Årsredovisning 1999
UTBILDNINGSNÄMNDER* Arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik (ALV) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) Maskin- och materialteknik (MMT) Ingenjörsskolan (IS) * Varje utbildningsnämnd med program- och forskarutbildningsansvariga ansvarar för ett utbildningsområde. Ingenjörsskolan har utbildningsområdes ställning. INSTITUTIONER Alfvénlaboratoriet Anläggning och miljö Arkitektur Bioteknologi Byggd miljö (tillhör Högskolan i Gävle från och med 2000-01-01) Byggkonstruktion Byggnader och installationer Data- och systemvetenskap Elektronik Elkraftteknik Energiteknik Farkostteknik Fastigheter och byggande Flygteknik Fysik Geodesi och fotogrammetri Halvledarlaboratoriet Hållfasthetslära Industriell ekonomi och organisation Infrastruktur och samhällsplanering Kemi Kemiteknik Maskinkonstruktion Matematik Materialens processteknologi Materialvetenskap Mekanik Metallurgi Numerisk analys och datalogi Pappers- och massateknik Polymerteknologi Produktionssystem Signaler, sensorer och system Tal, musik och hörsel Teleinformatik Teoretisk elektroteknik Kungl Tekniska Högskolan, KTH, svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Här verkar 18 000 studerande, motsvarande 10 600 helårsstudenter, och över 1 400 aktiva forskarstuderande samt 3 200 anställda. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt omfattar även arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid institutionerna finns ett 10-tal nationella kompetenscentra förlagda till KTH; de olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör och teknologie eller filosofie licentiat/doktor. Här bedrivs också en omfattande vidareutbildning. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm, men högskolan finns också i Haninge, Kista, Södertälje och Visby. Electrum i Kista är Sveriges största resurs inom informationsteknologi. Här samarbetar KTH med Stockholms universitet, forskningsinstitut och industri. KTH bedriver också utbildningssamarbete med mindre och medelstora högskolor. KTH har ett etablerat forsknings- och utbildningsutbyte med universitet och högskolor i hela världen; främst i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, främst med de baltiska staterna men även med Ryssland. KTH eftersträvar att etablera en ännu starkare ställning inom EUs forskningsprogram. KTH bedriver också samarbete med svenska och internationella biståndsorgan. OMSLAG: Tunn och bred En optisk fiber är lika tunn som ett hårstrå, har stor bandbredd och kan samtidigt överföra hundratals miljoner telefonsamtal. INGENJÖRSSKOLAN (IS) med utbildningsenheter i Haninge Kista Södertälje Visby
KTH i siffror 1999 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 12 civilingenjörsutbildningar 7 högskoleingenjörsutbildningar Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, vidareutbildning, tekniskt basår Nyantagna 2 868 nyantagna, varav 30 procent kvinnor HÅS och HÅP 10 631 helårsstudenter 9 335 helårsprestationer Examination 1 480 examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 26 procent kvinnor 294 examinerade högskoleingenjörer (120 och 80 poäng), varav 28 procent kvinnor 94 teknologie kandidatexamina (120 poäng), varav 15 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 1 447 aktiva forskarstuderande ( 50 procent aktivitet), varav 24 procent kvinnor Examination 165 licentiatexamina varav 22 procent av kvinnor 163 doktorsexamina varav 19 procent av kvinnor Publicering 1 034 internationellt publicerade artiklar i tidskrifter med refereesystem Kompetenscentra Ansvar för nio av Nuteks 28 kompetenscentra. Part i ytterligare tre. INNEHÅLL Rektor Anders Flodström Teknikens mänskliga ursprung 4 Notiser 1999 6 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 20 Personal 29 Ett sekel på KTH 31 STIFTELSE- OCH FONDFÖRVALTNING 37 Ekonomisk översikt 39 Sammanställning över vissa uppgifter och nyckeltal 43 Finansiell redovisning 45 KTHs styrelse 54 Doktorsavhandlingar 56 Licentiatavhandlingar 59 EKONOMI 2 439 Mkr i total omsättning varav: Högskoleanslag 689 Mkr grundutbildning 529 Mkr forskning/forskarutbildning Extern finansiering 171 Mkr forskningsråd 407 Mkr övriga statliga myndigheter 187 Mkr strategiska stiftelser 456 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL 3 173 anställda, motsvarande 2 981 helårsarbeten, varav: 2 065 män 916 kvinnor 166 professorer 1) 13 adjungerade professorer (47 personer) 277 universitetslektorer 1) (inklusive 23 biträdande professorer, varav 3 kvinnor) 1) Om befordrade professorer (31) vid årets slut, se under Personal sid. 29 Examensmålet uppfyllt! Enligt regeringens uppdrag för 1997-1999 skulle minst 3 300 civilingenjörsexamina avläggas vid KTH 3 405 civilingenjörer har examinerats. Samtidigt har 571,5 forskarexamina (licentiatexamen = 0,5) avlagts. KTH har därmed i det närmaste fullgjort även detta uppdrag (578). LOKALAREA 248 000 kvadratmeter 3
KTHs rektor Anders Flodström Teknikens mänskliga ursprung ÅRSREDOVISNING... Förmånen att få redovisa tänka tillbaka, ett årtusende, ett århundrade, ett år. KTH har inte funnits under ett årtusende, men teknikern och tekniken har alltid varit mänsklighetens främsta drivkraft och givit upptäckter och uppfinningar, ibland med omedelbara och avgörande konsekvenser för det mänskliga livet. Elden, hjulet, järnet, plogen, ångmaskinen, elektriciteten, datorn, genen Verktygen för att lära oss mera om den värld vi levt i, lever och kommer att leva i kikaren, mikroskopet, teleskopet, röntgen, acceleratorn, rymdsonden Samhällets infrastruktur som frigör den kollektiva kraften från människor i samverkan. Vägar, sjöfart, flyg, hus och städer, telefon och radio, optisk fiber Den tekniska utvecklingen har inneburit avgörande förbättringar av mänsklig livskvalitet och en djupare syn på människan och människans roll i den värld vi fötts att leva i. Delaktig i samhällsutvecklingen All teknik har mänskligt ursprung men måste också i sin tillämpning vara mänsklig och verka för utveckling i positiv mening. Det senaste århundradet har KTH bidragit till teknikens och naturvetenskapens framsteg och till den industriella utvecklingen, genom vetenskapliga framgångar och genom de ingenjörer och tekniska doktorer som lett svensk industri under detta århundrade. Under året har vi utexaminerat 1 480 nya arkitekter och civilingenjörer, 388 nya högskoleingenjörer och teknologie kandidater, 165 nya teknologie licentiater samt 163 nya teknologie doktorer. De åtgärder som genomförts under året för att stimulera studenter nära examen att avsluta studierna gav gott resultat och har medfört att utbildningsuppdraget från regeringen har uppfyllts. Temasidorna i årsredovisningen Ett sekel på KTH visar tydligt KTHs delaktighet i samhällsutvecklingen. Syftet med de förändringar som nu genomförs vid KTH är att vi även i framtiden lika tydligt som under tidigare skeden av utvecklingen skall kunna medverka till en gynnsam utveckling av det svenska samhället och den svenska industrin. 4
