INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halal-1921 INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning på franska med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: : Public health and sick care in Sweden ; : Public health in Sweden även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/ /92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1921 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1923 KONGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUEDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÉDE EN 1921 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT STOCKHOLM 1923 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Innehållsförteckning. [Mediævalstil (1, 2, 3 ) betecknar, att uppgifterna endast äro approximativa.] Textavdelning med texttabeller. I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet Sid Medicinalstyrelsens organisation Sid Medicinalstyrelsens personal Sid Mål och expeditioner Sid Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen Sid Utgivna kungörelser och cirkulär Sid. 3 Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna Sid Instruktioner Sid Av Medicinalstyrelsen disponerade medel Sid. 5 Statens bakteriologiska laboratorium Sid. 5 Statens rättskemiska laboratorium Sid. 6 Statens farmaceutiska laboratorium Sid. 7 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket Sid Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Beviljade distrikt och statsbidrag till extra provinsialläkardistrikt, ändringar med avseende på distrikt, tjänstårsberäkning m. m. Sid Allmänna hälsovården Sid. 11 A. Om hälsovårdsanordningar inom städer, köpingar och municipalsamhällen Sid. 11 B. Skyddskoppympningen Sid. 12 C. Karantänsväsendet Sid. 12 D. Tuberkulosdispensärer Sid. 12 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket Sid. 13 Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor Sid. 13 E. Avlusningsanstalter Sid. 13 F. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos Sid. 13 Tab. D. Under året nytillkomna dispensärer Sid Sjukvården utom sjukhusen Sid. 14 A. Dödligheten i rikets städer Sid. 14 Tab. E. Dispensärernas inkomster Sid. 15 Tab. F. Dispensärernas utgifter Sid. 15 B. Viktigare sjukdomars förekomst Sid. 16 C. Smittsamma könssjukdomar Sid. 17 D. Spetälska Sid. 18 E. Sjukdomsförhållandena i fängelserna Sid. 18

6 IV F. Ämbetsresor (för epidemiska sjukdomar) Sid. 18 G. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 18 Tab. G. Översikt av antalet spetälska i riket Sid. 19 H. Barnmorskeväsendet Sid. 19 I. Hälso- och sjukvårdspersonal Sid. 20 K. Tandläkare Sid. 21 L. Sjukgymnaster Sid. 21 Tab. H. Sammandrag av barnmorskornas dagböcker Sid Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 24 A. Nya läkarbefattningar med tjänstårsberäkning Sid. 24 B. Sjukvårdsbyggnader Sid. 24 a. Lasarett Sid. 24 b. Sjukstugor Sid. 24 c. Epidemisjukhus Sid. 25 d. Tuberkulossjukvårdsanstalter Sid. 25 e. Barnsjukhus Sid. 25 f. Konvalescenthem Sid. 25 g. Vanföreanstalter Sid. 25 C. Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. Sid. 26 Tab. I. Omsättningen å civila sjukvårdsanstalter Sid. 27 Tab. K. Å barnbördshusen intagna efter ålder, civilstånd m. m. Sid. 28 Tab. L. Å barnbördshusen födda barn Sid. 29 Tab. M. Antal å barnbördshusen avlidna barn Sid. 29 D. Kostnader för sjukhusvård Sid. 30 Tab. N. Översikt av inkomster och utgifter vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 32 E. Skador och förgiftningar Sid. 33 III. Rättsmedicinen Sid. 34 A. Rättsmedicin i egentlig bemärkelse Sid. 34 B. Rättspsykiatri Sid. 35 IV. Apoteksväsendet Sid. 36 B. Tabellbilagor. Tab. 1 a. Läkare och civila läkarebefattningar med tjänstårsrätt Sid. 37 Tab. 1 b. Barnmorskor och sjuksköterskor Sid. 38 Tab. 1 c. Tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal Sid. 39 Tab. 2. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. Sid. 40 Tab. 3. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppg. om dödsorsakerna i rikets städer Sid. 41 Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 50 Tab. 5. Översikt av dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppg.. Sid. 54 Tab. 6. Några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer månadsvis enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 56 Tab. 7. Infektionssjukdomar med anmälninsgplikt Sid. 56 Tab. 8. Andra infektionssjukdomar (utan anmälningsplikt) Sid. 60 Tab. 9. Scharlakansfeber och difteri på inv. länsvis Sid. 60 Tab. 10. Sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar m. m. vid lasaretten Sid. 61 Tab. 11. Lasarettens inkomster Sid. 64 Tab. 12. Lasarettens utgifter Sid. 67

7 Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 72 Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 76 Tab. 15. Platsantal, beläggning, väntetid, kurtid, underhållsdagar m. m. vid vårdanstalterna för tuberkulossjuka Sid. 84 Tab. 16. Inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 86 Tab. 17. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 88 Tab. 18. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter ang. antalet sjuksängar, intagna, döda underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 90 Tab. 19. Fall av smittsam könssjukdom efter boningsort Sid. 94 Tab. 20. Fall av smittsam könssjukdom efter ålder och kön Sid. 94 Tab. 21. Fall av smittsam könssjukdom efter smittningsort Sid. 95 Tab. 22. Översikt över operativt behandlade sjukdomsfall å civila sjukhus Sid. 96 Tab. 23 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 97 Tab. 23 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt Sid. 98 V Table des matières. [Les chiffres en types spéciaux (1, 2, 3 ) ne sont qu'approximatifs.] Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. I. Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état, expédition, médecins civils, comptes etc. Pag. 3 Tabl. A. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale ainsi que les affaires y expédiées Pag. 4 Laboratoire bactériologique de l'etat Pag. 5 Laboratoire de chimie légale de l'etat Pag. 6 Laboratoire farmaceutique de l'etat Pag. 7 II. Hygiène générale et assistance médicale Pag Médecins à fonctions publiques (en dehors des hôpitaux) Pag Hygiène générale Pag. 11 A. Dispositions prises pour l'hygiène dans les villes, bourgs, etc. Pag. 11 B. Vaccination dans le pays Pag. 12 C. Quarantaine Pag. 12 D. Dispensaires pour les tuberculeux Pag. 12 Tabl. B. Vaccination dans le pays Pag. 13 Tabl.C.Vaccin délivré du dépôt central Pag. 13 E. Etablissements de désinsection Pag. 13 F. Ligue nationale suédoise contre la tuberculose Pag. 13

