INLEDNING TILL. Hälso- och sjukvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsstyrelse. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: : Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse : Hälso- och sjukvård vid armén : Hälso- och sjukvård vid armén samt flygvapnet / Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ; Flygstyrelsen : Hälso- och sjukvård vid armén och flygvapnet samt veterinärvård vid armén / Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ; Flygförvaltningen ; Överfältveterinären : Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén / Försvarets sjukvårdsförvaltning; Överfältveterinären. Från 1943 ingår även Hälso- och sjukvård vid marinen, som utkom , i denna serie ingår veterinärvård vid armén i ett särskilt avsnitt i denna serie. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsstyrelse. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970/ /74. Veterinärvård vid armén /Överfältveterinären. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, S. 163: Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halfo-1924

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VID ARMÉN ÅR 1924 AV KUNGL. ARMÉFÖRVALTNINGENS SJUKVÅRDSSTYRELSE STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE MÉDICAL À L'ARMÉE EN 1924 PUBLIÉ PAR LA DIRECTION DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ARMÉE

5 TILL KONUNGEN. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse får härmed avgiva underdånig berättelse över sin verksamhet samt över hälso- och sjukvården ävensom veterinärvården vid armén under år Stockholm i juni Underdånigst Fritz Bauer Richard Erhardt J. Hederstedt Fritz Björkman

6

7 INNEHÅLL. [Medieval stil (1, 2, 3...) betecknar, att siffrorna endast äro approximativa.] TEXTAVDELNING. Sid. I. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses verksamhet 1 II. Fältläkarkåren 2 III. Fältveterinärkåren 3 IV. Verksamheten vid Sjukvårdsstyrelsens glasögondepå 3 V. Besiktningen av värnpliktiga 4 Tab. A. Inom armén under år rekvirerade och levererade glasögon samt glasens beskaffenhet 5 Tab. B. Inom olika truppslag år levererade glasögon med angivande av glasens styrka 5 VI. Sjuklighet och sjukvård bland manskapet 6 VII. Sjuklighet och sjukvård bland arméns hästar 8 TABELLBILAGOR. Tab. 1. Utgifter för truppsjukvården 10 Tab. 2. Sammandrag av rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktiga 12 Tab. 3 a. 3 b. Översikt av kassationsorsaker vid läkarbesiktningarna å värnpliktiga 14 Tab. 4. På grund av kroppsfel el. sjukdom frikallade i % av prövade inom olika inskr.omr. 16 Tab. 5. Till gruppen Icke vapenföra på grund av kroppsfel eller sjukdom överförda, förut inskrivna värnpliktiga 16 Tab. 6. Kassationsorsaker hos förut inskrivna värnpliktiga 17 Tab. 7. Översikt av ändringar i förut inskrivnas värnpliktsförh. inom olika inskrivningsomr. 18 Tab. 8. Smittsamma könssjukdomar bland fast anställda och värnpliktiga inom armén 19 Tab. 9. Sjukligheten bland manskapet vid arméns truppförband 20 Tab. 10. Sjukdomar bland manskapet vid arméns truppförband 24 Tab. 11. Vissa epidemiska sjukdomar månadsvis 40 Tab. 12. Dödlighet bland arméns manskap inom olika områden och efter ålder 47 Tab. 13. Revaccination av manskap vid armén 48 Tab. 14. Å garnisonssjukhusen vårdade sjuka 49 Tab. 15. Å garnisonssjukhusen vårdade sjukdomsfall (utom civila) 50 Tab. 16 och 17. Å garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter 54 Tab. 18. Utgifter för truppveterinärvården 63 Tab. 19. Översikt av sjukligheten bland arméns stamhästar 65 Tab. 20. Sammandrag av hästsjukbesked 66 Tab. 21. Självdöda hästar 69 Tab. 22. Avlivade hästar 70 Tab. 23. Kasserade hästar 71 TABLE DES MATIÈRES. Page I. Activité du bureau médical de la Direction de l'administration médicale de l'armée 1 II. Corps des médecins militaires 2 III. Corps des vétérinaires militaires 3 IV. Activité du bureau de lunettes 3 V. Examens des conscrits 4 VI. Morbidité parmi les conscrits 6 VII. Morbidité parmi les chevaux 8

