INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År 1923. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Allmän hälso- och sjukvård. År 1923. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halal-1923 INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. 1911-1967 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1911-1950 med innehållsförteckning på franska. 1913-1950 med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède. 1951-1979 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: 1951-1956: Public health and sick care in Sweden ; 1957-1979: Public health in Sweden. 1960-1979 även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1939. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : 1988 1992. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/88-1991/92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, 1918-1951. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1923 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1923 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 243503

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÈDE EN 1923 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 243503

Innehållsförteckning. [Medievalstil (1, 2, 3 ) betecknar, att uppgifterna endast äro approximativa.] A. Textavdelning med texttabeller. I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet Sid. 3 1. Medicinalstyrelsens organisation Sid. 3 2. Medicinalstyrelsens personal Sid. 3 3. Mål och expeditioner Sid. 3 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen Sid. 3 5. Utgivna kungörelser och cirkulär Sid. 4 Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna Sid. 4 6. Instruktioner Sid. 5 7. Av Medicinalstyrelsen disponerade medel Sid. 5 Statens bakteriologiska laboratorium Sid. 5 Statens rättskemiska laboratorium Sid. 7 Statens farmacevtiska laboratorium Sid. 8 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket Sid. 10 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen) Sid. 10 2. Allmänna hälsovården Sid. 11 A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden Sid. 11 B. Skyddskoppympningen Sid. 13 C. Karantänsväsendet Sid. 13 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket Sid. 14 Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor Sid. 14 D. Tuberkulosdispensärer Sid. 14 E. Avlusningsanstalter Sid. 15 F. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos Sid. 15 Tab. D. Under året nytillkomna dispensärer Sid. 15 Tab. E: 1. Dispensärernas inkomster Sid. 16 Tab. E: 2. Dispensärernas utgifter Sid. 16 Tab. F. Dispensärernas verksamhet Sid. 17 3. Sjukvården utom sjukhusen Sid. 17 A. Dödligheten i rikets städer Sid. 17 B. Viktigare sjukdomars förekomst Sid. 18 C. Smittsamma könssjukdomar Sid. 19 D. Spetälska Sid. 20 E. Sjukdomsförhållandena i fängelserna Sid. 20 F. Ämbetsresor (för epidemiska sjukdomar) Sid. 20 G. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 20 Tab. G. Översikt av antalet spetälska i riket Sid. 21 H. Barnmorskeväsendet Sid. 21 Tab. H. Sammandrag av barnmorskornas dagböcker Sid. 22 I. Hälso- och sjukvårdspersonal Sid. 24 K. Sjukgymnastiska institut Sid. 25

IV 4. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 25 A. Sjukvårdsbyggnader Sid. 25 B. Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. Sid. 27 Tab. I. Omsättningen å civila sjukvårdsanstalter Sid. 28 Tab. K. Å barnbördshusen intagna efter ålder, civilstånd m. m. Sid. 29 Tab. L. Å barnbördshusen födda barn Sid. 30 Tab. M. Antal å barnbördshusen avlidna barn Sid. 30 C. Kostnader för sjukhusvård Sid. 31 Tab. N. Översikt av inkomster och utgifter vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 32 D. Skador och förgiftningar Sid. 33 III. Rättsmedicinen Sid. 35 A. Rättsmedicin i egentlig bemärkelse Sid. 35 B. Rättspsykiatri Sid. 36 IV. Apoteksväsendet Sid. 37 B. Tabellbilagor. Tab. 1 a. Läkare och civila läkarebefattningar med tjänstårsrätt Sid. 39 Tab. 1 b. Barnmorskor och sjuksköterskor Sid. 40 Tab. 1 c. Tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal Sid. 41 Tab. 2. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. Sid. 42 Tab. 3. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppg. om dödsorsakerna i rikets städer Sid. 43 Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 52 Tab. 5. Översikt av dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppg. Sid. 56 Tab. 6. Några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer månadsvis enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 58 Tab. 7. Infektionssjukdomar med anmälninsgplikt Sid. 58 Tab. 8. Andra infektionssjukdomar (utan anmälningsplikt) Sid. 62 Tab. 9. Scharlakansfeber och difteri på 10000 inv. länavis Sid. 62 Tab. 10. Sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar m. m. vid lasaretten Sid. 63 Tab. 11. Lasarettens inkomster Sid. 66 Tab. 12. Lasarettens utgifter Sid. 69 Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 74 Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 78 Tab. 15. Platsantal, beläggning, väntetid, kurtid, underhållsdagar m. m. vid vårdanstalterna för tuberkulossjuka Sid. 86 Tab. 16. Inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 88 Tab. 17. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 90 Tab. 18. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter ang. antalet sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 92 Tab. 19. Fall av smittsam könssjukdom efter boningsort Sid. 96 Tab. 20. Fall av smittsam könssjukdom efter ålder och kön Sid. 96 Tab. 21. Fall av smittsam könssjukdom efter smittningsort Sid. 97 Tab. 22 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 98 Tab. 22 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt och påföljd Sid. 99