8 VI Tabl. D. Dispensaires nouvellement établis pendant l'année Pag Assistance médicale en dehors des hôpitaux Pag. 14 A. Mortalité dans les villes du pays Pag. 14 Tab. E. Recettes des dispensaires Pag. 15 Tab. F. Dépenses des dispensaires Pag. 15 B. Les maladies les plus importantes Pag. 16 C. Maladies vénériennes Pag. 17 D. Léprosité dans le pays Pag. 18 E. Assistance médicale des prisons Pag. 18 F. Voyages d'office des médecins publics pour épidemies et maladies infectieuses (vr Tabl. 2) Pag. 18 G. Eaux minérales, stations balnéaires, etc. Pag. 18 Tabl. G. Relevé des cas de la léprosité dans le pays Pag. 19 H. Sages-femmes Pag. 19 I. Personnel pour les affaires d'hygiène et de santé Pag. 20 K. Dentistes Pag. 21 L. Gymnastes médicaux Pag. 21 Tabl. H. Résumé des rapports des sages-femmes par département Pag Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 24 A. Emplois médicaux avec le droit de compter les années de service Pag. 24 B. Constructions Pag. 24 a. Hôpitaux Pag. 24 b. Infirmeries Pag. 24 c. Hôpitaux pour les maladies épidémiques Pag. 25 d. Etablissements antituberculeux Pag. 25 e. Maisons pour enfants malades Pag. 25 f. Maisons de convalescence Pag. 25 g. Etablissements pour les estropiés Pag. 25 C. Mouvement des hôpitaux civils Pag. 26 Tabl. I. Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 27 Tabl. K. Femmes entrées aux maternités avec répartion de l'âge, de l'état civil, etc. Pag. 28 Tabl. L. Nombre des enfants nés aux maternitès Pag. 29 Tabl. M. Nombre des enfants décédés aux maternités Pag. 29 D. Dépenses des hôpitaux, etc. Pag. 30 Tabl. N. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux civils Pag. 32 E. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements Pag. 33 III. Médecine légale Pag. 34 A. Médicine légale proprement dite Pag. 34 B. Psychiatrie judicière Pag. 35 IV. Service pharmaceutique Pag. 36 B. Tableaux annexés Tabl. 1 a. Médecins et emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service Pag. 37 Col. 1. I. Villes, bourgs, etc. II. Campagne Col Nombre des médecins légitimés. Col. 2. Médecins civils ayant ledit droit. Col. 3. Avec une clientèle privée. Col. 4. Non praticiens. Col. 5. Hommes. Col. 6. Femmes. Col. 7. Total. Col Nombre des emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service. Col. 8. Médécins départementaux. Col. 9. Médecins cantoneaux (ordinaires et extraordinaires).

9 Col. 10. Médecins de ville et de districts urbains. Col. 11. Médecins de bourgs, etc. Col. 12. Aux hôpitaux antituberculeux. Col. 13. A des hôpitaux pour autres maladies corporelles. Col. 14. Aux hôpitaux d'aliénés. Col. 15. Médecins de prisons. Col. 16. Médecins du personnel du chemins-de-fer. Col. 17. Professeurs à la faculté de médecine. Col. 18 Autres emplois avec le droit susmentionné. Tabl. 1 b. Sages-femmes et gardes-malades Pag. 38 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col Sages-femmes de district, autres engagées par les communes, aux maternités privées. Col Gardesmalades engagées par les conseils départementaux ou par les communes, celles de dispensaires, privées. Tabl. 1 c. Dentistes, exerçants de gymnastique médicale, personnel de pharmacie 39 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2, 3. Dentistes (h. et f.). Col. 4, 5. Exerçants de gymnastique médicale. Col Personnel de pharmasie: propriétaires de pharmacie, loueurs, autres chefs, autres pharmaciens légitimés, étudiants en pharmacie, élèves, total (h. et f.). Tabl. 2. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infect. etc. Pag. 40 Col. 1. Départements. Col Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Fièvre typhoïde, Dysenterie, Poliomyélite, Méningite épidémique, Fièvre exanthématique, Maladies vénériennes, Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Totaux. Tabl. 3. Relevé des rapports des Commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 41 Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 18. Poliomyelitis anterior acuta. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis acuta. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organorum aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chronicus. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ, etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningum, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chronica. Vitium organicum cordis. Myocarditis chronica. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulationis morbi. Col. 38. Bronchitis acuta et chronica. Col. 39. Pneumonia acuta. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis acuta. Col. 42. Gastroenteritis chronica. Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45. Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49. Tumores alii. Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium. Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux. Tabl. 4. Relevé des rapports des Commissions municipales de santé sur le nombre des décédés dans les villes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 50 Col Hommes. Col Femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 et 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, ans et au-dessus. Col Ages inconnus. Tabl. 5. Relevé des causes de décès dans les villes d'après lesdits rapports Pag. 54 Col 1. Causes de décès. Pour les causes différentes, voir Tabl. 3, col Col Voir Tabl. 4, col Tabl. 6. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, reparties par mois, d'après les rapports desdites Commissions Pag. 56 Causes de décès, voir Tabl. 3. VII

