslagen eller sådana påföljder som avses i 3 kap 2 i vattenlagen, på grund av vilket projektet för denna del skulle förutsättas ha de tillstånd som nämns i vattenlagen. Grundvattenområden, vattentäkter och brunnar Om man i specialfall planerar dränering för grundvattenområden ska det vid behov undersökas om det förekommer sådana påföljder som avses i 3 kap 2 i vattenlagen. Vid behov kan man be ELY-centralen om anvisningar. Andra eventuella miljökonsekvenser och faktorer som försvårar arbetet Bilagor: dikningsplanens karta karta över avrinningsområden och de delavrinningsområden som finns ovanför de vattenskyddskonstruktionerna som mäts enligt vattenmängd sedimenteringsbassänger och deras dimensioneringar övriga vattenskyddskonstruktioners dimensioneringar och vid behov ritningar. Anda nödvändiga bilagor, som karta över dräneringsvattnets avledningsrutter till ett lägre liggande vattendrag om det inte framgår av kartan för dikningsplanen Blanketten har sammanställts utgående från publikationen Metsätalouden vesiensuojelu, som också innehåller exempel på hur blanketten ifylls. TASO