8 Tableaux. Page Tabl. 1. Dépenses pour le service sanitaire des troupes 10 Col. 1: Régiments ou détachements. Col. 2: Nombre de jours de service. Col. 3: Dépenses de l'année courante (cour). Col. 4 13: Dépenses par jour et par soldat en öre. Col. 4: Materiaux. Col. 5: Entretien. Col. 6: Fournitures. Col. 7: Transferts. Col. 8: Séjour à l'hôpital. Col. 9: Médicaments. Col. 10: Soins aux dents. Col. 11: Pour épidémies. Col. 12: Dépenses diverses. Col. 13: Totaux. Tabl. 2. Résumé des rapports sur les inspections médicales des conscriptionnaires 12 Col. 2: Totaux des examinés. Col. 3 7: Non conscrits. Col. 8 11: Conscrits. Col : Non conscrits en %. Col: 15 18: Conscrits en %. Tabl. 3 a. 3 b. Résumé des causes de réformation des conscriptiounaires de 20 ans, resp. de ceux au-dessus de 20 ans 14 Tabl. 4. Non conscrits par suite de vice de formation ou de maladie en % des examinés 16 Tabl.5.6. Causes de modifications des relations de service des conscrits 16, 17 Tabl. 7. Résumé des rapports sur les modifications des relations de service des conscrits 18 Tabl. 8. Maladies vénériennes dans l'armée 19 Tabl.9. Morbidité parmi les soldats 20 Col. 1: Régiments. Col. 2: Total des jours d'exercice. Col. 3: Restés de l'année précédente. Col. 4 6: Malades entrés par âge. Col. 7 18: Malades entrés par mois. Col. 19: Malades (restés et entrés) à la chambre et à l'infirmerie. Col. 20: Malades (restés et entrés) à l'hôpital militaire. Col. 21: Malades (restés et entrés) à l'hôpital civil. Col. 22: Total des malades (restés entrés). Col. 23: Sortis capables de continuer leur service militaire. Col. 24: Sortis incapables de reprendre leur service militaire. Col. 25: Décédés. Col. 26: Nombre des malades restant à l'année suivante. Col. 27: Nombre des journées de traitement. Col. 28: Journées de malades pour 100 jours d'exercice. Tabl. 10. Maladies parmi les soldats 24 Groupe I: Vices de formation ou de développement. Groupe II: Maladies d'infection aiguës Groupe III: Maladies zooparasitaires. Groupe IV: Maladies d'infection chroniques. Groupe V: Maladies constitutionnelles. Groupe VI: Maladies d'intoxication chroniques. Groupe VII: Maladies mentales. Groupe VIII: Maladies du système nerveux. Groupe IX: Maladies des yeux. Groupe X: Maladies des oreilles. Groupe XI: Maladies de l'appareil circulatoire. Groupe XII: Maladies de l'appareil respiratoire. Groupe XIII: Maladies de lappareil digestif. Groupe XIV: Maladies non vénériennes de l'appareil génito-urinaire. Groupe XV: Maladies de l'appareil locomoteur et du systéme osseux. Groupe XVI: Maladies de. la peau et du tissu cellulaire. Groupe XVII: Tumeures. Groupe XVIII: Cas des lésions corporelles et d'empoissonnements. Col. 145: Ruptures et distentions des muscles et tendons. Col. 146: Distorsions. Col. 147: Luxations, simples, compl. Col. 148 Fractures, simples, compl. Col. 149: Contusions. Col. 150: Blessures d'armes tranchantes ou pointues. Col. 151 a, b, c: Blessures d'armes à feu. Col. 152: Excoriations causées par la chaussure. Col. 153: Excoriations causées par l'équitation. Col. 154 a, b: Brûlures et traumatismes causés par explosion. Col. 155: Engelures. Col. 156: Coups de soleil et coups de chaleur. Col. 157: Intoxications aignës. Col. 158: Traumatismes d'autres sortes. Col. 159: Suicides, tentatives de suicide. Col. 160: Maladies indéterminées. Col. 161: Cas d'observation. Col. 162: Total des malades entrés. Tabl. 11. Certaines maladies épidémiques par mois 40 Tabl. 12. Mortalité et causes de mort parmi les soldats 47 Tabl. 13. Revaccinations des soldats 48 Tabl. 14. Malades traités dans les hôpitaux de garnison 49 Tabl. 15 Maladies traitées dans les hôpitaux de garnison 50 Tabl.16, 17. Opérations pratiquées dans les hôpitaux de garnison de Stockholm et de Boden 54 Tabl. 18. Dépenses pour le service vétérinaire des troupes (cfr. Tabl. 1) 63 Tabl. 19. Aperçu de la morbidité parmi les chevaux de l'armée 65 Tabl. 20. Résumé des rapports sur les maladies des chevaux de l'armée 66 Tabl Chevaux décédés, tués, réformés resp. 69 Note. Chiffres en types spéciaux (1, 2, 3 ) sont à regarder comme approximatifs.