10 VIII Tabl. 7. Maladies infectieuses, rapportées par tous les médecins, par mois et département Pag. 56 Col. 1. Maladies dans les différents départements (villes). a. Scarlatina; b. Variola; c. Diphtheria; d. Febris typhoides et paratyphus; e. Dysenteria; f. Poliomyelitis anterior acuta; g. Meningitis cerebrospinalis acuta; h. Encephalitis lethargica. Tabl. 8. Maladies infectieuses, rapportées par les médecins de service, par mois et département Pag. 60 Col. 1. Maladies: Septichæmia puerperalis, Morbilli, Parotitis epidemica, Pertussis, Influenza epidemica, Pneumonia acuta et pleuritis, Gastritis et enteritis acuta, Conjunctivitis trachomatosa, Malaria (Febris intermittens). Tabl. 9. Scarlatina et diphtheria par hab. dans les départements et villes Pag. 60 Départements, (grandes) villes. Tabl. 10. Lits disponibles, entrés, décédés, jours d'entretien, etc. aux hôpitaux pour maladies corporelles et à quelques refuges provisoires pour maladies mentales Pag. 61 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2. Nombre des lits le 31 déc. Col. 3, 4. Entrés, décédés pendant l'année. Col. 5. Jours d'entretien de tous les soignés. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7, 8. Maximum, resp. minimum des malades soignés un jour. Col. 9. Séjour moyen des soignés. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 64 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Allocations par les Conseils départementaux. Col. 5. Idem par les Communes. Col. 6. Idem par l'etat. Col. 7. Indemnités faites par l'etat pour les etrangers, par d'autres communes, par l'assurance générale des pensions, etc. Col. 8. Revenu des fondations. Col. 9. Autres. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 67 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Aide extraordinaire. Col. 5. Medicaments. Col. 6. Articles de pansement. Col. 7. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 8. Instruments, appareils et fournitures. Col. 9. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 10. Alimentation des malades et du personnel. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles (y compris celui des parcs et des voies). Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Relevé des rapports des infirmeries concernant les lits disponibles, les entrés, les décédés et, les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses. Pag. 72 Col. 1. Départements, infirmeries. Col Voir Tabl. 9, col Col. 8. Idem, col. 9. Col Recettes, en couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Contributions des malades. Col. 11. Allocations des Conseils départementaux. Col. 12. Allocations des Communes. Col Dépenses, en couronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Alimentation des malades et du personnel. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 14. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les lits disponibles, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 76 Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col Voir Tabl. 13, col Col. 6, 7. Idem, col. 7, 8. Col (Recettes) Idem, col Col. 12, 13. (Dépenses) Idem 13 et 15. Tabl. 15. Nombre des lits, fréquentation, temps d'expectation et celui de curation, jours d'entretien, etc. aux établissements antituberculeux Pag. 84 Col. 1. Etablissements. I. Etablissements antituberculeux de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoriums des états départementaux, des communes etc. III. Sanatoriums privés. Col. 2, 3. Nombre des lits le 31 déc., en tout et à salle publique. Col Entrés. Col. 8, 9. Décédés. Col Temps d'attente max., min., moyenne. Col. 13, 14. Jours d'entretien, en tout et à salle publique. Col. 15. Moyennes des soignés. Col. 16, 17. Max., min. des soignés quelque jour pendant l'année. Col Temps de curation des patients sortis pendant l'année, max., min., moyennes.

11 Tabl. 16. Recettes des établissements antituberculeux Pag. 86 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col Voir Tabl. 11, col Tabl. 17. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 88 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col Voir Tabl. 12, col Tabl. 18. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les entrés, les décédés, les jours d'entretien et les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 90 Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuges provisoires des malades. D. Maisons de convalescence. E. Hôpitaux annexés à des hospices. F. Etablissements pour les estropiés. G. Maisons privées de santé pour les maladies incurables. H. Maternités. J. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Col Voir Tabl. 9, col. 2 7 et 9. Col. 9, 10. Voir Tabl. 13, col. 9, 10. Col. 11. Revenu des fondations, dons. etc. Col Voir Tabl. 13, col Tabl. 19. Cas des maladies vénériennes d'aprés le domicile Pag. 94 Col. 1. Départements, (grandes) villes. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 20. Relevé des maladies vénériennes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 94 Col. 1. Maladies. Syphilis (de toute espéce): hommes, femmes. Gonorrhæa acuta: h. f. Ulcus molle h. f. Col. 2. Totaux. Col Ages des infectés. Col. 3. Au-dessous de 1 an. Col. 13. Age inconnu. Tabl. 21. Cas des maladies vénériennes d'après le lieu d'infection Pag. 95 Col. 1. Départements, (grandes) villes; st = villes, ld = campagne. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 22. Opérations effectuées aux hôpitaux et infirmeries départementales ainsi qu'aux maisons privées de santé Pag. 96 Tabl. 23 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries dép., avec indication de la nature et des suites de l'accident Pag. 97 Col. 1. Nature de l'accident. Col Entrés pendant l'année, h., f., totaux. Col Suite de l'accident. Col. 5. Mort. Col. 6. Mal qui en résulte. Col. 7. Guérison. Tabl. 23 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries départementales, repartis d'aprés l'origine de l'accident Pag. 98 Col Voir Tabl. 23 a. IX

12

13 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år Berättelsen innehåller särskilda redogörelser för I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. Statens bakteriologiska laboratorium. Statens rättskemiska laboratorium. Statens farmaceutiska laboratorium. II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). 2. Allmänna hälsovården. 3. Sjukvården utom sjukhusen. 4. Sjukvården å civila sjukvårdsinrättningar. III. Rättsmedicinen. IV. Apoteksväsendet. Beträffande sinnessjukvârden och veterinärväsendet får Styrelsen hänvisa till särskilda av Styrelsen avgivna berättelser. F. v. DARDEL. Stockholm den 30 november B. BUHRE. Sven Blom.

