INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: : med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Service vétérinaire à l armée : med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: Army veterinary service. Föregångare: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén / Försvarets sjukvårdsförvaltning ; Överfältveterinären. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Veterinärvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-vetar-1953

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VETERINÄRVÅRD VID ARMÉN ÅR 1953 ÖVERFÄLTVETERINÄREN STOCKHOLM 1954

4 OFFICIAL STATISTICS FOR SWEDEN ARMY VETERINARY SERVICE FOR THE YEAR 1953 BY INSPECTOR OF ARMY VETERINARY SERVICE STOCKHOLM 1954 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN. Härmed får jag i underdånighet avgiva berättelse över veterinärvården m ni vid armén under år Stockholm i september Underdånigst ERIK LILJEFORS Överfältveterinär. Gunnar T. Krantz. f

6 INNEHÅLL. TEXTAVDELNING Sid. A. Fältveterinärkåren 1 B. Hälso- och sjukvård m. m. 1 C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar 4 Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridna förband pr 100 hästar under år Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år Tab. C. Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1953 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd 4 TABELLAVDELNING Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år Tab. 2. Sammandrag av hästsjuksbesked för år a) Arméns förband 6 b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten 9 Tab. 3. Självdöda hästar år Tab. 4. Avlivade hästar år Tab. 5. Kasserade hästar år Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år TABLE OF CONTENTS Sid. A. Swedish Army Veterinary Corps 1 B. Hygiene and care of sick animals 1 C. Infirmity and medical attendance of army horses and army dogs 4 Tab. A. Cases of certain diseases among army horses pr 100 horses in Tab. B. Cases of diseases directly attributed to accidents among army horses in Tab. C. Summary of accidents among army horses in 1953 considering the injury and its consequences 4 TABLES TO THE TEXT Tab. 1. Summary of infirmity among army horses in Tab. 2. Summary of sick-reports of horses in a) Army units 6 b) Remount- and training-depots 9 Tab. 3. Number of horses dead from natural causes in Tab. 4. Number of horses put to death in Tab. 5. Number of rejected horses in Tab. 6. Summary of sick-reports of dogs in

7 A. Fältveterinärkåren Vid 1953 års ingång utgjordes den aktiva personalen av 1 överfältveterinär, 7 fältveterinärer, 7 regementsveterinärer och 10 bataljonsveterinärer. Någon ändring härutinnan har icke skett under året. Av beställningarna skola 2 regementsveterinärer (A 1 och Fo 11) samt 4 bataljonsveterinärer (A 2, A 4, Ing 2 och TI) indragas vid uppkommande vakans. Antalet förordnanden som bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren ha minskats från 12 till 10. Under året ha avgång skett i tre fall, varav endast ett återbesatts varför antalet besatta förordnanden utgjorde 8 jämte 2 vakanser. Å övergångsstat kvarstår en bataljonsveterinär. Av beställningarna på reservstat, som utgöras av 2 fältveterinärer och 2 regementsveterinärer äro endast de 2 fältveterinärbeställningarna besatta. Personalen i reserven har minskats med 1 bataljonsveterinär men ökats med 5 bataljonsveterinärer och utgjordes vid årets slut av 1 fältveterinärer, 5 regementsveterinärer och 73 bataljonsveterinärer. B. Hälso- och sjukvård Stallar, stallhygien och hästvård Stallhygien och hästvård ha genomgående varit tillfredsställande, trots att hästintresset hos de värnpliktiga för varje år synes avtaga allt mera. Vid flera förband försvåras hästvården på grund av omoderna och tungarbctade stallar, och stallutrymmena för ackordhästar äro flerstädes otillräckliga under höstens övningar. Utackorderade hästar Vården av de utackorderade hästarna har varit god, frånsett att hovbeslaget på många håll varit eftersatt, vilket måste tillskrivas den stora bristen på kunniga civila hovslagare ute i bygderna. Vid höstens repetitionsövningar har man flerstädes gjort den iaktagelsen, att de inkallade hästarna icke befunnit sig i fältmässig kondition, då de gätt på bete hela sommaren, utan att användas i konditionsfrämjande arbete. Många nyinköpta ackordhästar ha, trots noggranna prov före utackorderingen, hos fodervärden efter kort tid visat sig för svårhanterliga och ha måst kasseras på grund av lynnesfel. Detta synes i särskilt hög grad gälla de varmblodiga ackordhästarna i stora delar av landet. Uppenbarligen sakna många av fodervärdarna förmågan att rätt handha och fostra hästar. Hovslagare och hovbeslag Hovslagarna vid truppförbanden äro väl utbildade och kunniga. De värnpliktiga hovslagarna ha i regel varit väl utbildade. I många fall har olämplig personal krigsplacerats som hovslagare och en omplacering har varit svår att genomföra pä grund av den ringa tillgången på hovslagarutbildade värnpliktiga. Vid

