Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund
Rapport 2003:04, avdelningen för arkeologiska undersökningar Utgivning och distribution: Upplandsmuseet S.t Eriks gränd 6 753 10 Uppsala Tel 018 16 91 00 Fax 018 69 25 09 www.uppmus.se Upplandsmuseet, 2003 Planer och foto: Per Frölund Allmänt kartmaterial: Copyright Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3212 2
Innehållsförteckning Inledning 4 Förutsättningar 5 Topografi, fornlämningar och historiska uppgifter 6 Resultat 9 Förslag på antikvariska åtgärder 10 Sammanfattning 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Referenser 11 3
Figur 1. Utbyggnadsområdets läge (stjärna) mot bakgrund av Röda kartan. Inledning Upplandsmuseet har utfört en arkeologisk utredning under november 2002 för planerad utbyggnad inom fastigheten Gråmunkehöga 5:5, Funbo socken, Uppsala kommun (fig. 1-2). Ansvarig för utredning och rapport var Per Frölund. I övrigt har Linda Qviström och Hans Göthberg deltagit. Orsak till utredningen var nybebyggelse inom planerat utbyggnadsområde (Lst dnr: 220-5041-02). 4
Figur 2. Plan över utbyggnadsområdet. Ur Program för Gråmunkehöga 5:5. Förutsättningar Uppdraget hade tidigare getts till en annan utförare, vilken också hade gjort en kostnadsberäkning. Uppdraget övergick senare till Upplandsmuseet med villkoret att den tidigare kostnadsberäkningen skulle följas med undantag för kostnader i samband med sökschakt. Förfarandet medförde vissa inskränkningar i utredningen mot de arbetsmetoder för utredningar som Upplandsmuseet normalt följer. Det innebär att arkivgenomgången 5
blivit mindre omfattande. Den inskränker sig till Fornlämningregistret, Upplandsmuseets samlingar samt Historiska museets databas Digitala Tillväxten. Beträffande äldre lantmäteriakter har enbart jordeboken från år 1641 analyserats och avritats; i vanliga fall brukar samtliga aktuella kartor analyseras. Topografi, fornlämningar och historiska uppgifter Topografi Utredningsområdet (UO) var ca 8 hektar stort och sträckte sig från Uppsala - Lenna järnväg i söder och ca 475 m norrut (bredd upp till 215 m) över väg 282, beläget mellan Bärby i väster och Ärnevi i öster. Det ingående markområdet utgjordes till övervägande delen av brukad åker som i väster och norr omges av hagmark och ett mindre skogsparti öster om (fig. 2). De planerade tomterna är i stort sett förlagda till åkermarken och skogsmarken i öster. Fornlämningar I området finns ett stort antal fornlämningar både från förhistorisk och historisk tid (fig. 3, tabell 1). Inom själva utredningsområdet och därmed berört av den planerade utbyggnaden finns fornlämning 204 Funbo socken, betecknad som sentida bebyggelselämning. Den omfattar ett 130x60 m stort område och består av grunden efter en manbyggnad, två uthusgrunder, en källargrop med kallmurade väggar samt en osäker källargrund. Fornlämningen går under benämningen Ernevikrok. I området finns en skylt uppsatt av Funbo Sockenstugas vänner, där Ernevikrok sägs ha varit en krog. Omkring 125 m väster om fornlämning 204 finns på en höjd två gravar (fornlämning 5 Funbo socken). Mellan 5 och 204 löper en ca 170 m lång stensträng. Denna samt flera liknande stensträngar hör troligen samman med fornl. 192 nordväst om UO, Äggeby gamla bytomt. Ett 50-tal m väster om UO finns ett av Funbos största gravfält, fornl. 10 med 140 registrerade gravar. Öster om UO syns delar av ett större sammanhängande stråk av fornlämningar vis Ärnevi, med bl.a. gravar och gravfält (fornl. 8-9, 195). Arkeologiska fynd och undersökningar Från utredningsområdet har inga uppgifter om undersökningar framkommit vid arkivgenomgången. När det gäller fynd finns utanför UO vid Bärby en malsten (hittad vid Erneviborg fornl. 12) samt ett fynd av ett svärd funnet tillsammans med en kruka i en hög (SHM inv. nr 7915). 6
Figur 3. Utredningsområdet är markerat med prickad linje, gränsen mellan tomtmark och grönområde markerad med streckad linje enligt fig.1 ovan. Utdrag ur ekonomiska kartans blad 11I 7c FUNBO. Historiska uppgifter Äggeby är upptaget i Upplands handlingar 1540, då skrivet Egbyen. Byn omfattar 1 markland skattejord, vilken ligger under grannbyn Ärnevi. Förhållandet tyder på att Äggeby redan 1540 är öde och obebodd men brukas av Ärnevi. Från 1554 räknas Äggebyjorden in i jordetalet för Ärnevi. Åren 1561 68 upptas dock en tiondepliktig i Äggeby (DMS 1:3, s. 251). 7