14

15 I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. 1. Medicinalstyrelsens organisation. Enligt nådigt brev den 7 juli 1921 har å Medicinalstyrelsens stat från och med år 1922 uppförts ytterligare en sekreterarebefattning. 2. Medicinalstyrelsens personal. Sedan byråveterinären hos Styrelsen K. E. Dunge utnämnts till länsveterinär i Stockholms län, utnämnde Kungl. Maj:t den30 juli 1921 distriktsveterinären i Nora distrikt K. F. Vide till byråveterinär hos Styrelsen. Till innehavare av den å Styrelsens stat nyuppförda sekreterarebefattningen utnämnde Kungl. Maj:t den 31 december 1921 notarien hos Styrelsen Mattis Abrahamsson Forsman. 3. Mål och expeditioner. Antalet under år 1921 inkomna ärenden uppgick till , vartill komma anmälningar och räkningar till ett antal av Sammanlagda antalet mål uppgick alltså till och antalet utgående expeditioner till För deras fördelning å de olika byråerna redogöres i Tab. A. 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen. Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år Om Encephalitis lethargica. Råd och upplysningar angående vissa smittsamma sjukdomar. 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse. Jan. 8. Ang. ordnande i vissa fall av vikariefrågan för provinsialläkare, som tillika är o biträdande förste provinsialläkare. Apr. 11. Ang. föreskrifter till förhindrande av smittas spridning från militär förläggning till civila personer och omvänt. Maj 11. Ang. ny medicinaltaxa.» 17. Ang. provtagning för undersökning av pest, kolera m. fl. smittsamma sjukdomar. Juli 6. Ang. åtgärder till förekommande av smittsamma sjukdomars införande i riket från ryskt område.

16 4 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner inom de olika byråerna år Juli 15. Ang. anslag till lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.» 16. Ang. apoteksvisitationer. Ang. 2. Ang. ändring i avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.» 9. Ang. anordnande av repetitionskurser för barnmorskor år Sept. 10. Ang. ändring i och tillägg till gällande medicinaltaxa. Nov. 1. Ang. förhöjning i beviljade provisoriska lönetillägg till provinsialläkare i vissa distrikt.» 11. Ang. ny indelning av hospitalsdistrikt. i 17. Ang. avgifterna vid statens anstalter för sinnessjuka år Dec. 22. Ang. ny medicinaltaxa. 6. Instruktioner. April 27. För läkare vid godkänd kommunal sinnessjukanstalt. 1 Redovisas jämväl i k«meralbyrin. # - 2 Härav redovisas 181 t hospitalsbytän, 8862 a hälsovardebvrsn och 1642 ä veterinärbyian. Å dessa byråer underkastas nämligen ifrågavarande räkningar jämte därtill hörande rapporter granskning nr lakar-, respektive veterinärteknisk synpunkt, innan desamma slutligen granskas och gtodkininm 1 kameralt)} rån 3 Dirvid har reduktion gjorts för sammanlagt (jfr not 1 och 2).

17 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET Ar Medicinalstyrelsen disponerade medel. Styrelsens tillgångar för året uppgingo till kr. och dess disponerade medel till kr. Behållningarna å andra än reservationsanslag hava uppgått till kr. samt merutgifter å förslagsanslag till kr. Av utgifterna gingo kr. till hospitalens drift, kr. till tuberkulossjukvårdsanstalter såsom driftbidrag, GI kr. till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, kr. till epidemisjukhus såsom driftbidrag, ' 7 3 kr. till allmän hälso- och sjukvård (därav kr. till bekämpande av könssjukdomar), o kr. till skyddskoppympningar samt kr. till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. * Statens bakteriologiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Ur den av t. f. föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, doktor CARL KLING avgivna årsrapporten må anföras följande: Fyra undervisningskurser i kolera-, nervfeber- och rödsotsdiagnostik ra. ni. hava anordnats vid laboratoriet. Deltagare voro 8 med. lic. och kand. På grund av Medicinalstyrelsens förordnande anställdes undersökningar i Vilhelmina över inträffade fall av encephalitis lethargica den 5 12 febr., varom rapport insänts till Medicinalstyrelsen. I mars besöktes pä förordnande av Medicinalstyrelsen Torshälla och Eskilstuna för att inhämta upplysningar och uppgöra plan för tyfosepideraiens utforskande. Med anledning ar den pågående nervfeberepidemien i Kiruna förorduades och avreste en av laboratoriets assistenter till Kiruna den 2 juni med ett flyttbart laboratorium, som efter en månad förlades till Haparanda och var därstädes förlagt till undersökningens slut den 31 aug. Under året ha undersökts blodprov på tyfus och paratyfus B. A det flyttbara laboratoriet i Kiruna och Haparanda undersöktes 583 blodprov och 801 avföringsprov på tyfus och paratyfus B. Nio mjölkprov samt 39 vattenprov ha undersökts på tyfus och paratyfus. I övrigt har ett flertal prov undersökts med avseende på dysenteri, kolera, fläcktyfus och barnförlamning. Wassernianns reaktion har utförts i fall; därav voro 900 positiva. För undersökning på pest hava råttor från 10 fartyg blivit undersökta; i ett fall konstaterades pestbaciller. Föt fyllande av behovet av animait ympämne vaccinerades 78 kalvar. Av dessa avled strax efter vaccineringen en av hämorrhagisk gastroenterit. Hos de övriga kalvarna konstaterades vid skiktningen tuberkulos hos en, lunginflammation hos 4, varför vaccinen från dessa kalvar kasserades. En kalv användes enbart för erhållande av stamvaccin. Det för ympning av människor erhållna ympämnet härstammade alltså från 71 kalvar. I medeltal erhölls från varje kalv gm. Från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor rekvirerades under året sammanlagt ympämne för personer. Vid årets slut fanns kvar ympämne för omkring personer. Resultatet av de verkställda vaccinprövningarna har så utfallit, att i genomsnitt efter de anlagda risporna 83.is % slagit an, då man räknar med första prövningen av det