V Table des matières. [Les chiffres en types spéciaux (1, 2, 3 ) ne sont qu'approximatifs.] A. Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. I. Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état, expédition, etc. Pag. 3 Tabl. A. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale ainsi que les affaires y expédiées Pag. 4 Laboratoire bactériologique de l'état Pag. 5 Laboratoire de chimie légale de l'état Pag. 7 Laboratoire farmaceutique de l'état Pag. 8 II. Hygiène générale et assistance médicale Pag. 10 1. Médecins à fonctions publiques (en dehors des hôpitaux) Pag. 10 2. Hygiène générale Pag. 11 A. Dispositions prises pour l'hygiène dans les villes, bourgs, etc. Pag. 11 B. Vaccination dans le pays Pag. 13 C. Quarantaine Pag. 13 Tabl. B. Vaccination dans le pays Pag. 14 Tabl. C. Vaccin délivré du dépôt central Pag. 14 D. Dispensaires pour les tuberculeux Pag. 14 E. Etablissements de désinsection Pag. 15 F. Ligue nationale suédoise contre la tuberculose Pag. 15 Tabl. D. Dispensaires nouvellement établis pendant l'année Pag. 15 Tabl. E: 1. Recettes des dispensaires Pag. 16 Tabl. E: 2. Dépenses des dispensaires Pag. 16 Tabl. F. Activité des dispensaires Pag. 17 3. Assistance médicale en dehors des hôpitaux Pag. 17 A. Mortalité dans les villes du pays Pag. 17 B. Les maladies les plus importantes Pag. 18 C. Maladies vénériennes Pag. 19 D. Léprosité dans le pays Pag. 20 E. Assistance médicale des prisons Pag. 20 F. Voyages des médecins publics pour épidemies et maladies infectieuses Pag. 20 G. Eaux minerales, stations balnéaires, etc. Pag. 20 Tabl. G. Relevé des cas de la léprosité dans le pays Pag. 21 H. Sages-femmes Pag. 21 Tabl. H. Résumé des rapports des sages-femmes par département Pag. 22 I. Personnel pour les affaires d'hygiène et de santé Pag. 24 K. Instituts de gymnastique Pag. 25 4. Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 25 A. Constructions Pag. 25 B. Mouvement des hôpitaux civils Pag. 27 Tabl. I. Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 28 Tabl. K. Femmes entrées aux maternités d'après l'âge, l'état civil, etc. Pag. 29 Tabl. L. Nombre des enfants nés aux maternités Pag. 30 Tabl. M. Nombre des enfants décédés aux maternités Pag. 30 C. Dépenses des hôpitaux, etc. Pag. 31 Tabl. N. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux civils Pag. 32 D. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements Pag. 33 III. Médecine légale Pag. 35 A. Médicine légale proprement dite Pag. 35 B. Psychiâtrie judicière Pag. 36 IV. Service pharmaceutique Pag. 37

VI B. Tableaux annexés Tabl. 1 a. Médecins et emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service Pag. 39 Col. 1. I. Villes, bourgs, etc. II. Campagne. Col. 2 7. Nombre des médecins légitimés. Col. 2. Médecins civils ayant ledit droit. Col. 3. Avec une clientèle privée. Col. 4. Non praticiens. Col. 5. Hommes. Col. 6. Femmes. Col. 7. Total. Col. 8 18. Nombre des emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service. Col. 8. Médécins départementaux. Col. 9. Médecins cantoncaux (ordinaires et extraordinaires). Col. 10. Médecins de ville et de districts urbains. Col. 11. Médecins de bourgs, etc. Col. 12. Aux hôpitaux antituberculeux. Col. 13. À des hôpitaux pour autres maladies corporelles. Col. 14. Aux hôpitaux d'aliénés. Col. 15. Médecins de prisons. Col. 16. Médecins du personnel du chemins-de-fer. Col. 17. Professeurs à la faculté de médecine. Col. 18 Autres emplois. Tabl. 1 b. Sages-femmes et gardes-malades Pag. 40 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2 5. Sages-femmes de district, autres engagées par les communes, aux maternités, privées. Col. 6 9. Gardesmalades engagées par les conseils départementaux ou par les communes, celles de dispensaires, privées. Tabl. 1 c. Dentistes, exerçants de gymnastique médicale, personnel de pharmacie Pag. 41 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2, 3. Dentistes (h. et f.). Col. 4, 5. Exerçants de gymnastique médicale, pratiquant. Col. 6 14. Personnel de pharmacie: propriétaires de pharmacie, loueurs, autres chefs, autres pharmaciens légitimés, étudiants en pharmacie, élèves, total (h. et f.). Tabl. 2 Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infect. etc. Pag. 42 Col. 1. Départements. Col. 2 17. Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Fièvre typhoïde, Dysenterie, Poliomyélite, Méningite épidémique, Encéphalite léthargiqe Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Examens médico-légaux, Autres, Totaux. Tabl. 3. Relevé des rapports des commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 43 Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 171/2. Encephalitis lethargica. Col. 18. Poliomyelitis anterior ac. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis ac. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organ. aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chr. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ, etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningum, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chr. Vitium organicum cordis. Myocarditis chr. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulationis morbi. Col. 38. Bronchitis ac. et chr. Col. 39. Pneumonia ac. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis ac. Col. 42. Gastroenteritis chr. Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45. Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49. Tumores alii. Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium. Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux. Tabl. 4. Relevé des rapports des commissions municipales de santé sur le nombre des décédés dans les villes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 52 Col 2 11. Hommes. Col. 12 21. Femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 et 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, 19. Au-dessus de 60 ans. Col. 10, 20. Ages inconnus.

Tabl. 5. Relevé des causes de décès dans les villes d'après lesdits rapports Pag. 56 Col 1. Causes de décès, voir Tabl. 3. Col. 2 22. Voir Tabl. 4. Tabl. 6. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, reparties par mois, d'après les rapports desdites commissions Pag. 58 Causes de décès, voir Tabl. 3. Tabl. 7. Maladies infectieuses, rapportées par tous les médecins, par mois et département Pag. 58 Col. 1. Maladies dans les départements (villes). a. Scarlatina; b. Variola; c. Diphtheria; d. Febris typhoides et paratyphus; e. Dysenteria; f. Poliomyelitis anterior ac.; g. Meningitis cerebrospinalis ac.; h. Encephalitis lethargica. Tabl. 8. Maladies infectieuses, rapportées par les médecins de service, par mois et département Pag. 62 Col. 1. Maladies: Septichæmia puerperalis, Morbilli, Parotitis epidemica, Pertussis, Influenza epidemica, Pneumonia acuta et pleuritis, Gastritis et enteritis acuta, Conjunctivitis trachomatosa. Tabl. 9. Scarlatina et diphtheria par 10000 hab. dans les départements (villes) Pag. 62 Campagne, villes des départements. Tabl. 10. Lits disponibles, entrés, décédés, jours d'entretien, etc. aux hôpitaux Pag. 63 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2. Nombre des lits le 31 déc. Col. 3, 4. Entrés, décédés. Col. 5. Jours d'entretien de tous les soignés. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7, 8. Maximum, minimum des malades soignés quelque jour. Col. 9. Séjour moyen des soignés. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 66 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 9. Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Allocations par les conseils départementaux. Col. 5. Idem par les communes. Col. 6. Idem par l'état. Col. 7. Indemnités faites par l'état pour les etrangers, par d'autres communes, par l'assurance générale des pensions, etc. Col. 8. Revenu des fondations. Col. 9. Autres. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 69 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 15. Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Aide extraordinaire. Col. 5. Medicaments. Col. 6. Articles de pansement. Col. 7. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 8. Instruments, appareils et fournitures. Col. 9. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 10. Alimentation des malades et du personnel. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Relevé des rapports des infirmeries concernant les lits disponibles, les entrés, les décédés et, les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 74 Col. 1. Départements, infirmeries. Col. 2 8. Voir Tabl. 9, col. 2 7 et 9. Col. 9 12. Recettes, en couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Contributions des malades. Col. 11. Allocations des conseils départementaux. Col. 12. Allocations des communes. Col. 13 15. Dépenses, en couronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Alimentation des malades et du personnel. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 14. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les lits disponibles, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 78 Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col. 2 7. Voir Tabl. 10, col. 2 5, 7 et 9. Col. 8, 9. Voir Tabl. 13, col. 9 et 10. Col. 10. Allocation par l'état. Col. 11 14. Idem, col. 11 15. Tabl. 15. Nombre des lits, fréquentation, temps d'expectation et celui de curation, jours d'entretien, etc. aux établissements antituberculeux Pag. 86 Col. 1. Etablissements. I. Etablissements antituberculeux de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoriums des conseils départementaux, des communes etc. III. Sanatoriums privés. Col. 2, 3. Nombre des lits le 31 déc, en tout et à salle publique. Col. 4 7. Entrés. Col. 8, 9. Décédés. Col. 10 12. Temps d'attente max., min., moyenne. Col. 13, 14. VII