9 I. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses verksamhet. a. Fältläkarbyrån. Under år 1924 hava å fältläkarbyrån handlagts 4764 ärenden, därav 84 av hemlig natur. Bland viktigare nya föreskrifter, som under året utfärdats, må nämnas följande: Angående strängare tillämpning av 1919 års besiktningsreglemente. Angående verkställande av försök med amerikanska första förband. Angående packningsförsök m. m. med ny sjukvårdsmateriel (förbinderimateriel, instrument, läkemedel) vid III. arméfördelningen. Angående försök med ny belysningsmateriel vid III. arméfördelningen. Angående konstruerande av nytt sjuktransportöverrede m. m. Föreskrifter för avfattande av ämbetsrapporter angående hälso- och sjukvården vid hären. Angående redovisning av å militärsjukhus vårdade patienter m. m. Angående visst tillägg till besiktningsreglementet, II c. Angående utbetalning av vissa militärläkare och militärveterinftrer m. fl. tillkommande avlöningsförmåner. Angående tjänstgöringsbetyg för värnpliktiga läkares facktjänstgöring. Angående förenande av ordinarie militärläkarbeställning med kortvarigt förordnande såsom läkare i statens eller kommunens tjänst. Angående upplåtande av platser åt civila patienter å garnisonssjukhuset i Stockholm. Angående ökat anslag för sjukvård i mindre omfattning av s. k. samvetsömma värnpliktiga under år Angående kontroll av mjölks pasteurisering. Kurs i cyanvätegasbehandling. Angående förande av vissa anteckningar beträffande vid truppförband sjukanmälda, vilka ej intagits på sjukvårdsinrättning. Taktiska övningar för militärläkare hava ägt rum vid Skövde aug.

10 2 FÄLTLÄKARKÅREN. b. Fältveterinärbyrån. A fältveterinärbyrån hava under året handlagts 663 ärenden, häruti icke inräknade hemliga ärenden, hästkort, hästsjukbesked m. m. Försök med nya hästskomodeller hava under året pågått vid flera truppförband. Fältveterinärmöte avhölls den 29 och 30 augusti i Stockholm. Bland handlagda ärenden och utfärdade bestämmelser kunna anföras: Ang. ändrad inryckningstid för vissa hovslagarskolor.» inkallande av beställningshavare till tjänstgöring a fältveterinärbyrån.» beräknande av truppveterinärvårdsanslaget.» rekvisition av hovbeslagslära.» förhöjd ersättning åt vissa veterinärer vid tjänstgöring vid armén. förvaltningen av veterinärmaterielen i fred.» prislista â veterinärmateriel.» redovisning av hästskor.» upplåtande av ridhus för ridundervisning åt civila personer. överflyttning av stamhästar för kavalleri- till infanteritruppförband.» handläggning av veterinärärenden vid infanteriregemente.» föreskrifter rörande veterinärvårdstjänsten samt hästsjukbesked under fälttjänstövningarna i Västmanland och Dalarna, handbok för veterinärtjänsten i fred.» statsbidrag till Svenska militärveterinärsällskapets kvartalsskrift.» anskaffande av strykkappor. II. Fältläkarkåren. Fältläkarkårens personal å aktiv stat uppgår till 180, därav: 1 generalfältläkare, 1 överfältläkare, 49 regementsläkare, 55 bataljonsläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 24 fältläkarstipendiater. Vid 1924 års början voro å aktiv stat vakanta 20 beställningar, därav 5 regements-, 13 bataljonsläkarbeställningar vid truppförband, 1 bataljonsläkarbeställning vid fältläkarkåren samt 1 fältläkarstipendiatbefattning. Under året hava genom transport eller befordran 14 läkartjänster samt genom avsked 14 blivit lediga. Under året har av personalen å aktiv stat avlidit bataljonsläkaren vid fältläkarkåren C. H. P. B. Bergman. Av de 49 beställningar, vilka sålunda under längre eller kortare tid av året varit lediga, hava 28 återbesatts.