18 6 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. fardi^beredda vaccinet. Ympämnet har sålunda varit av god beskaffenhet helst som en del vaccinprövningar företagits långt efter vaccinberedningen, ända till 15 månader. Av ympämne mot tyfus hava levererats cc, paratyfns B 1 170, paratyfus A 20. kolera , dysenteri 1 000, epid. cerebrosp. meningit 225, samt mot influensakomplikationer (streptococcympämne) Av tyfus diagnost, hava levererats 600 cc, paratyfus B 650 samt av alttubcrculinl59 cc. Av serum mot difteri ha under året levererats flaskor pä I. E >» I. E »» I. E. Summa flaskor eller 2» 126 flaskor à I. E. Inalles ha under året tillverkats cirka 150 miljoner I. E. (brutto). Av serum mot stelkramp ha levererats flaskor 100 A. E » 20 A. E. Summa flaskor. Av serum mot hjärnhinneinflammation ha levererats 698 flaskor à 20 cc. Ett flertal vetenskapliga arbeten hava under året utförts, såsom studier över Encephalitis lethargica, pestbacillagglutination, influenzans etiologi, framställning av difteritoxin m. m. Inspektion av statens bakteriologiska laboratorium och svenska seruminstitutet. Ur den av inspektprn och kontrollanten, professor Carl Sundberg, avgivna rapporten anföres följande: A. Statens bakteriologiska laboratorium. Under året ha kontrollerats och godkänts 11 difteriserumnummer och har styrkan växlat mellan 325 och 700. Medelvärdet, beräknat för hela den producerade serummängden. har varit i det närmaste 500 I. E. Av tetanussera ba kontrollerats och godkänts 9 nummer med en styrka av 4 till 7 A.E. Vid efterkontrollerna av inalles 86 nummer difteriserum, 6 och 24 månader gamla, hn under året inga sera behöft indragas. 22 tetanussera ha underkastats efterkontroll utan anmärkning. B. A.-B. Svenska seruminstitutet. Under året har kontrollerats och godkänts ett enda nummer (difteriserum), n:r 57 à 500 I. E. Från danska seruminstitutet ha importerats ungefär 75 liter difteriserum, utöver serum som exporterats till Ryssland. C. Importerade sera. Av importerade sera för försäljning i Sverige ba kontrollerats 3 nummer. Statens rättskemiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Block. Från 1920 kvarstodo 5 remisser, där undersökningen vid årets utgång ej avslutats. Dessa slutbehandlades i början av år Under året remitterades till labora-

19 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 7 toriet 69 undersökningar, av vilka tid årets slut 67 TOTO avslutade samt 2, som ej voro slstbehandlade, överfördes till Hela antalet slutbehandlade ärenden utgör sålunda 72. Undersökningaföremålen hava utgjorts av: likdelar enbart i 54 fall, därav blodprov enbart i 25 fall, likdelar jämte bifogade fsremål i 9 > andra föremål än likdelar i 9 > Undersökningarna å blodproven avsågo i 23 fall utrönande av eventuell koloxidförgiftning; i 20 av dessa fall var undersökningsresultatet positivt, i 3 fall negativt. I 2 fall avsågo blodundersökningarna fastställande av förgiftning med gasformigt cyanväte; i det ena fallet var undersökningsresultatet positivt, i det andra negativt. Vid övriga undersökningar å likdelar (38 fall) påträffades intet gift i 15 fall, men däremot giftigt ämne i 23. Detta utgjordes av 1) etylalkohol enbart i 3 fall 2) > jämte metylalkohol i... 1 > 3) jämte veronal i 1 > 4) morfin enbart i 3 > 5) «(spar) jämte veronal i.... 1» 6) veronal i 1» 7) opinmbeståndsdelar + kamfer + kloroform i 1 > 8) stryknin i 2 fall 9) veratrin i 1 > 10) nikotin i 1 > 11) eyanväteförening i 4 > 12) arsenikfsrening i 3 > 13) kromförening i 1 > I de 9 fall, där likdelarna varit åtföljda av föremål av annan art, hava dessa utgjorts av: t) Gulvita stycken, innehållande kakaofett och spår av morfin, 2) 1 flaska med bittervatten och 2 difiaskor med vanligt vatten, 3) 1 flaska med cyanväte, 4) 1 kaffekopp med alkalicyanid, 5) 1 flaska med kloroformliniment, 6) 1 flaska, innehållande 25 % myrsyra jämte kinosol, 7) 2 askar med cyannatrium, 8) 1 glasburk och 2 pulverkapslar med bromnatrium, en plåtask med eterlöslig substans, sannolikt veronal, samt 9) 1 glasburk och 1 flaska med cyankalium. I de 9 fall, där undersökningen gällt enbart andra föremål än likdelar, har det gällt: i 6 fall påvisande av sperma, varvid undersökningen utfallit negativt i 4 fall, positivt i 2 fall; i 2 fall påvisande av människoblod, varvid undersökningen i båda fallen gav positivt resultat, samt i 1 fall påvisande av lazarolbeståndsdelar i förkolnade rester av bomull och trä, varvid resultatet var negativt. Statens farmacevtiska laboratorium. Referent: Extra byråchefen Gullström. Ur den av t. f. föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, laboratorn O. VON FRIEDRICHS, avgivna redogörelsen för verksamheten vid laboratoriet under år 1921 må anföras följande: Under året hava från laboratoriet avgivits 75 undersökningsprotokoll och utlåtanden, a? vilka 26 föranletts av uppdrag från Medicinalstyrelsen och 49 gällt undersökningar och utredningar, som företagits på laboratoriets eget initiativ. Dessutom hava ut Kungl. Medicinalstyrelsens ber. för år 1921.