VIII Jours d'entretien, en tout et à salle publique. Col. 15 Moyennes des soignés. Col. 16, 17. Max., min. des soignés quelque jour pendant l'année. Col. 18 20. Temps de curation des patients sortis, max., min., moyennes. Tabl. 16. Recettes des établissements antituberculeux Pag. 88 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 9. Voir Tabl. 11, col. 2 9. Tabl. 17. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 90 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 15. Voir Tabl. 12, col. 2 15. Tabl. 18. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les entrés, les décédés, les jours d'entretien et les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 92 Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuges provisoire des malades. D. Etablissements pour les estropiés. E. Maisons de convalescence. F. Hôpitaux annexés à des hospices. G. Maisons privées de santé pour les maladies incurables. H. Maternités. J. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Col. 2 10. Voir Tabl. 9, col. 2 10. Col. 11. Revenu des fondations, dons, etc. Col. 12 15. Voir Tabl. 13, col. 12 15. Tabl. 19. Cas des maladies vénériennes d'aprés le domicile Pag. 96 Col. 1. Départements, (grandes) villes. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 20. Relevé des maladies vénériennes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 96 Col. 1. Maladies. Syphilis (de toute espéce): hommes, femmes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Au-dessous de 1 an. Au-dessus de 60 ans. Col. 13. Inconnu. Tabl. 21. Cas des maladies vénériennes d'après le lieu d'infection Pag. 97 Col. 1. Départements, (grandes) villes; st = villes, ld = campagne. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 22 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries dép., repartis d'après la nature et les suites de l'accident Pag. 98 Col. 1. Nature de l'accident. Col. 2 4. Entrés pendant l'année, h., f., totaux. Col. 5 7. Suite de l'accident: Mort, Mal qui en résulte, Guérison. Tabl. 22 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries départ. repartis d'aprés l'origine et les suites de l'accident Pag. 99 Col. 2 7. Voir Tabl. 22 a.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år 1923. Berättelsen innefattar särskilda redogörelser för I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. Statens bakteriologiska laboratorium. Statens rättskemiska laboratorium. Statens farmacevtiska laboratorium. II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). 2. Allmänna hälsovården. 3. Sjukvården utom sjukhusen. 4. Sjukvården å civila sjukvårdsinrättningar. III. Rättsmedicinen. IV. Apoteksväsendet. Beträffande sinnessjukvården och veterinärväsendet får Styrelsen hänvisa till särskilda av Styrelsen avgivna berättelser. F. v. DARDEL. Stockholm den 30 november 1924. B. BUHRE. Torsten Philipson.

I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. 1. Medicinalstyrelsens organisation. Genom nådigt brev den 22 april 1923 har Kungl. Maj:t med upphävande av föreskrifterna i nådigt brev den 11 juni 1920 medgivit, att hos Medicinalstyrelsen må, räknat fr. o. m. den 1 juli 1923 tillsvidare, för handläggning av ärenden, som angå apoteksväsendet, vara anställda en extra byråchef och ett extra kontorsbiträde samt en juridiskt bildad amanuens och en farmaceutiskt utbildad amanuens. 2. Medicinalstyrelsens personal. Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 26 jan. 1923 entledigat apotekaren Stellan Julius Gullström från honom meddelat förordnande såsom extra byråchef i Medicinalstyrelsen, har Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni 1923 förordnat laboratorn, legitimerade apotekaren och filosofie licentiaten Carl Oscar Herman von Friedrichs att fr. o. m. den 1 juli 1923 tills vidare vara extra byråchef hos Styrelsen för handläggning av ärenden rörande apoteksväsendet. Genom beslut den 23 mars 1923 har Kungl. Maj:t entledigat legitimerade apotekaren Abdon Efraim Hamrin fr. o. m. den 1 jan. 1923 från honom meddelat förordnande såsom byråapotekare hos Styrelsen. 3. Mål och expeditioner. Antalet under år 1923 inkomna ärenden uppgick till 16 623, vartill komma för godkännande insända räkningar till ett antal av 14 136 och anmälningar, rapporter m. m. till ett antal av 5 925. Sammanlagda antalet mål uppgick alltså till 36 684 och antalet utgående expeditioner till 28 000. För fördelningen å de olika byråerna redogöres i Tab. A. 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen. Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år 1923.»Spisordning och utspisningsstat för större eller medelstora sjukhus», av Med. D:r Sigfrid Köhler.