11 FÄLTVETERINÄRKÅREN. Vid 1924 års slut voro lediga 21 läkartjänster, därav 3 regemente- och 12 bataljonsläkarbeställningar vid truppförband, 4 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren samt 2 fältläkarstipendiatbefattningar; häri är ej medräknad den i stat upptagna, men ej ledigförklarade regementsläkartjänsten vid fortifikationen. Reservstaten omfattar vid 1924 års slut 2 fältläkare, 12 regements- och 6 bataljonsläkarbefattningar. Därav voro vid samma tid 1 fältläkar-, 10 regements- och samtliga bataljonsläkarbeställningar vakanta. Fältläkarkårens reserv har under året ökats med 2 fältläkare, 5 regementsläkare, 11 bataljonsläkare och 16 fältläkarstipendiater, men minskats med 1 fältläkare, 5 regementsläkare, 8 bataljonsläkare och 7 fältläkarstipendiater. Den bestod vid årets slut av 2 överfältläkare, 9 fältläkare, 17 regementsläkare, 53 bataljonsläkare och 18 fältläkarstipendiater. 3 III. Fältveterinärkåren. Enligt plan skola finnas: I överfältveterinär, byråchef i Sjukvårdsstyrelsen, 6 fältveterinärbeställningar, II regementsveterinärbeställningar (därav en byråassistentbeställning i Sjukvårdsstyrelsen) samt 27 bataljonsveterinärbeställningar. Vid 1924 års ingång var bataljonsveterinärtjänsten vid Ing. 5 ledig; med dess tillsättande skall t. v. anstå (K. brev den 12 okt. 1917). Under året hade genom avsked, från stat, befordran eller transport 1 fältveterinärbeställning, 3 regementsveterinärbeställningar och 4 bataljonsveterinärbeställningar blivit lediga, av vilka 1 fältveterinärbeställning och 3 bataljonsveterinärbeställningar blivit tillsatta. Utom bataljonsveterinärbeställningen vid Ing. 5 voro således vid årets slut 3 regementsveterinärbeställningar och 1 bataljonsveterinärbeställning lediga. Fältveterinärkårens reserv utgjordes vid årets slut av 1 överfältveterinär, 1 fältveterinär, 9 regementsveterinärer, 26 bataljonsveterinärer. Intet dödsfall bland kårens personal har under året inträffat. IV. Verksamheten vid Sjukvårdsstyrelsens glasögondepå under tiden 1 mars dec Sedan 1922 erhåller manskap vid armén, om detta är för tjänstens fullgörande eller till följd av ögonbesvär nödvändigt, glas på kronans bekostnad. Glasen bliva efter tjänstetidens slut bärarens egendom.

12 4 BESIKTNINGEN AV VÄRNPLIKTIGA. Tab. A lämnar en översikt av rekvirerade och levererade antal glasögon inom armén samt av glasens beskaffenhet. Det olika antalet rekvisitioner inom de olika fördelningarna beror dels på styrkeförhållanden dels på bekväm tillgäng på oftalmologisk sakkunskap. Truppläkaren äger rätt att konsultera ögonläkare, om han så finner nödigt. Pä 1, IV och V fördelningarna, som ha lättaste tillgången till dylika konsultationer, falla c:a 2 / 3 av alla rekvisitioner, av vilka ungef. 2 /s basera sig på specialistundersökningar. Kolumnen»skjutglasögon* omfattar sådana glas till vapenföra, vilka medföra för skjutning tillräcklig synskärpa, d. v. s. minst 0.8. Rubriken»Andra glasögon» avser skyddsglas och glas, som utdelas till icke vapenföra eller sådana vapenföra, som visserligen ej nå»skjutsyn», men dock för tjänstens fullgörande eller till följd av besvär från ögonen behöva glas. Sfäriska minusglas (»sfär. -~ glas») förordnas ät närsynta, sfäriska plusglas (»sfer. + glas») åt översynta, cylinderglas (>cyl. glas») åt s. k. astigmater. Relationerna mellan dessa tre grupper äro under de båda perioderna tämligen konstanta, drygt hälften närsynta, '/IO översynta och c:a \s astigmater. Kolumnen»andra glas» omfattar planglas, mattglas o. d. Tab. B visar glasens fördelning på de olika vapenslagen och ger därjämte kännedom om glasens styrka. Infanteriets avsevärda övervikt beror dels pä detta vapenslags höga numerär, dels på möjligheten att inom detsamma xxtnyttja även»glasbärarna». Vid kavalleriet och artilleriet äro glas för de vapenföra ej tillåtna. V. Besiktningen av värnpliktiga. Siffror inom klämmer [ ] avse föreg. år. Sammandrag av rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktiga visa, att samtliga prövade uppgingo till , av vilka i 20-årsåldern, överåriga och 651 underåriga. Av samtliga prövade blevo frikallade, fingo uppskov och inskrevos, sålunda respektive 7-45, och %, allt siffror, som ligga nära de närmaste föregående årens. Av de inskrivna blevo 39 2(59 dugliga till all vapentjänst, till viss vapentjänst och icke vapenföra eller respektive 64-96, 5o3 och 9-63 % av samtliga prövade (Tab. 2). Härvid må dock anmärkas, att en viss dubbelräkning äger rum. En detaljerad redogörelse härom lämnas i årg De viktigaste kassationsorsakerna bland 20-åringarna voro liksom de närmast föregående åren bensystemets sjukdomar, tuberkelsjukdomar, sinnesrubbningar och cirkulationsorganens sjukdomar med respektive 25i2 [27-g5], [17-M], [13-4o] och [9o3] % sv samtliga frikallade. Bland de överåriga var tuberkelsjukdom som alltid den långt övervägande orsaken med [26-88] % av de frikallade, därnäst >-fortvarande allmän svaghet», cirkulationsorganens sjukdomar, sinnesrubbningar och bensystemets sjukdomar med respektive 16-68, 12-62, och 9-87 % (Tab. 3a och 3b).