8 2 Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridnaförbandpr 100 hästar under år 1953 Herrevadsklosters remontdepå lia de nyinköpta rcmonterna i stor utsträckning haft strålröta och felaktig hovform på grund av försummad hovvård under uppfödningen. Hästsjukvård Sjukdomar i leder, senor och hovar samt sår och andra skador i linden dominera liksom föregående år. Lymfkärlsinflammationer höra även till de vanligare sjukdomarna. Grässjukan liar under aret varit mera svårartad än föregående år. På Utnäslöts remontdepå, där sjukdomen förra året för första gången uppträdde med ett fall, ha i år 9 remonter angripits och på Herrevadskloster ha 16 remonter lidit av sjukdomen. Sammanlagt 10 remonter ha avlidit och 7 ha måst avlivas till följd av denna sjukdom. De vetenskapliga undersökningar, som sedan flera år bedrivits för att söka klarlägga sjukdomens orsaker, synas ge vid handen, att lidandet orsakas av ett neurotropt virus, som angriper de sympatiska nervcellsgrupperna. Undersökningarna komina att fortsättas i ökad omfattning även under kommande år. Smittsamma sjukdomar Kvarka och ringorm ha uppträtt i tämligen ringa utsträckning. Båda sjukdomarna ha haft etl lindrigt förlopp. Vård av civila djur i kronans sjukstallar Under året ha 7(16 civila djur, varav 264 hästar, 10 nötkreatur och 492 hundar vårdats i kronans sjukstallar under sammanlagt sjukdagar. Dessutom ha djur vårdats polikliniskt.

9 Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år

10 4 Tab. C Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1953 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar 1. Hästar Medelsjukprocenten har under året varit 5,7. Å remontdepåerna var medelsjukprocenten 5,9. Hästantalet vid förbanden har under året i medeltal varit 3 146, varav 590 remonter (remontdepåerna + dressyranstalten) Av tab 1 i tabellavdelningen framgår sjukprocenten för såväl förbanden som de olika truppslagen och militärområdena. Den utgjorde vid kavalleriet liksom föregående år 5,62 och var något högre vid de övriga truppslagen. Av tab 2 framgår de olika sjukdomarnas frekvens och utgång. I tab A är en sammanställning gjord av de vanligaste och för förbandens tjänstduglighet mest betydelsefulla sjukdomarna bland hästarna vid beridna förband. Siffrorna angiva antalet fall per 100 hästar under året. Frekvensen av de olika sjukdomarna är ungefär densamma som föregående år. Tab B och C återgiva frekvensen av olycksfall och deras påföljd. Tab 3 är en sammanställning av under året självdöda, tab 4 av avlivade och tab 5 av kasserade hästar. 2. Hundar. Sårskadorna dominera med 21,6 % av samtliga behandlade fall. Andra stora sjukdomsgrupper äro sjukdomar i mage och tarm samt skador på trampdynorna. De senare skadorna torde dels få tillskrivas en bristande träning av inkallade hundar, dels den kemiska påverkan, som förorsakas av marsch på grusvägar, som behandlats med lut. Av tab 6 framgå de olika sjukdomarnas frekvens och följder.

11 5 Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år Ridskolan, krigsskolan, infanteriskjntskolan, arméns jägarskola, arméns nnderofficeraskola, försvarsstaben och arméledningen. ' Jämte dressyranstalten. I Kol. 3 och 5 ha även de hästar medräknats, som kasserats utan att ha varit sjuk Anm. skrivna.

12 6 Tab. 2. Sammandrag av hästsjukbesked för år 1953 a) Arméns förband

13 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR

14 8 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1953

15 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten

16 10 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1953

17 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR

18 12 Tab. 3. Självdöda hästar år 1953 Anm. Häri inbegripas även de hästar, som dött utom förläfrgningsortcn. varför här angivna siffror ej Överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Rcmontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

19 13 Tab. 4. Avlivade hästar år 1953 Anm. Häri inbegripas även de hästar, som avlivats utom förläggningsorten, varför här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

20 14 Tab. 5. Kasserade hästar år 1953 Anm. Den skillnad mellan här angivet antal kasserade hästar och det i Tab. 1 (kol. 5) angivna beror därpå, att här medtagits även sådaua hästar, som kasserats utom förläggningsorten (i regel hos fodervärd). Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

21 Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år

22 16 TAB. 6 (forts). SAMMANDRAG AV HUNDSJUKBESKED FÖR ÅR 1953 Utkom från trycket 17 november 1954.