20 8 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. förts undersökningar över renbeten av i handeln förekommande farmakopépreparat, varjämte prövningsmetoder granskats och i vissa fall nya sådana utarbetats för läkemedel, som äro avsedda att intagas i svenska farmakopéns tionde upplaga. Antalet undersökta läkemedel ra. m., för vilka redogörelse lämnats i undersökningsprotokollen, är 260. I 24 fall har undersökningen avsett att utröna, huruvida apoteksvara eller i allmän handel till försäljning tillåten vara förelegat. Dessa undersökningar hava givit till resultat, att 15 preparat ansetts utgöra apoteksvara eller sådan vara, som får försäljas endast från apoteken, och alt 9 preparat varit fria handelsvaror. Undersökningar hava utförts över den riktiga beskaffenheten av vissa apoteksvaror, som utgjort s. k. specialiteter och som anskaffats från apotek inom landet. De undersökningar, som utförts med ändamål att kontrollera i bilaga III till apoteksvarustadgan upptagna läkemedel, som försäljas utom apoteken, hava omfattat 174 preparat, på anmodan av laboratoriet inköpta av allmän åklagare i olika delar av landet. I samband härmed hava undersökts vissa såsom läkemedel avsedda, i den fria handeln förekommande preparat. Jämförande undersökning har utförts över narkoseter från tysk fabrik och svenska. Undersökning har utförts angående möjligheten att upphäva Medicinalstyrelsens av kristidsförhållandena föranledda cirkulär angående beskaffenheten av vissa farmakopépreparat. Undersökning har utförts över beskaffenheten av i handeln förekommande normaldroppräknare. Undersökning har utförts över det kokainhaltiga preparatet Albromin. Yttranden hava avgivits a) med förslag till dels lydelse av apoteksvarustadgans bilagor I, II och III, dels lydelse av giftstadgan och dess förteckningar I VI. I samband härmed har yttrande avgivits angående instruktion rörande sättet för arsenikundersökningars utförande; b) angående fråga huruvida vissa läkemedel äro att hänföra till apoteksvaror; c) med förslag till anvisningar åt konungens befallningshavande angående de föreskrifter, som vid tillståndsresolutioners utfärdande böra lämnas till angivande av den myckenhet giftigt ämne, som för vissa skadedjurs dödande må begagnas, ävensom de försiktighetsmått, som böra iakttagas vid användandet; d) över nykterhetskommitténs betänkande med förslag till lag om alkoholvaror; e) över anhållan om tillstånd att försälja sprit till läkemedelsfabrik; f) med förslag, att vissa organiska järnföreningar upptagas i punkt F av Medicinalstyrelsens kungörelse den 18 dec. 1919; g) över en underdånig ansökning om tillstånd att försälja ett medel mot reumatism, ansökningen avstyrktes; h) över en underdånig ansökning om tillstånd att importera homeopatiska piller, ansökningen avstyrktes; i) angående tillämpning av bestämmelser i giftstadgan i fråga om ett preparat, benämnt Otalgan. Förslag har avgivits till omkostnadsstat för en ifrågasatt avdelning för prövning av febertermometrar vid laboratoriet. Yttrande har avgivits angående laboratoriets uppförande på riksdagens ordinarie stat. De undersökningar, som i samband med förarbetena till en ny farmakopéupplaga under året utförts över preparater och prövningsmetoder, hava omfattat 53 läkemedel. Jämförande undersökning har utförts över olika metoder att påvisa arsenikhalt i farmakopépreparat. För ett antal vätskor hava egentliga vikter fastställts vid olika temperatur, vilka, värden äro avsedda att införas i en farmakopétabell. Från laboratoriet hava under året avlåtits 153 tjänsteskrivelser. Efter anhållaa om införskaffande av läkemedel för kontrollundersökningar hava sådana erhållits från 31 landsfiskalsdistrikt. Från 15 distrikt hava meddelanden ingått, att läkemedel ej inom distrikten saluhållas utom apoteken.

21 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 9 Tillsammans med två tillkallade sakkunniga har laboratoriets t. f. föreståndare avgivit yttrande med förslag, omfattande dels ändring av vissa paragrafer i gällande apoteksvarustadga, dels en bilaga till apoteksvarustadgan, upptagande apoteksvaror som äro praeparanda, dels ändring av viss paragraf i gällande giftstadga, dels en förteckning vid giftstadgan, upptagande giftiga läkemedel som äro praeparanda, dels ett cirknlär angående inköp av praeparanda, som ej äro hänförliga till apoteksvaror eller giftiga ämnen av första klassen, dels slutligen en P. M. i anledning av ovannämnda förslag. * Följande vid laboratoriet utförda vetenskapliga arbete har under året publicerats: Ueber die Bedingungen för eine zweckmässige Herstellungsvorschrift des Nessler'schen Reagenses fur die Arzneiböcher. Av O. von Friedrichs, Archiv der Pbarmazie.

22 10 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Referent: Medicinalrådet Block. Genom brev den 7 juli 1921 har Kungl. Maj:t fastställt sådan ändring uti den för förste provinsialläkare och provinsialläkare gällande avlöningsstaten, att däri från oeh med år 1922 upptagits ytterligare tio provinsialläkare. Därjämte har Kungl. Maj:t bestämt, vilka belopp skola utgå såsom provisoriska lönetillägg för tiden den 1 juli 1921 t. o. m. den 31 dec till förste provinsialläkare och provinsialläkare, ävensom förordnat om ålderstillägg efter tre år i vissa fall och om flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, samt meddelat bestämmelser om arvoden åt vikarier och extra läkare i vissa angivna fall. (Se Styrelsens kungörelser S. F. S. nrr 519 och 659.) Vidare hava genom särskilt brev den 7 juli 1921 meddelats bestämmelser om ersättning under år 1922 till förste provinsialläkarna för utgifter till skrivbiträden och för övriga expenser, ävensom om arvoden till biträdande förste provinsialläkarna under samma år. Anslag har för år 1921 och 1922 beviljats till statsbidrag för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden. (Kungl. brev den 26 sept och S. F. S. n:r 555.) Vidare har anslag för år 1922 beviljats till statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden. (S. F. S. n:r 687.) Slutligen har Kungl. Maj:t genom brev den 7 okt förordnat, att tillsvidare provinsialläkare i Gäddede distrikt (Jämtl. län), i Tärna, Sorsele eller Malåträsks distrikt (Västerb. län) samt i Arjeplogs, Vittangi, Pajala eller Arvidsjaurs distrikt (Norrb. län) må, därest han under en sammanhängande tid av minst ett år med goda vitsord innehaft ordinarie tjänst i något av omförmälda distrikt, i fråga om transport till annan provinsialläkartjänst tillgodoräknas berörda tid, intill fem år, såsom dubbel tjänstetid. Genom särskilda brev har Kungl. Maj:t under år 1921 beslutat inrätta följande 16 nya provinsialläkardistrikt i olika delar av riket: Ljugarns distrikt i Gottlands län, Junsele och Bjästa distrikt i Västernorrlands län, Storviks, Kilafors och Njutångers distrikt i Gävleborgs län (alla fr. o. m. den 1 april 1921), Hälleviksstrands och Lysekils distrikt i Göteborgs och Bohus län (fr. o. m. den 1 maj 1921), Eringsboda distrikt i Blekinge län (fr. o. m. den 1 juli 1921), Örebro och Kopparbergs distrikt i Örebro län, Varbergs och Torups distrikt i Hallands län, Kungsörs distrikt i