13 Tab. A. Inom armén under år rekvirerade och levererade glasögon samt glasens beskaffenhet. 5 Tab. B. Inom olika truppslag år levererade glasögon med angivande av glasens styrka.

14 6 TRUPPSJUKVÅRDSANSLAGET. Vid jämförelse mellan olika inskrivningsområden visar för aret Älvsborgs södra högsta kassationsprocenten bland 20-åriga (8-81 %) samt Södermanlands för överåriga (28-78 %). Lägst står för 20-åriga Gotlands med (3-83 %) samt bland överåriga likaledes Gotlands med 3-os (Tab. 4). Av förut inskrivna värnpliktiga hava frikallats och överförts till icke vapenföra samt 223 till vapenföra i viss vapentjänst; den dominerande frikallelseorsaken var tnberkelsjukdom med [32-13] %, därnäst sinnesrubbningar med [11-94] %, och cirkulationsorganens sjukdomar [8-97] % (Tab. 6 och 7). Av de till gruppen Icke vapenföra vid revisionen överförda värnpliktiga, 2754 man, ledo 797 av sjukdomar i cirkulationsorganen, 647 av sjukdomar i bensystemet och 285 av fortvarande allmän svaghet (Tab. 5). VI. Sjukligheten och sjukvården bland manskapet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Sjuklighet. Tab. t) anger [55070] vårdade, varav 432 [418] kvarliggande från föregående år, med ett sammanlagt antal sjukdagar av [492180] eller 3-99 [3.82] % av tjänstgöringsdagarnas antal. Vid truppen hava vårdats [26979], å militärsjukhus [26812] och å civilt sjukhus [1279] man. Såsom dugliga till fortsatt krigstjänst hava avförts , såsom odugliga 769. Sjukligheten visar sålunda en ej obetydlig ökning mot föregående år; sjukhusvården har undergått väsentlig stegring. Inalles hava inträffat 98 dödsfall, därav 23 i lunginflammation, 19 av tuberkulos, 8 självmord och 3 olycksfall (Tab. 12). De vanligaste sjukdomarna (Tab. 10) hava liksom de föregående åren varit akuta infektionssjukdomar, andningsorganens sjukdomar, bölder och yttre skador. Av de två första grupperna har största frekvensen visats av halsfluss 8 593, akut och kronisk luftrörskatarr 6 673, influensa [1132], feber av obestämd art 2 603, påssjuka 1 695, rash 850, septisk lymfåder- och lymfkörtelinflammation 1 205, mässling 917 [431], strnpkatarr 827, scharlakansfeber 408 [321], akut ledgångsreumatism 370 och difteri med 66 [161] fall. Något särskilt anmärkningsvärt i övrigt visa siffrorna icke. I fråga om de epidemiska sjukdomarnas utbredning under olika tider av året visa scharlakansfeber, påssjuka och mässling sin största utbredning under våren och försommaren; influensa räknade största antalet fall i jan. april med max. i febr.(l 188), dock med rätt betydande variationer inom olika arméfördelningar (Tab. 10). En översikt av influensans utbredning inom armén efter det stora utbrottet 1918 under den närmast följande tiden visar nedan angivna siffror:

15 TRUPPVETERINÄRVÅRDSANSLAGET. 7 De smittsamma könssjukdomarna bland fast anställda och värnplikpliktiga visa enligt Tab. 8 följande siffror: dröppel 509 [522], enkelt veneriskt sår 4 [23], nyförvärvad syfilis 27 [30] och recidiverande syfilis 7 [8] med ett sammanlagt antal sjukdagar av resp , 126, 423 och 57. Här anförda siffror avvika från de i Tab. 9 uppgivna, enär de polikliniska fallen bär medräknats. Revaccination. Av manskapet revaccinerades under året och av dessa hade 53 förut ej ympats. Resultatet var gott i fall och negativt i 4810 eller 87-4, resp. 11-s % (Tab. 13). Sjukvård. Från och med 1924 lämnas årsberättelsen från garnisonssjukhusen enligt nya formulär med specifikation för armén och flottan samt även för civila, vilka numera genom överenskommelser mellan civila och militära myndigheter särskilt å Stockholms garnisonssjukhus kunna å dessa intagas, något som vid ett par. särskilt vid Bodens garnisonssjukhus, förut kunnat ske. A garnisonssjukhusen hava vårdats inalles man, varav Under året nyintagna Antalet vårddagar för samtliga vårdade uppgick till [ ] sålunda en ej obetydlig ökning mot föreg. år. Av de intagna voro 1031 civila med underhållsdagar och 1261 tillhörde flottan; deras vårddagar uppgingo till (Tab. 14). A garnisonssjukhusets i Stockholm röntgenavdelning hava under året utförts undersökningar, huvudsakligen beträffande skelettsystemet (778) och respirationsorganen (385). A dess poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar hava behandlats 988 patienter (5 774 besök), å dess ögonpoliklinik 606 samt å tandpolikliniken patienter (8 630 besök). Å polikliniken för hud- och könssjukdomar hava behandlats 843 patienter, därav för gonorré 288, ulcus molle 4, syphlis recens 29, syphilis latens 23 samt för hudsjukdomar 307. Rörande verksamheten vid garnisonssjukhusets apotek meddelas, att bruttoomsättningen (utan expeditionsavgift) med i regeln 30 % rabatt har uppgått till inemot kr., utgifter utom hyror till kr., vadan en nettobehållning uppstått på nära kr. I Tab. 15 meddelas sjukdomsorsaker för de å garnisonssjukhusen vårdade med uteslutande av civila sjuka; uppgifter rörande dessa komma enligt planen att överlämnas till K. Medicinalstyrelsen för eventuell statistisk bearbetning. Hithörande uppgifter äro helt och hållet uppställda enl. Medicinalstyrelsens cirk. d. 19 okt. 1914, eller samma blankettformulär som för lasarett (Tab. 9 däremot såsom förut). De vanligaste sjukdomarna hava varit influensa 324 fall, mässling 248, gonorré 212, lungsot 194, bronchiter 468, pleuriter 127,

16 8 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN AV ABMÉNS HÄSTAR. halsfluss 728 samt av blindtarmsinflammation ej mindre än 237 fall. Antalet olycksfall har varit ganska betydande; för benbrott hava vårdats 271 fall, för ledvrickningar 216 och för kontusioner 148 fall. En tablå över kostnader för truppsjukvården (Tab. 1) visar med bortseende från vissa skolor i fråga om summa kostnader pr man och dag så pass stora variationer som från 1.26 öre (1.24) till öre (T. 6). Flertalet hålla sig inom gränserna 2 à 5 öre. Söker man efter orsakerna härtill, så kunna möjligen vissa upplysningar erhållas nr specificeringen i samma tablå samt ur tabellerna över sjukdomarna vid truppförbanden. Att ingå på en närmare diskussion om detta, torde dock vara omöjligt, då man vet, huru många olika faktorer, som härvidlag inverka och som ej framgå ur dessa sammanställningar. Så mycket torde dock kunna sägas, att utgifter för epidemier ingenstädes synas hava varit utslagsgivande för omkostnadernas storlek. Så ej heller tandvården, som finnes särskilt upptagen för vissa truppförband. Sjukhuskostnaderna spela däremot för vissa truppförband stor roll, ävenså kostnader för nyanskaffning av materiel och för förbrukningsmateriel. I föreliggande årgång äro kostnaderna angivna för räkenskapsåret V / VII. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar. Sjukligheten. Medeltalet av arméns stamhästar har under året uppgått till c:a , däri även medräknade egna tjänstehästar och ett mindre antal ackordhästar. Antalet nyinsjuknade översteg och sjuklighetsprocenten var 7i d. v. s. mer än 700 hästar hava varje dag av året varit sjukskrivna. Det vapenslag (frånsett ridskolan), som varit svårast utsatt är trängen med över 10 %, därnäst ingenjörstrupper 8-7, artilleri 7.8 samt kavalleri 6-5. Bland enskilda truppförband har positionsartilleriet högsta siffran (15-5). Den vanligaste orsaken till sjukskrivning har varit sår, kross- och tryckskador med tillsammans mer än sjukdomsfall och mer än vårddagar, hovinflammation och seninflammation. Det dagliga medeltalet hästar, som av olika orsaker icke kunnat tagas i bruk, har varit för sår 123, tryckskada 30 och krosskada 17 eller sammanlagt 170 hästar, vidare för seninflammation 112, vrickning 70, hovinflammation 43 och spätt 26. Av samtliga hästar hava 72 avlidit i främsta rummet av sjukdomar i digestionsorganen. Antalet avlivade och kasserade hästar uppgick till eller 12 % av medelhästbeståndet. Orsak till avlivande har huvudsakligen varit ålder, åkommor i rörelseorganen och i leder. Kassationsorsak har varit ålder (42 % av alla kassationer), senåkommor (17 %) o. s. v. Särskilt hög kassationsprocent visa, om man bortser från infanteriet, skånska och Göta trängkårer samt Bodens ingenjörkår i sistnämnda fallet dock små tal Wendes art.reg. med över 19 % och Norrlands art.reg. i Boden med mer än 23 %.