Under året har KTH antagit en ny utvecklingsplan. I planen behandlas många framtidsfrågor. En av huvudfrågorna är hur vi gemensamt kan göra KTH till ett ännu bättre och ännu mer internationellt universitet än idag. Internationaliseringen är givetvis bara en av många frågor som behandlas. Utvecklingsplanen kommer kontinuerligt att följas upp med konkreta handlingsplaner vid KTHs institutioner och enheter. Grunden för utveckling är en dynamisk process med en ständigt pågående dialog mellan våra studenter, lärare, forskare och administratörer. Mer personligt ansvar KTH har beslutat om en ny ledningsorganisation gällande från oktober 1999. Syftet med organisationsförändringen är att förbättra helhetssynen på vår verksamhet och att stärka det personliga ledaransvaret samt programkaraktären inom utbildningarna. Den tydliga industriella hemvist som KTHs utbildningar har, kommer även i framtiden att vara en styrka för högre teknisk utbildning i Sverige. Påpekas bör att i de europeiska länderna med en mer disciplinärt uppbyggd utbildning inom ingenjörsprogrammen har förmågan att attrahera studenter till teknik och naturvetenskap varit betydligt sämre än i Sverige. Detta gör att den europeisering vi ser, med tydliga nivåer för bachelor-master-doctor, kan vara positiv vad gäller vårt studentutbyte inom Europa och även för KTHs förmåga att konkurrera om studenter. Det finns dock en viss risk att den kan innebära en försvagning av den positiva programtraditionen. En central förändring avseende den nya organisationen är också att KTHs tidigare delfakulteter avvecklats och en gemensam fakultetsnämnd med ett övergripande akademiskt ansvar för verksamheten har inrättats. Under den nya fakultetsnämnden lyder fem utbildningsnämnder med ansvar för KTHs grundutbildningsprogram samt forskarutbildning. Ingenjörsskolan ges tills vidare utbildningsområdes ställning och de olika enheterna jämställs med institutioner. Institutionerna lyder i den nya organisationen direkt under rektor. Nya tillväxtområden i fokus Utvecklingen av de nya tillväxtområdena informationsteknik och bioteknik har starkt präglat årets verksamhet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen bedömningen att KTHs utveckling i Kista var så framsynt att vi fick gehör för samtliga äskanden om nya utbildningsplatser. Vi tolkar beslutet som ett bevis på KTHs goda rykte och på att utbildning och forskning inom informationsteknik nationellt måste stärkas och att en större mångfald bland studenter i högre utbildning är önskvärd. Expansionen i Kista kommer att vara positiv för KTHs studenter i flera bemärkelser fler och förhoppningsvis billigare studentbostäder, närhet till projekt- och examensarbete i industrin samt större möjligheter att som nyexaminerad civilingenjör eller doktor etablera sig som företagare i KTHs nya teknikpark i Kista. De nya civilingenjörsprogrammen i bioteknik och medieteknik som startade hösten 1999 visade sig vara mycket eftertraktade. Idag omfattar KTHs utbildningar arkitektutbildningen och 13 olika civilingenjörsprogram samt 10 högskoleingenjörsprogram om man inberäknar de under året nyinrättade programmen. I linje med målen i utvecklingsplanen ökar andelen in- och utresande studenter. Totalt bedrev runt 700 av våra studenter studier utomlands under året och lika många utländska studenter studerade här. Våra ambitioner är att andelen in- och utresande skall fortsätta att öka. Min uppfattning är att KTH med sina 10 600 helårsstudenter, 1 500 doktorander och 3 200 anställda står väl rustat att möta 2000-talets utmaningar. Vetenskapens formidabla framsteg under 1900-talet har gett mänskligheten enorma framgångar. Idag förunnas flertalet av oss som haft förmånen att födas i rätt del av världen ett långt och friskt liv, välstånd och en livsmiljö och livskvalitet som är mycket hög. Detta arv måste förvaltas och förädlas så att det kommer många fler till del. All teknik har mänskligt ursprung men måste också i sin tillämpning vara mänsklig och verka för utveckling i positiv mening 5
Notiser från verksamheten 1999 NY UTVECKLINGS- PLAN PÅ KTH Under 1999 beslutade KTHs styrelse om en ny utvecklingsplan. I den anges riktlinjer för verksamheten och de viktigaste prioriteringarna när det gäller utbildnings- och forskningsfrågor de närmaste åren. NYTT IT-UNIVERSITET I KISTA KTH har haft delar av sin verksamhet förlagd till Kista ända sedan slutet av 1980-talet. Invigningen av IT-Universitetet i Kista den 1 juli 1999 skall ses som ett resultat av den stora satsning på informationsteknikområdet som KTH nu gör. Placeringen i Kista, idag ett av världens ledande utvecklingscentra för mobil kommunikation och informationsteknik, ger stora möjligheter till en dynamisk och fruktbar samverkan med industriella intressenter från hela världen. Till hösten 2000 startar det nya civilingenjörsprogrammet i informationsteknik med 150 platser, 2003 utökat till totalt 300 nybörjarplatser. Det enorma behovet av ITkunskap inom i stort sett alla delar av samhället skall tillgodoses också genom ett väsentligt ökat utbud av vidareutbildningskurser. KTHs STORA PRIS 1999 Bodil Jönsson mottog KTHs Stora Pris 1999. Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik och verksam vid Certec, Centrumbildning för handikappforskning i Lund. Hon får priset för sina insatser som forskare, pedagog, folkbildare för teknik och vetenskap samt för att ha givit tekniken ett mänskligt ansikte. Hon har också skrivit boken Tio tankar om tid, som kom ut våren 1999 och sedan dess har legat högt på försäljningslistorna. Priset är på 800 000 kronor och delades ut under KTHs promotionsoch installationshögtid i Stockholms stadshus i november 1999. 6
KÅRHUSET INVIGT EFTER RENOVERING I slutet av oktober invigdes kårhuset av kungen under stor pompa och ståt. En målsättning med renoveringen har varit att återställa kårhuset till hur det såg ut 1930 respektive 1952 men med syfte att anpassa huset till nuvarande och framtida teknologers behov. Att återställa den tidstypiska trettiotalsfunkisen innebär att ta hänsyn till rummens utformning efter funktion, det som har givit stilen dess namn, men också att släppa in ljus och rymd. Framför de rekonstruerade fönstren hänger nu Sven Markelius världsberömda och nytillverkade femtiotalsgardin Pythagoras. DANS I FYSIKENS RUM Fysikens Rum är en serie samarbeten mellan konstnärer och forskare. Med hjälp av skulpturen Torn, poesi, musik, dans och föreläsningar vill man ge en bild av vad fysik är. Syftet med Fysikens Rum är att ge fysiken konstnärligt uttryck och den konstnärliga världen naturvetenskapliga referenser. Torn ingick i en utställning under Kulturhuvudstadsåret 1998 men finns nu placerad i Sing-Sing på KTH under de kommande två åren. Konstnären bakom Torn och initiativtagare till Fysikens Rum är Monica Sand. P C JERSILD HEDERSDOKTOR PÅ KTH Med sin lågmälda men alltid klara retorik kan P C Jersild som få ställa de svåra existensiella frågorna. Han tolkar vår oro inför den oförutsebara tekniska utvecklingen och förenar rollen som samhällsdebattör till skönlitterära verk, alltid med respekt för den enskilda människan. Detta står bland annat att läsa i fakultetskollegiets motivering till valet av 1999 års hedersdoktor, författaren och läkaren P C Jersild. Övriga hedersdoktorer är Axel Bring, Gerhard Kreysa och Bengt Palmér. NY FÖRETAGSBY I KTH-HANINGE Doan Hieu, Daniel Parmenvik, Tommie Karlsson och Anders Arveryd är första generationen studenter som flyttar in i KTH Haninges nya företagsby. Med kontor i samma byggnad som KTH har de tillgång till KTHs nätverk, internetuppkoppling och kompetens. Tanken är att det skall bli en växelverkan mellan företagsbyn och KTH där företagarna kommer att kunna anlita studenter som vill göra exjobb eller jobba extra. 7