23 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 11 Västmanlands län samt Norrköpings och Stegeborgs distrikt i Östergötlands län (alla fr. o. m. den 1 januari 1922). Genom brev den 6 maj 1921 har statsbidrag beviljats för extra provinsialläkaren i Björnlunda distrikt av Södermanlands län oeh genom brev den 27 maj 1921 har tjänstårsberäkning och statsbidrag medgivits för en extra provinsialläkare i Deje distrikt av Värmlands län. Den 7 juli 1921 har Rungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1921 åt vissa extra provinsialläkare. Kungl. Maj:t har vidare beviljat tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst för en andre stadsläkare i Enköping genom brev den 11 febr och för en av Borlänge köping anställd läkare genom brev den 6 maj Sådan tjänstårsberäkning har slutligen beviljats genom brev den 7 juli 1921 för en vid statens vattenfallsverks lokalförvaltningar och byggnadsföretag vid stora Luleälv anställd läkare samt genom brev den 17 juni 1921 för å Svenska Amerikalinjens fartyg»stockholm» och ^Drottningholm» anställda läkare. 2. Allmänna hälsovården. A. Om hälsovårdgsanordningar inom städer, köpingar och municipalsamhällen. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Allmänna hälsotillståndet har i stort sett varit tillfredsställande. Sjuklighetsfrekvensen har nedgått för flera sjukdomar, särskilt influensa och difteri, sa att läkarna mera än förut kunnat ägna sig åt hälsovårdsarbetet. Vattnets beskaffenhet har såsom vanligt varit växlande, på några håll mindre god, i vissa trakter god eller utmärkt. Vattentillgången har under den regnfattiga hösten varit knapp på flera håll. Bostadsförhållanden. Bostadsbristen gör sig fortfarande starkt gällande, och överbefolkning är tyvärr ej sällan i dessa tider ett nödvändigt ont. Den är dock alltför ofta frivillig. Man har i många hem gott om utrymme, men man begagnar det icke. Mångenstädes är också vädring omöjliggjord, enär fönstren äro igenklistrade (Stockh. 1.). I några fall har åtal gjorts för bristande bostadshygien. Matvaruhandeln. I fråga om handel med matvaror förekomma alltjämt en del förseelser. Rörande t. ex. den ömtåliga mjölkhandeln säges, att ladugårdarna på flera håll ej äro välskötta. Smittrening anordnas författningsenligt, men så gott som överallt å landsbygden råder brist på verkligt utbildade desinfektörer, vadan dylikt arbete ofta måste utföras av distriktssköterskor efter anvisning av tjänsteläkaren; även andra anmärkningar anföras. Skolhygienen lämnar på flera håll anledning till anmärkningar. Anmärkningar mot den personliga hygienen. Mot den personliga hygienen rikta tjänsteläkarna i allmänhet allvarliga anmärkningar av enahanda be-

24 12 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. skaffenhet som de i föregående berättelser omnämnda. Från nästan alla håll anmärkes att badanordningar saknas och att befolkningen i allmänhet synes likgiltig härför; endast vid en del industriella verk, skolor o. d. finnes möjlighet att vintertid erhålla bad. Som särskilt anmärkningsvärt förtjänar att antecknas, att nykterheten i flera rapporter förklaras i stort sett vara i avgjort tilltagande såväl på landsbygden som i städerna. Förtjänsten härför tillskrives dels restriktionerna i rusdryckshandeln, dels även nykterhetsföreningarnas verksamhet. Lönnbränningen synes även vara i avtagande. Missbruk av kaffe och tobak uppges förekomma på åtskilliga håll. Kvacksalveri förekommer fortfarande i många län och homöopater åtnjuta stort förtroende i vida kretsar. B. Skyddskoppympningen. I Tab. B meddelas en redogörelse för ympningens omfång ävensom vaccinationsprocenten inom de olika länen; Tab. C innehåller en redogörelse av antalet från Medicinalstyrelsens vaccinkontor levererade portioner. Då relativtalen beräknats på de föregående år levande födda, må anmärkas, att under första levnadsåret c:a 8 % avlida och en del sålunda icke hinna ympas; dödligheten bland tvååringar ligger över 2 % och bland treåringar över 1 %. C. Karantänsväsendet m. m. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Karantänsanstalten å Känsö har under året varit bestämd till karantänsoch observationsplats för såväl pest som kolera. Karantänsanstalten å Fejan har under året varit öppen från den 21 juni t. o. m. den 26 okt. Dessutom hava på vederbörande kommunala myndigheters begäran och bekostnad observationsplatser för pest och kolera under hela året varit inrättade i Hälsingborg, Malmö, Gävle och Sundsvall. D. Tuberkulosdispensärer. Referent: Medicinalrådet Bissmark. I Tab. D. lämnas en särskild översikt av de under år 1921 nytillkomna dispensärerna, vilken utgör en fortsättning av de i närmast föregående årens berättelser lämnade redogörelserna. Antalet sjuka, som under 1921 vid dessa anstalter erhållit råd och hjälp, torde kunna sättas till c:a och sammanlagda kostnader i avlöningar, hyror, resor, organiserad barnavård och understöd torde för hela riket uppgå till c:a 1-7 milj. kr., varav ensamt från Stockholms stad kr. I Tab. E. lämnas en redogörelse för statsunderstödda dispensärers inkomster och i Tab. F. för deras utgifter.