17 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN AV ARMÉNS HÄSTAR. Sjukvårdskostnader. Tablån över kostnader för truppveterinär vården (Tab. 18) företer stora variationer med avseende på kostnader pr häst och dag. Gränserna äro med bortseende från vissa skolor 9-46 öre (I. 1) och 1.4+ öre (I. 16). Medelkostnaden pr häst och dag var vid fortifikationen 6'i6, infanteriet 4.62, kavalleriet 4.46, artilleriet 3'7o samt vid trängen 3-46 öre. Ovanstående belopp kunna ej läggas till grund för ett allsidigt bedömande av truppveterinärvårdsanslagets handhavande, då alltför många faktorer härvid inverka. Rörande räkenskaperna se föreg. kapitel. 9

18 10 Tab. 1. Utgifter för truppsjukvården 1 juli juni 1924.

19

20 12 Tab. 2. Sammandrag av rapporterna om Anm. Rörande ändringar i förut inskrivnas värnpliktsförhållanden, se Tab. 7.

21 läkarbesiktningarna å värnpliktiga år

22 Tab. 3 a. Översikt av kassationsorsaker vid läkarbesiktningarna å 20-åriga värnpliktiga år

23 Tab. 3 b. Översikt ar kassationsorsaker vid läkarbesiktningarna å överåriga värnpliktiga år

24 16 Tab. 4. På grund av kroppsfel eller sjukdom frikallade i % av prövade inom olika inskrivningsområden år 1924 jämfört med perioden Anm. Tabellen grundad på tabell 3 a och 3 b. Inskrivningsområdena äro ordnade efter kassationsprocenten för perioden (kol. 2). Les taux sont fondés sur les tableaux 3 a et 3 b. Tab. 5. Till gruppen Icke vapenföra på grund av kroppsfel eller sjukdom överförda förut inskrivna värnpliktiga år 1924.

25 Tab. 6. Kassationsorsaker bland förut inskrivna värnpliktiga under år Anm. Tabellen innehåller en specifikation av de i äldre årg. i Tab. 6 upptagna kassationstalen. Se Tab. 7, anm.

26 18 Tab. 7. Översikt av ändringar i förut inskrivnas värnpliktsförhållanden inom olika inskrivningsområden år Anm. Under hela året företogos ar olika anledningar efterbesiktningar av förut prövade värnpliktiga, varvid en del av de å Tab. 2 de föregående åren huvudsakligen under rubriken»icke vapenföra» anförda frikallats och av grnppen»vapenföra» en del överförts till gruppen»icke vapenföra»; sjukdomsorsaker för de inom denna förstnämnda grupp frikallade anföras i absoluta och relativa tal i Tab. 6. I arg har här nyinsatts grnppen»vapenföra i viss vapentjänst». 1 Beräknad siffra. 2 Se not 1.

27 Tab. 8. Smittsamma könssjukdomar bland fast anställda och värnpliktiga inom armén år A nm. Hår angivna siffror avvika en smula från de i Tab. 10 meddelade, enär denna tabell i olikhet med Tab. 10 upptager även polikliniitka fall. Bland sjukdagar ingå Sven på året belöpande sjukdagar för de från föregående år kvarliggande sjuka. 1 Kriggfkolan» kadetter medräknas. 2 Kvarliggande fran föregående år. 19

28 20 Tab. 9. Sjukligheten bland manskapet 1 Bland samtliga vårdade ingå även de från foreg. år kvarliggande ; kol. 22 sålunda = kol. 3 t. o. m. ren Revinge, nnder vintermånaderna en bat. vid Revinge, två bat. i Lund. 4 Göta ingenjörkåra 5. komp. Andra livgrenadjårrcg. 7 Jämte skola för kavalleriofficersaspiranter. 8 t kol. 2 o. 28 sammanfört med

29 vid arméns truppförband år = t. o. ni. 18 = kol. 19 t. o. m. 21 = kol. 23 t. o. m Kristianstad. 3 Under sommaför kol. 28 sammanförd med duss komp. 5 Linköping opli Malmen. 6 Tjänstgöringsdagar förda å Smålands art.-reg. 9 A Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning. l0 Se nästa uppslag, not 4.

30 22 Anm. För n&gra B m är re förband ing&r antalet tjänstgöringsdagar (kol. 2) i siffran för annat för- 1 Se not 1 a föreg. uppslag. 2 I Stockholm. Hela Svea ing.klr i kol. 2 och 28 räknas såsom a Positionsartillerireg. 5 Skånska husarregementets detachement i Uppsala och Upplands art.-reg. sam-

31 23 band; de hara di i kol. 28 räknats såsom en enhet (se noter). Rörande dada se Tab. 12. en enhet. 3 Vaxholm och Oscar Fredriksborgs; se Sven not 2. 4 Siffran för tjtastgöringsdagar medräknad manfflrda i kol. 2 och I Östersand.