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Regeringens utbildningsuppdrag till KTH Regeringen fastställer utbildningsuppdrag för universitet och högskolor. För treårsperioden 1997 1999 skall minst 3 300 civilingenjörsexamina avläggas vid KTH. För 1999 skall antalet helårsstudenter uppgå till totalt minst 10 125. Under samma period skall ytterligare åtgärder vidtas för att öka andelen kvinnliga studerande i förhållande till föregående treårsperiod. KTH skall vidare erbjuda naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (så kallad NT/SVUX-utbildning) för motsvarande 690 helårsstudenter. KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Universitetsstyrelsen fastställde hösten 1999 en ny utvecklingsplan för KTH. I denna anges bland annat mål för grundutbildningen på fem års sikt: 150 nybörjarplatser inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknik från och med år 2000 vid KTH Kista 300 nybörjarplatser per år från och med 2003. Andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i grundutbildningen om 180 poäng och till minst 35 procent i grundutbildningen om 120 poäng. Andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högskoleingenjörsutbildningen. Minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen, och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är fortsatt stort. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna ökade återigen och var 1999 5 673 mot 4 913 1998. Antalet planerade nybörjarplatser på dessa utbildningar 1999 var 2 310 vilket är i nivå med åren dessförinnan. Hösten 1999 har två nya civilingenjörsutbildningar startat medieteknik och bioteknik, med 30 platser vardera. Dessa platser har omfördelats bland annat från civilingenjörsutbildningarna i väg- och Figur 1. LÄGSTA ANTAGNINGSPOÄNG 1 180-poängsutbildningar ÅR ht96 ht97 ht98 ht99 BETYG BL BP BL BP BL BP Arkitektutbildning 4,7 4,5 17,7 4,6 18,5 4,5 18,2 CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 4,3 19,2 Datateknik 4,3 4,5 17,5 4,3 18,3 4,5 17,8 Elektroteknik 3,9 4,2 15,9 4,1 16,1 3,9 16,4 Elektroteknik (MdH) 3,7 3,7 14,9 3,8 14,9 3,8 15,2 Farkostteknik 3,8 3,9 14,8 3,8 15,1 3,9 15,4 Industriell ekonomi 4,7 4,7 18,3 4,6 18,7 4,6 18,8 Kemiteknik 4,3 4,2 16,6 3,9 16,2 3,9 16,2 Kemiteknik (MH) 3,9 3,9 17,1 * * Lantmäteri 3,7 3,6 14,1 3,4 13,5 3,5 14,3 Lantmäteri (HiG) 3,6 3,1 11,3 Maskinteknik 3,8 3,9 14,6 3,9 15,1 3,7 15,3 Maskinteknik (MdH) 3,4 3,7 13,1 3,6 14,0 Maskinteknik (MH) 3,4 3,5 12,8 3,6 13,7 Materialteknik 3,5 3,7 13,6 3,8 14,9 3,4 13,6 Medieteknik 4,6 19,2 Teknisk fysik 4,2 4,3 17,7 4,2 18,3 4,1 18,1 Väg- o. vattenbyggnadsteknik 3,6 3,7 14,2 3,4 14,0 3,6 14,3 Väg- o. vattenbyggnadsteknik (HD) 3,3 3,5 12,5 3,1 12,0 120-poängsutbildningar Byggteknik Haninge * 2,6 11,4 * * * * Byggteknik & ekonomi * 3,0 * * 10,0 * * Datateknik Haninge 3,7 3,8 14,9 3,3 15,2 3,7 13,8 Datateknik Kista 3,8 3,9 15,2 4,1 15,6 4,1 15,3 Datateknik Södertälje 3,4 3,7 13,7 3,9 14,6 3,3 13,0 Elektroteknik & ekonomi 3,3 3,6 12,7 3,5 11,8 * * Elektroteknik Haninge 3,4 3,4 12,4 3,1 13,1 * * Elektroteknik Kista 3,1 3,5 12,8 3,5 13,9 3,6 12,9 Elektroteknik Södertälje * 3,1 11,9 3,4 12,4 * * Kemiteknik 3,5 3,6 13,5 3,7 14,3 3,2 13,3 Maskinteknik Kista 2,8 3,4 12,5 3,4 13,1 * * Maskinteknik Södertälje * 2,9 11,3 3,0 11,5 * * 1 Baserat på betygsmedelvärde från treårig gymnasieskola (motsvarande) * Samtliga behöriga sökande har antagits. Antas av den lokala högskolan BL = Avgångsbetyg från gamla gymnasieskolan inklusive mellanårsprogram. BP = Slutbetyg från den nya gymnasieskolans program eller gymnasial vuxenutbildning. Förkortningar: MdH=Mälardalens högskola, MH=Mitthögskolan, HiG=Högskolan i Gävle, HD=Högskolan Dalarna. Dessa högskolor ger civilingenjörsutbildningens första två årskurser till och med 2000. 8
Figur 2. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 180 poäng ht 1996 - ht 1999 Figur 3. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 120 poäng ht 1996 - ht 1999 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Arkitekt Byggteknik Bioteknik Byggteknik & ekonomi Datateknik Datateknik Elektroteknik ht 96 ht 97 ht 96 ht 97 Farkostteknik ht 98 ht 99 Elektroteknik ht 98 ht 99 Industriell ekonomi Elektroteknik & ekonomi Kemiteknik Kemiteknik Lantmäteri Maskinteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Teknisk fysik Väg- och vattenbyggnadsteknik vattenbyggnadsteknik, maskinteknik och kemiteknik. De nya utbildningarna rönte ett stort intresse från de sökande och hade 9,3 (bioteknik) respektive 19 (medieteknik) förstahandssökande per plats. En stor del av ökningen av antalet förstahandssökande kan hänföras till dessa utbildningar. Övriga utbildningar med många sökande är liksom tidigare år civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen i datateknik (4,9 respektive 3,4 förstahandssökande per plats) arkitektutbildningen (6,6) samt civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (5,2). Hösten 1999 antogs totalt 2 868 nybörjare, 1 623 på arkitektoch civilingenjörsutbildningarna, 828 på högskoleingenjörsutbildningarna och 417 på tekniskt basår. Antalet antagna inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna har under 1999 minskat med cirka 100 jämfört med de två föregående åren. Detta beror på att KTHs finansiering av de två första åren av civilingenjörsutbildningen vid andra högskolor nu har upphört. Under 1999 har beslut fattats om en ny civilingenjörsutbildning i informationsteknik enligt de mål som anges i KTHs utvecklingsplan. Under hösten 1999 har vidare beslut fattats om tre nya högskoleingenjörsutbildningar, IT-affärssystem, medieteknik samt kvalitetsutveckling och ledarskap, vilka samtliga kommer att starta höstterminen 2000. Till de två senare utbildningarna kommer andra behörighetsregler än de traditionella att gälla till en del av platserna, vilket till exempel innebär att studerande från gymnasiets samhällsvetarprogram kommer att kunna antas. Antagning Verket för högskoleservice (VHS) sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till tekniskt basår. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till senare del av utbildningarna. Lokal antagning sker också till yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 60 poäng samt till KTHs vidareutbildning. 9