4 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner inom de olika byråerna under år 1923. 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse. Febr. 12. Angående ändrad lydelse av 8 i Styrelsens kung. den 2 nov. 1911 angående fordringarna på viktigare proviantartiklar m. m. vid leverans för statens behov. J 20. Cirkulär rörande fastställt formulär B b) för läkarintyg för sjöfolk angående frihet från vissa sjukdomar samt fastställt formulär till räkning och mottagningsbevis angående läkarundersökning å sjömän. Haj 11. Cirkulär till direktionerna för vissa tuberkulossjukvårdsanstalter angående beredd möjlighet till ökad beläggning av dessa anstalter (Medicinalstyrelsens medgivande, att statsbidrag må utgå även om luftkuben pr patient inskränkes till 20 kbm. eller, vad beträffar sjukrum för barn under 15 år, till 15 kbm.). Juni 4. Angående besiktning av resande, som sjöledes ankomma från Finland till Stockholm. Juli 12. Angående ändringar i gällande medicinaltaxa. Nov. 5. Cirkulär angående hållbarheten av vissa terapeutiska sera. Dec. 20. Angående ny medicinaltaxa. 1 Redovisas jämväl 8 kameralbyrån., 2 Härav redovisas 108 å hospitalsbyrån, 7 072 å hälsovårdsbyrån och 1424 å veterinärbyrån. A dessa byråer underkastas nämligen ifrågavarande räkningar jämte därtill höronde rapporter granskning nr lakar-, respektive veterinärteknisk synpunkt, innan desamma slutligen granskas och godkännas å kameralbyrån. 3 Därvid har redaktion gjorts för sammanlagt 8 604 (jfr not 1 och 2).

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 5 Dec. 31. Cirkulär angående ny sjukdomsnomenklatur beträffande å sinnessjukhus intagna samt angående formulär för redogörelse beträffande sinnessjukvården. Okt. 6. Instruktioner. 25. För kontroll av meningokockserum. 7. Av Medicinalstyrelsen disponerade medel. I anledning av räkenskapsårets omläggning fr. o. m. den 1 jan. 1923 lämnas härmed uppgifter dels för budgetterminen 1 jan. 30 juni 1923 dels för budgetåret 1 juli 1923 30 juni 1924. Styrelsens tillgångar för budgetterminen 1 jan. 30 juni 1923 uppgingo till 27 344 201 kr. och av Styrelsen disponerade medel till 25 403 286 kr. Behållningarna å andra anslag än reservationsanslag hava uppgått till 2 598 528 kr. samt merutgifter å förslagsanslag till 657 613 kr. Av utgifterna gingo 8 672 067 kr. till hospitalens drift, 1 483 985 kr. till tuberkulossjukvårdsanstalter såsom driftsbidrag, 932 078 kr. till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, 333 140 kr. till epidemisjukhus såsom driftsbidrag, 485,187 kr. till allmän hälso- och sjukvård (därav 284 227 kr. till bekämpande av könssjukdomar), 116,653 kr. till skyddskoppympningar samt 45 396 kr. till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Styrelsens tillgångar för budgetåret 1923 1924 uppgingo till 39 864 635 kr. och dess disponerade medel till 39 233 688 kr. Behållningar å andra anslag än reservationsanslag hava uppgått till 1574 462 kr. samt merutgifter å förslagsanslag till 943 515 kr. Av utgifterna gingo 18 360 353 kr. till hospitalens drift, 2 991755 kr. till tuberkulossjukvårdsanstalter såsom driftsbidrag, 728 000 kr. till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, 713 372 kr. till epidemisjukhus såsom driftsbidrag, 1 115 329 kr. till allmän hälso- och sjukvård (därav 642 469 kr. till bekämpande av könssjukdomar), 288 591 kr. till skyddskoppympningar samt 608 791 kr. till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland busdjuren. Statens bakteriologiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Ur den av t. f. föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, med. doktor CARL A. KLING avgivna årsrapporten må anföras följande: 4 kurser i kolerans, nervfeberns och rödsotens diagnostik ha hållits vid laboratoriet. Under året ha 1 430 blodprov serologiskt undersökts på tarmtyfus och paratyfus B., varav 294 positiva för tyfus och 138 för paratyfus B. Blododling på tarmtyfus har gjorts i 10 fall. I ett fall konstaterades baciller av tyfus och i ett fall av paratyfus B. På tyfus och paratyfus B ha undersökts 2 240 faeces- och urinprov. 175 fall anträffades tyfusbaciller och i 134 fall paratyfusbaciller. Vidare hava på dessa baciller undersökts 20 vattenprov; i intet fall kunde nämnda bakterier påvisas. Slutligen hava 12 mjölkprov i samma syfte undersökts; från 3 isolerades paratyfusbaciller.

6 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. För undersökning på dysenteri ha insänts 32 blodprov, varav 19 gåvo positiv Widal, samt 39 faocesprov, varav 8 voro positiva. 12 colititreringar ha utförts enl. Vincents metod. Weil-Felix reaktion på fläcktyfus har utförts i ett fall med negativt resultat. På epid. cerebrospinalmeningit ha 26 prov insänts; 3 positiva. På sepsis ha undersökts 20 blodprov. Kikhosteundersökningar ha utförts i 33 fall, varav 4 positiva. För bakteriologisk undersökning av födoämnen ha insänts två prov; i det ena kunde inga patogena bakterier konstateras, i det andra anträffades Gärtner-baciller. Under året hava 60 råttor från 8 fartyg, kommande från pestsmittad ort undersökts på förekomst av pestbaciller. 3 av fartygen uppgåvos hava blivit koloxidbehandlade i Göteborg. I intet fall kunde pestbaciller konstateras. * För fyllandet av behovet av aniraalt ympämne vaccinerades 57 kalvar. Kassationsprocenten utav de för vaccinberedning använda kalvarna har detta år varit ovanligt hög. I medeltal erhölls från varje kalv omkring 42 gm ympämne. Från Medicinalstyrelsens vaccinkontor rekvirerades under året 5 430 flaskot för 40 ympningar och 8 764. rör för 3 ympningar eller sammanlagt ympämne för 243 492 personer. Vid årets slut fanns ympämne kvar för omkring 400 000 personer. Resultatet av de verkställda vaccinprövningarna visar att i genomsnitt 88'i % av de anlagda risporna slagit an. Ympämnet har sålunda varit av god beskaffenhet. Av ympämne not tarmtyfus ha levererats 5 620 kbcm. s»» paratyfus B.»» 1020» 3»» dysenteri >» 60, >» kolera»» 1 020» > > pest >» 1 450»» ' streptokokkinfektion > - 1190. Av tyfusdiagnosticum»» 1 100» > paratyfus B. diagnosticum»» 1 100 > > Alttubercidin»» 116 flaskor a 1 kbcm. Av serum mot difteri har under året levererats 2 903 flaskor å 3 000 I. E. Av serum mot stelkramp ha utlämnats 1 814 flaskor ä 100 A. E. 3 742»» 20 A. E. Av serum mot epidemisk hjärnhinneinflammation ha levererats 432 flaskor ä 20 kbcm. Av antistreptokokkserum ha levererats 765 flaskor ä 10 kbcm. Inspektion av statens bakteriologiska laboratorium och svenska seruminstitutet. Ur den av inspektorn och kontrollanten, professor Carl Sundberg, avgivna rapporten anföres följande: A. Statens bakteriologiska laboratorium. Under året ha kontrollerats och godkänts 2 difteriserumnummer av statslaboratoriets tillverkning. Styrkan har varit 400 och 500 I. E. Av dessa 2 sera har intet varit koncentrerat blandserum. Av tetanussera ha kontrollerats och godkänts 9 nummer. Ett nummer meningitserum har kontrollerats och godkänts.