25 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 13 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket år Utom Norrköpings stad. s Utom Malmö stad. 3 Utom Göteborgs stad. Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor år Anm. Utlämning av hnraaniserad vaccin har nnder året icke förekommit. 1 En»portion» animal vaccin här = 1 kapillärrör; 1 flaska animal vaccin här = 10 kapillärrör. Ett kapillärrör räcker till vaccinering av 2 S personer; en flaska till omkring 40 personer. E. Avlusningsanstalter. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Under året hava inga nya avlusningsanstalter inrättats, men har K. M:t genom nåd. brev den 27 maj 1921 beviljat Malmö stad för anordnande av «n dylik anstalt ett statsbidrag å högst kr. F. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos. Upplysningsarbetet har fortgått såsom förut genom föreläsningar inom skilda delar av landet. Sålunda hava 8 föredrag på Nationalföreningens initiativ och till en stor del på dess bekostnad hållits av 3 olika föreläsare. Åhörarnas antal har uppgått till 667. Sammanlagt hava under åren hållits föredrag för åhörare.

26 14 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Tab. D. Under år 1921 nytillkomna dispensärer. Anm. Tabellen upptager endast under aret öppnade dispensärer. Den utgör ett komplement till motsvarande tabeller i Styrelsens berättelser för åren a = mottagning 2 gånger i män.; b = ej regelbunden mottagning. Nationalföreningens bidrag till dispensärverksamheten var "22 kr. Föreningens inkomster hava under året uppgått till kr., därav medlemsavgifter kr., för välgörenhetsmärken kr. och lyxblanketter uS kr. Utgifterna belöpte sig till kr. 3. Sjukvården utom sjukhusen. A. Dödligheten i rikets städer. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Hälsovårdsnämndernas uppgifter om dödsorsaker i rikets städer, upprättade enligt 1911 års dödsorsaksnomenklatur, ligga till grund för Tab. 4 7; dödsfallen firo där fördelade efter dödsorsak, de avlidnas ålder och kön samt efter dödsmånad. Emellertid må påpekas, att dessa siffror av vissa orsaker ställa sig rätt avsevärt lägre än de, som publiceras av K. Statistiska centralbyrån. I fråga om dödsorsaksstatistiken torde vara önskligt, att vederbörande läkare följa de principer, som tillämpas vid utarbetandet av Stockholms stads hälsovårdsberättelse; dessa principer äro angivna i Styrelsens berättelse år Här nedan lämnas för städer med mer än inv. en översikt av dödligheten (på 1000 av medelfolkmängden). För samtliga städer i riket uppgå de angivna dödsfallen till 19183, d. v. s på 1000 invånare. Dödligheten bland män var 11 i och bland kvinnor Den svårartade influensaepidemi, som rasade under åren 1918 och 1919 r minskade betydligt 1920 och fortsatte år 1921 denna minskning; antalet dödsfall uppgick till resp , 2156, 920 och 146, vilken sistnämnda siffra dock i och för sig måste betecknas såsom rätt hög. På 1000 inv. räknat

27 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 15 Tab. E. Dispensärernas inkomster år Anm. Tabellen avser endast sådana dispensäier, som nnder året erhållit statsbidrag (se anm. nedan). Tab. F. Dispensärernas utgifter år Anm. Tabellen arser endast sådana dispensärer, som änder aret erhållit statsbidrag; härifrån ii ro undantagna de större städerna som bilda eget sjukvårdsområde. 1 Underhäll samt bränsle, lyse, inventarier m. m. 3 Häri även nödiga sjnkvärdsartiklar ^filtar, kläder, spottkoppar, termometrar etc.)- 3 Organiserad barnavård.

28 16 SJUKVÅRDEN UTOM SJUKHUSEN. bliva talen för dessa år i ordning 4 - i, 1 3, Os ochoi. F. ö. spela utom åldersavtyning även tuberkulos, kronisk hjärtsjukdom och kräfta en dominerande roll. Dödligheten i dessa sjukdomar uppgick till 1819, 2 831, och fall eller till resp. I-o, 1-6, 1-a och 1-2 på inv. Bland städer med en folkmängd av minst inv., vilka nämnts här ovan, hade Eskilstuna, som trots sin stora arbetarbefolkning i allmänhet har låg dödlighet, år 1921 den lägsta dödligheten 8-7 %.. Därnäst komma Ystad, Hälsingborg och Kristinehamn med resp. 89, 9'2 och 9-3 '/,<,. Störst var dödligheten i Uppsala, Söderhamn och Jönköping med resp. 13M, loi och 12-s %,. B. Viktigare sjukdomars förekomst. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Sjukdomsrapporter hava från och med år 1915 avgivits efter den nya sjukdomsnomenklaturen, utfärdad den 19 okt Enligt de översikter över sjukdomsfall i infektions- m. fl. sjukdomar, som meddelas i Tab. 7 och 8, hava av vederbörande läkare (se tab. anm.) anmälts fall av ifrågavarande sjukdomar, varav enbart av influensa fall. En sammanställning för åren utvisar följande: Av epidemiska sjukdomar, beträffande vilka anmälningsplikt gäller för samtliga läkare i riket (sömnsjuka dock först från den 1 juli 1920), hava anmälts utom fläckfeber 1 fall år 1919 följande antal sjukdomsfall: Tab. 9 visar den relativa utbredningen av scharlakansfeber och difteri å landsbygd och i stad; i hela riket förekommo av den förra sjukdomen 15'6 fall på inv., av den senare 25-3