Andelen kvinnor bland de nyantagna inom grundutbildningen 1999 Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland de nyantagna 31 procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 25 procent. För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är detta en ökning från 1998 (27 procent) till samma nivå som 1997. KTHs interna mål i den nya utvecklingsplanen är att andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i arkitekt- och civilingenjörsutbildningen och till minst 35 procent i högskoleingenjörsutbildningen, senast 2004. Liksom tidigare dominerar kvinnorna bland de nyantagna inom civilingenjörsprogrammen för lantmäteri, kemiteknik, inom högskoleingenjörsutbildningen i kemiteknik samt inom arkitektutbildningen. Även inom de nya civilingenjörsprogrammen bioteknik och medieteknik är andelen kvinnor hög, 50 respektive 48 procent. Figur 4. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE ht 1991-ht 1999 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arkitekt/civ.ing. Högskoleingenjör ht91 ht92 ht93 ht94 ht95 ht96 ht97 ht98 ht99 Figur 5. TOTALT ANTAL OCH ANTAL KVINNOR AV ANTAGNA 1996-1999 ÅR 1996 1997 1998 1999 180-poängsutbildning Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 87 46% 80 53% 81 56% 93 53% CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 37 59% Datateknik 144 27% 138 20% 151 17% 157 19% Elektroteknik 360 15% 296 21% 296 17% 290 17% Farkostteknik 145 14% 136 22% 138 17% 127 18% Industriell ekonomi 71 21% 99 30% 97 32% 110 33% Kemiteknik 156 53% 139 62% 141 51% 116 54% Lantmäteri 150 54% 123 58% 88 51% 93 54% Maskinteknik 341 23% 336 23% 324 19% 224 29% Materialteknik 127 35% 108 28% 102 31% 108 30% Medieteknik 33 48% Teknisk fysik 157 24% 145 21% 138 29% 129 22% Väg- och vattenbyggnadsteknik 158 34% 143 38% 154 29% 106 35% DELSUMMA 1 896 29% 1 743 31% 1 710 27% 1 623 31% 120-poängsutbildning HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Byggteknik 46 26% 43 23% 36 31% 30 37% Byggteknik & ekonomi 42 10% 42 40% 39 36% 41 27% Datateknik 155 21% 227 27% 227 26% 250 24% Elektroteknik 274 18% 274 17% 257 16% 257 17% Elektroteknik & ekonomi 57 21% 53 38% 65 26% 60 20% Kemiteknik 44 48% 49 59% 49 61% 49 69% Maskinteknik 152 16% 153 20% 162 23% 141 21% DELSUMMA 770 20% 841 26% 835 25% 828 25% Tekniskt basår 375 42% 432 37% 415 41% 417 36% TOTALT 3 041 28% 3 016 30% 2 960 29% 2 868 30% 10
Medianålder för nyantagna inom grundutbildningen Medianåldern för nyantagna till arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är 21 år och till högskoleingenjörsutbildningarna 22 år, vilket är en sänkning jämfört med 1998 (23 år). Den sjunkande medianåldern för högskoleingenjörsutbildningarna förklaras av att antagningen av studerande med NT/SVUX-bidrag nu har upphört. Här får Sazlye Erik, 13 år, från Jordbromalmsskolan hjälp med läxorna av Barbara Retamales från KTH i Haninge. Foto: Magnus Jönsson/Pressens Bild. LÄXLÄSNING I JORDBRO På KTH i Haninge deltar tio kvinnliga studenter i ett projekt som syftar till att minska segregationen genom att en dag i veckan åka ut till Jordbromalmsskolan för att hjälpa till med läxläsning. Det handlar till största delen om att ge tjejerna på skolan självförtroende så att de kan och vågar läsa både på gymnasiet och högskolan, säger Kristina Blomdahl, andraårsstudent på datateknik vid Ingenjörsskolan i Haninge. Läxhjälpen har slagit väl ut och uppskattas inte bara av eleverna på Jordbromalmsskolan. KTH-studenterna är minst lika entusiastiska. Vi får så otroligt mycket tillbaka, men det gäller att ha tålamod och inte tröttna på att förklara, säger Kristina Blomdahl. Hon påpekar vikten av att få eleverna att inse att det inte är någon vits med att förstå allt som står i en hel bok utan att det är viktigare att hitta ett system för att förstå, och att det tar tid. I utbyte mot att eleverna får hjälp med läxläsning har Jordbromalmsskolan bjudit studenterna från KTH på en kurs i ledarskap. Rekrytering av studenter till KTH I samband med ansökan till högskolan arrangerar KTH särskilda gymnasiedagar för att presentera och marknadsföra KTHs utbildningar. Dessutom deltar KTH i olika utbildningsmässor runt om i landet och genomför en omfattande besöksverksamhet i gymnasieskolor och på regementen. Gymnasisternas vecka, Niornas vecka, Teknikåttan (teknikfrågesport för årskurs åtta), informationsdagar för studie- och yrkesvägledare i både skola och på arbetsförmedlingar samt träffar med rektorer är andra aktiviteter med syfte att främja kontakterna mellan KTH och skolan. I detta syfte tar KTH emot 12 000 15 000 besökare årligen. I rekryteringsverksamheten deltar såväl teknologer och lärare som övriga anställda. Under året har KTH inlett ett samarbete med flera kommuner i Stockholms län och deras lärare bland annat rörande fortbildning av gymnasielärare inom det nya teknikprogrammet. Under 1999 har även en plan för kompetensutveckling av samtliga lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen på högstadiet i Kista utarbetats tillsammans med Kista stadsdelsförvaltning. För att tidigt stimulera teknikintresset hos barn arrangerar KTH sedan några år tillbaka kurser i teknik för barn i åldrarna 7-12 år. Modellen har under året också använts på låg- och mellanstadiet i Kista och Rinkeby med KTH-teknologer som handledare. Broschyren Gå på KTH utgör basen i det tryckta informationsmaterialet om KTHs utbildningar. Den distribueras över hela landet, i första hand till avgångsklasserna i gymnasieskolan. Under året har även foldern Har du en dröm? tagits fram. Den beskriver ingenjörsyrket och ingenjörsrollen efter utbildningen och har utformats i samarbete med unga yrkesverksamma civilingenjörer och högskoleingenjörer. Foldern har producerats i samarbete med övriga tekniska högskolor, företag, myndigheter och branschorganisationer och distribuerats över hela landet. Den kommer att användas som rekryteringsstöd under de kommande tre åren. Ett unikt och annorlunda rekryteringsprojekt pågår på KTH 1999 2000 under namnet Fysikens Rum. Här samverkar konstnärer och forskare för att tillsammans ge en tolkning av fysik och matematik utifrån sina olika utgångspunkter. Lärare, elever och allmänhet inbjuds till seminarier, skulpturvisning, dans och musik. 11