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 7 Beträffande den viktigaste produktionen, antidifteriserum, bemärkes blott, att produktionen på grund av ringa behov av serum detta år varit inskränkt till ett minimum. Vid efterkontrollerna av difterisera har intet nummer befunnits försvagat med mer än 10 %. B. A.-B. Svenska seruminstitutet. Under året har kontrollerats och godkänts 1 difteriserumnummer. I brev har meddelats mig, att institutet begränsat sin verksamhet tillsvidare. Dess sera stå dock fortfarande under efterkontroll. För övrigt intet att anmärka. C. Importerade sera. Av importerade sera ha under året anställts endast efterprövningar. ha importerats. Inga nya sera Statens rättskemiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Block. Ur den av t. f. föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium, dr. B. LINDBERGER, avgivna berättelsen för år 1923 må anföras följande: Från år 1922 kvarstodo 14 ärenden, och under 1923 remitterades till laboratoriet 67 ärenden, av vilka vid årets slut 55 voro avslutade och 12 överfördes till 1924. Hela antalet under året slutbehandlade ärenden utgör således 69. Av dessa ärenden blev ett avskrivet, emedan Styrelsen efter prövning ansåg rättskemisk undersökning icke behöva ifrågakomma. Undersökningsföremålen hava utgjorts av: Därjämte hava vid sidan av likdelar även andra föremål i 15 fall blivit undersökta. Blodundersökningarna avsågo i 12 fall utrönande av eventuell koloxidförgiftning och utföllo positivt i 10 fall, negativt i 2. I ett fall, där blodundersökningen avsåg utrönande av cyanväteförgiftning, var resultatet negativt. Vid undersökning av organdelar (38 fall) kunde intet gift anträffas i 9 fall. Giftigt ämne påträffades i 29 fall och utgjordes detta av: I de 15 fall, då jämte likdelarna även andra föremål blivit undersökta, ha dessa utgjorts av: 1) 1 flaska, innehållande acetanilid; 2) 1 flaska, iunehållande T:a Valerianae, T:a Castorei och Aether spir. camph.;

8 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 3) 1 flaska, innehållande konjak, 1 flaska innehållande Thielemanns droppar, 1 påse acetylsalicylsyrepulver, 1 påse bikarbonatpastiller; 4) I flaska med metyl- och etylalkoholhaltig vätska; 5) 2 flaskor med starkt metyl- och etylalkoholhaltig vätska; 6) 1 glasburk, innehållande kaliumdikromat i substans; 7) 1 flaska starkt cyanvätehaltig vätska; 8) 1 kuvert, innehållande cyankalium i substans, 1 flaska med cyanvätehaltig vätska samt 1 påse bromnatriumpulver; 9) 1 flaska innehållande cyankaliumlösning; 10) 1 burk med cyankalium, 2 flaskor med pyridinhaltig samt metyl- och etylalkoholhaltig vätska; 11) 1 flaska rödsprit och 1 flaska etyl-och möjligen svagt metylalkoholhaltig vätska; 12) 1 burk nitrobensolkaltig skosvärta; 13) 2 flaskor begagnad sulfithaltig framkallningsvätska; 14) 1 glas raed rester av benolja; 15) 1 flaska innehållande c:a 82-procentig karbolsyra. Bland de 19 undersökningar, som gällt enbart andra föremål än likdelar, har det i 6 fall gällt påvisandet av människoblodfläckar å diverse föremål, i 5 fall påvisandet av spermafläckar å diverse klädespersedlar samt i 1 fall påvisandet av såväl människoblod- som spermafläckar. Undersökning på människoblodfläckar har i 4 fall givit positivt, i 3 fall negativt resultat. Undersökningen på spermafläckar har i samtliga fallen givit negativt resultat. Utom påvisandet av blodfläckar omfattade undersökningen även i ett fall diverse andra fläckar (gräsfläckar, fläckar av uppkräkt maginuehåll, fäkalier m. m.), i ett fall diverse hårstrån etc. samt i ett fall 2 burkar, vilkas innehåll var bemängt med metalliskt kvicksilver, och 1 flaska, i vars innehåll påvisades eu kvicksilverförening. I de återstående 7 fallen ha de undersökta föremålen utgjorts av: 1) 1 flaska med sprithaltigt avkok på droger, försatt med kamfer och anetol; 2) kejsargrönt i substans; 3) 2 flaskor, i vilkas innehåll intet gift kunde påvisas; 4) 1 ask med pulver, bestående av borsyra, koksalt och aluminiumsulfat, samt 1 flaska med vätska, i vilken blodfärgämne, koksalt, borsyra och spår av aluminiumföreniug påvisades; 5) 1 flaska med urin, innehållande 0.13 % etylalkohol; 6) 1 flaska etylalkohol-(icke metylalkohol-)haltig vätska; 7) 1 kavaj för undersökning av skotthål. Statens farmacevtiska laboratorium. Referent: Extra byråchefen O. V. Friedrichs. Ur den av föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, laboratorn H. PALME, avgivna redogörelsen för verksamheten vid laboratoriet under år 1923 må anföras följande: Under året hava från laboratoriet avgivits 87 undersökningsprotokoll och utlåtanden, av vilka 25 föranletts av uppdrag från Medicinalstyrelsen eller utförts med dess särskilda medgivande och 62 gällt undersökningar och utredningar, som företagits på initiativ av laboratoriet. Antalet av de undersökta läkemedel och övriga varuslag, för vilka redogörelse härvid lämnats, har utgjort 140. Därjämte hava å laboratoriet utförts undersökningar över preparater och prövningsmetoder med hänsyn till intagande i en ny upplaga av svenska farmakopén samt utarbetats eller granskats ett antal tabeller i