Figur 4. Kartkalk över Eggeby år 1641 mot bakgrund av ekonomiska kartans markslag- och vägskikt samt med utredningsområdet (prickad linje). b= backe, = åker, = ödeåker (?). Lantmäteriakter av Linda Qviström Utredningsområdet ligger inom det som i det äldsta historiska kartmaterialet räknas till Eggebys inägor, alltså åker, äng, tomt och gärdesbackar (impediment). På den äldsta arealavmätningen från 1641 fanns gårdsplatsen men däremot ingen bebyggelse markerad, och Eggeby betecknades som öde. Byn karterades här tillsammans med Bärby som uppgavs vara förlänt till Salsta och omfatta ett skattehemman om 12 öresland. Även Eggeby som upptogs som ett skattehemman om 8 öresland tycks ha varit förlänt till Salsta (Funbo socken akt 12). På en arealavmätning och rågångsreglering som fastställdes 1805 finns Eggeby upptaget inom Brobys ägor (Funbo socken akt 69). Den s.k. Ernevikrok har inte gått att belägga på här angivna kartor. 8
Resultat Figur 5. Sökschakt inom UO med omgivande fornlämningar (se fig. 3). Heldragen linjeutredningsområdet, streckad linje - gräns tomtmark och grönområde enligt fig. 2 ovan. Inventering UO ligger nivåmässigt strax under 25 m ö h. Vid inventeringstillfället låg åkermarken i sin helhet i vall, varför inga andra observationer utom rent topografiska kunde göras. Åkermarken faller åt två håll. Från norra kanten av fornl. 204 faller den norrut, och från kraftledningen faller den åt sydöst. Ett större täckdike kunde ses i södra delen av UO. För hagmarken väster och norr om åkermarken gjorde inga andra iakttagelser än de som återfinns i fornlämningsregistret. I skogsmarken i nordöstra delen av UO, påträffades en ansamling av huggna block och stenar (A på fig. 3). Ansamlingen täckte ett ca 40 m långt och 4-5 m brett område och var beläget direkt norr om en gip av åkern samt mellan två mindre höjder med berg i dagen. Det kan röra sig om ett troligen sentida stenbrott. 9
Sökschakt I åkermarken drog 17 schakt, 1,5 m breda och 10-60 m långa. De placerades för att söka täcka topografiskt lämpliga boplatslägen kring små förhöjningar. T. ex placerades flera schakt nära fornl. 204 östra begränsning. Inga arkeologiska iakttagelser gjordes i schakten som tyder på förekomst av fornlämning i åkermarken. Förslag på antikvariska åtgärder Inom det utredda området har inga ytterligare fornlämningar än de som tidigare var kända. Beträffande Ernevikrok har funktion eller ålder inte gått att belägga inom ramen för denna utredning. Inga ytterligare åtgärder föreslås om den planerade utbyggnaden utförs inom åkermarken samt skogspartiet östra delen. Det innebär att en justering av tomter bör göras eftersom de i nuvarande utformning innebär ett intrång i fornl. 204, se fig. 1-2. Det bör finnas utrymme för detta inom åkermarken. I annat fall föreslår Upplandsmuseet att en förundersökning av fornl. 204 görs i syfte att avgränsa denna inom planerat utbyggnadsområde. Sammanfattning Upplandsmuseet utförde under november en arkeologisk utredning inom fastigheten Gråmunkehöga 5:5. Utredningen omfattade arkivgenomgång och inventering samt upptagande av sökschakt. Inga ytterligare fornlämningar påträffades. 10
Tabell 1. Fornlämningar (se fig. 2) nr 3 Brobytorpet ; område med stensträngar, bebyggelselämningar nr 5 gravar; 2 stensättningar nr 8 gravfält 12 gravar nr 9 gravar; 1 hög, 2 stensättningar nr 10 gravfält 140 gravar nr 12 malsten till handkvarn, funnen vid Erneviborg vid grävning nr 21 naturbildning nr 22 odlingssten? nr 25 naturbildningar nr 26 naturbildning nr 27a a: gravfält 5 gravar nr 35 stensättningsliknande lämning nr 36 naturbildning nr 192 Eggeby gamla tomt, bebyggelselämningar, grunder efter 3 bostadshus varav 2 med tydligt spisröse. Området skärs och tangeras av flera stensträngar med en sammanlagd längd av 800 m, de består vanligen av en enkel rad av 0,3-0,8 m st. stenar. nr 193 1 skärvstenshög nr 194 sentida bebyggelselämningar, grunden efter en manbyggnad samt en raserad jordkällare nr 195 runsten nr 204 bebyggelselämning A område med huggna stenblock; rester efter ett stenbrott? Tekniska och administrativa uppgifter Undersökningstyp: Arkeologisk utredning Fastighet, plats: Gråmunkehöga 5:5 Orsak till undersökningen: Byggnation Beställare: Göran Söderman Fältarbetsperiod: 30/10 resp. 12/11 2002 Projektdeltagare: Per Frölund Upplandsmuseets diarienummer: 1459/02 Upplandsmuseets projektnummer: 8053 Länsstyrelsens beslutsdatum: 2002-10-14 Länsstyrelsens diarienummer: 220-5041-02 Referenser Arkiv mm Uppsala Lokala lantmäterikontoret Funbo sn akt 12, verkställd år 1641 Funbo sn, akt 69, verkställd 1803-04 Historiska Museets databas Digitala Tillväxten http://www.historiska.se/collections/tillvaxt/till_search.asp Upplandsmuseets arkiv och samlingar Litteratur DMS 1:3. 1982. Det Medeltida Sverige: Uppland, Tiundaland, Bälinge, Norunda, rasbo. Red: S. Rahmqvist. Ferm, O., rahmqvist, S., Westin, G. KVHAA. Stockholm Uppsala kommun 2002. Program för Gråmunkehöga 5:5 Uppsala kommun. Dnr 2002/20014-1. 11