Åtgärder för att öka andelen kvinnliga studerande KTH genomför också särskilda satsningar för att stimulera kvinnor att söka teknisk utbildning. Målgrupper för denna verksamhet är gymnasie- och högstadieflickor, studie- och yrkesvägledare samt lärare och rektorer. Kvinnliga teknologer liksom yrkesverksamma kvinnliga ingenjörer medverkar här som förebilder. KTH har haft sommarkurser för kvinnliga elever på högstadiet och gymnasiet. Huvuddelen av handledarna och lärarna har varit kvinnor. KTH anordnar varje år så kallade tjejkvällar för att ge kvinnliga gymnasister en mer detaljerad bild av studiernas innehåll, student- och kårliv samt det kommande arbetslivet. Mottagning av nya teknologer KTH och Tekniska Högskolans studentkår arbetar tillsammans för att utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Utifrån projektet Jakten på den röda tråden som slutfördes under året har ett policydokument kallat mottagningens etik och filosofi tagits fram. Årets mottagning organiserades i samverkan mellan äldre teknologer och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Genomförandet av mottagningsaktiviteterna skedde i samverkan med teknologerna inom studentkårens sektioner. KTH har till årets mottagning tagit fram en ny informationsbroschyr till de nyantagna. Även detta har gjorts i samverkan med studentkåren. För att stötta de kvinnliga teknologer som söker sig till mansdominerade program har KTH tillsammans med äldre kvinnliga teknologer genomfört ett antal studiebesök för de nyantagna kvinnorna. Ett antal företag i Stockholmregionen har på ett mycket positivt sätt tagit emot mindre grupper av teknologer för att ge en bild av hur det är att arbeta som ingenjör och då speciellt som kvinnlig ingenjör. Studiebesöken har, med undantag av en inledande fas där anställda på KTH medverkat, genomförts helt i studenternas regi. FÖRBÄTTRAD INFORMATION TILL NYANTAGNA I samarbete med Studentkåren har KTH tagit fram en omfattande informationsfolder som är unik för varje utbildningsprogram. Broschyren skickades ut till de nyantagna i början av sommaren och innehåller bland annat information om den service som finns tillgänglig för studerande på KTH samt det introduktionsprogram som Kårens olika sektioner arrangerar i början av terminen. 12
Figur 6. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1987/88 1999 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 1996 1997 Med helårsstudent (HÅS) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestation (HÅP) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. 1998 1999 HÅS HÅP UTBILDNINGSRESULTAT Under 1999 examinerades totalt 1 480 arkitekter och civilingenjörer jämfört med 1 103 år 1998. I regeringens uppdrag anges att KTH under treårsperioden 1997 1999 skall utexaminera minst 3 300 civilingenjörer. Under den aktuella treårsperioden har KTH examinerat totalt 3 405 civilingenjörer, vilket innebär att regeringens mål mer än väl har uppfyllts. Under 1999 har en intensiv uppföljning av samtliga studerande med poäng nära examen genomförts samt åtgärder för att stimulera de studerande att ta ut sin examen vidtagits. Ökningen av antalet examinerade civilingenjörer och arkitekter under 1999 kan dels hänföras till sådana studerande som påbörjat utbildningen före 1993 och som fram till årsskiftet (numera förlängt till och med september 2000) hade möjlighet att slutföra utbildningen enligt äldre bestämmelser (cirka 290), dels den ökning av antalet nybörjarplatser som skedde från och med 1993 och som vi nu kan se resultat av i form av en ökning av antalet examinerade (cirka 90). Under 1999 har KTH utexaminerat 294 (130 under 1998) högskoleingenjörer (80 eller 120 poäng) och 94 (192 under 1998) teknologie kandidater (120 poäng). Ökningen av högskoleingenjörsexamina respektive minskningen av teknologie kandidatexamen förklaras av att de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna nu slutfört sin första fullständiga utbildningsomgång samtidigt som de tvååriga ingenjörsutbildningarna med efterföljande påbyggnad om 40 poäng, som gav en teknologie kandidatexamen, upphört. Andelen kvinnor av examinerade arkitekter och civilingenjörer uppgick under året till 26 procent, vilket är samma andel som 1998. Av de examinerade högskoleingenjörerna var andelen kvinnor 28 procent (18 procent 1998) och av teknologie kandidaterna 15 procent (16 procent 1998). KTHs interna mål är, enligt den under året antagna utvecklingsplanen, att andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbild- Figur 7. ARKITEKT- OCH CIVILINGENJÖRSEXAMINA 1996-1999 ÅR 1996 1997 1998 1999 UTBILDNING: Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 67 63% 31 45% 70 53% 118 48% CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Datateknik 62 13% 64 25% 80 9% 78 9% Elektroteknik 162 12% 191 13% 150 8% 210 14% Farkostteknik 68 9% 66 12% 66 17% 91 11% Industriell ekonomi 16 31% 29 21% 38 34% 46 26% Kemiteknik 109 55% 86 33% 108 49% 141 58% Lantmäteri 95 55% 95 44% 79 54% 127 56% Maskinteknik 246 13% 206 7% 227 17% 303 17% Materialteknik 67 30% 68 31% 66 29% 59 31% Teknisk fysik 79 18% 68 19% 89 26% 147 16% Väg- och vattenbyggnadsteknik 123 32% 137 23% 130 26% 160 15% TOTALT 1 094 27% 1 041 21% 1 103 26% 1480 26% 13
Figur 8. HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 180 poäng, 13 utbildningar Arkitekter, civilingenjörer 1996 1997 1998 1999 HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad Arkitekt 470 72% 367 83% 367 94% 383 91% CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 17 73% Datateknik 515 83% 527 92% 576 87% 594 87% Elektroteknik 1 248 81% 1 241 83% 1 201 87% 1 149 85% Farkostteknik 524 84% 553 84% 518 87% 493 89% Industriell ekonomi 276 81% 285 91% 315 88% 364 87% Kemiteknik 614 91% 651 88% 634 91% 623 93% Lantmäteri 557 95% 605 88% 560 93% 516 91% Maskinteknik 1 363 90% 1 470 86% 1 394 89% 1 298 93% Materialteknik 400 91% 407 88% 389 94% 380 91% Medieteknik 16 68% Teknisk fysik 587 81% 656 84% 651 89% 614 88% Väg- och vattenbyggnadsteknik 727 84% 701 92% 655 90% 596 89% DELSUMMA 7 281 85% 7 463 87% 7 260 90% 7 043 89% Varav NT/SVUX 80 60% 129 76% 154 86% 154 87% 120 poäng, 7 utbildningar Högskoleingenjörer Byggteknik 80 p 1 90 110% 38 132% 8 182% 3 180% Byggteknik 120 p 21 43% 61 68% 90 64% 110 86% Byggteknik & ekonomi 120 p 102 88% 117 86% 115 72% 107 85% Datateknik 120 p 76 50% 254 73% 441 77% 598 88% Elektroteknik 80 p 1 401 95% 159 149% 15 234% 4 348% Elektroteknik 120 p 128 50% 371 76% 598 83% 718 90% Elektroteknik & ekonomi 120 p 106 78% 147 77% 137 85% 162 80% Kemiteknik 80 p 1 31 113% 19 111% 6 110% 1 300% Kemiteknik 120 p 24 71% 69 70% 112 79% 128 91% Maskinteknik 80 p 1 179 101% 53 161% 8 189% 1 440% Maskinteknik 120 p 72 69% 223 71% 324 78% 398 93% DELSUMMA 1 230 85% 1 511 87% 1 854 81% 2 230 90% Varav NT/SVUX 159 70% 256 88% 375 80% 406 98% Tekniskt basår 317 79% 390 73% 386 78% 388 77% Varav NT/SVUX 53 76% 100 65% 90 91% 30 134% Övrigt* 1 079 71% 1 254 74% 1 043 87% 970 79% Varav NT/SVUX 35 110% TOTALT 9 907 84% 10 618 85% 10 543 87% 10 631 88% Varav NT/SVUX 290 69% 485 79% 654 84% 590 97% Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Magisterutbildningar, påbyggnadsutbildningar, yrkesteknisk högskoleutbildning, vidareutbildning, inkommande utbytesstudenter. 1 Sista ordinarie utbildningsomgång avslutades vt97. Figur 9. HELÅRSSTUDENTER 1996 1997 1998 1999 VARAV KVINNOR HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor 180 poäng, arkitekter, civilingenjörer 7 281 25% 7 463 26% 7 260 27% 7 043 28% 120 poäng, högskoleingenjörer 1 230 17% 1 511 21% 1 854 23% 2 230 24% Tekniskt basår 317 43% 390 39% 386 39% 388 38% Övrigt* 1 079 24% 1 254 24% 1 043 26% 970 30% TOTALT 9 907 25% 10 618 26% 10 543 27% 10 631 28% Varav NT/SVUX 290 25% 485 30% 654 32% 590 35% 14
ningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högkoleingenjörsutbildningarna senast 2004. För högskoleingenjörsutbildningarna överstiger årets andel kvinnor redan det uppsatta målet. KTH kan därför ha anledning att revidera målet tidigare än år 2004. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till 10 631 (varav 590 NT/SVUX) respektive 9 335 (varav 574 NT/SVUX) för 1999, vilket innebär en liten ökning jämfört med året innan. Antalet motsvarar cirka 18 000 individer. Av det totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer hänför sig 95 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. I den ordinarie grundutbildningen når KTH inte helt upp till det av regeringen angivna lägsta antalet helårsstudenter. Målet var 10 125 och utfallet var 10 041 helårsstudenter. En förklaring till detta är att det med den utbildningsstruktur som KTH har, tar flera år innan en ökning av antalet nybörjare får full effekt. Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) inom grundutbildningen som helhet var 88 procent (87 procent 1998). För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 89 procent (90 procent 1998) och för högskoleingenjörsutbildningarna 90 procent (81 procent 1998). Tekniskt basår Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Godkänt resultat garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av de antagna till basåret 1998 valde 53 procent att fortsätta på en civil- eller högskoleingenjörsutbildning på KTH höstterminen 1999, vilket är en minskning jämfört med året innan (64 procent). Utfallet för 1999 är 388 helårsstudenter och 297 helårsprestationer. Hösten 1999 skrevs 417 studerande in jämfört med 415 året innan. Av de antagna 1999 var 36 procent kvinnor (41 procent 1998). NT/SVUX KTH fick 1995 i uppdrag att vid antagningarna 1995 1997 erbjuda platser till studerande mellan 28 och 48 år med så kallat NT/SVUX-bidrag (särskilt vuxenstudiestöd). Denna möjlighet förlängdes och gällde även hösten 1998 vid antagning till tekniskt basår och till de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna. NT/SVUX-platserna ger möjlighet till akademisk grundutbildning för vuxenstuderande som vill övergå till arbete inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Utfallet för 1999 är 590 helårsstudenter och 574 helårsprestationer. Den främsta orsaken till att KTH inte når målet 690 helårsstudenter är den stora andelen avhopp. Av de 321 respektive 198 studerande, som påbörjade studier hösten 1997 och 1998, är endast 74 respektive 81 procent fortfarande aktiva hösten 1999. En trolig orsak är att NT/SVUX-bidragen ger otillräcklig ekonomi för personer som vill utbilda sig senare i livet de har ofta familj att försörja. För 1999 kan noteras en hög prestationsgrad (97 procent) för NT/SVUX-studerande, vilket tyder på att de som finns kvar i utbildningen är väl motiverade för sina studier. Av de som antogs med NT/SVUX-bidrag vid den första antagningen 1995 har 25 procent tagit examen, företrädesvis inom högskoleingenjörsutbildningarna, och 24 procent studerar fortfarande aktivt. Vidareutbildning och distansutbildning För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Denna samverkan med det omgivande samhället är en naturlig och integrerad del av verksamheten. Under 1999 har KTH totalt erbjudit cirka 110 särskilda kurser avsedda för vidareutbildning av yrkesverksamma. För att i större utsträckning göra vidareutbildningskurserna tillgängliga för yrkesverksamma ges närmare en fjärdedel av dessa kurser på distans. För att öka den geografiska tillgängligheten gavs 20 procent av kurserna vid KTHs enheter i Haninge, Kista och Södertälje. Under 1999 deltog cirka 1 900 (1 800 under 1998) personer i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, vilket motsvarar 351 (310 under 1998) helårsstudenter. Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 264 (249 under 1998). Av de 351 helårsstudenterna hänförs 273 (234 under 1998) till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 78 (76 under 1998) helårsstudenter har deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. Av det totala antalet helårsstudenter inom vidareutbildningen hänförs 68 (57 under 1998) helårsstudenter till kurser som ges på distans. Antalet helårsprestationer uppgick till 36 (56 under 1998). Antalet deltagare i distansutbildningen var drygt 500. Den uppdragsfinansierade utbildningen under 1999 omslöt knappt 41 Mkr, vilket är en liten ökning jämfört med 1998. Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. 15
Intern fördelning av ersättningar i grundutbildningen KTHs interna fördelning av medel bygger i grunden på statsmakternas resursfördelningssystem med ersättning för helårsstudent och helårsprestation. Ersättningarna till institutionerna beräknas per kurs med hänsyn till tre faktorer: pedagogiskt behov av lärartäthet, utrustning med mera utbildningsnivå lokalbehov. PEDAGOGISK UTVECKLING KTH bedriver sedan många år pedagogisk fortbildning av lärare. Avdelningen för didaktik har ansvaret för denna och erbjuder olika kurser och seminarier i pedagogik för lärare och doktorander. Cirka 60 personer har deltagit i lärarkurserna under 1999. Dessutom har 23 personer deltagit en kurs för handledare av forskarstuderande. Av de som deltagit i kurserna är cirka en tredjedel lärare, varav 4 nyanställda, övriga är doktorander. Exempel på andra aktiviteter är de pedagogiska lunchseminarier som pågått under ett flertal år. Seminarierna hålls 2 3 gånger per termin. Under 1999 har seminarierna behandlat ämnen såsom utbildningens innehåll ur historiskt perspektiv och genusperspektiv, kunskap och lärande i olika former och det nya gymnasiet kopplat till behörighet till högre tekniska studier. Läsåret 99/00 inleddes med ett halvdags seminarium som behandlade utbildningens innehåll. Seminarieledare var pedagoger och lärare från KTH och andra universitet samt studenter från våra egna utbildningar. Under hösten 1999 har KTHs jämställdhetsråd tillsammans med avdelningen för didaktik bedrivit en studiecirkel för lärare med temat genusperspektiv på undervisning och lärande. Vid den organisationsförändring som genomfördes hösten 1999 utsågs programansvariga lärare för genomförandet av varje utbildningsprogram. Den programansvarige skall speciellt arbeta med integrationen av ämnena inom utbildningarna och genomföra löpande kvalitetsuppföljningar inom programmet. Den nya tydligare organisationen förväntas ge en god förutsättning för kvalitet och utveckling inom utbildningen. KTH Learning Lab KTH har tillsammans med Karolinska Institutet och Uppsala universitet formerat en strategisk allians, Swedish Learning Lab, för att tillsammans med Stanford Learning Lab vid Stanford University utveckla den högre utbildningen. Den svenska delen av projektet finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att nyttja framsteg inom informations- och kommunikationsteknik och pedagogik till att förbättra kurser och program. Infrastrukturen skall till stora delar vara virtuell, men också bestå av små expertlag som ser till att ny teknik och kunskap tas tillvara. Learning Lab skall vara en expertpool där pedagogiska rön som görs på de fyra lärosätena ska samlas och utvärderas. Learning Lab skall också hjälpa lärare och studenter att tillgodogöra sig den teknik som finns tillgänglig. Figur 10. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsutbildning (kkr) 1996 1997 1998 1999 INTÄKTER Anslag 665 133 628 607 669 250 688 532 Externa* 91 381 86 788 109 165 105 880 Finansiella 15 225 6 542 5 773 2 522 SUMMA 771 739 721 937 784 188 796 934 Därav uppdragsutbildning 36 123 36 093 40 360 40 678 KOSTNADER Personal 370 461 402 222 423 020 392 431 Lokaler 165 423 166 937 163 663 148 371 Övrig drift* 198 779 186 875 147 944 200 141 Finansiella 7 890 5 660 7 277 5 689 Avskrivn 37 186 46 044 57 377 54 981 SUMMA 779 739 807 738 799 281 801 613 Årets kapitalförändring - 8 000-85 801 15 093-4 679 * Inklusive transfereringar (=erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc.) LEARNING LAB Learning Lab är ett pedagogiskt samarbetsprojekt mellan tre svenska universitet (Karolinska Institutet, Uppsala universitet och KTH) och det amerikanska Stanforduniversitetet. Idén med Learning Lab är att bygga upp en gemensam infrastruktur som ska utveckla utbildningen genom att tillvarata erfarenheter inom pedagogiska projekt och didaktisk forskning. Samarbete över Atlanten är möjligt tack vare audiovisuell teknik med virtuella labmiljöer och videokonferenser. 16
SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR Samarbetet med andra högskolor i Stockholmsregionen har fortsatt under 1999. En kompetensinriktning inom biomedicinsk teknik har startats i samarbete med Karolinska institutet. Inriktningen kan väljas av studerande från flertalet civilingenjörsprogram och intresset bland de studerande har varit stort. Ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm har inletts, kallat Stockholm School of Entrepreneurship. Inom ramen för samarbetet ges kurser vid de tre högskolorna som kan läsas av studerande från samtliga högskolor. Vid Campus Telge, ger Södertörns högskola i samarbete med KTH sedan 1998 en tvärvetenskaplig utbildning i ekonomi, logistik och kommunikation. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningen. Ungefär hälften av utbildningen, som leder till en kandidatexamen, ges av KTH. Under 1999 har samarbetet med Södertörns högskola vid Campus Telge utvecklats ytterligare. Utbildningen ekonomi, teknik, form har startats och i denna utbildning är även Konstfack samarbetspartner. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningen och ger bland annat undervisning i ekonomiämnen. KTH svarar för undervisning i produktionsstyrning, produktionsteknik och materialteknik. KTH har i flera år uppdragit åt fyra högskolor utanför Stockholmsområdet att ge de två första åren av civilingenjörsutbildningen inom vissa program. KTHs finansiering av dessa platser har numera upphört (med undantag för 40 platser på elektroteknikprogrammet vid Mälardalens högskola). Utbildningen drivs dock vidare i högskolornas egen regi fram till och med antagningen höstterminen 2000. Avtal har träffats om att dessa studerande garanteras plats vid KTH i årskurs 3. Från och med innevarande år kommer KTH i stället att sträva efter att generellt öka antagningen till senare del av civilingenjörsutbildningen. INGENJÖRER OCH EKONOMER I SAMMA KLASS Under 1999 har första omgången av den gemensamma kompetensinriktningen i Affärsutveckling och medieteknik slutförts. Inriktningen genomförs av KTH i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Syftet med utbildningen är att i nära samarbete med näringslivet utbilda civilekonomer och civilingenjörer i strategisk affärsutveckling för det nya medieklimatet. Ekonomi, teknik och kommunikation integreras i den tre terminer långa utbildningen som avslutar de traditionella ekonom- och ingenjörsutbildningarna. Anna Grafström har läst teknisk fysik på KTH men ville ha mer bredd i sin utbildning och lockades av samarbetet med Handelshögskolan. Jag vill jobba med affärsutveckling, hur man utvecklar ett företag med hjälp av den nya informationsteknologin, säger hon. Adam Sandahl från Handelshögskolan blev intresserad av utbildningen på grund av dess nära koppling till mediebranschen och de nya företag som finns inom den. När han blir färdig skulle han vilja arbeta som projektledare i ett reklam- eller medieföretag eller på en webbyrå med kommunikationsfrågor. STUDENTER MED FUNKTIONSHINDER Under 1999 har 10 studerande vid KTH anmält behov av stöd på grund av någon form av funktionshinder. Samtliga har erhållit stöd. Ett resursrum för funktionshindrade studerande har färdigställts inom KTH-området under året. Rummet, som främst har använts av studerande med synskada eller hörselnedsättning, är utrustat med en fullständig datorarbetsplats med hjälpmedel såsom till exempel förstoringsprogram och läskamera. 17
INTERNATIONALISERING Studerandeutbyte Under 1999 påbörjade 406 (378 under 1998) studerande vid KTH studier vid en utländsk högskola. Inom Erasmusprogrammet reste 189 ut, 93 studerande reste på bilaterala avtal eller som freemover, det vill säga studerande som inte reser inom ramen för ett utbytesavtal, främst till USA och Australien. Dessutom gjorde 118 studerande sina examensarbeten utomlands. Övriga studerade inom det nordiska samarbetet. Totalt bedrev 673 (644) studerande utlandsstudier under 1999. De populäraste länderna för utlandsstudier var USA, Tyskland, Australien, Frankrike och Storbritannien. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 1999 var 459 (452 under 1998). Detta är något fler jämfört med antalet utresande KTH-studerande. Majoriteten av de utländska utbytesstudenterna kommer från Europa inom Erasmusprogrammet. Det totala antalet utbytesstudenter som studerade någon del av året på KTH var 668 (586). Majoriteten av de inresande studenterna kom från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och Finland. I övrigt är i stort sett hela världen representerad bland de inresande studenterna. KTH har i utvecklingsplanen som mål att minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen, och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. För 1999 var det 23 procent av de examinerade civilingenjörerna och arkitekterna som hade studerat utomlands. Figur 11. DE POPULÄRASTE LÄNDERNA FÖR IN- OCH UTRESANDE STUDERANDE 1999 USA Tyskland Australien Frankrike Storbritannien Spanien Schweiz Österrike Italien Finland 0 20 40 60 80 Inresande Utresande 100 Antal Program på engelska Vid KTH ges tio magisterutbildningar på engelska. Programmen som omfattar 60 poäng syftar bland annat till att öka möjligheten för utländska studerande att delta i KTHs utbildning och att öka internationaliseringen inom utbildningen. Under 1999 antogs 133 studerande till magisterprogrammen. Det totala antalet inskrivna var vid årets utgång 275. Under året examinerades 72 studerande från dessa program. De utländska studerande som deltar i magisterprogrammen och kommer från Östeuropa, före detta Sovjetrepubliker, Afrika och Asien får sina studier finansierade genom stipendier från Sida, Svenska Institutet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). 18