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 9 samma syfte. Antalet olika slag av läkemedel, som därvid varit föremål för undersökning, har uppgått till 126. Beträffande 39 av de läkemedel, över vilka protokoll avgivits, har undersökningen avsett att utröna, huruvida apoteksvara eller i allmän handel till försäljning tillåten vara förelåge, varvid 25 ansetts utgöra apoteksvara. Av dessa hava 23 varit föremal för saluhållande eller försäljning utom apoteken. De undersökningar, som utförts på uppdrag av Medicinalstyrelsen, hänföra sig till följande varor:»spiritus formicarum 95 %; en vara benämnd»photo-entwickler» och bestående av strykninnitrat;»pixpastiller» för utrönande av förekomst av giftigt ämne; en vara benämnd»radio»; vaselin;»lecithin fur Margarinefabrikation»; saffran på förekomst av giftigt ämne; homeopatiska gryn; diverse läkemedel och andra varor i anledning av brottmål; aspirin, insänt av apoteksinspektor; novokainlösnhig, vars användning förorsakat förgiftningsfall; Pyroleum lithanthracis, utlämnad från ett apotek; Spiritus concentratus, insänd från ett apotek; en vara, benämnd»restitutions-fluid»; en blandning av glycerin och sprit, insänd från nykterhetsnämnd; olika prov av för formalinlampor avsedda formalinpreparat; ett Medicinalstyrelsen tillhörigt lager av novokain; betningsmedlen för utsäde»vetefusariob,»rågfusariol» och»germisan»; samt»fru von Unges plåster». Yttranden hava avgivits 1) över en anhållan från Stockholms stads hälsovårdsnämnd om revision av förteckning IV vid giftstadgan; 2) över en hemställan från Nationernas förbunds generalsekreterare om förteckning å vissa giftiga ämnen och beredningar; 3) angående utlämnande av giftiga läkemedel från inhemsk fabrik till läkare; 4) över en ansökan om rätt att inköpa alkohol och sprit för fabrikation av läkemedel; 5) över sökandes till assistentbefattuingen vid laboratoriet kompetens och skicklighet. De undersökningar, som under året utförts med ändamål att kontrollera i bilaga III vid apoteksvarustadgan upptagna läkemedel, som försäljas utom apoteken, hava omfattat 79 preparat, vilka på anmodan av laboratoriet inköpts av allmänna åklagare i olika delar av landet. Av de därvid erhållna beredningarna hava 64 givit anledning till anmärkningar, hänförande sig till oriktig sammansättning, oriktig signering eller för högt pris. Varorna i fråga hava insänts från 15 landsfiskalsdistrikt. Från 15 distrikt hava meddelanden ingått, att läkemedel därstädes icke saluhållas utom apoteken. Från laboratoriet hava under året avlåtits 201 tjänsteskrivelser. 2 243503. Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1923.

II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Referent: Medicinalrådet Block. Genom brev den 24 april 1923 har Kungl. Maj:t fastställt sådan ändring uti den för förste provinsialläkare och provinsialläkare gällande avlöningsstaten, att däri från och med år 1924 upptagits ytterligare tio provinsialläkare. Därjämte har Kungl. Maj:t bestämt, vilka belopp skola utgå såsom provisoriska lönetillägg för budgetåret 1923 1924 till förste provinsialläkare och provinsialläkare. (M. F. n:r 47.) Genom brev den 24 april 1923 har Kungl. Maj:t vidare meddelat bestämmelser om ersättning under nämnda budgetår till förste provinsialläkare för utgifter till skrivbiträden och för övriga expenser, ävensom om arvoden till biträdande förste provinsialläkare under samma budgetår. (M. F. n:r 48.) Angående tjänstårsberäkning i fråga om pension för vissa förste provinsialläkare och provinsialläkare har Kungl. Maj:t den 8 juni 1923 utfärdat kungörelse, och i samband därmed hava även ändringar vidtagits i reglementet för extra provinsialläkarnas pensionskassa samt i kungörelsen om rätt till pension för vissa äldre extra provinsialläkare. (M. F. n:ris 65, 66 och 67.) Sedan anslag beviljats för budgetåret 1923 1924 för statsbidrag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden, har Kungl. Maj:t den 15 juni 1923 utfärdat kungörelse i ämnet. (S. F. S. n:r 227.) I enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 2 dec. 1921 (S. F. S. n:r 687) har Kungl. Maj:t under år 1923 beviljat statsbidrag till anskaffande av bostäder åt provinsialläkarna i Molkoms, Eringsboda, Lycksele, Hälleviksstrands och Bollnäs distrikt. (Kungl. brev den 20 okt., 12 nov. och 14 dec. 1923.) Genom särskilda beslut under år 1923 har Kungl. Maj:t förordnat om inrättande av följande nya provinsialläkardistrikt: Högsäters och Kinna distrikt i Alvsborgs län genom brev den 23 febr., Stuguns distrikt i Jämtlands län genom brev den 16 mars, Grönskåra distrikt i Kalmar län genom brev den 27 april, Bollnäs och Ljusdals distrikt i Gävleborgs län genom brev den 8 juni, Österbynio distrikt i Östergötlands Jän genom brev den 22 juni, öckerö distrikt i Göteborgs och Bohus län genom brev den 22 juni, Lövångers distrikt i Västerbottens län genom brev den 7 sept., Röstånga och Löberöds distrikt i Malmöhus län genom brev den 5 okt., Tidaholms distrikt i Skaraborgs län genom brev den 29 okt., Åmåls

ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. distrikt i Älvsborgs län genom brev den 24 nov. samt Ludgo distrikt i Södermanlands län genom brev den 21 dec. 1923. Genom brev den 13 april 1923 har Kungl. Maj:t medgivit tjänstårsberäkning och statsbidrag för en extra provinsialläkare i Väddö distrikt i Stockholms län och genom brev den 11 maj 1923 samma rätt för en extra provinsialläkare i Skinnskattebergs distrikt i Västmanlands län. Den 24 april 1923 har Knngl. Maj:t utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1923 åt vissa extra provinsialläkare. (S. F. S. n:r 231.) Genom brev den 9 febr. 1923 har Kungl. Maj:t medgivit rätt till tjänstårsberäkning för en andre köpingsläkare i Lidingö köping och genom brev den 13 april 1923 sådan rätt för å Svenska Amerikalinjens fartyg anställda läkare. 11 2. Allmänna hälsovården. A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Från olika län framhålles, att den allmänna hygienen under året gjort beaktansvärda framsteg, i det att nya vatten- och avloppsledningar anlagts och gamla utvidgats, att matvarustadga och andra sanitära reglementen antagits o. s. v. Inspektionerna hava visserligen blottat en del missförhållanden och vederbörande hälsovårdsnämnder hava anmodats att vidtaga nödiga åtgärder. Ehuru dessa nämnder i allmänhet synas hava visat ett ökat intresse för sina åligganden, har det dock på sina håll mött svårigheter att komma till rätta med missförhållandena, särskilt å större platser å landsbygden, där kommunalnämnden själv har att svara för den allmänna hälsovården. Med alla andra åligganden blir det för nämnden rätt betungande att handhava även denna uppgift, som f. ö. numera är väsentligt mera krävande än under gångna tider. Allt starkare framträder därför behovet av särskild hälsovårdsnämnd å större platser (kyrkobyar), som ej ordnats såsom municipalsamhällen. Dricksvattnets beskaffenhet giver alltjämt på sina håll anledning till anmärkning på grund av föroreningar av ytvatten, som kunnat intränga i brunnarna. Vattentillgången har liksom föregående åren i flera kommuner under sommaren varit otillräcklig, ofta på grund av dåligt anordnade brunnar. Avledningar av spill- och grundvatten. Öppna avloppsdiken, ogynnsamma lutningsförhållanden äro ej ovanliga; även andra anmärkningar framställas. Bostadshygienen förbättras väl i allmänhet år från år, men mycket långsamt. Från flera tjänsteläkare framföres exempel på långt gående bristfällighet, mest beroende på befolkningens fattigdom, oförmåga, bristande insikt i hygieniska frågor eller andra orsaker. Särskilt påpekas, att statares och torpares bostäder på många håll äro gamla, fuktiga och snuskiga. Överbefolkning i bostäder anses vara rådande här och var.

12 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Smittreningar utföras i allmänhet efter lungsiktiga; av en provinsialläkare framhålles dock, att föreskrifterna härom äro så avfattade, att desinfektion i själva verket blir tämligen ineffektiv. Desinfektörernas utbildning är mångenstädes otillfredsställande. Fosterbarnsvården förbättras långsamt; är här och var otillfredsställande. Fördomar och fel vid späda barns uppfödande äro fortfarande ofta förekommande. Från flera håll omnämnas mödrarnas bristfälliga kunskaper om spädbarnsvården, ehuru man dock trott sig märka en förändring till det bättre, sannolikt beroende på barnmorskornas och sjuksköterskornas verksamhet. Den förr så vanliga smörjningen för»ris» synes på väg att försvinna och förekommer blott i enstaka fall. Obligatoriska kurser i barnavård för unga mödrar anses önskvärda. Tandvården är på mänga håll bristfällig. Andra omständigheter som kunna menligt inverka på befolkningens hälsa. Under denna rubrik framhålles från alla håll kaffemissbruket, som i vissa trakter är mycket utbrett. Härtill kommer enformig och mindre väl lagad loda. Det förr å landsbygden, så vauliga snustuggandet synes vara statt i avtagande, men i stället har cigarrettrökan det bland ungdomen skjutit rask fart. Den personliga hygienen på många håll otillfredsställande och äro läkarnas omdömen på flera håll rätt skarpa. Besiktningen av arbetsställen har givit vid handen, att en del minderåriga, anställda inom industrier, icke varit i sådant hälsotillstånd, att de kunnat få fortsätta med dylikt arbete. Vanlig åkomma har varit struma som dock ej föranlett inskränkning i arbetet. Från ett län framhålles såsom önskvärt, att besiktningen ombesörjes av en och samma läkare för hela länet. Vaccinationen fortgår i det stora hela enligt lagens föreskrifter. I vissa trakter, särskilt i Västmanland och Dalarne, reses dock fortfarande ett visst motstånd emot vaccinationen; i ett distrikt säges, att»påpekande hos kommunalnämnden om vaccinationsförsummelse ej synes ha lett till någon åtgärd». I ett annat har ett mindre antal personer av länsstyrelsen vid förhöjt vite blivit ålagda att låta vaccinera sina barn. På några håll sägas skolråd och andra myndigheter hava visat någon försumlighet i sina skyldigheter. Motståndet synes dock hava betydligt avmattat, i synnerhet när agitatorerna försvunnit. Bristande tillgång på varmbad anmärkes i ett flertal av tjänsteläkarnas rapporter från landsbygden; bättre synes vara ordnat vid större industriföretag. Skol- och folkbad äro ej så vanliga som kunde vara önskligt. Köttbesiktning stvång har under året införts i några städer. Ladugårds- och mjölkhygienen förbättras långsamt. Det uttalas såsom önskvärt att särskilda bestämmelser härom utfärdas. Nykterheten säges i allmänhet vara god, men hembränning förekommer dock här och var. Därjämte har spritsmugglingen i kusttrakterna i Stockholms närhet en rätt stor utbredning. Kvacksalveriet synes alltmer tilltaga i så gott som alla län och bedrives dels av fast bosatta personer, dels av kringresande, som utge sig för s. k.

ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 13 homeopater, vilka driva sitt geschäft med stor reklam och verka inom olika specialiteter (åderlåtning, benbrott, vrickningar, rissmorningar m. m.; en man i Kopp. 1. botar allehanda sjukdomar genom sugning med ett slags sugklocka). Från ett läkardistrikt (Jämtl. 1.) skrives: I ett stort ödemarksdistrikt med usla kommunikationer (landsvägar 8 mil på en areal av is kv.-mil), otillräckligt telefonnät och en ytterst fattig befolkning är det en given sak, att läkaren sällan tillkallas. Man försöker reda sig på egen hand. Varje by har sin kvacksalvare. Varför ej anlita honom, när doktorns sjukresa belöper sig på 50 100 kr. Vem har råd därtill? Med nuvarande lagar är det också svårt att hejda kvacksalvarnas verksamhet. Kvacksalveriet synes florera särskilt i Kopparbergs och Gävleborgs län. Även tandtekniker förekomma, vilka bedriva olovlig tandläkarpraktik. Rörande epidemisjukvården framhålles, att några anstalter äro av rätt primitivt slag, andra i regeln obegagnade och i stort sett överflödiga; de kunna dock stå i reserv, särskilt om transportautomobiler anskaffas. Dylika anstalter kräva rätt stora underhållskostnader till ringa eller ingen nytta. Barnmorskeväsendet. I allmänhet synes barnmorskorna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Från flera distrikt i övre Norrland påpekas de svåra kommunikationsförhållandena och i anledning därav följande olägenheter. B. Skyddskoppympningen. I Tab. B meddelas en redogörelse för ympningens omfång ävensom vaccinationsprocenten inom de olika länen; Tab. C innehåller en redogörelse av antalet från Medicinalstyrelsens vaccinkontor levererade portioner. Då relativtalen beräknats på de föregående år levande födda, må anmärkas, att under första levnadsåret c:a 8 % avlida och en del sålunda icke hinna ympas; dödligheten bland tvååringar ligger över 2 % och bland treåringar över 1 %. Vid bedömandet torde även hänsyn böra tagas till födelsetalets tämligen kontinuerliga nedgång de senaste åren. För året uppgick vaccinationsprocenten till 77 mot 71 föregående år. C. Karantänsväsendet m. m. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Karantänsanstalten å Känsö har under året varit bestämd till karantänsoch observationsplats för pest och kolera. Karantänsanstalten å Fejan har under året varit öppen från den 1 juli t. o. m. den 14 sept. Dessutom hava på vederbörande kommunala myndigheters begäran och bekostnad observationsplatser för pest och kolera under hela året varit inrättade i Hälsingborg, Malmö, Gävle samt fr. o. m. den 1 nov. även i Göteborg:.

14 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Tab. B. Skyddskoppympningen i riket år 1923. 1 Utom Norrköpings stad. 2 Utom Malmö stad. 3 Utom Göteborgs stad. Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor år 1923. 1 En»portion» animal vaccin här = 1 kapillärrör. En flaska animal vaccin här = 10 kapillärrör. Ett kapillärrör räcker till vaccinering av 2 3 personer; en flaska till omkring 40 personer. D. Tuberkulosdispensärer. Referent: Medicinalrådet Bissmark. I Tab. D lämnas en särskild översikt av de under år 1923 nytillkomna dispensärerna, vilken utgör en fortsättning av de i närmast föregående årens berättelser lämnade redogörelserna. Dessa nytillkomna dispensärer äro avsedda för en sammanlagd folkmängd av c:a 190 000 (c:a 3 % av rikets). I Tab. E: 1 lämnas en redogörelse för statsunderstödda dispensärers inkomster, som för året uppgingo till 1 661000 kr., varav staten bidragit med 20 %, landsting med 31, kommuner med 18 och nationalföreningen mot tuberkulos med 20 %. I Tab. E: 2 redogöres för dispensäremas utgifter; dessa upp-

ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 15 gingo till 1 647 500 kr., varav till löner 38 %, hyror 8, expedition 6, barnavård 22 och understöd 15 %. I Tab. F lämnas en översikt av dispensärernas verksamhet. Antalet familjer som å dessa byråer under året för första gången begärt råd och hjälp var mer än 6 850, varav inom 5 210 tuberkulos konstaterades, antalet av läkare undersökta personer mer än 16 200 och antalet av sköterskor besökta hem nära 27 600; remisser till sanatorier och sjukhus förekommo i 5 100 fall. E. Avlusningsanstalter. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Några nya avlusningsanstalter hava under året icke tillkommit. F. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos. Upplysningsarbetet har fortgått såsom förut genom föreläsningar inom skilda delar av landet. Sålunda hava 172 föredrag på Nationalföreningens initiativ och till stor del på dess bekostnad hållits av 10 olika föreläsare. Åhörarnas antal har uppgått till 11 396. Sammanlagt hava under åren 1904 1923 hållits 1 748 föredrag för 241 947 åhörare. Sex sjuksköterskor hava erhållit stipendium för genomgående av kurs i sanatorievård och 12 sköterskor hava erhållit särskild utbildning för dispensärverksamhet. Kationalföreningens bidrag till dispensärverksamheten uppgick till 312 235 kr. fördelade på 187 dispensärer inom samtliga län. För utackordering av späda barn från tuberkulösa hem ha utbetalts 22 198 kr. Driftbidrag har lämnats till 13 hem för barn från tuberkulösa familjer. Föreningens inkomster uppgingo till 718 284 kr., därav medlemsavgifter 16 408 kr., för välgörenhetsmärken 77 061 kr. och lyxhlanketter 477 773 kr. Utgifterna belöpte sig till 534 783 kr. Tab. D. Under år 1923 nytillkomna dispensärer. Anm. Tabellen upptager endast under året öppnade dispensärer. Den ntgör ett komplement till motsvarande tabeller i Styrelsens berättelser för aren 1913 1922. * Ej bestämda mottagningstider. ** 1 gång varannan vecka.