32 24 Tab. 10. Sjukdomar blad manskapet

33 vid arméns truppförband år Vaccinationsbesvär. 2 Därav 24 vaccinationsbesvar.

34 26

35

36 28

37 29

38 30

39 31

40 32

41 33

42 34

43 35

44 36

45 37

46 38 Anm. Tabellen avser under året nytillkomna (ej från föregående år kvarliggande) sjukdomsfall.

47 39

48 40 Tab. 11. Vissa epidemiska sjukdomar månadsvis år 1924.

49 41

50 42

51

52 44

53 45

54 46 Anm. Tabellen upptager de under varje manad nyinsjoknade fallen. 1 Intendentnrkomp. i Stockholm. 2 Svea livgarde. 3 Kronobergs regemente. 4 Earlskrona grenadjärregemente, Hallands regemente, 2 å skånska dragonregementet samt Jämtlands regemente. 5 Smålands artilleriregemente. 6 Skånska dragonregementet. 7 Kalmar regemente. 8 Jämtlands regemente. 9 Andra livgrenadjarregemcntet, Västerbottens och Jämtlands regementen. I0 Västerbottens regemente.

55 Tab. 12. Dödlighet bland arméns manskap inom olika områden och efter ålder ar Anm. Tabellen upptager dödsfall bland arméns manskap samt befäl av manskaps grad. Har angivna antal dödsfall avviker frän det i Tab. 9 anförda pä grand av olika bokforingsprinciper (särskilt beträffande våldsamma dödsorsaker). 1 Därav 3 furirer (2 under ridning, 1 drunkning under bad), 2 volontärer (1 under skjutövning och 1 genom drunkning under bad) och 3 värnpliktige (1 överkörd av bil under permission, 1 hoppade Över en hage, föll baklänges och fick en gevärspipa i stolgängen under fälttjänatflvning samt 1 under skjutövning. 2 Självmördarna voro: 2 furtrer med skjutvapen (1 av olycklig kärlek och 1 av okänd orsak), 1 värnpliktig kastade sig framför täg (hemförlovad iisom oduglig till krigstjänst, i hog grad inskränkt förstånd). 47

56 48 Tab. 13. Revaccination av manskap vid armén år 1924.

57 49 1 Därav enl. lämnade uppgifter 53 förut ej ympade. Tab. 14. Å garnisonssjukhasen vårdade sjuka år 1924, 1 Vid armén och marinen. 2 Frän marinen inga. 3 Därav 1 tillhörande marinen. 4 Epidemiavd. vid Killedal medräknad. Se även not 2. 5 Ofullständig uppgift 6 Se not 5.

58 50 Tab. 15. Å garnisonssjukhusen vårdade sjukdomsfall år 1924.

59 51

60 52

61 53 Anm. I denna tabell äro de civila sjukdomsfallen icke medtagna.

62 54 Tab. 16. Å garnisonssjukhuset i Stockholm operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter år Kvarliggande.

63 1 Därav 1 kvarliggande. 2 Kyarligpuide. 55

64 56 1 Därar 2 kvarliggande. 2 Därav 1 kvarliggande. 3 Kvafliggande.

65 1 Kvarliggande 1. 57

66 58 1 Kvarliggande.

67 59 1 Kvarliggande 2 Dirav 1 kvarliggande

68 60 Tab. 17. Å garnisonssjukhuset i Boden operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter år 1924.

69 1 Kvarliggande fr Även meningitis tuberculosa (se under I). 61

70 62 1 Kvarliggande.

71 Tab. 18. Utgifter för truppveterinärvården 1 juli juni

72 64

73 Tab. 19. Örersikt ar sjukligheten bland arméns stamhästar år

74 66 Tab. 20. Sammandrag ar hästsjukbesked för år a) Arméns truppförband. 1 Räknat på de under året insjuknade.

75 1 Raknat pa de under aret insjuknade. 67

76 68 b) Remontdepåerna.

77 69 Tab. 21. Självdöda hästar år Anm. Häri inbegripas Sven de hästar, som dött atom förlaggningsorten, vadan här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 19 anförda.

78 70 Tab. 22. Avlivade hästar år Anm. Häri inbegripas även de hästar, som avlivats utom förläggningsorten, vadan här angivna siffror ej överensstämma med de i Tan. 19 anförda.

79 Tab. 23. Kasserade hästar år Anm. Den stora skillnaden mellan här angivna sammor ar kasserade hästar och de i Tab. 19 (kol. 6) anförda beror därpå, att här även medtagas sädana som på grund av allmän stelhet, ålder o. d. kasserats utan att håra varit sjukskrivna.