MILJÖ I GRUNDUTBILDNINGEN Grundläggande miljö- eller ekologikurser läses på de flesta program i civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna. Dessutom kan man inom alla program läsa valfria kurser med miljöinriktning. Sammanlagt gavs under året ett nittiotal miljöinriktade kurser i grundutbildningen. Det är KTHs strävan att miljöaspekter skall integreras i de kurser där de är relevanta, vilket bland annat är kurser som handlar om att energi eller material omsätts, eller där naturmiljö utnyttjas. I många examensarbeten behandlas miljöaspekterna integrerat. Integreringen är ofta en självklarhet inom utbildningar inom teknikområden med direkt miljöpåverkan t ex väg- och vattenbyggnadsteknik och kemiteknik. Mycket tyder dock på att miljöaspekter inte integreras i tillräcklig utsträckning. Det gäller särskilt utbildningar inom teknikområden som mest indirekt påverkar miljöbelastningen, till exempel datateknik och elektroteknik. Kompetensinriktningar med miljöprofil Den avslutande delen (60-80 poäng inklusive examensarbete) av de flesta programmen i civilingenjörsutbildningen kan inriktas mot miljö. Motsvarande gäller för högskoleingenjörsutbildningarna. En KTH-gemensam kompetensinriktning i miljöledning följdes under läsåret 1998/99 av ca 20 studerande. Det engelskspråkiga miljöinriktade magisterprogrammet Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure (EESI) kan också väljas som en kompetensinriktning och läsas av studerande inom civilingenjörsprogrammen lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik. Inom högskoleingenjörsutbildningen i kemiteknik inriktas hela programmet på miljö och säkerhet och inom övriga högskoleingenjörsutbildningar finns också möjlighet att ge utbildningen en miljöprofil. Nya samarbetspartner Samarbetet med Japan har ökat under året. Dels har antalet studerande som utför sitt examensarbete i Japan ökat, dels har nya samarbetsavtal med Japan skrivits. KTH har även slutit nya avtal om studerandeutbyte främst med Estland, Lettland och Litauen, som numera deltar i Sokrates/Erasmusprogrammet. Dessutom har två nya avtal med Polen undertecknats. Kontakter fortsätter att etableras med länder i före detta Sovjetunionen. Förutom Ryssland har KTH etablerat kontakter med universitet i Armenien, Kirgistan, Vitryssland, Ukraina och Moldavien. Östersjösamarbete Under året har beslut om bildandet av nätverket BALTECH University Consortium in Science and Technology tagits. Nätverkets syfte är att vidareutveckla samarbetet mellan universiteten i Tallinn, Riga, Kaunas och Vilnius och från svensk sida, förutom KTH, universiteten i Linköping och Lund. KTH driver ett projekt med S:t Petersburg Electrotechnical University för samarbete inom administrativ utveckling och utbildning av administrativ personal. IROBalt är ett nätverk med syfte att öka kompetensen hos de internationella handläggarna vid universiteten i Baltikum. KTH är huvudansvarig för programmet, som också har Linköpings och Lunds universitet som deltagare. Samarbetet med Polen har utvecklats. Fem projekt har finansierats med stöd från EU-programmet Tempus. De flesta har anknytning till miljövårdsområdet. Svenska Institutet är den största finansiären av KTHs samarbete med östersjöländerna. Nätverk Universitetsnätverket TIME har som mål att ge de studerande examen från två högskolor, samtidigt som de förvärvar fördjupade kultur- och språkkunskaper. Studierna förutsätter att den studerande följer värduniversitetets ordinarie utbildningsprogram. KTHs studerande, inom vissa program, kan efter de två eller tre första läsåren på KTH, välja att inom TIME studera vid en annan europeisk högskola i två år. Under 1999 studerade 13 KTHstuderande för så kallat dubbeldiplom, de flesta i Frankrike. Från Frankrike, Italien och Spanien kom 38 studerande till KTH inom TIME. CLUSTER är ett nätverk mellan elva tekniska universitet/fakulteter i Europa. Inom Cluster deltog 56 KTH-studerande i utbytet. 19
FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Regeringens uppdrag till KTH Universitet och högskolor skall enligt regeringens direktiv genom sin forskning främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt samt bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling och sysselsättning. Krav ställs också på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som finansieras med statliga medel, att forskningen skall komma till nytta, att högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka och att sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas. Förutom dessa mål anger regeringen att 578 examina skall avläggas inom forskarutbildningen vid KTH under perioden 1997 1999. KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande skall uppgå till minst 30 procent. Minst 200 doktorer och 175 licentiater vardera skall examineras per år. Andelen kvinnor bland examinerade doktorer skall uppgå till minst 25 procent och bland examinerade licentiater till minst 30 procent. Alla examinerade forskarstuderande skall under sin forskarutbildning ha deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser. Alla forskarstuderande skall ha tillbringat minst tre månader av sin studietid utomlands. 10 nya professurer inom området informationsteknik till KTH Kista. KTH har i sin utvecklingsplan satt som mål för forskningen att alla KTHs forskargrupper skall vara bland de främsta inom landet och att flertalet även skall vara eller ha potential att tillhöra de ledande i världen. Inom forskarutbildningen är målsättningen att de forskarstuderande skall avlägga en doktorsexamen av hög internationell klass som gör dem eftersökta inom industri, förvaltning och den akademiska sektorn, både nationellt och internationellt. FORSKARUTBILDNING Antagning Intresset för KTHs forskarutbildning är fortsatt mycket stort vilket enligt vår bedömning främst beror på en ökad efterfrågan av forskarutbildade utanför högskolevärlden. Trots det stora intresset kan endast drygt 40 procent av de sökande antas. För andra året i rad har antalet nyantagna minskat. Under 1999 antogs 325 forskarstuderande jämfört med 344 under 1998 och 377 under 1997. För nästan hälften, omkring 200 stycken, av de som inte antas är brist på medel för studiefinansiering orsaken. Mot bakgrund av det stora intresse som finns för KTHs forskarutbildning bedömer vi att det även fortsättningsvis kommer att finnas goda möjligheter att rekrytera kvalificerade forskarstuderande. Vid utgången av 1999 fanns 1 447 forskarstuderande med en aktivitetsgrad på minst 50 procent. Totalt fanns 1 853 forskarstuderande där aktivitetsgraden översteg 10 procent. KTHs MENTORPROGRAM KTH driver sedan flera år mentorprogram. Under 1999 har programmen riktat sig till kvinnliga teknologer, kvinnliga doktorander samt teknologer som deltar som faddrar i Rinkebyprojektet. Mentorer är personer med praktisk erfarenhet från de områden programmen riktar sig mot. Programmen tar upp frågor om ledarskap, kommunikation och karriär. Syftet är bland annat att bekräfta kvinnor som gör ett otraditionellt yrkesval, ge teknologerna möjlighet att skapa kontaktnät i yrkeslivet samt öka förståelsen för kvinnors och mäns olika förhållningssätt. Drygt 30 teknologer och doktorander och nästan lika många mentorer har deltagit i programmen under 1999. 20